Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående låneunderstöd åt Ostkustbanans aktiebolag jämte i ämnet väckta motioner.
1920-06-18 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1920:401, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående låneunderstöd åt Ostkustbanans aktiebolag jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 401.
13
Nr 401.
Godkänd av första kammaren den 18 juni 1920.
Godkänd av andra kammaren den 18 juni 1920.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Majds proposition angående låneunderstöd åt Ostkustbanans
aktiebolag jämte i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 233.)
Till Konungen.
Uti en till riksdagen den 7 maj 1920 avlåten proposition, nr 426,
har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bifogat utdrag
av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
dels medgiva, att Ostkustbanans aktiebolag, som jämlikt beslut av
1913 och 1915 års riksdagar under vissa närmare angivna villkor beviljats
ett låneunderstöd av 3,000,000 kronor, må, under villkor i huvudsaklig
överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet angives, utöver
ifrågavarande understöd åtnjuta ytterligare ett låneunderstöd av likaledes
3,000,000 kronor eller sålunda tillhopa 6,000,000 kronor;
dels ock, vid bifall härtill, för ifrågavarande ändamål för år 1921
under utgifter för kapitalökning anvisa ett reservationsanslag av 3,000,000
kronor, att utgå av lånemedel, ävensom besluta, att de i förslaget till
riksstat för år 1921 bland inkomsterna under rubriken »I. Fast upplåning))
upptagna lånemedel skola höjas med sistnämnda belopp, 3,000,000
kronor.
I sammanhang med förevarande proposition har riksdagen till behandling
förehaft
dels en inom riksdagen väckt motion, däri hemställts, att riksdagen
måtte dels bifalla vad Eders Kung]. Maj:t i proposition nr 426 före
-
14
Riksdagens skrivelse Nr 401.
slagit med avseende å beloppet av det låneunderstöd, som under år
1921 skall tillhandahållas Ostkustbanans aktiebolag; dels därutöver bevilja
Ostkustbanans aktiebolag ett lån å det belopp, av bolaget beräknat
till 4,000,000 kronor, vilket utöver nyss nämnda redan under år 1921
disponibla låneunderstöd å sammanlagt 6,000,000 kronor samt bolagets
till 20,000,000 kronor uppbringade egna kapital jämte en bankkredit å
21.000. 000 kronor, enligt av Eders Kungl. Maj:t godkänd kostnadsberäkning,
erfordras för byggandet av järnväg från Gävle till Härnösand;
dels ock bestämma, att hela låneunderstödet beviljas på i huvudsak de
villkor Ostkustbanans aktiebolag angivit i sin skrivelse till Eders Kungl.
Maj:t av den 15 juli 1919, dock med den ändringen, att den del av
låneunderstödet, som överstiger 6,000,000 kronor, icke må till bolaget
utanordnas före den 1 januari 1922;
dels ock två likalydande motioner, däri hemställts, att riksdagen
måtte för byggande av bandelarna Härnösand—Sundsvall, Sundsvall—
Hudiksvall och Hudiksvall—Söderhamn av Ostkustbanan bevilja Ostkustbanans
aktiebolag tre särskilda lån å respektive 6,000,000 kronor,
5.000. 000 kronor och 4,000,000 kronor på de villkor, som i motionerna
angivits.
Till riksdagens vederbörande utskott hava under hand överlämnats
tre olika förslag, nr I, II och III, till arbets- och utgiftsplan för Ostkustbanans
järnvägsbyggnad, utarbetade genom Ostkustbanans aktiebolags
försorg.
Förslag nr I motsvarar i huvudsak bolagets kostnadsförslag av den
15 juli 1919, justerat i ungefärlig överensstämmelse med av järnvägsstyrelsen
i november 1919 gjorda erinringar. Enligt detta förslag skulle
banan byggas i ett sammanhang och komma att kosta 55,600,000 kronor,
som skulle täckas av 20,000,000 kronor bolagets eget kapital,
14,600,000 kronor i statslån och 21,000,000 kronor banklån, samt
vara färdig år 1926. Om i enlighet med uttalanden i det vid Eders
Kungl. Maj:ts proposition nr 426 fogade statsrådsprotokoll, kostnaden
för hela banbyggnaden sättes till jämnt 56,000,000 kronor, skulle statslånet
uppgå till 15,000,000 kronor.
Förslag nr II är uppgjort som exempel på banans byggande bitvis
med vissa års mellanrum i överensstämmelse med det i förenämnda statsrådsprotokoll
förordade systemet. Exemplet är valt så, att bandelarna
Sundsvall—Härnösand och Ljusne—Stugsund skulle öppnas för trafik
år 1922 samt hela banan bliva färdig år 1930. Kostnadssummoma äro
enligt bolagets uppgift beräknade på samma sätt, som tillämpats vid
utarbetandet av förslag nr I med endast de tillägg, som betingas av
Riksdagens skrivelse Nr 401.
15
ökningen i ränteförluster och administrationskostnader till följd av byggnadsplanens
omläggning. Totalkostnaden skulle uppgå till 63,400,000
kronor. Enligt förslaget skulle denna summa täckas av 20,000,000
kronor, utgörande bolagets eget kapital, 18,600,000 kronor vanligt statslån
för bestridande av byggnadskostnader, 6,800,000 kronor »extra»
statslån för täckande av ränteförluster, intill dess hela banan blivit
färdig, samt 18,000,000 kronor banklån.
Förslag nr III motsvarar den plan, som ligger till grund för
de båda sistnämnda likalydande motionerna angående statslån för Ostkustbanans
byggande. Kostnaden är beräknad på samma sätt som beträffande
förslag nr I med de tillägg, som förorsakas av byggnadstidens förlängning
med ett år, d. v. s. färdigställande år 1927. Kostnadssumman, 56,900,000
kronor, skulle täckas av 20,000,000 kronor bolagets eget kapital,
15,000,000 kronor statslån i överensstämmelse med sistnämnda motioner,
900,000 kronor statslån, som eventuellt framdeles kan komma att beviljas
för byggande av bandelen Gävle—Söderhamn, samt 21,000,000
kronor banklån.
För hela banans färdigbyggande erforderliga statslånet skulle sålunda
enligt förslag nr I bliva 14,600,000 kronor, respektive 15,000,000 kronor,
om den av vederbörande departementschef angivna kostnadssumman
tillämpas, enligt förslag nr II 25,400,000 kronor samt enligt förslag nr
III 15,000,000 kronor för närvarande och eventuellt 900,000 kronor
framdeles. Genomförandet av förslag nr I, som i huvudsak sammanfaller
med bolagets plan, skulle således kräva det minsta statsunderstödet,
men samtidigt förutsätta ett avgörande av frågan om inlösen av Uppsala
—Gävle järnväg. För undvikande av den härmed förenade svårigheten
hava följande bestämmelser föreslagits.
Järnvägen från Gävle till Härnösand delas i fyra särskilda järnvägar,
innefattande sträckorna Gävle—Söderhamn, Söderhamn—Hudiksvall,
Hudiksvall—Sundsvall och Sundsvall—Härnösand med iakttagande
dock, att alla dessa fyra järnvägar i samtrafikshänseende skola betraktas
som en järnväg, så länge de trafikeras* av en och samma förvaltning.
För byggandet av hela järnvägssträckan Gävle—Härnösand beviljas
ett statslån å 15,000,000 kronor, vilket emellertid uppdelas å de fyra
nämnda bandelarna i ungefärlig proportion till deras byggnadskostnader.
Efter enahanda grunder uppdelas även det i bolagets finansplan
ingående banklånet, 21,000,000 kronor.
För de särskilda järnvägarna skulle alltså stats- och banklånen utgöra:
för järnvägen Gävle—Söderhamn ett statslån å 4,200,000 kronor
16
Riksdagens skrivelse Nr 401.
med förmånsrätt närmast efter ett banklån å 5,900,000 kronor, för
järnvägen Söderhamn—Hudiksvall ett statslån å 3,000,000 kronor med
förmånsrätt närmast efter ett banklån å 4,200,000 kronor, för järnvägen
Hudiksvall—Sundsvall ett statslån å 4,200,000 kronor med förmånsrätt
närmast efter ett banklån å 5,900,000 kronor samt för järnvägen Sundsvall—Härnösand
ett statslån å 3,600,000 kronor med förmånsrätt närmast
efter ett banklån å 5,000,000 kronor.
Beträffande tiden för statslånens lyftande skall gälla, att sammanlagt
3,000,000 kronor få lyftas tidigast under år 1922, 7,000,000 kronor
tidigast under år 1923 och återstoden tidigast under år 1924. Medan i
propositionen förutsatts, att 3,000,000 kronor skulle finnas tillgängliga
redan på 1921 års stat, erfordras vid bifall till nu återgivna alternativ
intet anslag förrän tidigast år 1922.
Såsom villkor för lyftande av statslånet för banan Gävle—Söderhamn
skulle särskilt gälla, att icke någon del av detta lån må utbetalas,
förrän sådant anbud om rätt för staten att inlösa Uppsala—Gävle järnväg
avgivits, som av Kungl. Maj:t godkännes.
I övrigt skulle för samtliga lånen motsvarande lånevillkor gälla,
som Eders Kungl. Maj:t i propositionen nr 426 föreslagit för lånet till
bansträckan Sundsvall—Härnösand.
Det förhållandet, att riksdagen tidigare beviljat Ostkustbanans aktiebolag
statslån på i vissa avseenden särskilt gynnsamma villkor, innebär
givetvis ett erkännande från riksdagens sida av behovet av ifrågavarande
järnvägsanläggning. De störa uppoffringar, till vilka ortsbefolkningen
förbundit sig genom den gjorda aktieteckningen i bolaget, ger ock ett
oförtydbart bevis på det livliga intresse, med vilket banan omfattas i de
trakter, den är avsedd att tjäna. Det har ock för riksdagen framstått
såsom tydligt, att ostkustbanan är i hög grad förtjänt av statens medverkan
för företagets förverkligande. Ehuruväl riksdagen hyser denna
uppfattning, har det för riksdagen icke varit möjligt att nu besluta en
ökning av det bolaget tidigare beviljade låneunderstödet.
Under de nuvarande statsfinansiella förhållandena måste nämligen
enligt riksdagens uppfattning före ett definitivt beslut i frågan konsekvenserna
av detsamma kunna bättre överskådas än vad fallet är enligt
såväl Eders Kungl. Maj:ts förslag som motionerna. Åven från bolagets
sida synes med fog kunna begäras, att riksdagens beslut lämnar större
klarhet i avseende å den ställning, staten i fortsättningen kan komma att
intaga till frågan, än propositionen innebär. En närmare utredning
bör fördenskull enligt riksdagens mening ske före ett avgörande beslut
i ämnet.
Riksdagens skrivelse Nr 401.
17
I första hand synes härvid böra utarbetas en plan för genomförandet
av anläggningen, avseende bland annat den hastighet, med vilken
banbygget allmänt sett bör bedrivas och den ordning, i vilken järnvägsbyggnaden
i fortsättningen kan böra fullföljas. Utarbetandet av denna
plan bör givetvis ske under beaktande av, att byggnadskostnaderna
bliva så låga som möjligt och att företaget skall lämna bästa möjliga
avkastning''. Ett viktigt led i utredningen bör vidare vara ett preciserande
av det ekonomiska förhållandet mellan staten och bolaget under
de olika utvecklingsskedena av företaget. Vad särskilt beträffar förutsättningarna
för utförandet av bandelen Sundsvall—Härnösand, vilken
jämväl riksdagen anser vara den, som i första hand bör förverkligas,
torde, utom den av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna
lösningen, böra tagas under övervägande, huruvida och på vilka villkor
staten lämpligen skulle kunna till en början övertaga trafiken å denna
handel och bolaget genom arrendeavgift erhålla gottgörelse för räntekostnaderna
för det i bandelen nedlagda lånekapitalet. Genom en sådan
lösning av frågan torde, enligt riksdagens förmenande, jämväl de intressen
i företaget, vilka icke äro särskilt knutna till banans nordliga delar,
få anses bliva tillgodosedda på sådant sätt, att dessa intressens representanter
icke med skäl kunna motsätta sig, att arbetena tills vidare
inriktas på nämnda bandel. Slutligen bör närmare utredning ske i fråga
om villkoren för en eventuell statsinlösen av Ostkustbanan liksom ock
av Uppsala—Gävle järnväg.
Enligt erhållen upplysning disponerar emellertid Ostkustbanans aktiebolag
för närvarande icke medel för fortsättande ens i mindre omfattningav
de pågående arbetena. Ett fullständigt avbrytande av dessa arbeten under
exempelvis ett år skulle dock enligt uppgift av bolaget medföra — förutom
avskedande av befäls- och arbetarpersonal — dels en avsevärd direkt förlust,
dels ock ökade ränteförluster å det redan nedlagda kapitalet jämte andra
olägenheter. Med hänsyn härtill och då dessa förluster skulle öka byggnadskostnaderna
och därmed även anspråken på understöd från statens
sida, synes en utväg böra sökas, som möjliggör arbetenas fortsatta
bedrivande å bandelen Sundsvall—Härnösand utan att staten därför
definitivt binder sig beträffande blivande statsunderstöd för byggande
av banans södra delar.
En dylik utväg synes riksdagen kunna vinnas, därest bolaget nu
berättigas att lyfta det bolaget redan beviljade statslånet å 3,000,000 kronor
på i huvudsak de villkor, som föreslagits i statsrådsprotokollet till förevarande
proposition, dock med följande ändringar beträffande nedannämnda
punkter:
Bihang till riksdagens protokoll 1020. 14 sand. Nr 399—401.
1961 20 3
18
Biksdagens skrivelse Nr 401.
att den i punkterna l:o) och 5:o) berörda uppdelning av Oskustbanan
i olika järnvägar lämnas öppen, till dess den av utskottet ovan
förordade utredningen blivit verkställd;
att det i punkten 4:o) upptagna villkoret för lånets lyftande bortfaller,
varigenom bolaget sålunda berättigas att utan uppfyllande av berörda
villkor, dock tidigast den 1 januari 1921, lyfta förenämnda statslån
å 3,000,000 kronor, att i enlighet med bestämmelserna i punkt 2:o)
användas för bedrivande av arbetena å bandelen Sundsvall—Härnösand;
samt
att vad angår den i punkten 7:o) berörda säkerhet för lånet de
slutliga villkoren skola fastställas efter det att omförmälda utredning
blivit slutförd samt att Eders Kungl. Maj:t må besluta angående den
säkerhet, som skall av bolaget ställas för den del av lånet, som kan
komma att lyftas, innan de slutliga bestämmelserna i ämnet varda meddelade.
Riksdagen, som förutsätter, att merberörda utredning med det snaraste
igångsattes och slutföres, så fort sig göra låter, får i anslutning
till vad ovan anförts anmäla, att riksdagen, i anledning av förevarande
proposition och de i ämnet väckta motionerna, medgivit, att det Ostkustbanans
aktiebolag år 1913 beviljade statslån å 3,000,000 kronor må
till bolaget utbetalas på de av riksdagen ovan angivna villkor samt för
ändamålet under utgifter för kapitalökning och titel »låneunderstöd» å
riksstaten för år 1921 anvisat ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor,
att utgå av lånemedel.
Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag om höjning av inkomsttiteln
»Fast upplåning» kommer riksdagen att anmäla sitt beslut i annat
sammanhang.
Stockholm den 18 juni 1920.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1920.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.