Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer m. m.

1920-06-16 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1920:422, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer m. m.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 422.

5

Nr 422.

Godkänd av första kammaren den 16 juni 1920.

Godkänd av andra kammaren den 16 juni 1920.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till kungörelse med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i

statens tjänst m. fl. pensionärer m. m.

(Bankoutskottets utlåtande nr 78.)

Till Konungen .

I den till riksdagen den 7 januari 1920 avlåtna propositionen med

förslag till tilläggsstat för år 1920 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att, i avbidan på den proposition om anvisande av medel för

ändamålet, som kunde bliva förelagd riksdagen, till beredande av dyrtidstillägg

under år 1920 åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl.

pensionärer å tilläggsstat för år 1920 såsom förslagsanslag beräkna ett

belopp av 11,000,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 5 mars 1920

avlåten proposition nr 265, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över flnansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att

dels godkänna vid propositionen fogat förslag till kungörelse med

allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer,

opaginerad Kontrollera mot PDF

« Riksdagens skrivelse Nr 422.

dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg under år

1920 åt de i ovannämnda författningsförslag åsyftade pensionärer m. fi.

å tilläggsstat för år 1920 under tionde huvudtiteln såsom förslagsanslag

anvisa ett belopp av 12,300,000 kronor,

. dels och förklara, att under år 1921 tills vidare och intill dess

definitivt beslut fattats rörande de medel, av vilka under nämnda år

kostnaderna för dyrtidstillägg åt ovan omförmälda pensionärer m. fl.

skola bestridas, desamma skola utgå av de medel, vilka för beredande

av dyrtidstillägg under år 1921 kunna varda å riksstaten för sagda

år särskilt avsatta.

I sammanhang härmed har riksdagen till behandling förehaft vissa

inom riksdagen väckta motioner i ämnet. I en av dessa har hemställts,

bland annat, »att riksdagen med bifall i övrigt till Iramställningen i

Kungl. Maj:ts proposition nr 265 må besluta, att dyrtidstillägget till de

i § 5 mom. 5 i förslaget till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg''

åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer

åsyftade f. d. lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter samt

de i samma § mom. 6 åsyftade f. d. befattningshavare vid undervisningsanstalter

för dövstumma m. fl. skolor må utgå från och med 1920

års ingång.»

Riksdagen vill erinra, att riksdagen, såsom av annan skrivelse

framgår, godkänt förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst m. m. Detta beslut innebär

en väsentlig ökning av dyrtidstillägget gentemot vad Eders Kungl.

Maj:t föreslagit. En motsvarande höjning av det av Eders Kungl.

Maj:t för pensionärerna föreslagna dyrtidstillägget synes jämväl höra

ske, och bör därför vid beräknande av pensionärernas dyrtidstillägg

tillämpas det av riksdagen beslutade högre grundtalet för dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst.

Vad därefter beträffar den gräns, till vilken dyrtidstillägget åt pensionärerna

bör utgå efter ett procenttal lika med grundtalet, har Eders

Kungl. Maj:t föreslagit ett belopp av 125 kronor i kvartalet. I vissa

inom riksdagen väckta motioner har föreslagits en höjning av detta belopp

i syfte att åstadkomma en förbättring särskilt för f. d. befattningshavare med

låga pensioner. Åven riksdagen anser det vara med rättvisa och billighet

överensstämmande, att ifrågavarande pensionärer, som kanske hårdast

drabbas av dyrtiden, varda bättre tillgodosedda än vad fallet skulle

bliva vid ett bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag. Riksdagen har därför

funnit sig böra medgiva sådan höjning, att dyrtidstillägg efter ett pro
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 422.

centtal lika med grundtalet må utgå å pension eller understöd, icke överstigande

175 kronor för kvartal.

Riksdagen har vidare, på sätt riksdagen i annan skrivelse anmäler,

beslutit sådan förhöjning av dyrtidstillägget åt befattningshavare, som på

grund av försörjningsplikt underhåller barn under 16 år, att den del av

månadsavlöningen, för vilken dyrtidstillägget utgår efter ett procenttal

motsvarande grundtalet, må ökas med 15 kronor för varje dylikt barn. Den

av riksdagen sålunda fastställda principen angående familjetillägg synes

riksdagen böra komma till tillämpning även i de fall, där försörjningsplikt

förefinnes för här avsedda kategorier, och bar riksdagen härvidlag beslutit,

att denna förböjning må efter i övrigt samma grunder, som fastställts

beträffande befattningshavare, beräknas å ett belopp av 25 kronor i

kvartalet för varje barn. Detta torde icke medföra några nämnvärda

kostnader.

Då riksdagen vidare, såsom likaledes i annan skrivelse anmäles,

medgivit en förböjning i dyrtidstillägget för vissa befattningshavare i

statens tjänst för ''första halvåret 1920 eller del därav, utgörande 20

procent av de för ifrågavarande tidrymd vederbörande befattningshavare

tillkommande avlöningsförmåner, bar riksdagen ansett sig böra medgiva

enahanda förhöjning å under samma tid utgående pensioner för motsvarande

grupp bland de bär avsedda f. d. befattningshavare.

Såsom av Eders Kungl. Maj:ts proposition inhämtas, har ifrågasatts en

utsträckning av dyrtidstilläggen till vissa nya grupper av pensionärer

(§ 5 mom. 5—7). Gentemot detta förslag har riksdagen icke haft

något att erinra. Då nämnda pensionärer icke förut kommit i åtnjutande

av dyrtidstillägg, kunna de icke bliva delaktiga av den medgivna förhöjningen

av 20 procent. I en av de här ovan omförmälda motionerna

har emellertid erinrats om den bekymmersamma ställning, vari f. d.

lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter samt t. d. befattningshavare

vid undervisningsanstalter för dövstumma m. fl. skolor befunne

sig, och har i motionen därför hemställts, att dyrtidstillägget

måtte till nämnda grupper utgå retroaktivt från och med innevarande

års början. Detta förslag bar riksdagen funnit sig böra bifalla. .

]'' anslutning till vad riksdagen beslutit hava ändringar vidtagits

i Eders Kungl. Maj:ts förslag till kungörelse i ämnet.

Enligt inom riksdagen verkställda approximativa beräkningar skulle

dyrtidstillägget efter det av riksdagen antagna förslaget medföra en

årskostnad efter den 1 juli 1920 av 15,375,000 kronor. Särskilda kostnader

föranledas dessutom av dels den beslutade förhöjningen med 20 procent,

dels ock medgivandet, att dyrtidstillägget må för vissa grupper utgå

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 422.

retroaktivt från den 1 januari 1920, och hava dessa kostnader beräknats

till i runt tal respektive 750,000 kronor och 100,000 kronor. Med

hänsyn till vad sålunda anförts och då årskostnaden för här ifrågavarande

dyrtidstillägg enligt nuvarande grunder uppgått till i runt tal

11,500,000 kronor, har riksdagen beslutit en ökning av det av Eders

Kungl. Magt äskade beloppet med 2,000,000 kronor, och har med anledning

härav ett förslagsanslag å tillhopa 14,300,000 kronor uppförts å

tilläggsstat för år 1920.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders

Kungl. Maj:ts proposition nr 265 samt i ämnet väckta motioner,

dels godkänt bilagda förslag till kungörelse med allmänna grunder

för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst in. fl. pensionärer;
dels

medgivit, att till den, som på grund av kungörelsen den 19

juni 1919 (nr 347) i egenskap av pensionär åtnjutit dyrtidstillägg för

första halvåret 1920 eller del därav, skall utgå förhöjning i dyrtidstillägget

motsvarande tjugu procent av de pensioner eller understöd för

samma tidrymd, vilka äro av beskaffenhet, att enligt nämnda kungörelse

dyrtidstillägg därå må beräknas, skolande likväl sådan förhöjning utgå

allenast till pensionär, som är familjeförsörjare, samt i fall, där både

man och hustru äro, efter vad nyss sagts, berättigade till nu nämnd

förhöjning, endast till endera av dem och då till den, som uppbär

högsta pensionen;

dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg under år

1920 åt de i ovannämnda författningsförslag åsyftade pensionärer m. fl.

å tilläggsstat för år 1920 under tionde huvudtiteln såsom förslagsanslaganvisat

ett belopp av 14,300,000 kronor;

dels ock förklarat, att under år 1921 tills vidare och intill dess

definitivt beslut fattats rörande de medel, av vilka under nämnda år kostnaderna

för dyrtidstillägg åt ovan omförmälda pensionärer in. fl. skola

bestridas, desamma skola utgå av de medel, vilka för beredande av dyrtidstillägg

under år 1921 kunna varda å riksstaten för sagda år särskilt

avsatta.

Stockholm den 16 juni 1920.

Med undersåtlig vördnad.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 422.

9

Bilaga.

Förslag

till

Kungörelse

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer.

Härigenom förordnas som följer:

§ I
F.

d. befattningshavare i statens tjänst — avskedade båtsmän och

marinsoldater samt X^adstena krigsmanshuskassas understödstagare därunder

icke inbegripna — vilka äro berättigade till pension eller därmed

jämförligt årligt understöd, som av Konung och riksdag till siffran bestämts

eller eljest utgår efter av riksdagen prövade grunder, äga med

här nedan angivna begränsningar uppbära dyrtidstillägg till pensionen

eller understödet.

§ 2.

Dyrtidstillägget beräknas med ledning av det grundtal, som fastställts

för bestämmande av dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst. Nytt grundtal äger tillämpning från och med det kvartal, under

vilket Kungl. Maj:ts beslut därom kungjorts, till det kvartal, länder vilket

Kungl. Maj:t må komma att fastställa annat grundtal.

§ 3.

Dyrtidstillägget utgår å pension eller understöd, som icke överstiger

175 kronor för kvartal, efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet.

Överstiger pensionen eller understödet 175 kronor för kvartal, utgår

dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 175 kronor för kvartal,

på sätt nyss sagts samt för den överskj utande delen efter ett procenttal,

som motsvarar femtiofem hundradelar av grundtalet, dock att beBihang

till riksdagens protokoll 1920. 14 samt. Nr 421—422. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 422.

träffande pensions- eller understödstagare, vilken vid början av det

kalenderkvartal, dyrtidstillägget avser, på grund av försörjningsplikt

underhållit barn, som icke uppnått 16 års ålder, den del av pensionen

eller understödet, för vilken dyrtidstillägget utgår efter ett procenttal

motsvarande grundtalet, ökas med 25 kronor för varje dylikt barn. Förhöjning

i dyrtidstillägget på grund av försörjningsplikt må icke beräknas

för barn, som i egenskap av befattningshavare eller pensionär är

berättigad till dyrtidstillägg av statsmedel, och må för barn, vars föräldrar

båda åtnjuta dyrtidstillägg enligt denna kungörelse, nu nämnd

förhöjning utgå endast till den av föräldrarna, som åtnjuter den högsta

avlöningen, eller, om avlöningarna äro lika, till fadern. Därest vid beräkningen

av det procenttal, som skall motsvara femtiofem hundradelar

av grundtalet, brutet tal uppstår, skall procenttalet jämnas till närmast

lägre hela tal.

§ 4.

hör den, som från mera än ett håll åtnjuter pension eller understöd,

som i § 1 omförmäles, lägges berörda förmåners sammanlagda

belopp till grund för den i § 3 angivna beräkningen av dyrtidstillkäggeL
Åtnjuter

pensionär dyrtidstillägg såsom befattningshavare i statens

tjänst eller äger han såsom innehavare av lärarbefattning vid annan

läroanstalt än statens uppbära dyrtidstillägg av statsmedel, skall dyrtidstillägg

enligt denna kungörelse till honom utgå allenast efter ett procenttal,

som motsvarar femtiofem hundradelar av grundtalet; därest emellertid

beloppet av den avlöning eller den del av avlöningen, varå dyrtidstillägg

tillgodokommer honom såsom befattninghavare i statens tjänst

eller såsom lärare vid sådan läroanstalt, som nyss är nämnd, understiger

100 kronor för år, må han åtnjuta dyrtidstillägg enligt denna kungörelse

efter ett procenttal, motsvarande grundtalet, dock högst å det

belopp, varmed berörda avlöning eller del av avlöningen understiger

700 kronor för år. Dyrtidstillägg å avlöning såsom befattningshavare

i statens tjänst eller såsom lärare vid sådan läroanstalt, som ovan sägs,

och dyitidstillägg å pension eller understöd, må dock icke beräknas å sammanlagt

högre belopp än 1,250 kronor för månad.

§ 5-

Dyrtidstillägg enligt här ovan för f, d. befattningshavare i statens

tjänst stadgade grunder utgår jämväl till:

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 422.

l:o) den, som åtnjuter avlöning på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet;
2:o)

f. d. lärare och lärarinnor vid folkskolor, högre folkskolor

eller kommunala mellanskolor, vid småskolor eller vid mindre folkskolor,

f. d. biträdande eller extra ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor,

f. d. lärare och lärarinnor vid med folkskoleseminarier förenade

övningsskolor, vid av landsting eller städer upprättade småskoleseminarier,

vid privata småskoleseminarier, vid lappmarks ecklesiastikverks

skolor, vid enskilda skolor och barnhem samt vid av landsting eller

städer inrättade skyddshem, ävensom f. d. veterinärer, sjuksköterskor

och barnmorskor samt därmed jämställda befattningshavare, vilka äro

berättigade till pension från statens anstalt för pensionering av folkskollärare

m. fl.;

3:o) f. d. befattningshavare hos statens järnvägar, vilken enligt

lagen den 12 mars 1886 (nr 7) angående ansvarighet för skada i följd

av järnvägs drift uppbär ersättning för skada, som han ådragit sig

under förrättandet av arbete i statens järnvägars tjänst; samt

4:o) f. d. befattningshavare hos enskilt företag, som numera övertagits

av staten, därest han genom statens försorg uppbär pension eller

understöd i sådan egenskap;

5:o) f. d. lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter,

vilka antingen av statsmedel åtnjuta tilläggspension, beräknad enligt de

i kungörelsen den 31 december 1917 (nr 965) angående tilläggspensioner

åt vissa lärarinnor vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna angivna

grunder, eller jämlikt samma kungörelse skulle varit berättigade till tillläggspension,

därest ej den reglementsenliga pensionen uppgått till eller

överstigit det i kungörelsen stadgade maximibeloppet för totalpensionen;

6:o) f. d. befattningshavare vid undervisningsanstalter för dövstumma,

skolhemmet i Vänersborg för blinda dövstumma, folkhögskolor

och lantmannaskolor samt sinnesslöanstalter och vantoreanstalter, vilka

äro berättigade till pension från dövstumlärarnas pensionsanstalt; samt

7:o) f. d. lasarettsläkare och f. d. extra provinsialläkare, till vilkas

pensionering bidrag lämnas av statsmedel;

och beräknas därvid dyrtidstillägget i fall, som avses i l:o), å

den utgående avlöningen, i de i 2:o), 4:o) och 6:o) o mfor mål da fallen

ä pensionen eller understödet, i fall, som angives i 3:o), å ersättningens

belopp samt i de i 5:o) avsedda fall å summan av de belopp, som utgå

från vederbörande pensionsan stal ter och såsom tilläggspension av statsmedel,

där sådan tilläggspension förekommer, varemot i fråga om de

under 7:o) omförmälda befattningshavare dyrtidstillägget val beräknas

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Riksdagens skrivelse Nr 422.

å hela pensionsbeloppet, med inberäknande av det belopp, som i förekommande

fall utgår av landsting eller stad, men utgår allenast med

vad som av hela det sålunda beräknade dyrtidstillägget belöper på den

av statsmedel utgående del av pensionen.

§ 6.

Till 1. d. befattningshavare vid statens järnvägar utgående pensioner

från enskilda järnvägarnas pensionskassa eller med denna jämförlig

pensionsinrättning likställas i bär ifrågavarande avseende med pension

av i § 1 angivet slag. Detsamma gäller beträffande dylik pension, som

utgår till sådan f. d. befattningshavare vid numera av staten övertagen

järnväg, vilken med pension avgått från tjänst vid järnvägen redan

innan den övertagits av staten.

§ 7.

Om till dyrtidstillägg enligt denna kungörelse berättigad avlidit,

innan honom tillkommande dyrtidstillägg till fullo utbetalts, övejgår

hans rätt härutinnan till stärbhuset.

Dyrtidstillägget utgår i sådant fall för samma tid, för vilken pension

eller understöd får uppbäras.

§ 8-

Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t

nödiga tabeller.

§ 9-

Dyrtidstillägget utbetalas i sammanhang med pension eller understöd

enligt de närmare föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1920, skolande likväl

beträffande de i § 5 mom. 5 och 6 omförmälda pensionärer densamma

äga tillämpning från och med den 1 januari 1920.

STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.