Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående låneunderstöd åt Ostkustbanans aktiebolag jämte i ämnet väckta motioner.

1920-06-18 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1920:401, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående låneunderstöd åt Ostkustbanans aktiebolag jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 401.

13

Nr 401.

Godkänd av första kammaren den 18 juni 1920.

Godkänd av andra kammaren den 18 juni 1920.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Majds proposition angående låneunderstöd åt Ostkustbanans

aktiebolag jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 233.)

Till Konungen.

Uti en till riksdagen den 7 maj 1920 avlåten proposition, nr 426,

har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bifogat utdrag

av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

dels medgiva, att Ostkustbanans aktiebolag, som jämlikt beslut av

1913 och 1915 års riksdagar under vissa närmare angivna villkor beviljats

ett låneunderstöd av 3,000,000 kronor, må, under villkor i huvudsaklig

överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet angives, utöver

ifrågavarande understöd åtnjuta ytterligare ett låneunderstöd av likaledes

3,000,000 kronor eller sålunda tillhopa 6,000,000 kronor;

dels ock, vid bifall härtill, för ifrågavarande ändamål för år 1921

under utgifter för kapitalökning anvisa ett reservationsanslag av 3,000,000

kronor, att utgå av lånemedel, ävensom besluta, att de i förslaget till

riksstat för år 1921 bland inkomsterna under rubriken »I. Fast upplåning))

upptagna lånemedel skola höjas med sistnämnda belopp, 3,000,000

kronor.

I sammanhang med förevarande proposition har riksdagen till behandling

förehaft

dels en inom riksdagen väckt motion, däri hemställts, att riksdagen

måtte dels bifalla vad Eders Kung]. Maj:t i proposition nr 426 före
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 401.

slagit med avseende å beloppet av det låneunderstöd, som under år

1921 skall tillhandahållas Ostkustbanans aktiebolag; dels därutöver bevilja

Ostkustbanans aktiebolag ett lån å det belopp, av bolaget beräknat

till 4,000,000 kronor, vilket utöver nyss nämnda redan under år 1921

disponibla låneunderstöd å sammanlagt 6,000,000 kronor samt bolagets

till 20,000,000 kronor uppbringade egna kapital jämte en bankkredit å

21.000. 000 kronor, enligt av Eders Kungl. Maj:t godkänd kostnadsberäkning,

erfordras för byggandet av järnväg från Gävle till Härnösand;

dels ock bestämma, att hela låneunderstödet beviljas på i huvudsak de

villkor Ostkustbanans aktiebolag angivit i sin skrivelse till Eders Kungl.

Maj:t av den 15 juli 1919, dock med den ändringen, att den del av

låneunderstödet, som överstiger 6,000,000 kronor, icke må till bolaget

utanordnas före den 1 januari 1922;

dels ock två likalydande motioner, däri hemställts, att riksdagen

måtte för byggande av bandelarna Härnösand—Sundsvall, Sundsvall—

Hudiksvall och Hudiksvall—Söderhamn av Ostkustbanan bevilja Ostkustbanans

aktiebolag tre särskilda lån å respektive 6,000,000 kronor,

5.000. 000 kronor och 4,000,000 kronor på de villkor, som i motionerna

angivits.

Till riksdagens vederbörande utskott hava under hand överlämnats

tre olika förslag, nr I, II och III, till arbets- och utgiftsplan för Ostkustbanans

järnvägsbyggnad, utarbetade genom Ostkustbanans aktiebolags

försorg.

Förslag nr I motsvarar i huvudsak bolagets kostnadsförslag av den

15 juli 1919, justerat i ungefärlig överensstämmelse med av järnvägsstyrelsen

i november 1919 gjorda erinringar. Enligt detta förslag skulle

banan byggas i ett sammanhang och komma att kosta 55,600,000 kronor,

som skulle täckas av 20,000,000 kronor bolagets eget kapital,

14,600,000 kronor i statslån och 21,000,000 kronor banklån, samt

vara färdig år 1926. Om i enlighet med uttalanden i det vid Eders

Kungl. Maj:ts proposition nr 426 fogade statsrådsprotokoll, kostnaden

för hela banbyggnaden sättes till jämnt 56,000,000 kronor, skulle statslånet

uppgå till 15,000,000 kronor.

Förslag nr II är uppgjort som exempel på banans byggande bitvis

med vissa års mellanrum i överensstämmelse med det i förenämnda statsrådsprotokoll

förordade systemet. Exemplet är valt så, att bandelarna

Sundsvall—Härnösand och Ljusne—Stugsund skulle öppnas för trafik

år 1922 samt hela banan bliva färdig år 1930. Kostnadssummoma äro

enligt bolagets uppgift beräknade på samma sätt, som tillämpats vid

utarbetandet av förslag nr I med endast de tillägg, som betingas av

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 401.

15

ökningen i ränteförluster och administrationskostnader till följd av byggnadsplanens

omläggning. Totalkostnaden skulle uppgå till 63,400,000

kronor. Enligt förslaget skulle denna summa täckas av 20,000,000

kronor, utgörande bolagets eget kapital, 18,600,000 kronor vanligt statslån

för bestridande av byggnadskostnader, 6,800,000 kronor »extra»

statslån för täckande av ränteförluster, intill dess hela banan blivit

färdig, samt 18,000,000 kronor banklån.

Förslag nr III motsvarar den plan, som ligger till grund för

de båda sistnämnda likalydande motionerna angående statslån för Ostkustbanans

byggande. Kostnaden är beräknad på samma sätt som beträffande

förslag nr I med de tillägg, som förorsakas av byggnadstidens förlängning

med ett år, d. v. s. färdigställande år 1927. Kostnadssumman, 56,900,000

kronor, skulle täckas av 20,000,000 kronor bolagets eget kapital,

15,000,000 kronor statslån i överensstämmelse med sistnämnda motioner,

900,000 kronor statslån, som eventuellt framdeles kan komma att beviljas

för byggande av bandelen Gävle—Söderhamn, samt 21,000,000

kronor banklån.

För hela banans färdigbyggande erforderliga statslånet skulle sålunda

enligt förslag nr I bliva 14,600,000 kronor, respektive 15,000,000 kronor,

om den av vederbörande departementschef angivna kostnadssumman

tillämpas, enligt förslag nr II 25,400,000 kronor samt enligt förslag nr

III 15,000,000 kronor för närvarande och eventuellt 900,000 kronor

framdeles. Genomförandet av förslag nr I, som i huvudsak sammanfaller

med bolagets plan, skulle således kräva det minsta statsunderstödet,

men samtidigt förutsätta ett avgörande av frågan om inlösen av Uppsala

—Gävle järnväg. För undvikande av den härmed förenade svårigheten

hava följande bestämmelser föreslagits.

Järnvägen från Gävle till Härnösand delas i fyra särskilda järnvägar,

innefattande sträckorna Gävle—Söderhamn, Söderhamn—Hudiksvall,

Hudiksvall—Sundsvall och Sundsvall—Härnösand med iakttagande

dock, att alla dessa fyra järnvägar i samtrafikshänseende skola betraktas

som en järnväg, så länge de trafikeras* av en och samma förvaltning.

För byggandet av hela järnvägssträckan Gävle—Härnösand beviljas

ett statslån å 15,000,000 kronor, vilket emellertid uppdelas å de fyra

nämnda bandelarna i ungefärlig proportion till deras byggnadskostnader.

Efter enahanda grunder uppdelas även det i bolagets finansplan

ingående banklånet, 21,000,000 kronor.

För de särskilda järnvägarna skulle alltså stats- och banklånen utgöra:

för järnvägen Gävle—Söderhamn ett statslån å 4,200,000 kronor

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 401.

med förmånsrätt närmast efter ett banklån å 5,900,000 kronor, för

järnvägen Söderhamn—Hudiksvall ett statslån å 3,000,000 kronor med

förmånsrätt närmast efter ett banklån å 4,200,000 kronor, för järnvägen

Hudiksvall—Sundsvall ett statslån å 4,200,000 kronor med förmånsrätt

närmast efter ett banklån å 5,900,000 kronor samt för järnvägen Sundsvall—Härnösand

ett statslån å 3,600,000 kronor med förmånsrätt närmast

efter ett banklån å 5,000,000 kronor.

Beträffande tiden för statslånens lyftande skall gälla, att sammanlagt

3,000,000 kronor få lyftas tidigast under år 1922, 7,000,000 kronor

tidigast under år 1923 och återstoden tidigast under år 1924. Medan i

propositionen förutsatts, att 3,000,000 kronor skulle finnas tillgängliga

redan på 1921 års stat, erfordras vid bifall till nu återgivna alternativ

intet anslag förrän tidigast år 1922.

Såsom villkor för lyftande av statslånet för banan Gävle—Söderhamn

skulle särskilt gälla, att icke någon del av detta lån må utbetalas,

förrän sådant anbud om rätt för staten att inlösa Uppsala—Gävle järnväg

avgivits, som av Kungl. Maj:t godkännes.

I övrigt skulle för samtliga lånen motsvarande lånevillkor gälla,

som Eders Kungl. Maj:t i propositionen nr 426 föreslagit för lånet till

bansträckan Sundsvall—Härnösand.

Det förhållandet, att riksdagen tidigare beviljat Ostkustbanans aktiebolag

statslån på i vissa avseenden särskilt gynnsamma villkor, innebär

givetvis ett erkännande från riksdagens sida av behovet av ifrågavarande

järnvägsanläggning. De störa uppoffringar, till vilka ortsbefolkningen

förbundit sig genom den gjorda aktieteckningen i bolaget, ger ock ett

oförtydbart bevis på det livliga intresse, med vilket banan omfattas i de

trakter, den är avsedd att tjäna. Det har ock för riksdagen framstått

såsom tydligt, att ostkustbanan är i hög grad förtjänt av statens medverkan

för företagets förverkligande. Ehuruväl riksdagen hyser denna

uppfattning, har det för riksdagen icke varit möjligt att nu besluta en

ökning av det bolaget tidigare beviljade låneunderstödet.

Under de nuvarande statsfinansiella förhållandena måste nämligen

enligt riksdagens uppfattning före ett definitivt beslut i frågan konsekvenserna

av detsamma kunna bättre överskådas än vad fallet är enligt

såväl Eders Kungl. Maj:ts förslag som motionerna. Åven från bolagets

sida synes med fog kunna begäras, att riksdagens beslut lämnar större

klarhet i avseende å den ställning, staten i fortsättningen kan komma att

intaga till frågan, än propositionen innebär. En närmare utredning

bör fördenskull enligt riksdagens mening ske före ett avgörande beslut

i ämnet.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 401.

17

I första hand synes härvid böra utarbetas en plan för genomförandet

av anläggningen, avseende bland annat den hastighet, med vilken

banbygget allmänt sett bör bedrivas och den ordning, i vilken järnvägsbyggnaden

i fortsättningen kan böra fullföljas. Utarbetandet av denna

plan bör givetvis ske under beaktande av, att byggnadskostnaderna

bliva så låga som möjligt och att företaget skall lämna bästa möjliga

avkastning''. Ett viktigt led i utredningen bör vidare vara ett preciserande

av det ekonomiska förhållandet mellan staten och bolaget under

de olika utvecklingsskedena av företaget. Vad särskilt beträffar förutsättningarna

för utförandet av bandelen Sundsvall—Härnösand, vilken

jämväl riksdagen anser vara den, som i första hand bör förverkligas,

torde, utom den av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna

lösningen, böra tagas under övervägande, huruvida och på vilka villkor

staten lämpligen skulle kunna till en början övertaga trafiken å denna

handel och bolaget genom arrendeavgift erhålla gottgörelse för räntekostnaderna

för det i bandelen nedlagda lånekapitalet. Genom en sådan

lösning av frågan torde, enligt riksdagens förmenande, jämväl de intressen

i företaget, vilka icke äro särskilt knutna till banans nordliga delar,

få anses bliva tillgodosedda på sådant sätt, att dessa intressens representanter

icke med skäl kunna motsätta sig, att arbetena tills vidare

inriktas på nämnda bandel. Slutligen bör närmare utredning ske i fråga

om villkoren för en eventuell statsinlösen av Ostkustbanan liksom ock

av Uppsala—Gävle järnväg.

Enligt erhållen upplysning disponerar emellertid Ostkustbanans aktiebolag

för närvarande icke medel för fortsättande ens i mindre omfattningav

de pågående arbetena. Ett fullständigt avbrytande av dessa arbeten under

exempelvis ett år skulle dock enligt uppgift av bolaget medföra — förutom

avskedande av befäls- och arbetarpersonal — dels en avsevärd direkt förlust,

dels ock ökade ränteförluster å det redan nedlagda kapitalet jämte andra

olägenheter. Med hänsyn härtill och då dessa förluster skulle öka byggnadskostnaderna

och därmed även anspråken på understöd från statens

sida, synes en utväg böra sökas, som möjliggör arbetenas fortsatta

bedrivande å bandelen Sundsvall—Härnösand utan att staten därför

definitivt binder sig beträffande blivande statsunderstöd för byggande

av banans södra delar.

En dylik utväg synes riksdagen kunna vinnas, därest bolaget nu

berättigas att lyfta det bolaget redan beviljade statslånet å 3,000,000 kronor

på i huvudsak de villkor, som föreslagits i statsrådsprotokollet till förevarande

proposition, dock med följande ändringar beträffande nedannämnda

punkter:

Bihang till riksdagens protokoll 1020. 14 sand. Nr 399—401.

1961 20 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Biksdagens skrivelse Nr 401.

att den i punkterna l:o) och 5:o) berörda uppdelning av Oskustbanan

i olika järnvägar lämnas öppen, till dess den av utskottet ovan

förordade utredningen blivit verkställd;

att det i punkten 4:o) upptagna villkoret för lånets lyftande bortfaller,

varigenom bolaget sålunda berättigas att utan uppfyllande av berörda

villkor, dock tidigast den 1 januari 1921, lyfta förenämnda statslån

å 3,000,000 kronor, att i enlighet med bestämmelserna i punkt 2:o)

användas för bedrivande av arbetena å bandelen Sundsvall—Härnösand;

samt

att vad angår den i punkten 7:o) berörda säkerhet för lånet de

slutliga villkoren skola fastställas efter det att omförmälda utredning

blivit slutförd samt att Eders Kungl. Maj:t må besluta angående den

säkerhet, som skall av bolaget ställas för den del av lånet, som kan

komma att lyftas, innan de slutliga bestämmelserna i ämnet varda meddelade.

Riksdagen, som förutsätter, att merberörda utredning med det snaraste

igångsattes och slutföres, så fort sig göra låter, får i anslutning

till vad ovan anförts anmäla, att riksdagen, i anledning av förevarande

proposition och de i ämnet väckta motionerna, medgivit, att det Ostkustbanans

aktiebolag år 1913 beviljade statslån å 3,000,000 kronor må

till bolaget utbetalas på de av riksdagen ovan angivna villkor samt för

ändamålet under utgifter för kapitalökning och titel »låneunderstöd» å

riksstaten för år 1921 anvisat ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor,

att utgå av lånemedel.

Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag om höjning av inkomsttiteln

»Fast upplåning» kommer riksdagen att anmäla sitt beslut i annat

sammanhang.

Stockholm den 18 juni 1920.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.