Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862 m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

1920-06-15 · 26 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 25 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1920:392, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862 m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 392.

1

Nr 392.

Godkänd av första kammaren den 15 juni 1920.

Godkänd av andra kammaren den 15 juni 1920.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa

delar av förordningen om kommunalstyrelse på landet

den 21 mars 1862 m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 52.)

Till Konungen.

Genom en till riksdagen avlåten, den 12 mars 1920 dagtecknad

proposition, nr 286, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862,

2) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse

i stad den 21 mars 1862,

3) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse

i Stockholm den 23 maj 1862,

4) lag om ändrad lydelse av § 6 i förordningen om kyrkostämma,

samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862,

5) lag om ändrad lydelse av § 6 i förordningen om kyrkostämma,

samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863,

6) lag om ändrad lydelse av §§ 5 och 12 i förordningen om landsting

den 21 mars 1862,

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 sand. Nr 392—396.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 392.

7) lag om ändrad lydelse av 7 § 2 mom. i lagen om fattigvården

den 14 juni 1918,

8) lag om ändrad lydelse av §§ 19 och 20 i lagen om val till

riksdagen den 26 maj 1909,

9) lag om ändrad lydelse i vissa delar av den av 1919 års lagtima

riksdag villkorligt antagna nya lagen om val till riksdagen och

10) lag om rätt för vissa väljare att utan inställelse inför valförrättare

avgiva valsedel vid vissa kommunala val samt om behandling av valsedels.

försändelse.

I sammanhang med propositionen har riksdagen till behandling

förehaft en i anledning av densamma väckt motion.

De i förevarande kungl. proposition framlagda förslagen avse, såsom

av departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet framgår, tre skilda

frågor: 1) rätten att deltaga i kommunala val och avgöranden utan personlig

inställelse, 2) valdistriktsindelningen vid politiska och kommunala

val, samt 3) sammanförandet av den kommunala och politiska röstlängden.

Till större delen äro alla dessa förslag byggda på ett den 20 januari 1920

avgivet betänkande av den 30 maj 1919 tillkallade kommunalförfattningssakkunniga.

Beträffande rätten att deltaga i kommunala val och avgöranden utan

personlig inställelse ansluter sig riksdagen helt till grundtanken i den

kungl. propositionen, att denna rätt bör i hög grad begränsas, och, där

den fortfarande bör bibehållas, regleras på ett sätt, som mera effektivt än

nu är fallet hindrar missbruk av densamma. Det förefinnes härvid, såsom

de sakkunniga betona, en klar skillnad mellan kommunala val och andra

kommunala avgöranden än representantval.

I fråga om andra kommunala avgöranden än representantval har Eders

Kungl. Maj:t, i likhet med majoriteten av de sakkunniga, föreslagit, att rätten

att genom fullmakt utöva rösträtt skall bibehållas i sin nuvarande omfattning,

men att nya former för denna rättighets begagnande skola stadgas, ägnade

att trygga mot befarade missbruk. De skäl, som de sakkunniga och departementschefen

framlagt för denna sin ståndpunkt äro enligt riksdagens

uppfattning fullt övertygande. Fullmaktsröstningens bibehållande vid dessa

avgöranden synes, särskilt i mera vidsträckta och sparsamt befolkade kommuner,

utgöra ett påtagligt behov; härtill kommer att, såvitt riksdagen har

sig bekant, fullmaktsröstningens användning i dessa fall icke lett till svårare

missbruk, och att de nya former för utövandet av denna rätt, som

i den kungl. propositionen föreslagits, torde utgöra fullt betryggande garantier

mot dylika missbruk.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 392.

3

Vad åter beträffar kommunala representantval, synes, såsom också

de sakkunniga och departementschefen framhållit, en stark inskränkning

av rätten till deltagande utan personlig inställelse vara av behovet påkallad.

Med den vidsträckta omfattning, denna rätt för närvarande äger, leder den i

många fall till svåra missbruk, vilka i hög grad äro ägnade att neddraga

valförrättningens karaktär och förvanska det uttryck för valmanskårens

verkliga uppfattning, som valet bör utgöra. På grund härav bör, enligt

riksdagens uppfattning, i enlighet med den kungl. propositionen undantag

från fordran på personlig inställelse vid kommunala representantval blott

göras för vissa grupper av väljare, samt härvid enahanda bestämmelser

gälla, som för val till riksdagens andra kammare. Sålunda bör personlig

inställelse fordras utom för äkta makar, oberoende av hinder, och vid

styrkt hinder för de yrkesutövare och tjänstemän, som erhållit eller komma

att erhålla enahanda rätt vid val till riksdagens andra kammare.

Frågan bliver då, vilken metod för röstning utan personlig inställelse,

som för de nämnda fallen bör tillämpas. I denna punkt har Eders Kungl.

Maj:t icke följt den uppfattning, som företrätts av de sakkunnigas majoritet.

Tre av de fem sakkunniga hava nämligen förordat, att röstning utan personlig

inställelse sker genom fullmakt, under det att i Eders Kungl. Maj:ts

proposition föreslås röstning medelst insändande av valsedel, i likhet med

vad som enligt den vid 1919 års lagtima riksdag villkorligt antagna vallagen

skall komma att gälla vid val till riksdagens andra kammare. Den

av de sakkunniga antagna uppfattningen har även företrätts i den i anledning

av förevarande proposition väckta motionen, vari sådana ändringar

i den kungl. propositionen påyrkats, att systemet med fullmaktsröstning

skulle komma till användning i stället för systemet med insändande av röstsedel.

Vid avvägandet av de skäl beträffande de båda olika metoderna,

som framförts dels i departementschefens yttrande vid propositionens föredragning,

dels i de sakkunnigas betänkande och den nyssnämnda motionen,

bar riksdagen funnit de skäl övervägande, som förebragts för den i den kungl.

propositionen föreslagna anordningen. Det synes riksdagen uppenbart, att

systemet med röstsedels insändande i högre grad än systemet med fullmaktsröstning

är agnat att åt röstningen giva den tillbörliga karaktären

av personlig, självständig viljeakt och att sålunda i möjligaste mån minska

de olägenheter, som städse äro förenade med röstning utan personlig inställelse;

särskilt är detta enligt riksdagens tanke av värde, då röstning

utan personlig inställelse huvudsakligen torde komma till användning i

fråga om äkta makar, varvid garantier mot otillbörlig yttre påtryckning

synas särskilt behövliga. Härtill kommer, att användningen av systemet

med röstsedels insändande stadgats i den av 1919 års riksdag villkorligt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 392.

antagna lagen om val till riksdagen; riksdagen har alltså redan tagit ställning

till frågan om vilket system, som i fråga om representantval lämpligen

bör följas vid röstning utan personlig inställelse. Det synes riksdagen

uppenbart, att samma system i detta fall bör komma till användning

vid kommunala och politiska val, likaväl som omfattningen av rätten

att rösta utan personlig inställelse vid dessa val bestämmes på enahanda

sätt. Att ett annat system, fullmaktsröstning, kommer att användas vid

andra kommunala avgöranden än representantval, kan enligt riksdagens

uppfattning icke förringa betydelsen av de nu anförda synpunkterna, ty

det synes stå utom all diskussion, att de kommunala representantvalen till

hela sin karaktär stå långt närmare de politiska valen än de kommunala

avgöranden, vid vilka fullmaktssystemet avses komma till fortsatt användning.

På grund av dessa och övriga av departementschefen och de sakkunnigas

minoritet anförda skäl har riksdagen alltså i denna punkt ansett

sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts proposition.

Åven de övriga författningsändringar, som i detta sammanhang av

Eders Kungl. Maj:t föreslagits, har riksdagen antagit; särskilt synas bestämmelserna

angående gemensam valförrättare vid politiska och kommunala

val vara ändamålsenliga.

De förändrade bestämmelser beträffande den politiska oeli kommunala

valdistriktsindelningen, som i förevarande kungl. proposition föreslagits

och av de sakkunniga förordats, har riksdagen likaledes i allt väsentligt

antagit. Dessa bestämmelser, som främst åsyfta överensstämmelse mellan

distriktsindelningen vid de politiska och kommunala valen på landsbygden

samt underlättandet av valdeltagandet genom en allmännare valdistriktsindelning,

synas nämligen, särskilt med hänsyn till den starka

utvidgning av valmanskåren, som dels är beslutad, dels förestår i följd av

de vilande grundlagsändringsförslagen beträffande kvinnans politiska rösträtt

m. m., vara i hög grad av behovet påkallade. Även de föreslagna

bestämmelserna för sammanförande av den politiska och den kommunala

röstlängden synas riksdagen väl motiverade; ej heller har riksdagen något

att erinra mot det såsom bilaga till den kungl. propositionen fogade förslaget

till kungörelse angående upprättande av röstlängd vid dessa val.

Riksdagen, som alltså i huvudsak antagit de i förevarande kungl.

proposition framlagda förslagen, har emellertid i en detalj fattat ett därifrån

avvikande beslut. I § 19 i lagen om val till riksdagen liksom i

fråga om motsvarande paragraf i den 1919 villkorligt antagna vallagen

synes nämligen en sådan ändring böra vidtagas, att punkterna 1 och 2

omflyttas och en häremot svarande korrigering av punkt 2 göres; såsom

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 392.

paragrafen i Eders Kungl. Maj:ts förslag är uppställd, synes nämligen

mot densamma kunna riktas den anmärkningen, att punkt 2 angives utgöra

ett undantag till punkt 1, ehuru detta i själva verket icke är fallet.

Såsom en följd av detta ändringsförslag måste även en redaktionell ändring

i följande paragraf vidtagas.

Slutligen vill riksdagen betona önskvärdheten av att i den promemoria,

som skall tillställas valförrättare, även intages ett exemplar av vallagen.

Med åberopande av vad sålunda blivit anfört, får riksdagen, som

icke kunnat i oförändrat skick antaga samtliga de i propositionen innefattade

lagförslagen,

dels anmäla, att riksdagen för sin del antagit följande

Lag

om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse på

landet den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att § 12, § 14 mom. 1-4, § 17 mom. 1,

§ 29 mom. 1, 2 och 5, §§ 33 och 35 samt § 80 mom. 1 i förordningen

om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862 skola erhålla följande

ändrade lydelse:

§ 12.

Röstägande är berättigad att med de inskränkningar, varom nedan

i denna paragraf stadgas, sin talan och rösträtt på annan röstägande

överlåta.

Ej må någon på grund av fullmakt föra talan eller utöva rösträtt

för mer än en röstberättigad.

Fullmakten skall vara ställd till viss person samt av utställaren

underskriven med angivande av den dag underskrivandet skett. A fullmakten

skall tillika av två vittnen tecknas bevis, att densamma egenhändigt

underskrivits av utställaren å den dag, fullmakten utvisar, samt att namnet

på den person, till vilken fullmakten är ställd, då fanns å fullmakten utsatt.

Fullmakt äge icke giltighet under längre tid än trettio dagar från

underskrivandet.

Angående röstning vid val av kommunalfullmäktige stadgas i § 29.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 392.

§ 14.

Mom. 1. Före den 30 juni varje år — — — — — meddelas av

Konungen.

Mom. 2. Röstlängden skall senast den 30 juni vara avsänd---

äga motsvarande tillämpning.

Mom. 3. Har mot röstlängd — — — till ovillkorlig efterrättelse

intill dess ny röstlängd på enahanda sätt kommit till stånd.

Mom. 4. Har på klagan, som förts i samband med besvär över kommunalstämmas

beslut eller över val förrättat inför valnämnd, röstlängden i

någon del förklarats felaktig, skall, evad felaktigheten länt till beslutets

eller valets upphävande eller ej,--— föranledda rättelser.

§ 17.

Mom. 1. Tre ordinarie kommunalstämmor — — — ovan stadgade

tid.

Ordinarie kommunalstämma i december — — — till sön- eller

helgdag.

Om val av nämndemän är särskilt stadgat.

Den, vilken såsom--— av sagda förvaltning.

§ 29.

Mom. 1. För val av — — — indelas i valkretsar.

Vid valkretsindelningen iakttages,---de särskilda valkretsarna.

Indelningen i valkretsar — — — förslag, av kommunalstämma.

Beslut om sådan indelning skall fattas senast två månader före ingången

av det år, under vilket beslutet är avsett att träda i tillämpning.

Om beslutet skall Konungens befallningshavande ofördröjligen underrättas.

Är kommun indelad — —--— inskränkt inom valkrets.

Mom. 2. Kommun, som icke är delad i valkretsar på sätt i mom.

1 sägs, ävensom valkrets bilda var för sig ett valdistrikt, där icke på grund

av bestämmelserna i lagen om val till riksdagen del av kommunen eller av

valkretsen utgör valdistrikt vid val till riksdagens andra kammare, i vilket

fall sådan del bildar eget valdistrikt jämväl vid kommunalfullmäktigval.

Enligt lagen om val till riksdagen meddelat beslut om distriktsindelning

skall, där det icke på anförda besvär undanröjts, träda i tillämp
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 392.

7

ning beträffande kommunalfullmäktigval, som förrättas enligt den under

nästpåföljande år upprättade röstlängden.

Mom. 5. a) Val av kommunalfullmäktige förrättas i varje valdistrikt

inför den valnämnd, som enligt lagen om val till riksdagen utses

för val till riksdagens andra kammare.

Valen skola förrättas under tiden från och med den 1 november till

och med den 15 december å dag, som kommunalstämma det år val skall

förrättas bestämmer. Val får ej äga rum å tider, då allmän gudstjänst

hålles inom kommunen, samt skall fortgå minst två timmar före klockan

tre eftermiddagen och minst två timmar efter klockan fem eftermiddagen.

I kungörelse om valförrättning skall tiden för valet noggrant angivas.

Sådan kungörelse utfärdas för varje valdistrikt av valnämndens ordförande

i den ordning, som för kallelse till kommunalstämma stadgas.

Vid valet skall gälla till efterrättelse den enligt § 14 upprättade

röstlängd eller del av röstlängd.

Vid val av kommunalfullmäktige må röstägande icke utan personlig

inställelse inför valförrättaren utöva rösträtt i annat fall eller i annan ordning

än i särskild lag stadgas.

O O

b) Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop till

de väljande tillåtas inom vallokalen.

Vid förrättningen skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika till

---att valurnan är tom.

Valmännen äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos ordföranden,

därest icke å kommunalstämma beslutits, att valet skall ske efter

upprop. Till varje valman utlämnas ett valkuvert.

I vallokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser, avsedda att

möjliggöra för en var att med valhemlighetens bevarande kunna inlägga sin

valsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa platser vara inrättade

med skärmar eller annat dylikt, dock så anordnat, att för såväl valförrättaren

som allmänheten är synligt, när en plats är upptagen; och åligger

det valförrättaren att vaka över att valmans förehavande där ej må av

någon kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga

sin valsedel i kuvertet. Sedan valkuvertet tillslutits, överlämnar valmannen

utan dröjsmål personligen detsamma till ordföranden. Efter det

ordföranden förvissat sig om, att den, vilken avlämnar valkuvertet, är i

röstlängden upptagen såsom röstberättigad, ävensom tillsett, att kuvertet

är behörigen stämplat, men eljest på utsidan omärkt, nedlägger ordföranden

kuvertet i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden vid namnet

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 392.

på den, vars rösträtt utövats, göres anteckning, att rösträtten begagnats.

Valman, som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att i föreskriven

ordning avgiva sin röst, äge att till biträde vid röstningen anlita den, han

själv därtill utser.

Valkuvert, som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med

annat kännetecken, varde ej mottaget.

Om behandlingen av valsedelsförsändelse, som äkta make är berättigad

avlämna vid valförrättningen, är särskilt stadgat.

Då uppehåll i valförrättningen sker, — — — och bör, innan förseglingen

vid förrättningens fortsättande borttages, valförrättaren inför

öppna dörrar förvissa sig om, att sigillen äro obrutna.

De valmän, som---äro tillstädes i vallokalen eller, om ut
lymme

där saknas, — — — röstningen avslutad.

Omedelbart därefter---protokollet avtryckas.

Sedan valprotokollet — — — avslutas förrättningen. Ordföranden

insände därefter ofördröjligen till Konungens befallningshavande omslaget

med valkuverten jämte röstlängden och valprotokollet. Sker--—

försändelsen assureras.

c) Konungens befallningshavande skall — — — föra protokoll.

Om behandlingen av valsedelsförsändelse, som till Konungens befallningshavande

inkommit, är särskilt stadgat.

Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av det vid

förrättningen förda protokoll. Med protokollets uppläsning är valet avslutat,

varefter Konungens befallningshavande genast skall till vederbörande återställa

den röstlängd, som för sammanräkningen insänts.

De avgivna valsedlarna — — — valet gäller.

§ 33.

Är någon missnöjd--— föredragas och avgöras.

§ 35.

Följande ärenden må ej av kommunalfullmäktige upptagas:

a) val av kommunalfullmäktige, vilka val skola förrättas inför valnämnden

i den ordning, som i § 29 sägs;

b) nedanstående ärenden, vilka alltid skola behandlas å kommunalstämma,

nämligen

justering av den i § 65 omförmälda längd,

val till ordförande och vice ordförande i kommunalstämma,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 392.

9

beslut, varom i § 16 sägs, så ock beslut enligt § 17 angående

dag för kommunalstämma och enligt § 29 angående dag för val av kommunalfullmäktige.

§ 80.

Monn. 1. Har Kungl. Maj:t — — — municipalfullmäktige och

municipalnämnd, samt att, där municipalsamhälle ej utgör särskilt valdistrikt,

municipalfullmäktige skola utses å inunicipalstämma, därvid stämmans

ordförande och två av stämman utsedda personer tjänstgöra såsom

valförrättare.

Denna lag träder i kraft: i vad densamma angår § 14 mom. 1 och

2 den dag, då det vilande förslaget till ändrad lydelse av §§ 6, 7, 9, 16,

19, 21 och 24 riksdagsordningen och till övergångsstadgande däri, efter

att hava av riksdagen antagits, varder av Konungen gillat; i vad densamma

angår § 29 mom. 1 och 2, den 1 oktober 1920; samt i övrigt dagen efter

den, då lagen, enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i

svensk författningssamling, dock att i de fall, där valdistriktsindelningarna

för riksdagsmannaval och kommunalfullmäktigval ännu icke överensstämma,

kommunalfullmäktigvalen fortfarande, intill dess sådan överensstämmelse

vinnes och vederbörliga valnämnder utsetts, skola förrättas å kommunalstämma

eller distriktsstämma med iakttagande av vad därom hittills funnits

stadgat.

Lag

om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse i

stad den 21 mars 1S62.

Härigenom förordnas, att § 12, § 13 mom. 1 och 2 samt § 24 mom.

2 i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 skola

erhålla följande ändrade lydelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 sand. Nr 392—396.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 392.

§ 12.

Röstägande är berättigad att med de inskränkningar, varom nedan i

denna paragraf stadgas, sin talan och rösträtt å allmän rådstuga på annan

röstägande överlåta.

Ej må någon på grund av fullmakt föra talan eller utöva rösträtt

för mer än en röstberättigad.

Fullmakten skall vara ställd till viss person samt av utställaren

underskriven med angivande av den dag underskrivandet skett. A fullmakten

skall tillika av två vittnen tecknas bevis, att densamma egenhändigt

underskrivits av utställaren å den dag, fullmakten utvisar, samt att namnet

på den person, till vilken fullmakten är ställd, då fanns å fullmakten utsatt.

Fullmakt äge icke giltighet under längre tid än trettio dagar från

underskrivandet.

Vid val av stadsfullmäktige må röstägande icke utan personlig inställelse

inför valförrättaren utöva rösträtt i annat fall eller i annan ordning

än i särskild lag stadgas.

§ 13.

Mom. 1. Före den 30 juni varje år---— — meddelas av

Konungen.

Mom. 2. Röstlängden skall senast den 30 juni vara avsänd---

äga motsvarande tillämpning.

§ 24.

Mom. 2. Valet får ej-----valurnan är tom.

Valmännen äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos ordföranden,

därest icke å allmän rådstuga beslutits, att valet skall ske efter

upprop. Till varje valman utlämnas ett valkuvert.

I vallokalen skola---av någon kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga

sin valsedel i kuvertet. Sedan valkuvertet tillslutits, överlämnar valmannen

utan dröjsmål personligen detsamma till ordföranden. Efter det

ordföranden förvissat sig om, att den, vilken avlämnar valkuvertet, är

i röstlängden upptagen såsom röstberättigad, ävensom tillsett, att kuvertet

är behörigen stämplat, men eljest på utsidan omärkt, nedlägger ordföranden

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 392.

11

kuvertet i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden vid namnet på

den, vars rösträtt utövats, göres anteckning, att rösträtten begagnats. Valman,

som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att i föreskriven ordning

avgiva sin röst, äge att till biträde vid röstningen anlita den, han

själv därtill utser.

Valkuvert, som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med

annat kännetecken, varde ej mottaget.

Om behandlingen av valsedelsförsändelse, som äkta make är berättigad

avlämna vid valförrättningen, är särskilt stadgat.

Då uppehåll---åro obrutna.

De valmän — — — röstningen avslutad.

Där sammanräkning av de avgivna rösterna icke verkställes omedelbart

efter det röstningen på sätt nyss nämnts blivit avslutad, skall sammanräkningen

påbörjas inom sju dagar därefter samt de avlämnade valkuverten

under tiden förseglas och förvaras på sätt ovan stadgas för det

fall, att uppehåll i valförrättningen göres.

Om behandlingen av valsedelsförsändelse, som till magistraten inkommit,

är särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft, i vad densamma angår § 13, den dag, då

det vilande förslaget till ändrad lydelse av §§ 6, 7, 9, 16, 19, 21 och 24

riksdagsordningen och till övergångsstadgande däri, efter att hava av riksdagen

antagits, varder av Konungen gillat, samt i övrigt dagen efter den,

då lagen, enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i svensk

författningssamling.

Lag

om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse i

Stockholm den 23 maj 1862.

Härigenom förordnas, att § 5 mom. 2 och 3, § 8 mom. 2 samt

§ 10 mom. 2 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23

maj 1862 skola erhålla''följande ändrade lydelse:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 392.

§ 5.

Mom. 2. Före den 30 juni varje år ---— — — meddelas av

Konungen.

Mom. 3. Röstlängden skall senast den 30 juni vara avlämnad

— — — äga motsvarande tillämpning.

§ 8.

Mom. 2. Röstägande må ej utan personlig inställelse inför valförrättaren

utöva rösträtt i annat fall eller i annan ordning, än som i särskild

lag stadgas.

Mom. 2. Valförrättning får ej---klockan sju eftermiddagen.

Ej må vid valet--— inom vallokalen.

Vid valförrättning —--valurnan är tom.

Valmännen äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos ordföranden.

Till varje valman utlämnas ett valkuvert.

I vallokalen skola — — — av någon kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga

sin valsedel i kuvertet. Sedan valkuvertet tillslutits, överlämnar

valmannen utan dröjsmål personligen detsamma till ordföranden. Efter

det ordföranden förvissat sig om, att den, vilken avlämnar valkuvertet,

är i röstlängden upptagen såsom röstberättigad, ävensom tillsett att

kuvertet är behörigen stämplat, men eljest på utsidan omärkt, nedlägger

ordföranden kuvertet i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden vid

namnet på den, vars rösträtt utövats, göres anteckning, att rösträtten begagnats.

Valman, som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att i föreskriven

ordning avgiva sin röst, äge att till biträde vid röstningen anlita

den, han själv därtill utser.

Valkuvert, som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med

annat kännetecken, varde ej mottaget.

Om behandlingen av valsedelsförsändelse, som äkta make är berättigad

avlämna vid valförrättningen, är särskilt stadgat.

Då uppehåll — — — äro obrutna.

De valmän —--röstningen avslutad.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 392.

13

Där sammanräkning av de avgivna rösterna icke verkställes omedelbart

efter det röstningen på sätt nyss nämnts blivit avslutad, skall sammanräkningen

påbörjas inom sju dagar därefter samt de avlämnade valkuverten

under tiden på betryggande sätt förvaras.

Om behandlingen av valsedelsförsändelse, som till magistraten inkommit,

är särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft, i vad densamma angår § 5, den dag, då

det vilande förslaget till ändrad lydelse av §§ 6, 7, 9, 16, 19, 21 och

24 riksdagsordningen och till övergångsbestämmelse däri, efter att hava

av riksdagen antagits, varder av Konungen gillat, samt i övrigt dagen efter

den, då lagen, enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i

svensk författningssamling.

Lag

om ändrad lydelse av § 6 i förordningen om kyrkostämma, samt kyrkoråd

och skolråd den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att § 6 i förordningen om kyrkostämma, samt

kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862 skall erhålla följande ändrade

lydelse:

§ 6.

I avseende på rösträtts utövning och överlåtande på annan person

skall vad som är stadgat för kommunalstämma på landet, så ock för allmän

rådstuga i stad vid andra avgöranden än val av stadsfullmäktige

jämväl tillämpas i fråga om kyrkostämma.

Vid omröstning skall den för vederbörande kommun å landet eller

för stad senast fastställda röstlängd ligga till grund. På Konungen ankommer

att i fråga om sådan längd meddela de särskilda föreskrifter,

som erfordras för iakttagande av vad i § 4 stadgats om vissa personers

undantagande från rösträtt, samt att, då valdistrikt omfattar två eller flera

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 392.

församlingar eller delar av församlingar, förordna om röstlängds uppläggande

i särskilda delar, en för varje församling eller del av församling.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå

meddelad uppgift, från trycket utkommit i svensk författningssamling.

Lag

om ändrad lydelse av § 6 i förordningen om kyrkostämma, samt kyrkoråd

och skolråd i Stockholm den 20 november 1863.

Härigenom förordnas, att § 6 i förordningen om kyrkostämma, samt

kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863 skall erhålla

följande ändrade lydelse:

§ 6.

Mom. 1. Frånvarande må ej — — — än en röstberättigad.

Mom. 2. Fullmakten skall vara ställd till viss person samt av

i^tställaren underskriven med angivande av den dag underskrivandet skett.

A fullmakten skall tillika av två vittnen tecknas bevis, att densamma egenhändigt

underskrivits av utställaren å den dag, fullmakten utvisar, samt

att namnet på den person, till vilken fullmakten är ställd, då fanns å

fullmakten utsatt.

Fullmakt äge icke giltighet under längre tid än trettio dagar från

underskrivandet.

Mom. 3. Ej må — — — ämne anföra.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå

meddelad uppgift, från trycket utkommit i svensk författningssamling.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 392.

15

Lag
om

ändrad lydelse av §§ 5 och 12 i förordningen om landsting den 21

mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 5 och 12 i förordningen om landsting

den 21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 5.

1. Rätt att deltaga — — — — — vid landstingsmannaval.

2. a) Val av landstingsmän förrättas å landet i varje valdistrikt

inför den valnämnd, som enligt lagen om val till riksdagen utses för val

till riksdagens andra kammare.

Höra delar av samma kommun till olika valkretsar för landstingsmannaval,

bildar varje del ett valdistrikt, såvida icke i enlighet med vad

nedan sägs ytterligare delning i valdistrikt förekommer.

Kommun, som icke är delad i valdistrikt på sätt nyss är sagt eller

i valkretsar för val av kommunalfullmäktige, så ock valkrets som nu

nämnts bilda var för sig ett valdistrikt, där icke på grund av bestämmelserna

i lagen om val till riksdagen del av kommunen eller del av sådan

valkrets utgör valdistrikt vid val till riksdagens andra kammare, i vilket

fall sådan del bildar eget valdistrikt jämväl vid landstingsmannaval.

Enligt lagen om val till riksdagen meddelat beslut om distriktsindelning

skall, där det icke på anförda besvär undanröjts, träda i tillämpning

beträffande landstingsmannaval, som förrättas enligt den under nästpåföljande

år upprättade röstlängden.

b) Till valförrättning utfärdas för varje valdistrikt kallelse av valnämndens

ordförande i den ordning, som för kallelse till kommunalstämma

stadgas.

Om rösträtt och dess utövning gäller med ovan i mom. 1 stadgat

undantag vad i fråga om val av kommunalfullmäktige är föreskrivet.

c) Valet skall förrättas tredje söndagen — — — å annan dag i

september månad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens skrivelse Nr 392.

Valet får ej — — — fem eftermiddagen. I kungörelse om valförrättning

för landstingsmannaval skall tiden för valet noggrant angivas.

d) Ej må vid valet tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop

till de väljande tillåtas inom vallokalen.

Vid förrättningen skola kuvert av ogenomskinligt papper---

är tom.

Valmännen äga avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos ordföranden,

därest icke å kommunalstämma beslutits, att valet skall ske efter

upprop. Till varje valman utlämnas ett valkuvert.

I vallokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser, avsedda

att möjliggöra för en var att med valhemlighetens bevarande kunna inlägga

sin valsedel i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa platser vara

inrättade med skärmar eller annat dylikt, dock så anordnat, att för såväl

valförrättaren som allmänheten är synligt, när en plats är upptagen; och

åligger det valförrättaren att vaka över att valmans förehavande där ej

må av någon kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga

sin valsedel i kuvertet. Sedan valkuvertet tillslutits, överlämnar

valmannen utan dröjsmål personligen detsamma till ordföranden. Efter

det ordföranden förvissat sig om, att den, vilken avlämnar valkuvertet,

är i röstlängden upptagen såsom röstberättigad, ävensom tillsett, att kuvertet

är behörigen stämplat, men eljest på utsidan omärkt, nedlägger ordföranden

kuvertet i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden vid

namnet på den, vars rösträtt utövats, göres anteckning, att rösträtten. begagnats.

Valman, som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att i föreskriven

ordning avgiva sin röst, äge att till biträde vid röstningen anlita

den, han själv därtill utser.

Valkuvert, som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt

med annat kännetecken, varde ej mottaget.

Om behandlingen av valsedelsförsändelse, som äkta make är berättigad

avlämna vid valförrättningen, är särskilt stadgat.

Då uppehåll i valförrättningen sker---och bör, innan, för
seglingen

vid förrättningens fortsättande borttages, valförrättaren inför

öppna dörrar förvissa sig om, att sigillen äro obrutna.

De valmän, som---äro tillstädes i vallokalen eller, om ut
rymme

där saknas, — — — röstningen avslutad.

Omedelbart därefter---protokollet avtryckas.

Sedan valprotokollet---avslutas förrättningen. Ordföranden

insände därefter ofördröjligen till domhavanden omslaget med valkuverten

jämte röstlängden och valprotokollet. Sker---försändelsen assureras.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 392.

17

e) Domliavanden skall vid offentlig — — — inom fjorton dagar

från valförrättningarnas avslutande.

Vid förrättningen biträdes — — — det vid förrättningen förda

protokoll. Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av

nämnda protokoll. Med protokollets uppläsning är valet avslutat, varefter

domhavanden genast skall till vederbörande återställa den röstlängd, som

för sammanräkningen insänts.

3. a) I stad förrättas valet inför magistraten.

Valet skall förrättas —--infallande lördag.

Om stadsfullmäktige — — -— september månad.

Val får ej — — — noggrant angivas.

Om kallelse till valförrättningen, om rösträtt och dess utövning gäller

med ovan i mom. 1 stadgat undantag vad för allmänna rådstugan är

föreskrivet.

I övrigt skall med avseende å valets förrättande i tillämpliga delar

gälla vad här ovan i mom. 2 är föreskrivet.

b) I stad, som bildar egen valkrets, skall magistraten sammanräkna

rösterna. Där sammanräkningen ej äger rum omedelbart efter röstningens

avslutande, skall vid valförrättningen tid och ställe för sammanräkningen

tillkännagivas.

För annan stadsvalkrets sammanräknas rösterna av magistraten i den

folkrikaste staden; och skola till den myndighet de inom valkretsen i övrigt

avlämnade valkuverten jämte röstlängden och valprotokollet ofördröjligen

insändas. Sker insändandet med allmänna posten, skall försändelsen assureras.

Tid och ställe för sammanräkningen skall minst tre dao-ar därförut

kungöras i en eller flera av ortens mest spridda tidningar.

Sammanräkning av rösterna skall påbörjas inom sju dagar från valförrättningarnas

avslutande.

Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av protokoll

över sammanräkningen. Med protokollets uppläsning är valet avslutat,

varefter från annan magistrat inkommen röstlängd genast återställes.

4. Om behandlingen av valsedelsförsändelse, som till domhavanden

eller magistraten inkommit, är särskilt stadgat.

5. Vid avfattande av protokoll över landstingsmannaval bör till

ledning tjäna formulär, som av Kungl. Maj:t fastställes.

§ 12.

Dornhavande eller magistrat — — — till tjänstgöring inkallas.

Samtliga valsedlar, ävensom till inkomna valsedelsförsändelser hörande, från

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 sand. AV 392—390. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 392.

innerkuverten frånskilda blanketter skola inläggas i förseglat omslag samt

förvaras, till dess valet vunnit laga kraft eller, i händelse av besvär, dessa

blivit avgjorda. Domhavanden eller magistraten åligger — — — — —

samtliga valens utgång.

Denna lag träder i kraft, i vad densamma angår valdistriktsindelningen,

den 1 oktober 1920 samt i övrigt dagen efter den, då lagen, enligt

därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i svensk författningssamling,

dock att i de fall, där valdistriktsindelningarna på landsbygden

för riksdagsmannaval och landstingsmannaval ännu icke överensstämma,

iandstingsmannavalen fortfarande, intill dess att sådan överensstämmelse

vinnes och vederbörliga valnämnder utsetts, skola förrättas å kommunalstämma

eller distriktsstämma med iakttagande av vad därom hittills funnits

stadgat.

Lag

om ändrad lydelse av 7 § 2 mom. i lagen om fattigvården den 14 juni 1918.

Härigenom förordnas att 7 § 2 mom. i lagen om fattigvården den

14 juni 1918 skall erhålla följande ändrade lydelse:

7 §•

2 mom. Fattigvårdssamhälle, som i 6 § — — — med iakttagande

därav,

att, i stället — — — och fattigvårdsfullmäktige;

att fattigvårdsstämma — — -— sammanslutna kommunerna;

att såsom röstlängd — — — kommunernas röstlängder;

att vid val av fattigvårdsfullmäktige fattigvårdsstämmans ordförande

och två å densamma utsedda personer skola tjänstgöra såsom valförrättare;

samt

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 392.

19

att uttaxering--— till fattigvårdsstyrelsen.

Konungen äger —• — — inom samhället.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå meddelad

uppgift,* från trycket utkommit i svensk författningssamling.

Lag

om ändrad lydelse av §§ 19 och 20 i lagen om val till riksdagen den 26 maj 1909-

Härigenom förordnas, att §§ 19 och 20 i lagen om val till riksdagen

den 26 maj 1909 skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 19-

1. Valkrets, som består av en stad eller del av stad, bildar ett

valdistrikt; dock må, där så finnes lämpligt, sådan valkrets delas i två

eller flera valdistrikt.

2. I valkrets, som innefattar flera kommuner, skall med de undantag,

som här nedan i mom. 3—6 angivas, varje kommun bilda ett valdistrikt.

3. Är landskommun delad i valkretsar för val av kommunalfullmäktige,

utgör sådan valkrets ett valdistrikt vid riksdagsmannaval, såvida

icke ytterligare delning i valdistrikt beslutes i den ordning i mom. 5 eller

6 sägs.

4. Höra delar av landskommun till olika valkretsar för riksdagsmannaval

eller skall, på sätt i förordningen om landsting särskilt föreskrives,

del av landskommun utgöra valdistrikt vid landstingsmannaval,

bildar varje del ett valdistrikt för riksdagsmannaval, där ej jämlikt mom.

5 eller 6 ytterligare delning i valdistrikt beslutes.

5. Landskommun, valkrets för kommunalfullmäktigval samt sådan

de! av kommun, som i mom. 4 sägs, skola, där antalet invånare i sådan

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 392.

kommun, valkrets eller del av kommun överstiger 8,000, indelas i två eller

flera valdistrikt med högst 3,000 invånare; dock att på framställning av

kommunalstämma Konungens befallningshavande må härifrån medgiva undantag,

där särskilda förhållanden inom kommunen anses göra sådan indelning

obehövlig eller olämplig.

6. Om kommun, valkrets för kommunalfullmäktigval eller sådan del

av landskommun, som i mom. 4 sägs, till följd av samfardsförhållanden

eller andra orsaker tinnes icke lämpligen böra utgöra ett enda valdistrikt,

må sådan kommun, valkrets eller del av landskommun delas i två eller

flera valdistrikt.

§ 20.

1. Förslag om delning av valdistrikt som i § 19 mom. 1 och 6

sägs må väckas genom framställning hos Konungens befallningshavande av

den, som är boende och vid riksdagsmannaval röstberättigad inom den

kommun eller del av kommun, om vars delning i valdistrikt är fråga.

Ej må framställning---till olika valdistrikt.

Utan föregående framställning vare Konungens befallningshavande

berättigad och i fall, varom stadgas i § 19 mom. 5, pliktig att. om indelning

i valdistrikt eller ändring i redan skedd indelning förordna,

sedan på landet kommunalstämma och i stad stadsfullmäktige beretts

tillfälle att i ärendet avgiva yttrande. Om ändring i distriktsindelning vare

Konungens befallningshavande pliktig att i den ordning nyss sagts förordna

även för det fall, att så erfordras, då landskommun, efter att

tidigare hava indelats i valdistrikt för riksdagsmannaval, delas i valkretsar

för kommunalfullmäktigval.

Beslut angående indelning i valdistrikt skall av Konungens befallningshavande

omedelbart kungöras och, där det icke på anförda besvär

undanröjts, träda i tillämpning beträffande val, som förrättas enligt den

under nästpåföljande år upprättade röstlängden.

2. Över beslut, som —--förordningarna om kommunalstyrelse.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1920.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 392.

21

Lag

om rätt för vissa väljare att utan inställelse inför valförrättare avgiva valsedel

vid vissa kommnnala val samt om behandling av valsedelsförsändelse.

Härigenom förordnas som följer:

Om väljare, som på grund av yrke eller tjänst äro förhindrade att inställa sig.

§ I
Vid

val av kommunalfullmäktige, stadsfullmäktige och landstingsmän

må väljare, som tillhör någon av nedanstående yrkes- eller tjänstegrupper

utan inställelse inför valförrättare avgiva valsedel genom försändelse

i den ordning, som i §§ 2—4 föreskrives; dock att sådan rätt ej må

utövas i annat fall än då, enligt vad vid tiden för försändelsens anordnande

kan tagas för visst, hinder för väljarens personliga inställelse vid

valförrättningen möter på grund därav, att yrkets eller tjänstens utövning

betingar hans vistande utom valdistriktet vid den tidpunkt, då valet

äger rum.

Hindret skall styrkas på sätt i § 4 stadgas.

Den rätt nu är sagd tillkommer:

l:o) den som utövar militärtjänst;

2:o) den som utövar sjömansyrket eller såsom deltagare för egen

eller annans räkning i fiske i öppen sjö eller i annan egenskap tillhör

besättning eller annan personal å fartyg;

3:o) den som tillhör personalen vid statens järnvägar eller vid enskilt

järnvägsföretag eller vid postverket, tullverket eller lots- eller fyrväsendet.

§ 2.

Valsedelsförsändelse, varom i § 1 sägs, må ej anordnas tidigare än

trettio dagar före den dag, valet skall börja, och ej heller senare än sistnämnda

dag. Försändelsen skall senast dagen efter den, då valet börjat,

dock i allt fall före röstsammanräkningens början, hava inkommit till den

myndighet, som i § 5 sägs.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 392.

Valsedelsförsändelse skall anses vara anordnad den dag, det i § 4

omförmälda vittnesintyget underskrives.

§ 3.

Vid anordnande av valsedelsförsändelse enligt § 1 skall väljaren anlita

ojävigt vittne.

Vistas väljaren inom riket, skall såsom vittne anlitas på landet ordförande

eller ledamot i valnämnd eller i kommunalnämnd samt i stad

tjänsteman, som av magistraten forordnas.

Vistas väljaren utom riket, skall han såsom vittne anlita svensk

konsul eller ock, där väljaren tillhör besättning eller annan personal å

svenskt fartyg, dettas befälhavare eller, i händelse av förfall för denne,

hans närmaste man.

De personer, som ovan nämnts, vare pliktiga att, när de därom anmodas,

tillhandagå väljare såsom nu är sagt.

I fråga om viss grupp av väljare äge Konungen förordna, vilka personer

ytterligare må kunna anlitas såsom vittne.

År väljaren ej personligen känd för vittnet, åligge honom att styrka

sin identitet antingen genom intygande av trovärdig person eller ock medelst

prästbevis, debetsedel, arbets- eller sjöfartsbok eller annan tillfyllestgörande

handling.

§ 4.

Vid anordnande av valsedelsförsändelse enligt § 1 skall väljaren använda

ett innerkuvert med vidhängande blankett och ett yfferkuvert, vilka

skola tillhandahållas utom riket genom statsverkets och inom riket genom

vederbörande kommuns försorg. Ej må andra kuvert för ändamålet

brukas.

Väljare är berättigad att av vittne, som han jämlikt § 3 anlitar,

erhålla erforderliga kuvert.

Väljaren skall i enrum inlägga sin valsedel i innerkuvertet och tillsluta

detta.

Därefter skall i vittnets närvaro å den innerkuvertet vidhängande

blanketten tecknas noggrann upplysning angående de av valmannens yrke

eller tjänst förorsakade omständigheter, som förhindra hans personliga

närvaro vid valförrättningen, ävensom förklaring att han frivilligt och i

enrum inlagt sin valsedel i kuvertet och själv

tecknats å blanketten skall av väljaren egenhändigt underskrivas. Tillika

skola å blanketten angivas yrke eller tjänsteställning, valdistrikt, som väl
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens skrivelse ATr 392.

jaren vid tiden för valet tillhör, och hemvist inom valdistriktet, så ock de

omständigheter i övrigt, angående vilka Konungen föreskriver, att uppgift

härvid skall meddelas.

Vittnet skall å blanketten vitsorda de omständigheter, vilka av valmannen

angivits såsom förfallogrund, och intyga, att väljaren egenhändigt

skrivit sitt namn å blanketten såsom ovan sagts, samt att han omedelbart

dessförinnan befunnit sig i enrum, ävensom angiva dag och ort för intygets

meddelande.

Innerkuvertet med vidhängande blankett skall av väljaren i vittnets

närvaro inläggas i ytterkuvertet. Detta tillslutes samt adresseras till den

myndighet, som har att verkställa sammanräkningen av de vid valet avgivna

rösterna. En å ytterkuvertet anbragt uppgift, att det innehåller

väljarens valsedel, skall dessförinnan av väljaren egenhändigt underskrivas.

Tillika angives det valdistrikt väljaren tillhör och hans hemvist inom

distriktet. Därefter skall försändelsen av väljaren personligen överlämnas

till den myndighet, som nyss nämnts, eller genom allmänna posten eller

annorledes tillställas samma myndighet.

Vittne, som jämlikt § 3 är pliktig att tillhandagå väljare så som

där sägs, vare, då särskild anmodan därom framställes, skyldigt att ombesörja

försändelsens befordran.

Överlämnas försändelsen åt allmänna posten, skall den rekommenderas.

§ 5.

Dä valsedelsförsändelse, varom ovan förmäles, ankommit tlTl den myndighet,

som har att verkställa sammanräkningen av de vid valet avgivna

rösterna, skall anteckning därom med uppgift å dagen för ankomsten ske

i bok, som för ändamålet upplagts. Försändelserna förvaras under lås.

§ 6.

Myndighet, som i § 5 sägs, har att vid den förrättning, som för

sammanräkning av de vid valet avgivna rösterna är föreskriven, och innan

de vid valförrättningen avlämnade valkuverten brutits, iakttaga följande:

Enligt § 5 inkomna valsedelsförsändelser räknas och antalet jämtöres

med den över dylika försändelser förda boken.

Härefter brytas försändelsernas ytterkuvert.

Ilar försändelse ankommit senare än dagen etter det valet tagit sin

början eller efter sammanräkningens början eller har därtill begagnats

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 392.

annat ytterkuvert än i § 4 föreskrives eller förekommer skälig anledning

att ytterkuvert efter tillslutandet blivit öppnat, lämnas kuvertet obrutet

och däri innesluten valsedel vare utan verkan på valet.

Sedan övriga ytterkuvert brutits, granskas innerkuverten med vidfästade

blanketter. Finnas liera kuvert härröra från samma valman, äro

de alla ogilla och läggas orubbade å sido.

I övrigt tillses:

att den som avgivit valsedeln år i röstlängden upptagen såsom

röstberättigad och icke har inför valförrättare!! utövat sin rösträtt,

att han jämlikt § 1 är behörig att i förevarande ordning avgiva

valsedel,

att valsedelsförsändelse anordnats inom den i § 2 stadgade tid och

i enlighet med föreskrifterna i §§ 3 och 4,

samt att innerkuvertet är utan annat märke än ändamålsbeteckningen.

Brister något i nu nämnda hänseenden, lägges innerkuvertet orubbat

å sido såsom ogillt. I annat fall avskiljes blanketten och antecknas i

röstlängden vid den röstandes namn, att rösträtten utövats, varefter de

godkända kuverten sammanblandas med varandra och därefter behandlas

på sätt som om de inför valförrättaren avlämnade valkuverten är stadgat.

§ 7.

Närmare föreskrifter för tillämpning av stadgandena i §§ 3 och 4

meddelas av Konungen.

Om äkta makar.

§ 8.

Aro äkta makar båda röstberättigade, må den ena av dem genom

den andra maken ingiva valsedel vid val, som i § 1 omförmälas.

§ 9.

Vill väljare begagna den rätt att ingiva valsedel, varom i § 8 förmäles,

skall valsedelsförsändelse på sätt nedan sägs anordnas tidigast fjorton

dagar före valets början.

§ 10.

För valsedelsförsändelse enligt § 9 skall användas ett innerkuvert

och ett ytterkuvert. Sådana kuvert tillhandahållas genom den kommunala

myndighetens försorg. Ej må för ändamålet andra kuvert brukas.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens skrivelse Nr 392.

Väljaren skall själv frivilligt inlägga sin valsedel i innerkuvertet och

tillsluta detta samt i närvaro av ett ojävigt vittne inlägga innerkuvertet i

ytterkuvertet, vilket omedelbart därpå av väljaren tillslutes. En å ytterkuvertet

anbragt förklaring att sålunda tillgått skall därefter av väljaren

egenhändigt undertecknas. \ id namnet tecknas uppgift å det valdistrikt,

väljaren vid tiden för valet tillhör, och hans hemvist inom valdistriktet.

Vittnet intygar å ytterkuvertet, att väljaren egenhändigt undertecknat

ovannämnda förklaring, med angivande av dag och ort för intyo-ets

meddelande.

§ 11.

Akta make, som vill avgiva valsedel för andra maken, avlämnar vid

valförrättningen till ordföranden valsedelsförsändelse, varom i § 9 sägs.

Finnes, att båda makarna åro i röstlängden upptagna såsom röstberättigade,

att ytterkuvertet är sådant, som i § 10 föreskrives, samt att därå äro

tecknade förklaring av väljaren ävensom vittnesintyg i behörigt skick, och

förekommer ej skälig anledning att ytterkuvertet blivit efter tillslutandet

öppnat^ bryter ordföranden ytterkuvertet; i annat fall varde det ej mottaget.

bedan ordföranden därefter tillsett, att innerkuvertet är utan annat

märke än ändamålsbeteckningen, stämplas detsamma, i fall och på sätt

sådant eljest beträffande avlämnade valkuvert är i lag föreskrivet, och nedhlgges

i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden vid den röstandes

namn göres anteckning, att rösträtten utövats.

År innerkuvertet ej sådant som i § 10 föreskrives eller finnes å

dess utsida annat märke ån ändamålsbeteckningen, varde det ej mottaget.

Allmänna bestämmelser.

§ 12.

Valsedel skall vara av vitt papper och utan kännetecken.

Ytterkuvert och innerkuvert skola vara av ogenomskinligt papper

och försedda med åndamålsbeteckning samt, vad varje särskilt slag'' an rår

lika till storlek och beskaffenhet.

§ 13.

Formulär till åndamålsbeteckning, varom i denna lag förmäles, samt

till blankett till innerkuvert och uppgift å ytterkuvert enligt § 4 ävensom

till förklaring och vittnesintyg å ytterkuvert enligt § 10 fastställas av

Konungen.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 sand. Nr 392—396.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 392.

§ 14.

I god tid före valet skola kuvert för valsedelsförsändelse, varom i

denna lag sägs, finnas tillgängliga hos de personer, vilka vid valsedelsförsändelses

anordnande enligt § 3 må anlitas såsom vittne av väljare inom

riket, samt kuvert, varom i § 4 förmäles, därjämte vara tillgängliga hos

de personer, vilka vid sådan försändelses anordnande må anlitas såsom

vittne av väljare utom riket.

§ 15.

Vad i denna lag är stadgat om magistrat galle i stad, där magistrat

ej finnes, om den för sådan stad särskilt tillsatta styrelse.

§ 16.

Om besvär över beslut enligt denna lag gäller vad i särskilda författningar

finnes stadgat om besvär över det val, varom är fråga.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå

meddelad uppgift, från trycket utkommit i svensk författningssamling.

dels ock anmäla, att riksdagen sedermera i skrivelse till Eders Kungl.

Maj:t vill tillkännagiva det beslut, som riksdagen för sin del kan komma

att fatta i anledning av det i förevarande kungl. proposition framförda

förslaget till lag om ändrad lydelse i vissa delar av den av 1919 års lagtima

riksdag villkorligt antagna nya lagen om val till riksdagen.

Stockholm den 15 juni 1920.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.