Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg för år 1920 åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter jämte i ämnet väckta motioner.

1920-06-18 · 36 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 36 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1920:381, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg för år 1920 åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 381.

Nr 381.

Godkänd i första kammaren den 18 juni 1920.

Godkänd i andra kammaren den 18 juni 1920.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg för år

1920 åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter

jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 214.)

Till KONUNGEN.

I den till riksdagen den 7 januari 1920 avlåtna propositionen angående

tilläggsstat till riksstaten för år 1920 har Eders Kungl. Maj:t

under åttonde huvudtiteln, punkt 78, föreslagit riksdagen att, i avbidan

på proposition angående dyrtidstillägg under år 1920 åt lärare

vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter, för ändamålet beräkna

på tilläggsstat för nämnda år ett förslagsanslag av 37,900,000

kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 5 mars 1920 dagtecknad

proposition, nr 392, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 sand. Nr 381.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 381.

dels godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna

förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstilllägg

under år 1920 åt vissa grupper av lärare;

dels medgiva, att Eders Kung! Maj:t må utfärda de närmare

föreskrifter, som för tillämpning av dessa allmänna grunder må befinnas

erforderliga;

dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg enbgt berörda

allmänna grunder anvisa på tilläggsstat för år 1920 under

åttonde huvudtiteln ett förslagsanslag av 37,850,000 kronor;

dels och medgiva, att i de fall, då landsting, kommun eller

annan myndighet för år 1920 anvisat medel för beredande av dyrtidstillägg

åt lärare, till vilken sådant tillägg enbgt sålunda föreslagna

allmänna grunder skube utgå av statsmedel, det må ankomma

på landstinget, kommunen eber myndigheten att av det till dyrtidstillägg

utgående statsbidraget tillgodoföra sig den del, varmed i de

särskilda fallen summan av statsbidraget och ortsbidraget överstiger

det belopp, vilket skube utgå såsom dyrtidstillägg till vederböraade

lärare, därest sådant tillägg, med tillämpning i övrigt av berörda

allmänna grunder, finge utgå å antingen hela minimiavlöningen

eller, för lärare vid privatläroverk, summan av hela minimiavlöningen

och stadgad tibfällig löneförbättring, eller, där för lärare vid privatläroverk

föreskrift om minimiavlöning saknas, å den kontanta avlöning,

som för motsvarande tjänstgöring i medeltal utgått under åren

1913—1915, ökad med stadgad tillfällig löneförbättring, eller slutbgen,

där för lärare vid folkhögskola Eders Kungl. Maj:t funnit skäl

göra undantag från eljest i fråga om avlöningarna gällande föreskrifter,

å hela de av Eders Kungl. Maj:t för sådana fall stadgade

beloppen.

Ovan angivna kungörelseförslag äro av följande lydelse:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 381.

3

Förslag

till

KUNGÖRELSE

med allmänna grunder för dyrtidstillägg under år 1920 åt lärare vid

folk- och småskolor, högre folkskolor, kommunala mellanskolor och

vissa småskoleseminarier.

§ 1.

Läfare vid nedan angivna kommunala läroanstalter äga med de

begränsningar och undantag, varom i denna kungörelse förmäles,

för år 1920 uppbära dyrtidstillägg av statsmedel å följande del av

den i gällande författning stadgade kontanta minimiavlöningen:

a) vid folk- och småskolor:

ordinarie lärare vid egentlig folkskola, extra ordinarie folkskollärare

och biträdande lärare vid egentlig folkskola, lärare vid småskola

och lärare vid mindre folkskola ävensom vikarie för sådan

lärare, som nu är nämnd: å den del av berörda avlöning, som motsvarar

statsbidraget; dock att dyrtidstillägg till extra ordinarie och

vikarierande lärare alltid utgår å ett belopp, motsvarande nio tiondelar

av den stadgade avlöningen;

b) vid statsunderstödda högre folkskolor:

ordinarie ämneslärare: å ett belopp, motsvarande nio tiondelar

av begynnelseavlöningen för kvinnlig lärare, ökat med det till lärarens

avlöning direkt utgående statsbidraget;

extra ordinarie och vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring

samt annan icke-ordinarie lärare, som har en tjänstgöring vid vederbörande

läroanstalt av minst 15 undervisningstimmar i veckan: å ett

belopp, motsvarande nio tiondelar av den stadgade avlöningen; samt

rektor och vikarierande rektor: å ett belopp, motsvarande två

tredjedelar av det för sådan befattningshavare stadgade särskilda

arvodet;

c) vid kommunala mellanskolor:

ordinarie ämneslärare: å ett belopp, motsvarande nio tiondelar

av begynnelseavlöningen för kvinnlig lärare, ökat med det till lärarens

avlöning direkt utgående statsbidraget;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 381.

extra ordinarie och vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring

samt annan icke-ordinarie lärare, som har en tjänstgöring vid

vederbörande läroanstalt av minst 15 undervisningstimmar i veckan:

å ett belopp, motsvarande nio tiondelar av den stadgade avlöningen;

rektor och vikarierande rektor: å ett belopp, motsvarande två

tredjedelar av det för sådan befattningshavare stadgade särskilda

arvodet; samt

biträdande föreståndarinna och vikarie för biträdande föreståndarinna:

å ett belopp, motsvarande det för sådan befattningshavare

stadgade särskilda arvodet;

d) vid de av landsting och av städer, som icke deltaga i landsting,

underhållna småskoleseminarierna:

ordinarie lärare, som åtnjuter avlöning enligt de från och med

år 1920 gällande nya bestämmelserna: å ett belopp, motsvarande

nio tiondelar av begynnelseavlöningen för kvinnlig lärare, ökat med

det till lärarens avlöning direkt utgående statsbidraget;

ordinarie lärare, som åtnjuter avlöning enligt de år 1919 gällande

bestämmelserna: å den del av berörda avlöning, som motsvarar

statsbidraget;

extra ordinarie och vikarierande lärare med full tjänstgöring samt

annan icke-ordinarie lärare, som har en tjänstgöring vid vederbörande

läroanstalt av minst 15 undervisningstimmar i veckan: å ett

belopp, motsvarande nio tiondelar av den stadgade avlöningen; samt

rektor och vikarierande rektor, som åtnjuter särskilt arvode enligt

de från och med år 1920 gällande nya bestämmelserna: å ett

belopp, motsvarande två tredjedelar av berörda arvode.

§ 2.

Dyrtidstillägget beräknas med ledning av det grundtal, som

fastställts för bestämmande av dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst. Nytt grundtal äger tillämpning från och med den

månad, under vilken Kungl. Maj:ts beslut därom kungjorts, till den

månad, under vilken Kungl. Maj:t må komma att fastställa annat

grundtal.

§ 3.

Mom. 1. Dyrtidstillägget utgår, på sätt nedan sägs, med högre

belopp till familjeförsörjare än till ickQ-familjeförsörjare.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 381.

Mom. 2. Såsom familjeförsörjare anses

a) manlig befattningshavare, som vid början av det kalenderkvartal,

vilket omfattar den månad dyrtidstillägget avser, underhåller

antingen barn, som icke uppnått 18 års ålder eller som på grund

av sjukdom, vanförhet eller lyte är varaktigt oförmöget till arbete,

eller fader eller moder; dock ej i sådana fall, då barnet eller fadern

eller modern är i egenskap av befattningshavare eller pensionär berättigad

till dyrtidstillägg av statsmedel;

b) manlig befattningshavare, vars hustru vid kalenderkvartalets

början är på grund av sjukdom, vanförhet eller lyte varaktigt oförmögen

till arbete; dock ej i sådana fall, då hustrun är i egenskap

av befattningshavare eller pensionär berättigad till dyrtidstillägg av

statsmedel;

c) kvinnlig befattningshavare, som vid kalenderkvartalets början

är ogift, änka eller frånskild och underhåller barn eller fader

eller moder, på sätt under a) sägs; samt

d) kvinnlig befattningshavare, som vid kalenderkvartalets början

är gift och vars man är på grund av bristande arbetsförmåga

väsentligt urståndsatt att bidraga till familjens underhåll; dock ej

i sådana fall, då mannen är i egenskap av befattningshavare eller

pensionär berättigad till dyrtidstillägg av statsmedel.

Mom. 3. Andra befattningshavare än under mom. 2 sägs anses

såsom icke-familjeförsörjare.

Mom. 4. Till familjeförsörjare utgår dyrtidstillägget, därest

den del av avlöningen, varå enligt § 1 dyrtidstillägg må beräknas,

icke överstiger 100 kronor för månad, efter ett procenttal, som motsvarar

grundtalet. Överstiger nämnda del av avlöningen 100 kronor

för månad, utgår dyrtidstillägg för det belopp, som utgör 100

kronor för månad, på sätt nyss sagts samt för det belopp, som överstigér

100 kronor för månad, efter ett procenttal, motsvarande för

första halvåret 1920 en tredjedel av grundtalet och för andra halvåret

1920 hälften av grundtalet.

Mom. 5. Till icke-familjeförsörjare utgår dyrtidstillägget i varje

fall med två tredjedelar av det belopp, som enligt mom. 4 skulle

tillkomma vederbörande lärare, därest han vore familjeförsörjare.

§ 4.

Lärare, som är tjänstledig på grund av styrkt sjukdom eller för

tjänstgöring till rikets försvar eller för att, på grund av särskilt för
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 381.

ordnande eller val, fullgöra offentligt uppdrag eller bestrida befattning

i statens tjänst eller tjänstgöra hos riksdagen, dess utskott eller

revisorer, äger att utan hinder av sådan ledighet uppbära det dyrtidstillägg,

som eljest skolat tillkomma honom. Lärare, som har tjänstledighet

av annan anledning, äger icke uppbära dyrtidstillägg, för

den händelse statsbidrag prövats icke böra utgå till hans avlöning;

i övriga fall skall till honom utgå dyrtidstillägg minskat i samma

proportion som förhållandet mellan den under ledigheten uppburna

avlöningen och den avlöning, som skolat utgå, därest han icke åtnjutit

dylik ledighet.

§ 5.

Mom. 1. Där någon innehar två eller flera befattningar, som

i § 1 avses, eller eljest äger såsom innehavare av lärarbefattning

vid. annan läroanstalt än statens uppbära dyrtidstillägg av

statsmedel, skall dyrtidstillägget beräknas å summan av de belopp,

å vilka dyrtidstillägg enligt de i sådant hänseende givna bestämmelser

må utgå, dock icke i något fall å sammanlagt högre belopp

än som motsvarar för första halvåret 1920 600 kronor för månad

och för andra halvåret 1920 1,250 kronor för månad; och skall dyrtidstillägget

utbetalas vid den befattning, som medför högsta avlöningen,

eller, därest avlöningarna äro lika, vid den befattning, till

vilken vederbörande lärare först blivit befordrad.

o

Mom. 2. Åtnjuter lärare dyrtidstillägg såsom befattningshavare

i statens tjänst, skall beträffande hans rätt till dyrtidstillägg å befattning,

som i § 1 avses, gälla,

att lärare, som är familjeförsörjare, äger uppbära dyrtidstillägg

allenast efter ett procenttal, motsvarande för första halvåret 1920

en tredjedel av grundtalet och för andra halvåret 1920 hälften av

grundtalet; därest emellertid hans avlöning såsom befattningshavare

i statens tjänst understiger 100 kronor för månad, må han åtnjuta

dyrtidstillägg enligt denna kungörelse efter ett procenttal, motsvarande

grundtalet, dock högst å det belopp, varmed avlöningen

understiger 100 kronor för månad; samt

att lärare, som icke är familjeförsörjare, äger uppbära dyrtidstillägg

med två tredjedelar av det belopp, som enligt vad nyss är

sagt skulle tillkomma honom, därest han vore familjeförsörjare.

Dyrtidstillägg å avlöning såsom befattningshavare i statens tjänst

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 381.

och dyrtidstillägg å avlöning vid befattning, som i § 1 avses, må

dock icke beräknas å sammanlagt högre belopp än som motsvarar

för första halvåret 1920 600 kronor för månad och för andra halvåret

1920 1,250 kronor för månad.

§ 6.

Dyrtidstillägg av statsmedel utgår icke å gottgörelse för tjänstgöring

utöver den årliga lärotid, som i gällande allmän författning

kan vara stadgad för olika slag av läroanstalter, liksom ej heller å

ersättning för bostad och bränsle.

§ 7.

Om lärare under året avlidit, innan honom tillkommande dyrtidstillägg

till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till

stärbhuset.

§ 8.

Yad i denna kungörelse finnes föreskrivet med avseende på lärare

skall, där ej i särskilda fall annorlunda sägs, äga tillämpning

på såväl manliga som kvinnliga lärare.

§ 9.

Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar skolöverstyrelsen

nödiga tabeller och anvisningar.

§ 10.

Dyrtidstillägget utbetalas till lärarpersonalen månadsvis i den

ordning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 381.

Förslag

till

KUNGÖRELSE

med allmänna grunder för dyrtidstillägg under år 1920 åt lärare vid

privatläroverk.

§ I
Mom.

1. Föreståndare och ämneslärare med full tjänstgöring

vid sådan enskild mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller

samskola eller enskilt lärarinneseminarium, som åtnjuter understöd

från det i riksstaten uppförda gemensamma reservationsanslaget till

privatläroverk, äger, med nedan angivna begränsningar och undantag,

för år 1920 uppbära dyrtidstillägg av statsmedel å två tredjedelar

av det belopp, som motsvarar summan av den i gällande författning

stadgade kontanta minimiavlöningen och den tillfälliga löneförbättring,

som utgår av statsmedel; där föreskrift om minimiavlöning saknas,

skall dyrtidstillägget utgå å två tredjedelar av det belopp, vilket

motsvarar summan av den kontanta avlöning, som för motsvarande

tjänstgöring i medeltal utgått under åren 1913—1915, och berörda

tillfälliga löneförbättring.

Mom. 2. Dyrtidstillägg enligt nu angivna regler tillkommer

jämväl timlärare och övningslärare vid läroanstalt, som i mom. 1

sägs, dock under förutsättning att lärarens tjänstgöring vid anstalten

omfattar minst 15 undervisningstimmar i veckan.

Mom. 3. Dyrtidstillägg beräknas allenast för tjänstgöring, fullgjord

i klasserna över de förberedande, dock att kvinnlig ämneslärare

med full tjänstgöring må kunna fullgöra intill en tredjedel

därav i de förberedande klasserna eller i övningsämnen.

§ 2.

Dyrtidstillägget beräknas med ledning av det grundtal, som

fastställts för bestämmande av dyrtidstillägg åt befattningshavare

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 381.

i statens tjänst. Nytt grundtal äger tillämpning från och med den

månad, under vilken Kungl. Maj:ts beslut därom kungjorts, till den

månad, under vilken Kungl. Maj:t må komma att fastställa annat

grundtal.

§ B.

Mom. 1. Dyrtidstillägget utgår, på sätt nedan sägs, med högre

belopp till familjeförsörjare än till icke-familjeförsörjare.

Mom. 2. Såsom familjeförsörjare anses

a) manlig befattningshavare, som vid början av det kalenderkvartal,

vilket omfattar den månad dyrtidstillägget avser, underhåller

antingen barn, som icke uppnått 18 års ålder eller som på grund

av sjukdom, vanförhet eller lyte är varaktigt oförmöget till arbete,

eller fader eller moder; dock ej i sådana fall, då barnet eller fadern

eller modem är i egenskap av befattningshavare eller pensionär berättigad

till dyrtidstillägg av statsmedel;

b) manlig befattningshavare, vars hustru vid kalenderkvartalets

början är på grund av sjukdom, vanförhet eller lyte varaktigt oförmögen

till arbete; dock ej i sådana fall, då hustrun är i egenskap

av befattningshavare eller pensionär berättigad till dyrtidstillägg av

statsmedel;

c) kvinnlig befattningshavare, som vid kalenderkvartalets början

är ogift, änka eller frånskild och underhåller barn eller fader eller

moder, på sätt under a) sägs; samt

d) kvinnlig befattningshavare, som vid kalenderkvartalets början

är gift och vars man är på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt

urståndsätta att bidraga till familjens underhåll; dock ej i

sådana fall, då mannen är i egenskap av befattningshavare eller

pensionär berättigad till dyrtidstillägg av statsmedel.

Mom. 3. Andra befattningshavare än under mom. 2 sägs anses

såsom icke-familjeförsörjare.

Mom. 4. Till familjeförsörjare utgår dyrtidstillägget, därest den

del av avlöningen, varå enligt § 1 dyrtidstillägg må beräknas, icke

överstiger 100 kronor för månad, efter ett procenttal, som motsvarar

grundtalet. Överstiger nämnda del av avlöningen 100 kronor

för månad, utgår dyrtidstillägg för det belopp, som utgör 100 kronor

för månad, på sätt nyss sagts samt för det belopp, som överBihang

till riksdagens protokoll 1920. 14 samt. Nr 381. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens skrivelse Nr 381.

stiger 100 kronor för månad, efter ett procenttal, motsvarande för

första halvåret 1920 en tredjedel av grundtalet och för andra halvåret

1920 hälften av grundtalet.

Mom. 5. Till icke-familjeförsörjare utgår dyrtidstillägget i varje

fall med två tredjedelar av det belopp, som enligt mom. 4 skulle

tillkomma vederbörande lärare, därest han vore familjeförsörjare.

§ 4.

Lärare, som på grund av sjukdom åtnjutit tjänstledighet eller

som varit hindrad att tjänstgöra på den grund, att tjänstgöringen

vid skolan i anledning av rådande smittsam sjukdom måst för någon

tid inställas, skall icke för denna tid vidkännas avdrag å beloppet

av honom eljest tillkommande dyrtidstillägg. Annan till föl - lig av vederbörligen styrkt förfall förorsakad frånvaro från undervisningen,

icke överstigande sammanlagt åtta dagar av den tid, utbetalningen

avser, må icke heller föranleda avdrag å det vederbörande

eljest tillkommande beloppet. I andra fall av ledighet än nu nämnts

skall dyrtidstillägget minskas i samma proportion som förhållandet

mellan den under ledigheten uppburna avlöningen och den avlöning,

som skolat utgå, därest läraren icke åtnjutit dylik ledighet.

§ 5.

Mom. 1. Där någon innehar två eller flera befattningar, som

i § 1 avses, eller eljest äger såsom innehavare av lärarbefattning

vid annan läroanstalt än statens uppbära dyrtidstillägg av statsmedel,

skall dyrtidstillägget beräknas å summan av de belopp, å vilka dyrtidstillägg

enligt de i sådant hänseende givna bestämmelser må utgå,

dock icke i något fall å sammanlagt högre belopp än som motsvarar

för första halvåret 1920 600 kronor för månad och för andra

halvåret 1920 1,250 kronor för månad; och skall dyrtidstillägget

utbetalas vid den befattning, som medför högsta avlöningen, eller,

därest avlöningarna äro lika, vid den befattning, till vilken vederbörande

lärare först blivit befordrad.

Mom. 2. Åtnjuter lärare dyrtidstillägg såsom befattningshavare

i statens tjänst, skall beträffande hans rätt till dyrtidstillägg å befattning,

som i § 1 avses, gälla,

att lärare, som är familjeförsörjare, äger uppbära dyrtidstillägg

allenast efter ett procenttal, motsvarande för första halvåret 1920

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skHvelse Nr 381.

en tredjedel av grundtalet och för andra halvåret 1920 hälften av

grundtalet; därest emellertid hans avlöning såsom befattningshavare

i statens tjänst understiger 100 kronor för månad, må han åtnjuta

dyrtidstillägg enligt denna kungörelse efter ett procenttal, motsvarande

grundtalet, dock högst å det belopp, varmed avlöningen understiger

100 kronor för månad; samt

att lärare, som icke är familjeförsörjare, äger uppbära dyrtidstillägg

med två tredjedelar av det belopp, som enligt vad nyss är

sagt skulle tillkomma honom, därest han vore familjeförsörjare.

Dyrtidstillägg å avlöning såsom befattningshavare i statens tjänst

och dyrtidstillägg å avlöning vid befattning, som i § 1 avses, må

dock icke beräknas å sammanlagt högre belopp än som motsvarar

för första halvåret 1920 600 kronor för månad och för andra halvåret

1920 1,250 kronor för månad.

§ 6.

Dyrtidstillägg av statsmedel utgår icke å gottgörelse för tjänstgöring

utöver den årliga lärotid, som i gällande allmän författning

kan vara stadgad för olika slag av läroanstalter, liksom ej heller å

ersättning för bostad och bränsle.

§ 7-

Om lärare under året avlidit, innan honom tillkommande dyrtidstillägg

till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till

stärbhuset.

§ 8.

Vad i denna kungörelse finnes föreskrivet med avseende på

lärare skall, där ej i särskilda fall annorlunda sägs, äga tillämpning

på såväl manliga som kvinnliga lärare.

§ 9.

Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar skolöverstyrelsen

nödiga tabeller och anvisningar.

§ 10.

Dyrtidstillägget utbetalas till lärarpersonalen månadsvis i den

ordning, som av Kung! Maj:t bestämmes.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 381.

Förslag

till

KUNGÖRELSE

med allmänna grunder för dyrtidstillägg under år 1920 åt lärare

vid folkhögskolor.

§ I
Mom.

1. Föreståndare och vikarierande föreståndare vid statsunderstödd

folkhögskola samt ämneslärare med fast anställning vid

dylik läroanstalt äga, med nedan angivna begränsningar och undantag,

för år 1920 uppbära dyrtidstillägg av statsmedel å ett belopp, motsvarande

hälften av den i gällande författning stadgade kontanta

minimiavlöningen; dock att, där Kungl. Maj:t på grund av särskilda

förhållanden funnit skäl göra undantag från eljest i fråga om avlöningarna

gällande föreskrifter, dyrtidstillägget skall utgå å hälften

av de utav Kungl. Maj:t för sådana fall stadgade beloppen.

Mom. 2. Dyrtidstillägg enligt nu angivna regler tillkommer

jämväl extra ordinarie och vikarierande ämneslärare samt lärare i

slöjd, hushållsgöromål, gymnastik och sång vid läroanstalt, som i

mom. 1 sägs, dock under förutsättning att lärarens tjänstgöring

vid anstalten omfattar minst 15 undervisningstimmar i veckan.

År lärare, som i detta moment avses, anställd även vid statsunderstödd

lantmannaskola eller lanthushållsskola eller bådadera, må

dyrtidstillägg tillkomma honom, därest hans sammanlagda tjänstgöring

vid skolorna uppgår till minst 15 undervisningstimmar i veckan.

Har vid huvudkurs eller fristående kvinnlig kurs tjänstgöringen

för sådan lärare, varom nu är fråga, under någon del av tjänstgöringstiden

icke omfattat 15 undervisningstimmar i veckan, må dock

dyrtidstillägg till honom utgå, såframt sammanlagda antalet av hans

undervisningstimmar under kursen uppgått till i medeltal 15 i veckan.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 381.

§ 2.

Dyrtidstillägget beräknas med ledning av det grundtal, som fastställts

för bestämmande av dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst. Nytt grundtal äger tillämpning från och med den månad,

under vilken Kungl. Maj:ts beslut därom kungjorts, till den

månad, under vilken Kungl. Maj:t må komma att fastställa annat

grundtal.

§ 3.

Mom. 1. Dyrtidstillägget utgår, på sätt nedan sägs, med högre

belopp till familjeförsörjare än till icke-familjeförsörjare.

Mom, 2. Såsom familjeförsörjare anses

a) manlig befattningshavare, som vid början av det kalenderkvartal,

vilket omfattar den månad dyrtidstillägget avser, underhåller

antingen barn, som icke uppnått 18 års ålder eller som på grund

av sjukdom, vanförhet eller lyte är varaktigt oförmöget till arbete,

eller fader eller moder; dock ej i sådana fall, då barnet eller fadern

eller modern är i egenskap av befattningshavare eller pensionär berättigad

till dyrtidstillägg av statsmedel;

b) manlig befattningshavare, vars hustru vid kalenderkvartalets

början är på grund av sjukdom, vanförhet eller lyte varaktigt oförmögen

till arbete; dock ej i sådana fall, då hustrun är i egenskap

av befattningshavare eller pensionär berättigad till dyrtidstillägg av

statsmedel;

c) kvinnlig befattningshavare, som vid kalenderkvartalets början

är ogift, änka eller frånskild och underhåller barn eller fader eller

moder, på sätt under a) sägs; samt

d) kvinnlig befattningshavare, som vid kalenderkvartalets början

är gift och vars man är på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt

urståndsatt att bidraga till familjens underhåll; dock ej i

sådana fall, då mannen är i egenskap av befattningshavare eller pensionär

berättigad till dyrtidstillägg av statsmedel.

Mom. 3. Andra befattningshavare än under mom. 2 sägs anses

såsom icke-familjeförsörjare.

Mom. 4. Till familjeförsörjare utgår dyrtidstillägget, därest den

del av avlöningen, varå enligt § 1 dyrtidstillägg må beräknas, icke

överstiger 100 kronor för månad, efter ett procenttal, som motsva
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 381.

rar gnmdtalet. Överstiger nämnda del av avlöningen 100 kronor

för månad, utgår dyrtidstillägg för det belopp, som utgör 100 kronor

för månad, på sätt nyss sagts samt för det belopp, som överstiger

100 kronor för månad, efter ett procenttal, motsvarande för

första halvåret 1920 en tredjedel av grundtalet och för andra halvåret

1920 hälften av grundtalet.

Mom. 5. Till icke-familjeförsörjare utgår dyrtidstillägget i varje

fall med två tredjedelar av det belopp, som enligt mom. 4 skulle

tillkomma vederbörande lärare, därest han vore familjeförsörjare.

§ 4.

Lärare, som är tjänstledig på grund av styrkt sjukdom eller för

tjänstgöring till rikets försvar eller för att, på grund av särskilt förordnande

eller val, fullgöra offentligt uppdrag eller bestrida befattning

i statens tjänst eller tjänstgöra hos riksdagen, dess utskott eller

revisorer, äger att utan hinder av sådan ledighet uppbära det dyrtidstillägg,

som eljest skolat tillkomma honom. Lärare, som har

tjänstledighet av annan anledning, äger icke uppbära dyrtidstillägg,

för den händelse statsbidrag prövats icke böra utgå till hans avlöning;

i övriga fall skall till honom utgå dyrtidstillägg, minskat i

samma proportion som förhållandet mellan den under ledigheten

uppburna avlöningen och den avlöning, som skolat utgå, därest han

icke åtnjutit dylik ledighet.

§ 5.

Mom. 1. Där någon innehar två eller flera befattningar, som

i § 1 avses, eller eljest äger såsom innehavare av lärarbefattning

vid annan läroanstalt än statens uppbära dyrtidstillägg av statsmedel,

skall dyrtidstillägget beräknas å summan av de belopp, å vilka dyrtidstillägg

enligt de i sådant hänseende givna bestämmelser må utgå,

dock icke i något fall å sammanlagt högre belopp än som motsvarar

för första halvåret 1920 600 kronor för månad och för andra halvåret

1920 1,250 kronor för månad; och skall dyrtidstillägget utbetalas

vid den befattning, som medför högsta avlöningen, eller, därest

avlöningarna äro lika, vid den befattning, till vilken vederbörande

lärare först blivit befordrad.

Mom. 2. Åtnjuter lärare dyrtidstillägg såsom befattningshavare

i statens tjänst, skall beträffande hans rätt till dyrtidstillägg å

befattning, som i § 1 avses, gälla,

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 381.

att lärare, som är familjeförsörjare, äger uppbära dyrtidstillägg

allenast efter ett procenttal, motsvarande för första halvåret 1920

en tredjedel av grundtalet och för andra halvåret 1920 hälften av

grundtalet; därest emellertid hans avlöning såsom befattningshavare

i statens tjänst understiger 100 kronor för månad, må han åtnjuta

dyrtidstillägg enligt denna kungörelse efter ett procenttal, motsvarande

grundtalet, dock högst å det belopp, varmed avlöningen understiger

100 kronor för månad; samt

att lärare, som icke är familjeförsörjare, äger uppbära dyrtidstillägg

med två tredjedelar av det belopp, som enligt vad nyss är

sagt skulle tillkomma honom, därest han vore familjeförsörjare.

Dyrtidstillägg å avlöning såsom befattningshavare i statens

tjänst och dyrtidstillägg å avlöning vid befattning, som i § 1 avses,

må dock icke beräknas å sammanlagt högre belopp än som motsvarar

för första halvåret 1920 600 kronor för månad och för andra halvåret

1920 1,250 kronor för månad.

§ 6.

Dyrtidstillägg av statsmedel utgår icke å gottgörelse för tjänstgöring

utöver den i gällande allmän författning stadgade årliga lärotiden,

liksom ej heller å ersättning för bostad och bränsle.

§ 7.

Om lärare under året avlidit, innan honom tillkommande dyrtidstillägg

till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till stärbhuset.

§ 8.

Vad i denna kungörelse finnes föreskrivet med avseende på lärare

skall, där ej i särskilda fall annorlunda sägs, äga tillämpning

på såväl manliga som kvinnliga lärare.

§ 9.

Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar skolöverstyrelsen

nödiga tabeller och anvisningar.

§ 10.

Dyrtidstillägget utbetalas till lärarpersonalen månadsvis i den

ordning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 381.

I sammanhang med förevarande proposition har riksdagen till

behandling förehaft följande motioner, nämligen I: 298, I: 300, I: 301,

I: 302, II: 374, II: 425, II: 433 och II: 434.

I motionerna I: 298 och II: 434, vilka äro i sin hemställan lika

lydande, har föreslagits, att riksdagen måtte i anledning av Eders

Kungl. Maj:ts proposition nr 392 besluta,

dels att å de lönebelopp, som utgå av statsmedel eller på motsvarande

sätt beräknas enligt kungörelsen under punkt a) bevilja

där angivna lärare (lärare vid folk- och småskolor m. fl.) dyrtidstillägg

enligt samma grunder, som bliva för statsanställda lärare

fastställda, ävensom att med härav betingade ändringar godkänna

berörda kungörelse.

dels att för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg enligt

berörda allmänna grunder anvisa på tilläggsstat för år 1920 under

åttonde huvudtiteln ett förslagsanslag av 37,850,000 kronor ökat med

12,857,000 kronor,

dels och att dyrtidstillägget till här ifrågavarande lärare, i likhet

med vad som föreslås beträffande statens befattningshavare, skall

utgå även under år 1921, enligt innevarande år fastställda grunder,

intill dess riksdagen fattat nytt beslut i ärendet.

I motionerna II: 301 och II: 425 har föreslagits, att riksdagen i

anledning av kungl. proposition nr 392 måtte besluta,

att dyrtidstillägg vid de statsunderstödda undervisningsanstalter,

som i samma nådiga proposition avses, skall utgå för år 1920 även

till lärare i slöjd och hushållsgöromål;

att lärare, som undervisa i två eller flera olika statsunderstödda

läroanstalter, må åtnjuta dyrtidstillägg för sammanlagd tjänstgöring,

dock att, om tjänstgöringen är förlagd blott till en anstalt, dyrtidstillägg

må utgå vid en tjänstgöring av 6 veckotimmar.

I motionen II: 374 har hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att de lärare vid statsunderstödda undervisningsanstalter, som erhålla

den stadgade årslönen efter lästid, skola vara berättigade att efter

samma grunder erhålla det dyrtidstillägg, som skulle uppstå, om

avlöningen vore fördelad på årets tolv månader.

I motionerna I: 300 och II: 433 har hemställts, att riksdagen

måtte

1) vidtaga de jämkningar i det vid ovannämnda kungl. proposition

fogade förslag till kungörelse rörande allmänna grunder för

dyrtidstillägg under år 1920 åt lärare vid privatläroverk, att

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 381.

a) dyrtidstillägg skall utgå efter det årsbelopp, vartill det skulle

uppgå, om avlöningen vore lika fördelad på årets tolv månader;

b) därest beträffande kommunalt anställda lärare den i kungl.

propositionen stadgade ogynnsammare dyrtidstiUäggsberäkningen för

icke familjeförsörjare helt eller delvis bortfaller, motsvarande ändring

jämväl vidtages i fråga om de statsunderstödda privatläroverkens

personal;

c) i § 1 mom. 2 föreskrives såsom villkor för dyrti d sti 11 äggs

åtnjutande av tim- eller övningslärare, att lärares tjänstgöring vid

en eller flera av de i mom. 1 avsedda läroanstalter omfattar sammanlagt

minst 10 timmar i veckan;

2) för nu angivna ändamål höja det i propositionen äskade förslagsanslag

med det belopp, vederbörande utskott kan finna erforderligt.

I motionen I: 302 har hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av propositionen nr 392 angående dyrtidstillägg för år 1920 åt lärare

vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter måtte vidtaga

ändringar i propositionens förslag i överensstämmelse med samtliga

de erinringar, som återfinnas i en i motionen intagen inlaga och en

i motionens slutord gjord särskild erinran.

Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag, som grundar sig på en av

särskilda sakkunniga verkställd utredning, innebär, att de principer,

som varit eller komma att bliva bestämmande ifråga om dyrtidstilläggen

till statens befattningshavare, skola tjäna till ledning vid

beredande av dyrtidstillägg åt den lärarpersonal vid kommunala

m. fl. läroanstalter, varom nu är fråga. Dock äro vissa begränsningar

föreslagna så till vida, som dyrtidstillägget icke skulle beräknas

å hela avlöningen utan allenast å den del, som motsvarar

statsbidraget, eller i vissa fall å annan närmare angiven del av avlöningen.

Vidare är skillnad gjord mellan familjeförsörjare och

icke familjeförsörjare, i det att enligt förslaget dyrtidstillägget till

de senare skulle genomgående sättas till två tredjedelar av de belopp,

som ansåges böra tillkomma familjeförsörjare inom motsvarande

grupper.

Vad angår Eders Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser ett genomförande

av liknande grunder i avseende å dyrtidstiUäggsberäkningen

för ifrågavarande lärarkategorier som för statens befattningshavare,

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 sand. Nr 381. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 381.

kan riksdagen ej annat än finna övertygande skäl vara anförda för en

dylik anordning. Då Eders Kungl. Maj:t emellertid icke ansett sig böra

föreslå ett fullständigt ''genomförande av ifrågavarande likställighet

utan i avseende å de kommunalt anställda lärarna tillämpat — i motsats

till vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit beträffande statens befattningshavare

—- sådana beräkningsgrunder, att dyrtidstillägget skulle

utgå efter delvis andra grunder till ickefamiljeförsörjare än till familjeförsörjare,

bär Eders Kungl. Maj:t härvid allenast haft att åberopa,

dels att en motsvarande grundsats tillförene kommit beträffande de

kommunalt anställda lärarna till tillämpning, dels ock att ett fullföljande

av denna princip skulle i förevarande fall medföra för statsverket

en besparing av i runt tal 12,000,000 kronor. Riksdagen

anser emellertid, att, då man i princip erkänner det berättigade i

likställighet beträffande grunderna för dyrtidstilläggens beräknande

mellan ovannämnda lärare och de statsanställda löntagarna, skäl

kunna anföras för ett något fullständigare genomförande av denna

likställighet, än Eders Kungl. Maj:t nu ifrågasatt.

Vid övervägande av de olika synpunkter, som kunna läggas

på ett spörsmål av den art, som det nu föreliggande har riksdagen

ansett sig böra göra en avvikelse från Eders Kungl. Maj:ts förslag

i så måtto att lärare, som är familjeförsörjare, skulle i avseende å

dyrtidstilläggsberäkning i stort sett likställas med befattningshavare

i statens tjänst. Lärare, som icke är familjeförsörjare, skulle åtnjuta

dyrtidtillägg med nio tiondelar av det belopp, som skulle utgå till

motsvarande statstjänsteman, d. v. s. befattningshavare i statens

tjänst, vilken icke på grund av försörjningsplikt äger åtnjuta förhöjning

av dyrtidstillägget. I övrigt hänvisas till bifogade kungörelseförslag.

Då riksdagen sålunda funnit sig i väsentliga stycken böra avvika

från de beräkningsgrunder, Eders Kungl. Maj:t framlagt, och

ansett sig böra fatta ett beslut, som innebär en mera genomförd likställighet

i avseende å dyrtidstilläggsberäkning mellan ifrågavarande

lärargrupper och befattningshavare i statens tjänst, har riksdagen

velat uttala önskvärdheten av, att från Eders Kungl. Maj:ts sida

snarast en utredning vidtages beträffande frågan, huruvida och i

vad mån en likställighet i förevarande avseende mellan olika grupper

av befattningshavare med hänsyn till nu gällande lönesatser anses

vara av förhållandena motiverad. Och vill riksdagen samtidigt fram
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr 381.

hålla, att det beslut, riksdagen nu fattat, icke på något sätt får

anses prejudicerande i avseende a det resultat, vartill förenämnda

utredning kan giva anledning 5 och detta sa mycket mindre som

lärarna vid de statsunderstödda läroanstalterna, genom att under år

1920 icke erhålla delaktighet i det särskilda retroaktiva dyrtidstillägg,

som riksdagen beslutat tilldela statens befattningshavare, i

allt fall för nämnda år komma i en annan och mindre gynnsam

ställning än sistnämnda grupper.

Eders Kung! Maj:ts förslag innebär beredande av dyrtidstillägg

åt ifrågavarande lärarkårer allenast för kalenderåret 1920. De motionsvis

framställda yrkandena, att dyrtidstillägget bör enligt för år 1920

fastställda grunder även utgå under år 1921, till dess riksdagen fattar

nytt beslut i ärendet, finner riksdagen väl grundade. Enligt riksdagens

mening böra alltså de bestämmelser riksdagen för senare halvåret 1920

beslutat äga giltighet jämväl tillsvidare, till dess annorlunda förordnas.

Något härför erforderligt belopp har riksdagen ej ansett sig behöva

avsätta å 1921 års riksstat, enär vid beräkningen av den summa

å 200 miljoner kronor, vilken riksdagen beslutat att vid sidan av

huvudtitlarna avsätta å sagda riksstat till bestridande av kostnaderna

för 1921 års dyrtidstillägg åt statens befattningshavare och pensionärer

m. fl., hänsyn jämväl tagits till dyrtidstilläggskostnaderna för

kommunalt anställda lärare.

Vad angår detaljbestämmelsema i de olika kungörelseförslagen,

vill riksdagen framhålla följande.

Eders Kung! Maj:ts förslag angående dyrtidstillägg till lärare vid

folk- och småskolor upptager icke bland de i kungörelseförslaget angivna

kategorierna av befattningshavare, lärare i slöjd och i hushållsgöromål

vid folkskolor och vid andra till folkundervisningen hörande

läroanstalter. Motionsvis hava yrkanden härom framställts. De

skäl, som föranlett departementschefen att bortse från lärarna i sagda

övningsämnen, grunda sig huvudsaldigen dels pa den omständigheten,

att dessa lärares arvoden reglerades så sent som vid 1919 års riksdag,

dels ock på det förhållandet, att undervisningen i dessa ämnen

i ett flertal fall bodrives av de ordinarie lärarna. Riksdagen kan icke

finna dessa skäl vara av en sådan beskaffenhet, att ifrågavarande

lärare böra berövas en förmån, som synes stå i överensstämmelse

med billighetens krav. Även med den reglering, som vid fjolårets

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 381.

riksdag beslöts för nämnda lärare, uppgå deras arvoden till så låga belopp,

att det synes oavvisligt att förmedelst dyrtidstillägg stärka lärarnas

ekonomiska ställning och bringa deras avlöningsförmåner i rimlig

proportion till lärarnas i läsämnena. Att undervisning i dessa övningsämnen

i manga fall bedrives av de ordinarie lärarna, synes icke

kunna utgöra en anledning att här göra ett undantag. Då härtill

kommer, att lärare i motsvarande övningsämnen vid andra läroanstalter

enligt förslaget skulle komma i åtnjutande av dyrtidstillägg,

anser riksdagen det vara med rättvisa och billighet överensstämmande

att jämväl berörda övningslärare vid folkskolor och andra till folkundervisningen

hörande läroanstalter erhålla dyrtidstillägg efter

samma grunder som beträffande ämneslärare föreslagits.

I avseende å de kommunala mellanskoloma vill riksdagen erinra,

hurusom Eders Kung!. Maj:t i proposition nr 391 föreslagit, att tillfällig

löneförbättring må utgå till personalen vid dessa skolor.

Därest denna framställning vinner riksdagens bifall, bör givetvis, såsom

° ock i förevarande proposition förutsättes, dyrtidstillägg beräknas

å sagda löneförbättring.

I fråga om vissa timlärare och övningslärare vid flertalet av de

läroanstalter, varom nu är fråga, innebär Eders Kungl. Majrts förslag,

att dyrtidstillägg skall till dem utgå, under förutsättning att läraren

har en tjänstgöring vid vederbörande läroanstalt av minst 15 undervisningstimmar

i veckan. Motionsvis har yrkats, dels att dyrtidstillägg

skall få beräknas för sammanlagd tjänstgöring i två eller

flera statsunderstödda läroanstalter, dock i fall av tjänstgöring vid

endast en anstalt redan vid en tjänstgöring av 6 veckotimmar, dels

ock, vad angår privatläroverken, att dyrtidstillägg skall få beräknas

för sammanlagd tjänstgöring i två eller flera till privatläroverk hänförliga

läroanstalter om minst 10 timmar i veckan. Den av Eders

Kungl. Maj:t föreslagna begränsningen till 15 timmar anser riksdagen

väl sträng, alldenstund den skulle i sin tillämpning synnerligen kännbart

drabba sådana lärare, som redan förut befinna sig i en mycket

ofördelaktig ekonomisk ställning. Riksdagen, som till fullo behjärtar

de olägenheter, som vidlåda en dylik begränsning, har dock

icke ansett sig i vidare mån böra tillmötesgå de framställda kraven,

än att riksdagen beträffande samtliga de läroanstalter, som beröras

av angivna bestämmelse, medgivit, att dyrtidstillägg må beräknas för

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse Nr 381.

sammanlagd tjänstgöring vid de i vederbörande kungörelseförslag angivna

läroanstalter om minst 10 timmar i veckan.

I fråga om dyrtidstilläggets beräkning har vidare motionsvis

föreslagits, att detsamma skall utgå efter det årsbelopp, vartill det

skulle uppgå, om avlöningen vore lika fördelad på årets tolf månader.

Avsikten är, att de befattningshavare, vilka erhålla sin årslön

efter lästid, icke skola i avseende å dyrtidstillägg bliva sämre ställda

än lärare med motsvarande avlöningsförmåner, vilkas avlöning utgår

efter kalendermånad. Riksdagen har haft tillfälle att taga ställning

till ett spörsmål av liknande innebörd, då det gällt beräkningen av

dyrtidstillägg åt extra lärare vid statens läroanstalter. På grund

av svårigheten att fullt överblicka de konsekvenser på andra områden

av statsförvaltningen, ett bifall till ett liknande yrkande beträffande

bemälda extra lärare skulle leda till, har riksdagen i fråga om

statens befattningshavare beslutat, att dyrtidstillägget skulle beräknas

å den för varje månad verkligen utbetalda avlöningen. Härigenom

skulle i realiteten de överklagade förhållandena beträffande

extra lärarna bliva till väsentlig grad undanröjda. En motsvarande

bestämmelse rörande de kommunalt anställda lärarna skulle emellertid

icke hava liknande verkan, enär här förhållandena ställa sig

annorlunda. I de av vederbörande motionärer anförda skäl ser

riksdagen fullt fog att införa en bestämmelse, som angiver, att,

därest årslönen utgår efter lästid, dyrtidstillägget bör beräknas,

som om avlöningen vore lika fördelad på årets tolf månader. En

dylik bestämmelse torde böra gälla i fråga om samtliga de lärargrupper,

varom nu är fråga.

Beträffande privatläroverken skulle enligt förslaget dyrtidstillägg

beräknas allenast för tjänstgöring, fullgjord i klasserna över de förberedande.

Riksdagen, som finner det uppenbart att med dylik tjänstgöring

jämväl bör menas tjänstgöring vid läsavdelning av med vederbörande

skola förbundet lärarinneseminarium — såsom ock motsvarande

bestämmelse lyder i kungörelsen den 29 oktober 1909 angående

avlöning av lärarinnorna vid statsunderstödda enskilda läroanstalter

— har ansett sig för tydlighetens skull böra i det föreliggande

förslaget vidtaga ett tillägg av angivna innebörd.

Rörande bestämmelserna beträffande folkhögskolorna har för utskottet

från sakkunnigt håll påpekats önskvärdheten av ett tillägg,

innebärande att föreståndare för folkhögskola, som tillika är före
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 381.

ståndare för lantmannaskola och. i sistnämnda egenskap innehar fast

anställning, må äga att, därest vid folkhögskolan är anordnad fristående

kvinnlig kurs, tillgodoräkna sig dyrtidstillägg å sin lön såsom

föreståndare för lantmannaskolan efter samma grunder, som om

han vore vid folkhögskolan fast anställd. Riksdagen har infört en

dylik bestämmelse i det föreliggande författningsförslaget.

Till sist vill riksdagen framhålla, att riksdagen i de framlagda

kungörelseförslagen vidtagit dels vissa mindre ändringar och tillägg

i syfte att åstadkomma större enkelhet och reda vid bestämmelsernas

tillämpning, dels vissa uteslutningar av föreskrifter rörande dyrtidstilläggens

utbetalning, vilka synas böra ankomma på Eders Kung!.

Maj:t att efter vederbörandes hörande meddela.

Eders Kungl. Maj:ts förslag slutar på en kostnadssumma av

37,850,000 kronor. De grunder för dyrtidstilläggens beräkning, som

riksdagen, i anslutning såväl till vad av riksdagen beslutats beträffande

statens befattningshavare som till ovanberörda motioner, antagit,

betinga för år 1920 en kostnad av i runt tal 56,000,000

kronor.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen, som i de delar

av förevarande proposition, vilka ej ovan blivit berörda, icke funnit

anledning till erinran, anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders

Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition,

dels godkänt bilagda förslag till kungörelser med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt vissa grupper av lärare (Bil. I—III);

dels medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må utfärda de närmare

föreskrifter, som för tillämpning av nyss omnämnda allmänna grunder

må befinnas erforderliga;

dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg enligt berörda

allmänna grunder anvisat på tilläggsstat för år 1920 under

åttonde huvudtiteln ett förslagsanslag av 56,000,000 kronor;

dels förklarat, att under år 1921 tillsvidare och intill dess definitivt

beslut fattats rörande de medel, av vilka för sagda år kostnaderna

för dyrtidstillägg åt vissa grupper av kommunalt anställda

lärare skola bestridas, härför erforderliga belopp skola utgå ur det

till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt statens befattningshavare

och pensionärer m. fl. vid sidan av huvudtitlarna så
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 381. 23

som avsättning å 1921 års riksstat anvisade förslagsanslag, högst,

å 200,000,000 kronor;

dels och medgivit, att i de fall, då landsting, kommun eller

annan myndighet för år 1920 tillsvidare anvisat medel för beredande

av dyrtidstillägg åt lärare, till vilken sådant tillägg enligt sålunda

föreslagna, allmänna grunder skulle utgå av statsmedel, det må ankomma

på landstinget, kommunen eller myndigheten att av det till

dyrtidstillägg utgående statsbidraget tillgodoföra sig den del, varmed

i de särskilda fallen summan av statsbidraget och ortsbidraget överstiger

det belopp, vilket skulle utgå såsom dyrtidstillägg till vederbörande

lärare, därest sådant tillägg, med tillämpning i övrigt av

berörda allmänna grunder, finge utgå å antingen hela minimiav1

om''ngen, stadgad ersättning för övertidsläsning däri inräknad, eller,

för lärare vid privatläroverk, summan av hela minimiavlöningen och

stadgad tillfällig löneförbättring, eller, där för lärare vid privatläroverk

föreskrift om minimiavlöning saknas, å den kontanta avlöning,

som för motsvarande tjänstgöring i medeltal utgått under åren

1913—1915, ökad med stadgad tillfällig löneförbättring, eller slutligen,

där för lärare vid folkhögskola Eders Kung! Maj:t funnit skäl

göra undantag från eljest i fråga om avlöningarna gällande föreskrifter,

å hela de av Eders Kungl. Maj:t för sådana fall stadgade

beloppen.

Stockholm den 18 juni 1920.

Med undersåtlig vördnad.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 381.

Bil. 1.

Förslag

till

KUNGÖRELSE

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och

småskolor, högre folkskolor, kommunala mellanskolor och

vissa småskoleseminarier.

§ 1.

Lärare vid nedan angivna kommunala läroanstalter äga med de

begränsningar och undantag, varom i denna kungörelse förmäles,

från och med år 1920 tillsvidare till dess annorlunda för ordnas

uppbära dyrtidstillägg av statsmedel å följande del av den i gällande

författning stadgade kontanta minimiavlöningen:

a) vid folk- och småskolor:

ordinarie lärare vid egentlig folkskola, extra ordinarie folkskollärare

och biträdande lärare vid egentlig folkskola, lärare vid småskola

och lärare vid mindre folkskola, lärare i manlig eller kvinnlig

slöjd uti folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola, lärarinna

i huslig ekonomi uti folkskola eller särskild anstalt ävensom

vikarie å den del av berörda avlöning, som motsvarar statsbidraget;

dock att dyrtidstillägg till vikarie för tjänstledig lärare alltid utgår

å ett belopp, motsvarande nio tiondelar av den stadgade avlöningen;
b)

vid statsunderstödda högre folkskolor:

ordinarie ämneslärare: å ett belopp motsvarande nio tiondelar

av begynnelseavlöningan för kvinnlig lärare, ökat med det till lärarens

avlöning direkt utgående statsbidraget;

extra ordinarie och vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring

samt annan icke-ordinarie lärare, som har en tjänstgöring vid

en eller flera av de i denna § avsedda läroanstalter av minst 10

undervisningstimmar i veckan: å ett belopp, motsvarande nio tiondelar

av den stadgade avlöningen; samt

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens skrivelse Nr 381.

rektor och. vikarierande rektor: å ett belopp, motsvarande två

tredjedelar av det för sådan befattningshavare stadgade särskilda

arvodet;

c) vid kommunala mellanskolor:

ordinarie ämneslärare: å ett belopp, motsvarande nio tiondelar

av begynnelseavlöningen för kvinnlig lärare, ökat med det till lärarens

avlöning direkt utgående statsbidraget samt med tillfällig löneförbättring,

som utgår av statsmedel;

extra ordinarie och vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring

samt annan icke-ordinarie lärare, som har en tjänstgöring vid

en eller flera av de i denna § avsedda läroanstalter av minst 10

undervisningstimmar i veckan: å ett belopp, motsvarande nio tiondelar

av den stadgade avlöningen, ökat med den tillfälliga löneförbättring,

som utgår av statsmedel;

rektor och vikarierande rektor: å ett belopp, motsvarande två

tredjedelar av det för sådan befattningshavare stadgade särskilda

arvodet; samt

biträdande föreståndarinna och vikarie för biträdande föreståndarinna:

å ett belopp, motsvarande det för sådan befattningshavare

stadgade särskilda arvodet;

d) vid de av landsting och av städer, som icke deltaga i landsting,

underhållna småskoleseminarierna:

ordinarie lärare, som åtnjuter avlöning enligt de från och med

år 1920 gällande nya bestämmelserna: å ett belopp, motsvarande

nio tiondelar av begynnelseavlöningen för kvinnlig lärare, ökat med

det till lärarens avlöning direkt utgående statsbidraget;

ordinarie lärare, som åtnjuter avlöning enligt de år 1919 gällande

bestämmelserna: å den del av berörda avlöning, som motsvarar

statsbidraget;

extra ordinarie och vikarierande lärare med full tjänstgöring

samt annan icke-ordinarie lärare, som har en tjänstgöring vid en

eller flera av de i denna § avsedda läroanstalter av minst 10 undervisningstimmar

i veckan: å ett belopp, motsvarande nio tiondelar

av den stadgade avlöningen; samt

rektor och vikarierande rektor, som åtnjuter särskilt arvode enligt

de från och med år 1920 gällande nya bestämmelserna: å ett

belopp, motsvarande två tredjedelar av berörda arvode.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 sand. Nr 381.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 381.

§ 2.

För beräknande av dyrtidstilläggets storlek gälla, vad angår

första halvåret 1920, föreskrifterna i §§ 2 och 3 i kungörelsen

den 30 maj 1919 med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst samt ifråga om senare halvåret 1920

och tillsvidare bestämmelserna i §§ 2 och 3 i denna dag fastställd

kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst, dock med iakttagande av

att dyrtidstillägg et beräknas efter den för månad uppburna

avlöningen, men att, därest årslönen utgår efter lästid, dyrtidstillägget

bör beräknas, som om avlöningen vore lika fördelad på

årets tolv månader;

att dyrtidstillägg et utgår med högre belopp till familjeförsörjare

än till icke familjeförsörjare;

att i avseende å första halvåret 1920 med familjeförsörjare

förstås befattningshavare, vilken vid början av det kalenderkvartal,

som omfattar den månad dyrtidstillägg et avser, på grund av försörjningsplikt

underhållit barn, som icke uppnått 16 års ålder,

samt beträffande senare halvåret 1920 och tillsvidare med familjeförsörjare

förstås sådan befattningshavare, vilken, därest han vore

befattningshavare i statens tjänst, skulle jämlikt den senare av

ovanberörda kungörelser äga att åtnjuta förhöjning av dyrtidstillägget

på grund av försörjningsplikt;

att ifråga om första halvåret 1920 dyrtidstillägg et utgår till

lärare, som är familjeförsörjare, efter enahanda grunder, som för

befattningshavare i statens tjänst är stadgat, samt till lärare, som

icke är familjeförsörjare, med nio tiondelar av det belopp, som

skulle tillkomma vederbörande lärare, därest han vore familjeförsörjare;

samt

att ifråga om senare halvåret 1920 och tillsvidare dyrtidstillägget

utgår till lärare, som är familjeförsörjare, efter enahanda

grunder, som för befattningshavare i statens tjänst är stadgat, samt

till lärare, som icke är familjeförsörjare, med nio tiondelar av det

belopp, som skulle tillkomma sådan befattningshavare i statens tjänst,

vilken icke äger att på grund av försörjningsplikt åtnjuta förhöjning

av dyrtidstillägg et.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Biksdagens skrivelse Nr 381.

§ 3.

Lärare, som är tjänstledig på grund av styrkt sjukdom eller för

tjänstgöring till rikets försvar eller för att, pa grund av särskilt

förordnande eller val, fullgöra offentligt uppdrag, äger att utan

hinder av sådan ledighet uppbära det dyrtidstillägg, som eljest skolat

tillkomma honom. Till lärare, som har tjänstledighet av annan

anledning, skall utgå dyrtidstillägg minskat i samma proportion som

förhållandet mellan den avlöning, som jämlikt Kungl. Maj:ts beslut

eller gällande löne för fattning skall under sådan tjänstledighet utgå,

och den avlöning, som skolat utgå, därest han icke åtnjutit dylik

ledighet.

§ 4.

Där lärare under hela eller någon del av året samtidigt tjänstgör

å två eller flera befattningar, med vilka följer rätt till dyrtidstilllägg

av statsmedel, skall med iakttagande av eljest stadgade beräkningsgrunder

dyrtidstillägget beräknas å summan av de belopp, å

vilka dyrtidstillägg enligt de i sådant hänseende givna bestämmelser

må utgå, dock icke i något fall å sammanlagt högre belopp än som

motsvarar för första halvåret 1920 600 kronor för månad och från

och med andra halvåret 1920 1,250 kronor för månad.

§ 5.

Dyrtidstillägg av statsmedel utgår icke å gottgörelse för tjänstgöring

utöver den årliga lärotid, som i gällande allmän författning

kan vara stadgad för olika slag av läroanstalter, liksom ej heller å

ersättning för bostad och bränsle.

§ 6.

Om lärare under året avlidit, innan honom tillkommande dyrtidstillägg

tills fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till

stärbhuset.

§ 7.

Vad i denna kungörelse finnes föreskrivet med avseende på lärare

skall, där ej i särskilda fall annorlunda sägs, äga tillämpning

på såväl manliga som kvinnliga lärare.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Riksdagens skrivelse Nr 381.

§ 8.

Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar skolöverstyrelsen

nödiga tabeller och anvisningar.

§ 9.

Dyrtidstillägget utbetalas till lärarpersonalen månadsvis i den

ordning, som av Kungl. Maj:ts bestämmes.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 381.

29

Bil. II.

Förslag

till

KUNGÖRELSE

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk.

§ I
Mom.

1. Föreståndare och ämneslärare med full tjänstgöring

vid sådan enskild mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller

samskola eller enskilt läsarinneseminarium, som åtnjuter understöd

från det i riksstaten uppförda gemensamma reservationsanslaget till

privatläroverk, äger, med nedan angivna begränsningar och undantag

från och med år 1920 tillsvidare till dess annorlunda för ordnas

uppbära dyrtidstillägg av statsmedel å två tredjedelar av det belopp,

som motsvarar summan av den i gällande författning stadgade kontanta

minimiavlöningen och den tillfälliga löneförbättring, som utgår

av statsmedel; där föreskrift om minimiavlöning saknas, skall dyrtidstillägget

utgå å två tredjedelar av det belopp, vilket motsvarar

summan av den kontanta avlöning, som för motsvarande tjänstgöring

i medeltal utgått under åren 1913—1915, och berörda tillfälliga,

löneförbättring.

Mom. 2. Dyrtidstillägg enligt nu angivna regler tillkommer

jämväl timlärare och övningslärare vid läroanstalt, som i mom. 1

sägs, dock under förutsättning att lärarens tjänstgöring vid en eller

flera av de i mom. 1 avsedda läroanstalter omfattar sammanlagt

minst 10 undervisningstimmar i veckan.

Mom. 3. Dyrtidstillägg beräknas allenast för tjänstgöring, fullgjord

i klasserna över de förberedande eller till läsavdelning av med

skolan förbundet lärarinneseminarium, dock att kvinnlig ämneslärare

med full tjänstgöring må kunna fullgöra intill en tredjedel

därav i de förberedande klasserna eller i övningsämnen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 381.

§ 2.

För beräknande av dyrtidstillägg ets storlek gälla, vad angår

första halvåret 1920, föreskrifterna i §§ 2 och 3 i kungörelsen den

30 maj 1919 med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst samt ifråga om senare halvåret 1920

och tillsvidare bestämmelserna i §§ 2 och 3 i denna dag fastställd

kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst, dock med iakttagande av

att dyrtidstillägg et beräknas efter den för månad uppburna

avlöningen, men att, därest årslönen utgår efter lästid, dyrtidstilllägget

bör beräknas, som om avlöningen vore lika fördelad på årets

tolv månader;

att dyrtidstillägg et utgår med högre belopp till familjeförsörjare

än till icke familjeförsörjare;

att i avseende å första halvåret 1920 med familjeförsörjare

förstås befattningshavare, vilken vid början av det kalenderkvartal,

som omfattar den månad dyrtidstillägg et avser, på grund av försörjningsplikt

underhållit barn, som icke uppnått 16 års ålder, samt

beträffande senare halvåret 1920 och tillsvidare med familjeförsörjare

förstås sådan befattningshavare, vilken, därest han vore befattningshavare

i statens tjänst, skulle jämlikt den senare av ovanberörda

kungörelser äga att åtnjuta förhöjning av dyrtidstillägg et på

grund av försörjningsplikt;

att ifråga om första halvåret 1920 dyrtidstillägg et utgår till

lärare, som är familjeförsörjare, efter enahanda grunder, som för

befattningshavare i statens tjänst är stadgat, samt till lärare, som icke

är familjeförsörjare, med nio tiondelar av det belopp, som skulle tillkomma

vederbörande lärare, därest han vore familjeförsörjare; samt

att ifråga om senare halvåret 1920 och tillsvidare dyrtidstilllägget

utgår till lärare, som är familjeförsörjare, efter enahanda

grunder, som för befattningshavare i statens tjänst är stadgat, samt

till lärare, som icke är familjeförsörjare, med nio tiondelar av det

belopp, som skulle tillkomma sådan befattningshavare i statens

tjänst, vilken icke äger att på grund av försörjningsplikt åtnjuta

förhöjning av dyrtidstillägg et.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 381.

31

§ 3.

Lärare, som på grund av sjukdom åtnjutit tjänstledighet eller

som varit hindrad att tjänstgöra på den grund, att tjänstgöringen

vid skolan i anledning av rådande smittsam sjukdom måst för någon

tid inställas, skall icke för denna tid vidkännas avdrag å beloppet

av honom eljest tillkommande dyrtidstillägg. Annan tillfällig

av vederbörligen styrkt förfall förorsakad frånvaro från undervisningen,

icke överstigande sammanlagt åtta dagar av den tid, utbetalningen

avser, må icke heller föranleda avdrag å det vederbörande

eljest tillkommande beloppet. I andra fall av ledighet än nu nämnts

skall dyrtidstillägget minskas i samma proportion som förhållandet

mellan den under ledigheten uppburna avlöningen och den avlöning,

som skolat utgå, därest läraren icke åtnjutit dylik ledighet.

§ 4.

Där lärare under hela eller någon del av året samtidigt tjänstgör

å två eller flera befattningar, med vilka följer rätt till dyrtidstillägg

av statsmedel, skall med iakttagande av eljest stadgade beräkningsgrunder

dyrtidstillägget beräknas å summan av de belopp,

å vilka dyrtidstillägg enligt de i sådant hänseende givna bestämmelser

må utgå, dock icke i något fall å sammanlagt högre belopp

än som motsvarar för första halvåret 1920 600 kronor för månad

och från och med andra halvåret 1920 1,250 kronor för månad.

§ 5.

Dyrtidstillägg av statsmedel utgår icke å gottgörelse för tjänstgöring

utöver den årliga lärotid, som i gällande allmän författning

kan vara stadgad för olika slag av läroanstalter, liksom ej heller å

ersättning för bostad och bränsle.

§ 6.

Om lärare under året avlidit, innan honom tillkommande dyrtidstillägg

till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till

stärbhuset.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 381.

§ 7.

Vad i denna kungörelse finnes föreskrivet med avseende på

lärare skall, där ej i särskilda fall annorlunda sägs, äga tillämpning

på såväl manliga som kvinnliga lärare.

§ 8.

Till lijälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar skolöverstyrelsen

nödiga tabeller ock anvisningar.

§ 9.

Dyrtidstillägget utbetalas till lärarpersonalen månadsvis i den

ordning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 381.

33

Bil. III.

Förslag

till

KUNGÖRELSE

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folkhögskolor.

§ 1.

Mom. 1. Föreståndare och vikarierande föreståndare vid statsunderstödd

folkhögskola samt ämneslärare med fast anställning vid

dylik läroanstalt äga, med nedan angivna begränsningar och undantag,

från och med år 1920 tillsvidare till dess annorlunda för ordnas

uppbära dyrtidstillägg av statsmedel å ett belopp, motsvarande hälften

av den i gällande författning stadgade kontanta minimiavlöningen;

dock att, där Kungl. Maj:t på grund av särskilda förhållanden funnit

skäl göra undantag från eljest i fråga om avlöningarna gällande

föreskrifter, dyrtidstillägget skall utgå å hälften av de utav Kungl.

Maj:t för sådana fall stadgade beloppen.

Mom. 2. Dyrtidstillägg enligt nu angivna regler tillkommer

jämväl extra ordinarie och vikarierande ämneslärare samt lärare i

slöjd, hushållsgöromål, gymnastik och sång vid läroanstalt, som i

mom. 1 sägs, dock under förutsättning att lärarens tjänstgöring vid

en eller flera av de i denita § avsedda läroanstalter omfattar minst

10 undervisningstimmar i veckan, ■

Är lärare, som i detta moment avses, anställd även vid statsunderstödd

lantmannaskola eller lanthushållsskola eller bådadera, må

dyrtidstillägg tillkomma honom, därest hans sammanlagda tjänstgöring

vid skolorna uppgår till minst 10 undervisningstimmar i veckan.

Har vid huvudkurs eller fristående kvinnlig kurs tjänstgöringen

för sådan lärare, varom nu är fråga, under någon del av tjänstgöringstiden

icke omfattat 10 undervisningstimmar i veckan, må

dock dyrtidstillägg till honom utgå, så framt sammanlagda antalet

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 saml. Nr 381. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Riksdagens skrivelse Nr 381.

av hans undervisningstimmar under kursen uppgått till i medeltal

10 i veckan.

§ 2.

För beräknande av dyrtidstilläggets storlek gälla, vad angår

första halvåret 1920, föreskrifterna i §§ 2 och 3 i kungörelsen den

30 maj 1919 med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst samt ifi''åga om senare halvåret 1920

och tillsvidare bestämmelserna i §§ 2 och 3 i denna dag fastställd

kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst, dock med iakttagande av

att dyrtidstillägg et beräknas efter den för månad uppburna

avlöningen, men att, därest årslönen utgår efter lästid, dyrtidstilllägget

bör beräknas, som om avlöningen vore lika fördelad på årets

tolv månader;

att dyrtidstillägg et utgår med högre belopp till familjeförsörjare

än till icke familjeförsörjare;

att i avseende å första halvåret 1920 med familjeförsörjare

förstås befattningshavare, vilken vid början av det kalenderkvartal,

som omfattar den månad dyrtidstillägg et avser, på grund av försörjningsplikt

underhållit barn, som icke uppnått 16 års ålder, samt

beträffande senare halvåret 1920 och tillsvidare ined familjeförsörjare

förstås sådan befattningshavare, vilken, därest han vore befattningshavare

i statens tjänst, skulle jämlikt den senare av ovanberörda

kungörelser äga att åtnjuta förhöjning av dyrtidstillägg et på

grund av försörjningsplikt;

att ifråga om första halvåret 1920 dyrtidstillägg et utgår till

lärare, som är familjeförsörjare, efter enahanda grunder, som för

befattningshavare i statens tjänst är stadght, samt till lärare, som icke

är familjeförsörjare, med nio tiondelar av det belopp, som skulle tillkomma

vederbörande lärare, därest han vore familjeförsörjare; samt

att ifråga om senare halvåret 1920 och tillsvidare dyrtidstilllägget

utgår till lärare, som är familjeförsörjare, efter enahanda

grunder, som för befattningshavare i statens tjänst är stadgat, samt

till lärare, som icke är familjeförsörjare, med nio tiondelar av det

belopp, som skulle tillkomma sådan befattningshavare i statens

tjänst, vilken icke äger att på grund av försörjningsplikt åtnjuta

förhöjning av dyrtidstillägg et.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 381.

§ 3.

35

Lärare, som är tjänstledig på grund av styrkt sjukdom eller för

tjänstgöring till rikets försvar eller för att, på grund av särskilt

förordnande eller val, fullgöra offentligt uppdrag, äger att utan

hinder av sådan ledighet uppbära det dyrtidstillägg, som eljest skolat

tillkomma honom. Till lärare, som har tjänstledighet av annan anledning,

skall utgå dyrtidstillägg, minskat i samma proportion som

förhållandet mellan den avlöning, som jämlikt Kungl. Maj:ts beslut

eller gällande löneförfattning skall under sådan tjänstledighet utgå,

och den avlöning, som skolat utgå, därest han icke åtnjutit sådan

ledighet.

§ 4.

Mom. 1. Där lärare under hela eller någon del av året samtidigt

tjänstgör å två eller flera befattningar, med vilka följer rätt

till dyrtidstillägg av statsmedel, skall med iakttagande av eljest

gällande beräkningsgrunder dyrtidstillägget beräknas å summan av

de belopp, å vilka dyrtidstillägg eldigt de i sådant hänseende givna

bestämmelser må utgå, dock icke i något fall å sammanlagt högre

belopp än som motsvarar för första halvåret 1920 600 kronor för

månad och från och med andra halvåret 1920 1,250 kronor för månad.

Mom. 2. Föreståndare för folkhögskola, som tillika är föreståndare

för lantmannaskola och i sistnämnda egenskap innehar

fast anställning, må äga att, därest vid folkhögskolan är anordnad

fristående kvinnlig kurs, tillgodoräkna sig dyrtidstillägg å sin lön

såsom föreståndare för lantmannaskolan efter samma grunder, som

om han vore vid folkhögskolan fast anställd.

§ 5.

Dyrtidstillägg av statsmedel utgår icke å gottgörelse för tjänstgöring

utöver den i gällande allmän författning stadgade årliga lärotiden,

liksom ej heller å ersättning för bostad och bränsle.

§ 6.

Om lärare under året avlidit, innan honom tillkommande dyrtidstillägg

till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till stärbhuset.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

BiJcsdagens skrivelse Nr 381.

§ 7.

Vad i denna kungörelse finnes föreskrivet med avseende på

lärare skall, där ej i särskilda fall annorlunda sägs, äga tillämpning

på såväl manliga som kvinnliga lärare.

§ B.

Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar skolöverstyrelsen

nödiga tabeller och anvisningar.

§ 9.

Dyrtidstillägget utbetalas till lärarpersonalen månadsvis i den

ordning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Stockholm 1920, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

201979

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.