Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kommunalskattelag m. m. ■jämte inom riksdagen i ämnet väckta motioner.

1920-06-18 · 130 sidor, varav 111 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 111 av 130 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1920:444, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kommunalskattelag m. m. ■jämte inom riksdagen i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 444.

1

Nr 444.

Godkänd av första kammaren den 18 juni 1920.

Godkänd av andra kammaren den 18 juni 1920.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till kommunalskattelag m. m.

■jämte inom riksdagen i ämnet väckta motioner.

(Andra särskilda utskottets utlåtande nr 1.)

Till Konungen.

I en den 12 mars 1920 till riksdagen avlåten proposition, nr

191, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga ett såsom bilaga vid propositionen fogat förslag

till kommunalskattelag.

Vidare bar Eders Kungl. Maj:t i särskilda till riksdagen avlåtna

propositioner föreslagit riksdagen att antaga vissa av förslaget till

kommunalskattelag betingade förslag till författningsändringar, nämligen:

i proposition nr 216, förslag till

l:o) lag om ändrad lydelse av §§ 15 och 35 i förordningen om

kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862, samt

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 samt. Nr 444. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 444.

2:6) lag om ändrad lydelse av § 37 i förordningen om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863;

i proposition nr 222, förslag till

l:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862,

2:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse

i stad den 21 mars 1862,

3:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse

i Stockholm den 23 maj 1862,

4:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om landsting

den 21 mars 1862, samt

o:o) lag om ändrad lydelse av 7 § 2 mom. i lagen om fattigvården

den 14 juni 1918;

i proposition nr 223, förslag till förordning om ändrad lydelse

av 52 och 55 §§ i stadgan om skjutsväsendet den 22 juni 1911;

i proposition nr 224, förslag till

l:o) lag om ändrad lydelse av 19, 20 och 21 §§ i lagen den 9

december 1910 om reglering av prästerskapets avlöning,

2:6) lag om ändring i lagen den 16 oktober 1908 angående lindring

i främmande trosbekännares skattskyldighet till svenska kyrkan

samt hennes prästerskap och betjäning, samt

3:o) lag om ändrad lydelse av § 9 mom. 6 i lagen den 31 maj

1889 angående dövstumundervisningen;

varjämte Eders Kungl. Maj:t i samma proposition föreslagit riksdagen

att lämna medgivande därtill att, när inom någon till svenska kyrkan

hörande församling medlemmar av sådan i riket befintlig församling av

främmande kristna eller mosaiska trosbekännare, vilken äger rätt till

offentlig religionsövning, böra, i enlighet med vad därom i den föreslagna

lagen om ändring i lagen angående lindring i främmande , trosbekännares

skattskyldighet till svenska kyrkan samt hennes prästerskap

och betjäning är stadgat, komma i åtnjutande av lindring vid utgörande

av de avgifter till svenska kyrkan samt hennes prästerskap och betjäning,

som å dem belöpa för inkomst, och det avgiftsbelopp, från vilket

befrielse sålunda åtnjutes, för året uppgår till sammanlagt minst femtio

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 444.

kronor, den till svenska kyrkan körande församlingen må av allmänna

medel undfå ersättning med motsvarande belopp;

i proposition nr 225, förslag till lag om ändrad lydelse av 1 ock

3 §§ i lagen om skogsaccis och om virkestaxering den 11 oktober 1912;

i proposition nr 227, förslag till

l:o) förordning angående upphörande av allmänna taxering ai till

bevillning av fast egendom samt av inkomst m. m.,

2:o) förordning angående ändrade grunder för utgörande av vissa

avgifter, samt

3:o) förordning angående gäldande av utlagor, vilka bestämts att

utgå efter de för utgörande av kommunalutskylder i allmänhet stadgade

grunder; . .

varjämte Eders Kungl. Maj:t i samma proposition föieslagit liksdagen

att vid uppgörande av statsreglering för år 1921 ur riksstat^

utesluta i Eders Kungl. Maj:ts förslag till statsreglering upptagna, inkomsttiteln

»bevillning av fast egendom samt av inkomst» och utgiftstiteln

»bidrag till landsting och städer, som icke deltaga i landsting»,

båda till ett belopp av 4,600,000 kronor;

i proposition nr 357, förslag till

l:o) lag om ändrad lydelse av 17 kap. 6 och 12 §§ handelsbalken,

samt

2:o) lag om ändrad lydelse av 2 kap. 23 § i lagen den 14 juni

1907 om nyttjanderätt till fast egendom;

i proposition nr 358, förslag till lag om ändring i vissa delar av

lagen den 23 oktober 1891 angående väghållningsbesvärets utgörande

på landet, samt

i proposition nr 400, förslag till förordningar om ändring i vissa

delar dels av förordningen den 28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt,

dels ock av förordningen samma dag om taxeringsmyndigheter

och förfarandet vid taxering.

Ifrågavarande propositioner jämte vissa inom kamrarna i anledning

av desamma väckta motioner hänvisades av riksdagen till ett särskilt

utskott, som över dessa propositioner och motioner avgav ett

yttrande av följande lydelse:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 444.

Utskottets yttrande.

»Det förslag till kommunal skattereform, som i Kungl. Maj:ts proposition

nr 191 och övriga med densamma samhörande propositioner

förelegat till utskottets behandling, avser en synnerligen genomgripande

omgestaltning av de svenska primärkommunernas beskattningssystem.

Att reformer på detta område länge varit behövliga, och att detta "behov

under senaste tid blivit alltmera trängande, därom torde knappast råda

iller än en mening. Utskottet vill för sin del uttala sin fulla anslutning

till denna uppfattning, och så till vida kan utskottet obetingat

förena sig med föredragande departementschefens här ovan (sid. 17 ff.)

återgivna uttalanden i huvudpropositionen, som utskottet i likhet

med honom anser, att ett ingripande till rättelse av hittillsvarande missförhållanden

ofördröjligen bör ske.

Den stora huvudfrågan har alltså för utskottet icke varit, huruvida

över huvud taget förbättringar i vårt kommunala skatteväsende nu skola

företagas, men väl, huruvida ett förslag av den omfattning och med den

principiella läggning, som kännetecknar den kungl. propositionen, kan

av utskottet förordas till genomförande. Flera motioner från olika

meningsriktningar inom riksdagen — motionerna I: 259, 271, 282

samt II: 393, 395, 406 — hava i detta hänseende givit uttryck åt en

annan mening än den, som legat till grund för den kungl. propositionen,

och på anförda skäl hävdat, att dess förslag till ett definitivt

nytt skattesystem icke bör av riksdagen antagas, utan reformen för

närvarande, begränsas till provisoriska åtgärder, ägnade att avhjälpa

de väsentligaste bristerna i nuvarande ordning, och på samma gång

bereda rådrum till en förnyad och mera uttömmande beredning, innan

den slutliga nydaningen av kommunernas skatteväsende sker. I motiveringen

till dessa yrkanden har dels gjorts gällande, att det material

för prövningen av det kungliga förslaget, som i samband med detsamma

blivit framlagt, i och för sig icke erbjuder tillfredsställande

hallpunkter för ett definitivt avgörande i en så betydelsefull fråga, dels

också i olika hänseenden framställts sakliga anmärkningar mot viktiga

delar av förslaget. Utskottet har vid prövningen av den stora

frågan ur båda dessa synpunkter stannat vid den meningen, att en

definitiv reform enligt propositionens linjer icke kan tillstyrkas, samt

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 444.

att följaktligen den enda möjligheten att nu ernå en revision av vår

kommunala beskattning är att söka samla meningarna om provisoriska

åtgärder, vilka utan att föregripa den slutliga lösningen så långt möjligt

råda bot på missförhållandena i nuvarande kommunala skatteordning.

Den granskning av det kungliga förslaget, som utskottet haft att

företaga, bar efter utskottets mening icke kunnat undgå att bestyrka

den grundläggande anmärkning, som framförts i samtliga ifrågavarande

motioner, nämligen att förslaget icke är byggt på eller åtföljt av sådana

utredningar, som göra det för riksdagen möjligt att _ med_ erforderlig

säkerhet bedöma vare sig förslagets tekniska hållbarhet i viktiga punkter

eller dess praktiska verkningar för olika grupper av skattskyldiga. Men

så mycket har dock, även med hänsyn tagen till bristerna i det föreliggande

materialet, framgått ur den verkställda granskningen, att utskottet

måste befara, att ett sådant skattesystem som det av Kungl.

Maj:t nu föreslagna skulle komma att i stället för hittillsvarande olägenheter

och orättvisor medföra andra, som strida mot förslagets eget

huvudsyfte om en rättvis fördelning av skattetungan i kommunerna.

I förstnämnda hänseende har utskottet till en början, med allt

erkännande av det arbete, som inom finansdepartementet nedlagts på

tillgodogörandet av tidigare förarbeten och på utformningen av det nu

föreslagna skattesystemet, känt det såsom en allvarlig svaghet i förslagets

beredning, att detta nya system icke blivit utställt till sedvanliga

yttranden av såväl statsmyndigheter som företrädare för kommunerna

och för de olika näringsgrenar, som av förslaget särskilt beröras.

På punkt efter punkt — i fråga om den fristående fastighetsskatten,

de förändrade grunderna för skogsbeskattningen, de nya närings- och

progressivskatterna — har detta medfört, att utskottet i sitt arbete

saknat den ledning, som kunnat vara att hämta i dylika utlåtanden,

och i all synnerhet har utskottet erfarit saknaden av sådana utlåtanden

rörande det nya skattesystemet såsom ett helt, med hänsyn till de föreslagna

olika skatteformernas samlade verkan på skilda grupper av skattskyldiga

och i skilda delar av landet. Utskottet har likaledes nödgats

konstatera det berättigade i den kritik, som i samtliga anförda motioner

riktats mot värdet av den statistiska utredning rörande förslagets verkningar,

vilken åtföljer huvudpropositionen, framför allt på grund av de

djupgående förändringar av alla ekonomiska förhållanden, som inträtt

efter den tidpunkt, från vilken utredningens primärsiffror äro hämtade.

Och slutligen måste utskottet, likaledes i anslutning till motionerna, med

styrka framhålla, att de brister, som vidlåda vårt nuvarande taxerings
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Kr 144.

förfarande — och som endast till någon del skulle avhjälpas genom

förändringar, som Kungl. Maj:t på detta område föreslår i propositionen

nr 400 — i all synnerhet utgöra ett vägande skäl mot att nu skrida

till en definitiv ny kommunalskattelagstiftning. Det är tillräckligt att

erinra om de starka växlingar vid uppskattningen av fast egendom, som

faktiskt förefinnas ej blott mellan olika landsdelar, utan även mellan

olika kommuner inom samma län, och om de otillfredsställande garantier,

som hittills funnits för en riktig uppskattning bland annat av inkomsten

från jordbruksfastighet, liksom i viss mån från andra näringsföretag,

för att det skall klart framstå, att alla beräkningar om verkningarna

av det nya skattesystemet, vilka utgå från hittillsvarande taxeringsförfarande,

äro byggda på otillförlitliga grunder. Den betydelsefulla

frågan om avvägningen mellan de föreslagna nya skatteformerna —

»repartitionstalen» — blir under sådana förhållanden i själva verket

omöjlig att pröva med någon grad av säkerhet. Ett förbättrat taxeringsförfarande

bör vara förutsättningen för en slutlig kommunal skattereform.

Och detta alldeles särskilt, om i denna, på sätt den kungl.

propositionen föreslår, skola ingå nya skatteformer, som ställa i hög

grad ökade fordringar på taxeringsmyndigheternas kompetens och förmåga

att genomföra enhetliga grunder vid taxeringen. Den vittgående

utjämning av skattebördan mellan olika kommuner, som i den kung!,

propositionen ställes i utsikt, lärer över huvud taget icke kunna med

någon säkerhet planläggas, än mindre bringas till utförande, utan att

någorlunda tillförlitliga garantier skapats för att kommunerna var för

sig vederbörligen tillvarataga sina egna skattekällor.

Då sålunda enligt utskottets mening vissa allmänna förutsättningar

för en definitiv omgestaltning av vårt kommunala beskattningsväsen

icke för närvarande föreligga, har utskottet ansett, att redan detta förhållande

måste utgöra ett allvarligt hinder mot antagande av det kungliga

förslaget. Härtill kommer, såsom ovan antytts, att utskottet har

bestämda invändningar att göra mot vissa punkter i det föreslagna nya

skattesystemet.

De anmärkningar, som i motionerna I: 259 och 271 samt II: 393

och 395 riktats mot de föreslagna nya »intresseskatterna» — fristående fastighetsskatt

och näringsskatt vid sidan av en för alla skattskyldiga gemensam

inkomstskatt — hava under utskottets behandling av ärendet blivit

yttermera bestyrkta. Angående den i propositionen hävdade principen

om »intresset» såsom grund för en särskild kommunal beskattning skall

utskottet inskränka sig till att uttala, att denna princip vid en mera

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 444.

ingående prövning synes synnerligen vansklig att omsätta i praktiska

skattebestämmelser, med hänsyn till omöjligheten att på ett tillförlitligt

sätt gradera olika skattskyldigas »intresse» i kommunen. Vid

utskottets överläggningar har också en märkbar tendens visat sig bland

det kungliga förslagets anhängare att undanskjuta den egentliga intresseteorien

och i dess ställe låta begreppet »objektbeskattning» tråda i förgrunden,

genom att identifiera de olika slagen av särskilt »intresse»

inom kommunerna med vissa »objekt» för särskilda skatteformer, samt

att motivera en dylik särskild objektbeskattning dels med behovet av

fasta skattekällor, som äro oberoende av växlingarna i kommunmedlemmarnas

personliga inkomster, dels med den särskilda skattekraft, som

kan antagas följa av innehavet av ett dylikt skatteobjekt. Utskottet

hyser för sin dei den meningen, att en dylik förskjutning av den principiella

frågeställningen borde kunna bliva av ett visst värde såsom

innebärande en mindre omstridd utgångspunkt för det kommunala

skatteproblemets fortsatta behandling. Att en viss objektbeskattning i

kommunerna kan vara behövlig och ''berättigad vid sidan av skatt på

personlig inkomst, lärer icke kunna principiellt bestridas, så mycket

mindre som redan vår nuvarande beskattning av jordbruksfastighet och

annan fastighet utgör en form av dylik objektbeskattning. Men utskottet

vill understryka, att, därest en objektskatt skall kunna motiveras genom

den särskilda skattekraft, som innehavet av ett visst objekt anses medföra,

så måste också frågan huruvida en sådan skatteform bör användas och

huru skatten i så fall bör avvägas avgöras genom en prövning av

denna skattekraft, vilken prövning i realiteten uppenbarligen måste ske

enligt principen om skatt efter förmåga. Utskottet anser, att de av

Kungl. Maj:t föreslagna intresse- eller objektskatterna icke motsvara

denna fordran, samt att de även i övrigt äro anordnade på ett sådant

sätt, att de icke kunna förordas till genomförande. I

I motionerna I: 259 och 271 samt II: 393 och 395 har påvisats, att

det kungliga förslagets fastighetsskatt och näringsskatt innebära en

dubbelbeskattning för fastighetsägare och näringsidkare, vilka enligt

förslaget även skola erlägga inkomstskatt efter samma regler som övriga

skattskyldiga, samt att denna dubbla beskattning, så som förslaget blivit

lagt, måste befaras komma att medföra en orättvis och alltför tyngande

skattebörda för dessa samhällsklasser. Under hänvisning till vad so_m

i detta hänseende anförts i motionerna vill utskottet för sin del särskilt

framhålla, att de tabeller över 1918 års provtaxering, som åtfölja propositionen,

ingalunda kunna anses jäva sagda farhågor, med hänsyn särskilt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 444,

till de förändrade förhållanden, som inträtt efter tidpunkten för denna

provtaxering, och till den ökade belastning, som genom den oundgängliga

förbättringen av taxeringsförfarandet måste komma att drabba såväl

fastighet som näring.

Vad fastighetsskatten angår, har utskottet därjämte funnit de i

propositionen föreslagna nya grunderna för taxering av fastighet —

med särskiljande av jordbruksvärde, skogsvärde och annat värde — i

flera avseenden icke tillfredsställande.

Det torde enligt utskottets mening få starkt ifrågasättas, huruvida

det kan anses riktigt att på sätt som skett i den kungl. propositionen

till grund för taxering av fast egendom lägga enbart »egendomens värde

efter ortens pris (allmänna saluvärdet)»; särskilt ifråga om fastighet med

huvudsakligen jordbruks- och skogsvärde s}7nes denna regel icke kunna

göras så absolut. Likaledes väcker det uppmärksamhet, att enligt det

kungliga förslaget maskiner och övriga fasta inventarier skulle utskiljas

från fastighets värde för att överföras till taxeringen av näringsskattepliktig

förmögenhet; denna omläggning av det hittillsvarande fastighetsbegreppet

är uppenbarligen föranledd av den föreslagna näringsskatten,

men det må väl dragas i tvivelsmål, huruvida dess konsekvenser äro

tillräckligt genomtänkta. I all synnerhet har utskottet funnit anledning

till starka betänkligheter gent emot det sätt, varpå skogsbeskattningen

ordnats i det kungliga förslaget.

Att den växande skogen bör såsom beskattningsföremål på ett

eller annat sätt avsöndras från den nuvarande förbindelsen med jordbruksfastigheterna,

synes utskottet uppenbart. Men när Kungl. Maj:t

nu föreslår, att »skogens värde skall ingå i taxeringsvärdet med sitt

fulla belopp» (anvisningarna till 7 § i kommunalskattelagen), och att

det taxerade skogsvärdet skall påföras skattekronor efter tre procent av

taxeringen, kan utskottet ej undgå att befara, att en sådan beskattning

av den växande skogen skulle leda till förtidig avverkning och därmed

få till följd eu misshushållning med detta utomordentligt viktiga naturkapital.

Denna farhåga kan icke undanröjas av det tillägg, som finnes

i anvisningarna rörande skogstaxeringen, nämligen att »det är skogens

värde i handel och vandel under förutsättning av normal skötsel och

fortsatt skogsbruk och icke dess värde vid fullständig realisation, som

skall uppskattas». I själva verket synes en dylik regel för taxeringen

knappast möjlig att tillämpa på ett tillfredsställande sätt. Emot en beskattning

av skogsvärde i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag kan även

erinras, att själva taxeringen av detta värde, om den skall utföras med

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 444.

vederbörlig noggrannhet, svårligen lärer kunna verkställas utan betydande

kostnad och tidsutdräkt. De myndigheter och övriga sakkunniga,

som i samband med tidigare förslag hatt tillfälle att yttra

sig om denna fråga, hava också allmänt avstyrkt en skogbeskattning

efter sådana grunder, som nu upptagits i det kungliga förslaget, och

förordat andra utvägar. Utskottet skall sedermera återkomma till denna

fråga; i förevarande sammanhang må endast framhållas, att hela spörsmålet

om skogens taxering och beskattning för närvarande icke befinner

sig i sådant skick, att en tillfredsställande lösning därav nu kan vinnas.

Men om sålunda denna del av det kungliga förslagets fastighetsbeskattning

får anses oantaglig, följer därav, att den nya uppdelning av fastigheternas

taxeringsvärde, varpå det kungliga förslaget är byggt, ej heller

kan genomföras, vilket i sin ordning innebär ett i och för sig mycket

betydelsefullt hinder mot förslaget i dess helhet.

Rörande näringsskatten har utskottet, förutom vad ovan anförts

om dess allmänna karaktär av dubbelbeskattning, funnit de betänkligheter,

som uttalats mot den tekniska utformningen, i flera avseenden

förstärkta vid en närmare granskning. Kammarrätten har med hänsyn

till svårigheterna vid tillämpningen av de invecklade bestämmelserna

icke vågat förorda förslaget med nuvarande organisation av taxeringsarbetet,

och utskottet måste även för sin del redan av denna grund

stanna vid samma omdöme. Därjämte anser sig utskottet ej kunna

lämna oanmärkt, att det torde vara tvivel underkastat, huruvida förslagets

kombination av »mer avkastning);, »arbetarkapital» och »näringsskattepliktig

förmögenhet» för beräkning av det näringsskattepliktiga

kapitalet, om den också låter sig teoretiskt motiveras, kan anses praktiskt

lycklig eller riktig. Vad meravkastningen angår, är att märka, att

densamma i betydande omfattning föreslås till särskild beskattning även

genom den kommunala progressivskatten; i den kungl. propositionen

hava icke anförts tillräckliga skäl för att under sådana förhållanden införa

denna särbeskattning också inom näringsskatten. Den plats, som arbetarkapitalet

erhållit vid beräkningen av näringsskattekapitalet, föranleder, att

av två företag med samma förmögenhet och meravkastning det, som sysselsätter

ett större antal arbetare, blir hårdare beskattat, vilket icke lärer kunna

anses ur någon synpunkt sakligt berättigat. Den invecklade konstruktionen

av grunderna för näringsskattekapitalets beräkning har för övrigt givit

upphov till oklarheter och tvivelaktiga punkter även i detaljerna av

detta kapitel; exempelvis må nämnas, att reglerna för beräkning av i

näringen anställda personer för många fall torde vara otillräckliga och

att bestämmelserna om avdrag från meravkastningen av näringsidkarens

Bihang till riksdagens protokoll 1920■ 14 samt. Nr 444. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Biksdagens skrivelse Nr 444.

eller affärsledningens arbetsförtjänst måste betecknas såsom tämligen godtyckliga.

Från alla dessa synpunkter bar utskottet icke kunnat undgå att

finna, att även frånsett de principiella invändningarna mot en fristående

näringsskatt det kungliga förslaget i denna del företer sådana svagheter i sin

allmänna läggning och utformning, att det icke bör av riksdagen godtagas.

Vad sålunda anförts i fråga om fastighetsskatten och näringsskatten

torde vara tillräckligt för att angiva de huvudsakliga skäl, som

jämte bristerna i ärendets föregående beredning gjort det för utskottet

omöjligt att tillstyrka en lösning av den kommunala skattefrågan efter

den kungl. propositionens linjer.

När det sedan gällt att överväga de provisoriska åtgärder till

förbättring av kommunernas skatteväsende, som under sådana förhållanden

måste bliva den enda utvägen att nu ernå ett positivt resultat, bär

utskottet till en början haft att taga ståndpunkt till den tanke, som

framförts i motionerna I : 282 och II: 406 samt även upptagits under

utskottets överläggningar: att likväl lägga Kungl. Maj:ts förslag till

grund för en provisorisk lagstiftning med begränsad giltighetstid.

Tanken har inom utskottet blivit utformad i tre olika förslag.

Från ett håll har yrkats, att den kungl. propositionen skulle antagas

oförändrad, så när som på vissa omläggningar i progressivskatten och

en detaljändring under näringsskatten, men endast för ett visst antal

år. Ett annat förslag har anslutit sig till nyss anförda motion; dess

mest framträdande skiljaktighet från propositionen är en stark nedsättning

av repartitionstalen. Slutligen har också framkommit ett yrkande,

som i likhet med de förutnämnda upptager propositionens fristående

fastighetsskatt och näringsskatt ävensom de huvudsakliga, på dessa

skatter uppbyggda delarna av kommunalskattelagen, men något modifierar

grunderna för fastighetsbeskattningen och i fråga om repartitionstalen

går en medelväg mellan propositionen och motionen.

Utskottet har icke kunnat ansluta sig; till något av dessa förslag.

från de synpunkter, som utskottet i det föregående utvecklat,

måste mot själva grundtanken i förslagen riktas den gemensamma och

redan i och för sig avgörande anmärkningen, att samma skäl, som anförts

mot ett godtagande av den kung], propositionen såsom definitiv

reform, givetvis också måste tala mot dess antagande såsom provisorium.

När enligt utskottets mening viktiga förutsättningar saknas för

att med säkerhet bedöma hela det kungliga förslagets verkningar, och

när allvarliga betänkligheter framförts mot de springande punkterna i

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 444. 11

själva skattesystemet, så ligger det i öppen dag, att intet av dessa

huvudskäl mot förslaget på något sätt skulle undanrödjas genom att

tillsvidare begränsa dess giltighet till vissa år. Finner man den kungl.

propositionens grundvalar, så långt det varit möjligt att pröva dem, icke

hållbara för en slutgiltig lösning, så vore det ett otillåtligt experimenterande

på ett så betydelsefullt och ömtåligt område att godtaga dem i

en försökslagstiftning, i varje fall då det, såsom längre fram skall visas,

finnes goda möjligheter att på annan och säkrare väg ernå en provisorisk

reform, som bör kunna tillfredsställa alla skäliga anspråk.

I fråga om det första av de nu anförda provisorieförslagen torde

dessa allmänna anmärkningar vara tillräckliga. Rörande förslaget

nummer två, som motsvarar motionerna I : 282 och II: 406, erinrar

utskottet därjämte om följande. I dessa motioner hava yrkanden gjorts

om betydelsefulla förändringar i den kungl. propositionens kommunala

skattelag: motionärerna hävda, att till grund för jordbruksfastigheternas

taxering bör läggas »avkastningsvärdet» och icke saluvärdet

och för taxeringen av skogsvärde likaledes dess aArkastning »vid ett

efter förhållandena lämpat rationellt skogsbruk»; de göra förbehåll för

»lämpliga förändringar i näringsskatten», i synnerhet med hänsyn till

de tekniska svårigheterna vid dess genomförande, och de uppställa såsom

villkor, »om också icke alldeles oeftergivligt», för ett provisoriskt

försök med propositionens nya objektbeskattning, att en provisorisk förbättring

sker av taxeringsmyndigheternas organisation. Intet av dessa

önskemål har visat sig möjligt att nu förverkliga; detta borde även för

dem, som anslutit sig till ifrågavarande motion, utgöra ett hinder

för att fullfölja tanken om ett provisorium på sådan basis. Härjämte

hava motionärerna såsom »oeftergivligt villkor» fordrat den förutnämnda,

starka reduktionen av repartitionstalen: för jordbruksvärde

från 6 procent i Kungl. Maj:ts förslag till 2 procent, för skogsvärde

från 3 till 1.5 procent, för annat värde av fastighet från 4.5 procent

till 2 procent och för näringsskattekapital från 3 till 2 procent. Det

lärer ligga i öppen dag, att en sådan reduktion skulle innebära en fullständig0

omkastning i utnyttjandet av det kungliga förslagets skatteformer

och sålunda i sak, om ej i form, sönderbryta hela den tankegång,

på vilken förslaget blivit byggt. Fn skatteordning, sammansatt

av så heterogena faktorer, måste även såsom provisorium te sig såsom

en onaturlig konstruktion. Det finnes dessutom alla skäl att befara, att

verkningarna, åtminstone under nuvarande taxeringsförhållanden, skulle

gå i rakt motsatt riktning mot vad som avsetts med hela reformen, och

att särskilt det utomordentligt starkt nedsatta repartitionstalet för jord
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 444.

bruksfastighet och annan fastighet skulle kunna, i händelse av vikande

konjunkturer och därav följande minskning i den beskattningsbara

inkomsten, medföra ödesdigra följder för kommunerna, som hittills

räknat de stadgade 6 och 5 procenten av fastigheternas taxeringsvärden

såsom sin säkraste skattekälla. Utskottet har låtit uppgöra eu sammanställning

av motionens verkningar med användning av de enda

siffror, som för närvarande stå till buds, nämligen från 1918 års

provtaxering, och med all reservation för osäkerheten i denna beräkningsgrund

sjmes dock sammanställningen oförtydbart visa, att motionens

repartitionstal skulle minska antalet skattekronor för fastighetsskatten

så väl i städer och stadsliknande samhällen som på landsbygden

på ett sätt, som knappast kan anses förenligt med denna

skatts betydelsefulla plats i kommunernas ekonomi, samt att i övrigt

även under ett år med så gynnsamma inkomstsiffror som provtaxeringsåret

härav skulle vållas en påfallande hög utdebitering. Det synes utskottet

ovedersägligt, att häri ligger ytterligare ett bestämt hinder mot godtagande

av ett dylikt provisorium.

Vad slutligen angår det tredje provisorieförslaget på propositionens

grund är först att märka, att ej heller de jämkningar, som detta förslag

avser att göra i fastighetsskatten, kunna undanrödja svagheterna i dess

konstruktion, men däremot synas på denna viktiga punkt medföra nya

vanskligheter. Jämkningarna innebära, att den av Kungl. Maj:t föreslagna

särskilda beskattningen av skogsvärde skulle utgå och fastigheterna

tillsvidare beskattas enligt hittillsvarande indelningsgrund, såsom

»jordbruksfastighet)) och »annan fastighet». Utskottet kan ej undgå att

fråga sig, om det med hänsyn till sammanhanget i hela propositionens

skattesystem kan vara rådligt att företaga en sådan operation, vilken

bland annat skulle medföra, att skogsfastighet bleve belastad både med

fristående fastighetsskatt efter samma repartitionstal som jordbruksfastighet

och med inkomstskatt. Efter det att den av utskottet förordade

reformen av taxeringsförfarandet ägt rum, skulle enligt förslaget fastighetsindelningen

bliva »jordbruksvärde» och »annat värde», med hänförande

av skogsmark jämte därå växande skog under »jordbruksvärde»; icke

heller denna anordning kan utskottet finna tillrådlig. I fråga om näringsskatten

har detta förslag lika litet som de övriga gjort någon som helst

förbättring; alla de genomgripande anmärkningarna mot denna skatts

konstruktion stå således oförminskade kvar. Repartitionstalen slutligen —

4 procent av taxeringsvärdet för jordbruksfastighet, 3 procent av annan

fastighet, 2 procent av näringsskattekapital — kunna te sig såsom en

summarisk kompromiss mellan propositionen samt motionerna I : 282 och

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 444.

II: 406, vilkeD emellertid förefaller lika litet tillfredsställande från propositionens

förutsättningar som från motionernas. A ena sidan är att märka,

att vid propositionens uppgörande beräkningar skett efter tre alternativ

för dessa tal, och att Kungl. Maj:t föreslagit det högsta av dessa alternativ,

medan nu förevarande kompromissförslag för så väl jordbruksvärde

som annat fastighetsvärde stannar under det lägsta; nedsättningen i förhållande

till propositionen utgör ej mindre än en tredjedel. Även om denna

nedsättning i fråga om fastigheterna är mindre än den som yrkats i motionerna

1: 282 och II : 406, synes den svårligen låta förena sig med propositionens

allmänna utgångspunkter, och man måste även vid detta förslag

fråga sig, om ej fastighetsbeskattningens plats såsom grundtillgång för

kommunerna kan äventyras, i all synnerhet vad städer och stadsliknande

samhällen beträffar. Å andra sidan synas dessa repartitionstal lika

oförenliga med tankegången i de ifrågavarande motionerna; 4 procent

för jordbruksvärde och 3 procent för annat fastighetsvärde äro dock

något helt annat än de 2 procent för dessa värden, som i motionerna

fordras såsom »oeftergivligt villkor». Den mellanståndpunkt, som detta

förslag intagit i fråga om repartitionstalen, torde sålunda knappast

vara ägnad att stärka detsamma. Ur de synpunkter, som utskottet

anlagt på frågan i dess helhet, kan det i varje fall icke förordas.

För egen del har utskottet av både principiella och praktiska

grunder stannat vid den meningen, att, därest ett provisorium nu skall

kunna åstadkommas, som å ena sidan medför verkligt betydande praktiska

förbättringar och å andra sidan lämnar frågan om den slutliga

lösningen öppen för en förnyad prövning, så bör detta provisorium uppbyggas

på de grundtankar, som återfinnas i motionerna 1:259 och 271

samt II: 393 och 395, nämligen upptagande ur den kungl. propositionen

av de punkter, som låta sig infogas i nuvarande skattesystem,

och komplettering av detta system med beskattning även av inkomst

från fastighet, i den mån densamma överskjuter fastighetens beskattning

på grund av det taxerade fastighetsvärdet. Huvuddragen av detta provisorium,

som utskottet sålunda vill föreslå riksdagen att godkänna,

kunna sammanfattas sålunda.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna höjningen och omregleringen av

de skattefria avdragen — däri inbegripet avdrag för ränta å gäld —

accepteras. Ett antal detaljförändringar i fråga om taxeringen av inkomst,

vilka kunna genomföras oberoende av propositionens nya skattesystem,

upptagas likaledes. Den år 1919 beslutade kommunala skattskyldigheten

på aktier bibehålies, ehuru inom utskottet jämväl den mening uttalats,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 444.

att dess berättigande måste vid en definitiv lösning av beskattningen

underkastas en förnyad prövning. Utsträckt skattskyldighet införes förståtens

fasta egendom samt av staten bedriven rörelse i full överensstämmelse

med propositionen. Fastighetsbeskattningen kvarstår oförändrad

enligt hittills gällande regler, men utökas genom beskattning även

av den inkomst från fastighet, som överstiger sex procent av taxeringen

för jordbruksfastighet och fem procent av annan fastighets taxering.

Samtliga härav föranledda nya bestämmelser inarbetas i bevillningsförordningen.

Slutligen införes en fristående provisorisk kommunal progressivskatt,

byggd på det i propositionen ingående förslaget men i väsentliga

punkter omarbetad på grund av anmärkningar och önskemål, som framkommit

dels i vederbörande motioner, dels under utskottsbehandlingen.

Vissa detaljer i dessa förslag skola längre fram närmare motiveras.

Angående de viktigaste punkterna och förslagets innebörd i dess helhet

må anföras följande.

Den av utskottet föreslagna beskattningen av fast egendom innebär

en kombinerad fastighets- och inkomstskatt, i vilken det själva

fastigheten påförda beskattningsbara beloppet ingår såsom ett garanterat

minimum för dess beskattning. Genom denna anordning vinnes å ena

sidan, att kommunerna få behålla ograverad den viktiga skattekälla, som

de hittills haft i de stadgade sex procenten på jordbruksfastighets och

fem procenten på annan fastighets taxeringsvärden, samt å andra sidan

att man undanröjer den anomali, som för närvarande består, nämligen

att inkomst av fastighet, som överskjuter nämnda procent på taxeringsvärdet,

går fri från kommunal beskattning. Det kan tilläggas, att i

och med det att en dylik överskjutande inkomst av fastighet underkastas

beskattning, vinnes också ett verksamt korrektiv emot alltför

låg fastighetstaxering. Att denna kompletterande beskattning av inkomst

från fastighet bör kunna tillföra kommunerna ett avsevärt antal nya

bevillningskronor, i all synnerhet om noggrannare regler införas för

taxeringen av sagda inkomst, på sätt Kung!. Maj:t i propositionen nr 400

föreslår och utskottet förordar, ligger i sakens natur och bestyrkes av

de beräkningar, som utskottet låtit verkställa om verkningarna av de

olika motionernas skatteförslag. Utskottet har ingalunda förbisett den

anmärkning, som både i den kungl. propositionen och under ärendets

behandling blivit framställd mot ifrågavarande anordning ur den sym

punkten, att de fastighetsägare, som på grund av skuld eller annan

orsak ej nå en nettoinkomst, motsvarande den för fastigheten stadgade

procenten av taxeringsvärdet, på detta sätt få skatta för mer än sin

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

• Riksdagens skrivelse Nr 444.

inkomst. Men denna olägenhet är, såsom framhållits i motionerna 1: 259

och II: 393, oskiljaktig från all minim ibeskattning, den existerar nu och

skulle fortfara även enligt Kungl. Maj:ts förslag, och det kan icke

begäras av ett förslag till provisorium, att detta skall lösa ett problem,

som hittills icke i något framkommet skatteförslag blivit löst.

Genom den kombinerade inkomst- och fastighetsskatten uppstår,

såsom framhållits i motionerna 1: 259 och 271 samt II : 393 och 395, en särskild

fråga om förhållandet mellan denna beskattning och skogsaccisen.

Utskottet ansluter sig till den principiella uppfattning, att därest skogsaccisen

skulle utgå oförändrad vid sidan av fastighets- och inkomstskatt, detta

kan anses innebära en dubbelbeskattning, vilken om möjligt borde förebyggas.

Kungl. Maj:t, som haft att behandla samma fråga från det

föreslagna nya skattesystemets utgångspunkter, har sökt lösa densamma

genom a^t nedsätta skogsaccisen till en tiondel; syftet har varit att

aecisen såsom beskattning skulle praktiskt taget sakna betydelse men

taxeringen till accis liksom hittills kunna tjäna till grund för skogsvårdsavgifternas

utdebitering. Denna utväg kan utskottet icke finna tillrådlig

redan av det skäl, att en dylik sänkning av accisen måste befaras minska de

kommunala myndigheternas intresse för en omsorgsfull taxering av avverkningarna,

vilket kunde få betänkliga verkningar för skogsvårdsavgifterna.

Därjämte anser utskottet en avskrivning av skogsaccisen otillrådlig ur den

synpunkten, att mycket synes tala för bibehållande och måhända ytterligare

utvecklande av denna skatteform vid den reform av skogsbeskattningen,

som utskottet föreslår riksdagen att begära. Den enda

utvägen för undvikande av ifrågavarande dubbelbeskattning synes under

sådana förhållanden vara att söka tillsvidare, intill dess att skogsbeskattningen

blir definitivt ordnad, föreskriva en avkortning av accisen i

någon form på den inkomstskatt från fastighet, vilken överskjuter den

egentliga fastighetsskatten.

Utskottet har efter ingående prövning funnit sig närmast tilltalat

av det förslag i detta hänseende, som skisserats i motionerna 1:271 och

11: 395. Emellertid hava svårigheter yppat sig att finna allmängiltiga former

för genomförande av denna avkortning gent emot utdebiteringen till både

den borgerliga och kyrkliga kommunen — vilket utan tvivel är det

riktiga — i sådana fall, där dessa kommuner icke sammanfalla. Utskottet

har icke funnit det möjligt att med den knappa tid och det

otillräckliga material, som stått till dess förfogande, utarbeta författningsförslag

i sagda syfte. Det är ej heller erforderligt, att så sker

vid denna riksdag. Den skogsaccis, för vilken rätt till avkortning

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 444.

först kan komma att tillämpas, kommer att först under loppet av 1921

påföras och uppbäras samt beräknas vid uppgörande av kommunernas

utgifts- och inkomststat för 1922. Ett beslut, som tekniskt utformar

ifrågavarande avdragsrätt, behöver sålunda ej fattas förr än vid 1921

års riksdag.

På grund härav har utskottet stannat vid att föreslå riksdagen,

att, med bibehållande av skogsaccisen, i den skrivelse till Kungl. Maj:t,

varom utskottet hemställer, anhålla att Kungl. Maj:t ville låta ofördröjligen

utarbeta och för 1921 års riksdag i god tid framlägga förslagom

ordnande av anförda avkortning-.

I motionerna 1:271 och 11:395 har uppslaget med kombinerad

objekt- och inkomstskatt blivit utfört även för näringsföretag, i det

att en näringsskatt, dock byggd uteslutande på det i näringsföretaget

nedlagda kapitalet och med ett repartitionstal av endast 1.5 procent

å detta kapital, infogats såsom garanterad minimibeskattning på

sådana företag, i motsvarighet till fastighetsägares fastighetsskatt.

Utskottet har emellertid funnit, att tillräcklig anledning icke föreligger

till införande av en sådan skatt i provisoriet, då den å ena sidan enligt

verkställda beräkningar icke kan under normala förhållanden väntas

erhålla någon egentlig betydelse för kommunernas ekonomi och å andra

sidan dess införande även i denna modifierade form skulle bereda betydande

praktiska och tekniska svårigheter. Därtill kommer, att behovet

av en dylik skatt förminskas genom progressivskattens införande.

Under sådana förhållanden har utskottet givetvis funnit det riktigast,

att de nya bestämmelserna om fastighets- och inkomstbeskattningen

inarbetas i den hittills gällande bevillningsförordningen, på sätt

som föreslagits i motionerna 1: 259 och II : 393. Därmed vinnes också

den fördelen, att de provisoriska åtgärderna framträda i en mera naturlig

yttre form; det har synts utskottet mindre tilltalande att upptaga

den formella ramen av Kungl. Maj:ts föreslagna nya kommunaiskattelag,

när det nya skattesystem, omkring vilket denna lag blivit utbyggt)

icke kunnat av utskottet förordas.

Att utskottet i sitt förslag till provisorium upptagit en kommunal

progressivskatt, har särskilt sin grund däri, att det befunnits behövligt

att tillföra kommunerna en dylik skatteinkomst vid sidan av utdebiteringen

på bevillningskronorna för att kunna hålla denna utdebitering

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 444.

nere i skäliga belopp. Den prövning, som Kung!. Maj:ts förslag i

denna del undergått, har emellertid föranlett väsentliga ändringar däri.

I anslutning till vad som yrkats i motionerna I : 259 och II : 393 har

utskottet enats om att huvudparten av progressivskatten från såväl enskilda

som bolag eller 75 procent bör avses för vederbörande kommuns eget behov,

samt att denna del bör, därest den skattskyldiges inkomst förvärvats inom

flera kommuner, slås ut på dessa efter fördelningen av hans bevillningspliktiga

inkomst, enligt beslut av prövningsnämnden i det län, där han är

mantalsskriven. Därjämte har det befunnits önskvärt att, till befordrande

av en sund kommunal hushållning, sätta varje kommuns rätt att uppbära

den på kommunen belöpande progressivskatten i viss relation till

utdebiteringen på alla skattskyldiga. Så har skett genom infogande av

er» ny bestämmelse, att högst en fjärdedel av varje kommuns skattebehov

får fyllas genom progressivskatten — en proportion, som bör

vara ägnad att hos alla skattskyldiga inskärpa ansvarskänsla vid handhavandet

av kommunens ekonomi, på samma gång som den dock i regel

låter kommunen fullt ut tillgodogöra sig sina progressivskattemedel. I

samband härmed har stadgats, att inom den sålunda angivna gränsen

progressivskatten får användas till såväl den borgerliga som den kyrkliga

kommunens behov, medan i Kungl. Map.ts proposition förutsatts,

att den endast skulle komma den borgerliga kommunen till godo. Vad

beträffar den del av progressivskatten, som avsetts för utjämning av

skattetrycket olika kommuner eller andra menigheter emellan (återstående

25 procent), har utskottet ansett, att, då inga nya grunder för

denna utjämning ens antydningsvis blivit angivna i den kungl. propositionen,

och då det efter utskottet tillgängliga underrättelser knappast

torde vara att vänta, att någon mera omfattande utjämningsplan kan

komma att föreläggas nästkommande riksdag, försiktigheten bjuder att

skapa någon säkerhet mot att denna del av progressivskatten skulle

komma att upptagas i vidare mån än som är erforderligt för det syfte,

för vilket den är särskilt avsedd. T enlighet härmed har man tänkt sig att

de för skatteutjämning avsedda 25 procenten av skattens belopp visserligen

skola påföras samtidigt med kommunandelen, 75 procent, men att

uppbörd av utjämningsandelen ej skall ske, förrän det samlade behovet

av medel för sagda ändamål blivit av Kungl. Maj:t konstaterat; skulle

därvid befinnas, att det påförda beloppet överstiger det sålunda konstaterade

behovet med skälig marginal för restantier vid uppbörden, har

Kungl. Maj:t att förordna om motsvarande nedsättning av denna del

av skatten! Utskottet erinrar, att grunderna för utjämningen givetvis

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 saml. Nr 444. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Riksdagens skrivelse Nr 444.

fortfarande som hittills komma att bestämmas av Knngl. Magt och riksdagen

gemensamt.

Slutligen har utskottet ej kunnat i oförändrat skick acceptera de

av Kungl. Magt föreslagna skalorna för progressivskatten, enär dessa

så väl för enskilda som för bolag synts strängare än som påkallas av

skattens ändamål och vad som-kan anses skäligt med hänsyn till den

skattebörda, vilken i övrigt drabbar dessa kategorier av skattskyldiga.

På grund härav föreslås en jämkning av procentsiffrorna alltifrån de

första grupperna och därjämte en utsträckning uppåt, så att maximum

inträder först vid ett taxeringsbart belopp, som är ungefär dubbelt så

högt som det av Kungl. Maj:t föreslagna; i fråga om bolag har därjämte

högsta procenten i förhållande till det beskattningsbara beloppet

sänkts från 6 till 5. Av utskottet föranstaltade beräkningar, som bifogas

utlåtandet, bil. 8, tab. 7, synas giva vid handen, att denna jämkning av

skalorna icke kommer att reducera skattens avkastning mera än att den

ändock kan motsvara sitt syfte i provisoriet. Med användning av de siffror,

varpå propositionens motsvarande kalkyler äro byggda, nämligen 1917

års taxeringar, och efter en reduktion i fråga om skatten från bolag

efter samma grunder som tillämpats i propositionen, skulle enligt de av

utskottet föreslagna skalorna avkastningen bliva från enskilda 28 miljoner,

mot 36 miljoner enligt propositionen, och från bolag 15 miljoner,

mot propositionens 20 miljoner, alltså summa 43 miljoner mot 56.

Genom att 75 procent av skatten så väl från enskilda som från bolag

enligt utskottets förslag skola tillkomma kommunerna, erhålla dessa även

efter skalornas jämkning ett större belopp — 32 miljoner kronor — än

det, som genom propositionens fördelning tillkommer dem eller 29 miljoner.

Till utjämning skulle i varje fall inflyta 11 miljoner, vilket

utan tvivel är för närvarande tillräckligt. — Härtill kommer, att i dessa

som i andra avseenden alla beräkningar på grundval av 1917 års taxeringar

måste bliva avgjort missvisande. Det till inkomst- och förmögenhetsskatt

taxerade beloppet uppgick år 1917 till 3,617 miljoner, men år

1919 till 5,741 miljoner — en stegring alltså på två år av 2,124 miljoner

59 procent. All sannolikhet talar för, att progressivskatten, åtminstone

den del som inflyter från enskilda, kommer att giva betydligt

större avkastning än den, som beräknats på grund av 1917 års taxeringssiffror.

Givetvis har utskottet funnit det angeläget att även i andra’ hänseenden

än de nu berörda söka åstadkomma beräkningar om verkningarna

av det föreslagna provisoriet, liksom i allmänhet av de olika för
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr 444.

slao- som blivit framställda dels i de väckta motionerna, dels under utskottets

behandling av frågan. Såsom redan på åtskilliga ställen i detta

utlåtande blivit berört, har för sådana sammanfattande beräkningar intet

annat material stått till förfogande än det som använts vid utarbetningen

av Kungl. Maj:ts proposition, och bristerna i detta material äro

förut påvisade. Det '' är med uttryckligt betonande av att de sålunda

framkomna siffrorna icke kunna giva någon tillförlitlig bild av vare sig

det ena eller det andra förslagets verkningar under nuvarande lörnalianden,

som utskottet framlägger jämförande tablåer dels över Kungl.

Mnpts proposition och de väckta motionerna, dels över de olika under

utskottsarbetet framkomna provisorieförslagen (Bil. 7 och 8).

Det har icke varit möjligt att i tabellerna utslå kommunandelen

av progressivskatten efter fördelningen av den skattskyldiges bevillnin^spliktiga

inkomst, på sätt utskottet förordar och i samtliga provisorieförslag

godtagits. Tabellerna hänt öra sålunda hela kommunandelen

av denna ''skatt till mantalsskrivningskommunen, vilket gör, att siffrorna

ej heller i detta hänseende giva en riktig bild av förslagens verkningar.

I stort sett torde genom utslagning^ de stora stadskommunernas progressivskatt

komma att något minskas och ett flertal mindre städer och landskommuner

erhålla en förhöjd andel.

Utskottet vill härjämte anmärka, att det provisoneförslag, ^sorn

närmast ansluter sig till propositionen (i tabellerna betecknat såsom

herr Möllers förslag), skiljer sig från samtliga andra därutmnan, att

det förstnämnda bibehåller skalan för progressivskatten av bolag oförändrad

och endast obetydligt jämkar skalan för samma skatt av enskilda,

vilket naturligtvis ger" en högre avkastning än de skulor,. som draga

om kommunandelen i realiteten äro gemensamma för övriga förslag,

samt sänker utdebiteringen och de icke progressivskattskyldiges skattebelopp

i de kommuner, som komma i åtnjutande av progressrvskatt.

Med hänsyn härtill bör framhållas, att de jämkningar i den progressiva

skalan varom från alla andra håll inom utskottet enighet vunnits, såsom

förut anförts skett med hänsvn till att de under denna skatt fallande

kategorierna av skattskyldiga ej böra drabbas av den nya skattebördan

hårdare än vad som kan anses skäligt och vad som kräves av progressivskattens

ändamål. Det företräde, som sagda, förslag kan synas innebära

för övriga skattskyldiga, bör under sådana förhållanden icke tala till dess

förmån. .

Utskottet vågar göra gällande, att i stort sett de jamforande

tabellerna i sin mån kraftigt tala för effektiviteten av det förordade

provisor i eförsl agct. Den lättnad i lönearbetares, lägre inkomsttagares

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 444.

och tjänsteinnehavares skattebörda, som är det mest trängande behovet

inom vårt kommunala skatteväsende, blir genom utskottets förslag kraftigt

tillgodosett, såsom framgår särskilt av bil. 8, tab. 5. Förskjutningen

av skattebördan till de mera bärkraftiga blir betydande, utan att

överstiga måttet av deras förmåga. Genom fastighetsbeskattningens

bibehållande enligt nuvarande regler bevaras för kommunerna denna tryggande

grundtillgång av bevillningskronor, oberoende av konjunkturernas

växlingar, och dels genom beskattningen av fastighetsägares överskjutande

inkomst, dels genom att de förhöjda allmänna avdragen icke gälla för

själva fastighetsskatten, blir dessa skattskyldigas skattekraft bättre utnyttjad

(Bil. 8, tab. 2 och 4).

Rörande provisoriets giltighetstid har utskottet enats om en period

av fyra år, med hänsyn därtill, att den förnyade prövning, som problemet

om den definitiva lösningen måste underkastas, om densamma skall

kunna byggas på eu förut genomförd taxeringsreform, icke lärer kunna

resultera i ett förslag från Kungl. Maj:t tidigare än vid 1924 års riksdag.

Att utskottet förordar igångsättande snarast möjligt av denna förnyade

provning, faller efter den ställning utskottet intagit till frågan i dess helhet

av sig själv. Det torde på grund av det läge, vari kommunalskattefrågan

nu. kommit, icke vara möjligt att angiva några andra principiella riktlinjer,

än att prövningen bör utgå dels från det material, som sammanförts

i Kungl. Maj:ts proposition, dels från de uppslag, som framlagts

av reservanterna bland 1919 års sakkunniga, dels slutligen från de synpunkter,

som framkommit i de vid innevarande riksdag väckta motionerna

och i utskottets föregående uttalanden. Utskottet anser det angeläget

att betona, att de provisoriska förslag, vartill dess arbete lett, från

dess sida icke äro avsedda att i något hänseende vara bindande för den

blivande nya utredningen, på samma gång utskottet förutsätter, att,

därest, detta, provisorium vinner giltighet, erfarenheterna från dess tillämpning

bliva vederbörligen beaktade.

Såsom ett vägande skäl att ej nu skrida till eu definitiv ny kommunalskattelagstiftning

har utskottet i det föregående framhållit de

brister, som vidlåda vårt nuvarande taxeringsväsende, och därvid erinrat

bl. a., om den ojämnhet, som föreligger i fråga om fastighetstaxeringen,

samt om saknaden av tillfredsställande garantier för eu riktig uppskattning

av inkomsten från jordbruksfastighet.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse Nr 444.

Under det att sistnämnda brist delvis avlijälpes genom i propositionen

nr 400 innefattade förslag till ändringar i förordningen om

taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering med tillhörande deklarations

formulär, kvarstår däremot med oförminskad styrka behovet av ett

förbättrat taxeringsförfarande beträffande fastigheter.

I det uti sistnämnda proposition delvis återgivna, tidigare offentliggjorda

yttrande av chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet

den 31 oktober 1919 bär framhållits erforderligheten av en genomgripande

omläggning av taxeringsväsendet i fråga om såväl taxeringsmyndigheternas

organisation som taxeringsförfarandet och därvid bland

framkomna önskemål berörts även frågorna om mera sakkunnig utrustningav

taxeringsmyndigheterna och fastighetstaxeringarnas överlämnande åt

särskilda nämnder. I fråga om dessa önskemål ansåg departementschefen

sig böra betona, att de organisatoriska reformerna icke borde utmynna

i en onödigt tung, starkt centraliserad förvaltningsapparat, samt att vid

en reform av taxeringsmyndigheternas organisation icke finge förbises

vikten av att behörigt utrymme fortfarande lämnades åt den självbeskattningsprincip,

som vore för det svenska skattesystemet grundläggande.

Departementschefen förklarade sig emellertid på de i propositionen

återgivna grunder anse, att med ett. omedelbart igångsättande av

en mera omfattande omläggning av taxeringsväsendet borde under

den närmaste tiden anstå.

Enligt propositionen nr 191 med förslag till kommunalskattelag

är allmän fastighetstaxering avsedd att ske under år 1921; och föreslås

i propositionen nr 400 i fråga om beskattnmgsnämndernas sammansättning

och arbetssätt i huvudsak bibehållandet av nu gällande, i förordningen

om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering meddelade

föreskrifter.

Såsom av förut lämnade redogörelse för i ämnet väckta motioner

framgår, hava i nu förevarande hänseende yrkanden framställts i motionen

1:282, att i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begäras framläggande

av förslag till en genomgripande omorganisation av taxeringsväsendet

med syfte att uppnå större enhetlighet vid taxeringarna och

kontroll över dessas utförande samt i motionen 11:409, att i skrivelse

till Kungl. Maj:t måtte anhållas dels om utredning i närmare angivet

syfte angående förändrade bestämmelser om taxeringsmyndigheter och

förfarandet vid taxering samt om de speciella grunderna för fastighetstaxering,

och dels om framläggande av det förslag, som av utredningen

kunde föranledas, så tidigt, att det kunde under 1921 års riksdag förekomma

till avgörande.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 444.

Vid övervägande av hithörande förhållanden har det synts utskottet

vara av största vikt, att ny allmän fastighetstaxering kommer

till stånd så fort det genom ändrade bestämmelser i fråga om taxeringsförfarandet

vunnits säkerhet för åstadkommande av en mera rättvis och

jämn fastighetstaxering än den nuvarande. En skyndsam omvärderingav

fastigheterna är särskilt av behovet påkallad med hänsyn till angelägenheten

av att såmedelst erhålla en mera tillförlitlig grund för bedömandet

vid prövning av framställningar om statsunderstöd till skattetyngda

kommuner av de kommunala skattebördornas verkliga tyngd ävensom

ett fastare underlag för uppgörande så fort ske kan av förslag till en

definitiv kommunalskattelagstiftning.

Utskottet har haft under omprövning att i sådant syfte redan i

år föreslå vissa provisoriska bestämmelser, avsedda att komma i tilllämpning

vid en tillärnad allmän fastighetstaxering under 1921; och

har inom utskottet även utarbetats förslag till förordning i sådant avseende.

Enligt detta förslag skulle Kungl. Mapts befallningshavande

hava att för landet och, i den mån så funnes iämpligt, för stad eller

viss del av stad förordna två eller flera personer — av vilka en eller

flera borde äga sakkunskap och erfarenhet i uppskattning av skog och

andra i uppskattning av fast egendom i övrigt — att i egenskap av

sakkunniga vid fastighetstaxering verka för åstadkommande av en riktig

och jämn uppskattning av fast egendom såväl inom varje särskild kommun

som inom olika kommuner sins emellan. Dylik sakkunnig, vars tjänstgöringsområde

Kungl. Maj:ts befallningshavande hade att bestämma,

skulle enligt förslaget hava bl. a. att tillhandagå taxeringsnämnderna

med råd och upplysningar i frågor om uppskattning av fast egendom,

att för sådant ändamål, i den män så kunde ske, deltaga i förarbetena

till uppskattningen och närvara vid taxeringsnämndernas sammanträden,

då frågor om fastighetstaxering förekomma till behandling,

samt att hos prövningsnämnderna framställa de anmärkningar i anledningav

taxeringsnämndernas beslut rörande fastighetstaxering, vartill han

funne skäl föreligga.

Utskottet har emellertid ej tilltrott sig att framställa förslag om

förevarande bestämmelsers antagande, enär de ej synts utskottet innefatta

tillräckliga garantier för en effektiv och enhetlig fastighetstaxering

och således ej heller vara ägnade att bereda ett nog tillförlitligt underlagför

ett blivande förslag till definitiv kommunalskattelag.

I stället har utskottet funnit sig böra hemställa om påkallande i

skrivelse till Kungl. Maj: t om erforderlig utredning för framläggande

till nästa års riksdag av förslag till mera genomgripande ändringar i

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens skrivelse Nr 444.

hithörande bestämmelser, syftande till att komma till användning vid

ny allmän fastighetstaxering under år 1922. Därvid har av utskottet

i" första hand tagits sikte å behovet av förändrad organisation av beskattningsnämnderna.

I sådant avseende bär det synts utskottet, att

den allmänna fastighetstaxeringen bör grundas å särskilda, under närmast

föregående års'' höst för ändamålet avgivna deklarationer samt

verkställas genom fristående för dylikt syfte särskilt tillsatta beskattningsnämnder.

Inom utskottet har framlagts följande detaljerade förslag i fråga

om beskattningsnämndernas sammansättning, verksamhetsområden och

arbetssätt. För granskning av de avgivna deklarationerna och inhämtande

i övrigt av nödiga upplysningar angående fastigheterna förordnar

Kungl. Maj:ts befallningshavande personer, som äga särskild sakkunskap

rörande värdering av fast egendom, att var för sitt taxeringsdistrikt

bereda uppskattningen. Distriktets storlek anpassas så, att den sakkunnige

kan förutsättas dels inom vederbörlig tid medhinna beredningsarbetet

för distriktet och dels — i likhet med övriga för distriktet i

dess helhet utsedda ledamöter i distriktets fastighetstaxeringsnämnd —

besitta erforderlig lokalkännedom inom distriktet. I regel torde taxeringsdistrikt

böra omfatta ett flertal kommuner, exempelvis, där så lämpar

sig, ett härad eller ett tingslag. Efter det deklarationer och andra uppgifter

blivit av den sakkunnige genomgångna, fortsattes beredningen

vid av honom i orterna hållna sammanträden, där lämpligt antal för

varje kommun utsedda representanter äga att deltaga och yttra sig

angående värdet å de särskilda inom kommunerna belägna fastigheterna,

dock utan att omröstning under detta förberedande arbete synes böra

företagas. Större kommuner må kunna uppdelas i och mindre sammanslås

till beredningsdistrikt. Sedan beredningen, varmed arbetet torde

böra börja på hösten året före det, då taxeringen skall ske, blivit avslutad,

verkställes taxeringen av fastighetstaxeringsnämnden, vilken bör

hava slutfört sitt arbete före mars månads utgång. Denna nämnd synes

förslagsvis böra bestå av — förutom förenämnda sakkunnige såsom

föredragande ledamot — dels ytterligare två för taxeringsdistriktet i

dess helhet förordnade ledamöter, därav en, ordföranden, utses av Kungl.

Maj:ts befallningshavande och den andra utses antingen av landsting

respektive stadsfullmäktige eller ock bland därtill av respektive nämnda

representationer föreslaget antal personer av Kungl. Maj:ts befallningshavande,

dels ock — växlande för varje kommun eller beredningsdistrikt

inom kommun — två av kommunen utsedda, med ortens fastighets! örhål1

anden viil förtrogna personer. För åstadkommande av största möjliga en
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 444.

Ledighet beträffande fastighetstaxeringen inom länet torde de för distriktet

i dess helhet utsedda ledamöterna i fastiglietstaxeringsnämnderna böra

före taxeringsarbetets påbörjande sammanträda inför Kungl. Maj:ts befallningshavande

för överläggning om de allmänna grunder, som böra följas

vid taxeringarna, om särskilda upplysningar i ett eller annat avseende

eller lör viss del av länet skola infordras jämte annat som kan vara av

vikt för arbetets planmässiga och enhetliga bedrivande. Klagan över de

åsätta taxeringsvärdena torde böra fullföljas till en för länet gemensam

prövningsnämnd för fastighetstaxering, vars ledamöter torde böra utses

bland personer som för året varit ledamöter i länets fästighetstaxeringsnämnder.

De år, då allmän fastighetstaxering icke äger rum, torde

särskilda beskattningsnämnder för fastighetstaxering ej vara erforderliga.

Utan att taga bestämd ståndpunkt till detaljerna i nu återgivna

förslag har utskottet funnit grundlinjerna i detsamma vara förtjänta att

komma under prövning vid den av utskottet ifrågasatta utredningen i

ämnet. Av vikt har utskottet emellertid funnit det vara, att taxeringsdistrikten

göras så stora som omständigheterna i varje fall medgiva.

Den omständigheten, att enligt förslaget de föredragande ledamöterna i

taxeringsnämnderna torde i regel komma att under större delen av ett

halvt år bliva helt eller till väsentlig del upptagna av arbetet med

fastighetstaxeringen, lärer göra det nödigt att för erhållande av fullt

lämpliga personer till berörda uppdrag bereda dem jämförelsevis god

ersättning.

Utöver frågan om ändrad organisation av organen för fastighetsbeskattning

synes önskligt att, i den mån så låter sig göra, jämväl få

i samband därmed till prövning upptaget spörsmålet om lämpligheten

och möjligheten av att hos länsstyrelserna få anställda i taxeringsarbete

och dithörande författningar särskilt förfarna, sakkunniga personer, vilka

skulle hava att tillhandagå de nuvarande taxeringsnämnderna med råd

och upplysningar samt eventuellt även med biträde i vidare omfattning

ävensom frågan om rätt för skattskyldig att, oavsett om han klagat hos

prövningsnämnden eller ej, få anföra besvär hos kammarrätten.

Med avseende å grunderna för uppskattning av fäst egendom jämte

tillhörande särskilda anvisningar till ledning vid uppskattning av sådan

egendoms värde synes det utskottet i främsta rummet vara av vikt,

att nya rationella grunder för skogsbeskattning varda utarbetade och

förelagda riksdagen till prövning. Utskottet har i det föregående angivit

de huvudsakliga anmärkningar, som måste riktas mot Kungl. Maj:ts

förslag i denna del, och därvid tillika erinrat, att andra uppslag till

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens skrivelse Nr 444.

lösning av frågan om skogens beskattning blivit framförda. I främsta

rummet har utskottet fäst uppmärksamheten vid de riktlinjer som finnas

skisserade i domänstyrelsens och Sveriges skogsägareförbunds yttrande

över de år 1917 avgivna kommunalskatteförslagen, och vilka ytterligare

blivit utvecklade i en på anmodan inför utskottet verkställd föredragningav

frågan från sakkunnigt håll. Enligt dessa riktlinjer skulle det behov

av objektbeskattning å skogsfastighet, som kommunerna ovedersägligen

måste anses hava, visserligen tillgodoses genom en fastighetsskatt, men

denna i analogi med vad fallet är i fråga om jordbruksfastighet byggas

på taxering av själva skogsmarkens värde såsom produktionsfaktor.

Taxeringen av skogsmarken skulle alltså ske efter markens lämplighet

för skogsproduktion (bonitet), dess belägenhet med flera synpunkter,

som i detta sammanhang kunna förtjäna beaktande. Skatt på avkastningen

av skogsmarken åter skulle utgå antingen i form av inkomstskatt

eller såsom skogsaccis, i båda fallen i sammanhang med verkställd

avverkning. Utskottet har givetvis icke kunnat taga någon bestämd

ståndpunkt till dessa grunder för skogsbeskattningen, så mycket mindre

som de tillsvidare endast föreligga i form av utkast, men anser uppslaget

vara av sådant värde, att det bör upptagas till ingående prövning

i den utredning, för vilken frågan om skogsbeskattning måste bliva

föremål.

Utskottet anser, att denna utredning rörande skogsbeskattningen

bör ofördröjligen igångsättas, och finner det lämpligt, att den verkställes

vid sidan av den nya allmänna prövningen av kommunalskattefrågau.

Det synes nämligen synnerligen angeläget, att förändrade grunder för

skogsbeskattningen må kunna föreläggas riksdagen så tidigt, att de kunna

komma till användning redan vid den nya allmänna fastighetstaxering,

som, enligt vad ovan utvecklats, synes böra verkställas under år 1922.

Skulle emellertid utredningen i berörda fråga icke hinna föras så långt,

att förslag därutinnan kan föreläggas 1921 års riksdag, synes dock i

varje fall böra föranstaltas om eu revision av nu gällande bestämmelser

i ämnet, som möjliggör eu enhetligare och riktigare skogstaxering.

däm väl i fråga om grunderna för fastighetstaxering i övrigt synas, även

under förutsättning att den nuvarande uppdelningen av fastigheter i beskattningsavseende

bibehålies oförändrad, nu gällande föreskrifter i förevarande

ämne i enahanda syfte tarva revision.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 samt. Nr 444.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 444.

För den provisoriska lösning av kommunalskattefrågan, som enligt

utskottets mening för närvarande bör komma i fråga, kräves dels en

omarbetning i vissa delar av de nu gällande skatteförfattningarna, nämligen

förordningen angående bevillning av last egendom samt av inkomst,

förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt samt förordningen

om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering, dels ock

utarbetande av särskild författning om kommunal progressivskatt och

vissa andra för den föreslagna omläggningens genomförande erforderliga

författningar. Utskottet har låtit utarbeta förslag till de sålunda behövliga

författningsändringarna och till de nya förordningar, som för ändamålet

visat sig erforderliga. Härvid har, i den mån sådant kunnat ske,

anslutning skett till detaljerna i de förslag, som i Kungl. Maj:ts propositioner

nr 191 och 400 förelagts riksdagen, varjämte nödig hänsyn

även tagits till vissa i motioner till riksdagen framlagda förslag och

önskemål, i den mån utskottet funnit dessa förslag och önskemål vara

av beskaffenhet att böra beaktas i sammanhang med den föreliggande

frågans provisoriska lösning.

För de utarbetade förslagens innehåll lämnas härmed följande

redogörelse.

Bevillningsförordningen.

Såsom redan anförts, har utskottet byggt på den uppfattningen,

att nu förefintliga brister i fråga om den kommunala skattebördans fördelning

kunna, i den mån de äro särskilt kännbara och i ögonen fallande,

i första hand avhjälpas genom ändring av vissa bestämmelser i bevillningsförordningen,

i syfte framför allt,

att inkomst av fäst egendom, i den mån densamma överstiger den

genom fästighetsbevillning beskattade andelen därav, underkastas särskild

inkomstbeskattning;

att rätten till avdrag för existensminimum och på grund av särskilda

ömmande omständigheter göres mera omfattande och mera avpassas

efter de skattskyldigas individuella förhållanden, än nuvarande

bestämmelser medgiva;

att statens kommunala skattskyldighet för fast egendom i avsevärd

mån utvidgas och att i sammanhang därmed staten även ålägges

skattskyldighet till kommunen för sin affärsverksamhet i egentlig

mening; samt

att vid inkomstberäkningen avdrag i full utsträckning må medgivas

för alla kostnader för inkomstens förvärvande och bibehållande,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 444. 27

därunder inbegripen ränta å gäld, ävensom i viss utsträckning iör utbetalta

försäkringspremier och periodiska understöd samt för förluster

i skattskyldigs verksamhet.

Bestämmelser, avsedda att förverkliga dessa syften, hava inarbetats

i förslaget till förordning om ändrad lydelse i vissa delar av bevillningsförordningen.

De överensstämma i det störa hela med motsvarande

bestämmelser i Kungl. Maj:ts förslag till kommunalskattelag och

till förordning om ändringar i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt.

För vissa skiljaktigheter mellan nämnda förslag och utskottets

förslag redogöres här nedan i uttalandena angående förslagets

särskilda paragrafer.

3 §

är i huvudsak oförändrad, dock att dels i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag i propositionen nr 191 i a) med ägare likställts innehavare jämväl

av område, som upplåtits med vattenfallsrätt, samt av egendom,

som innehaves med ständig eller ärftlig besittningsrätt, dels med hänsyn

till utskottsförslagets allmänna grunder bestämmelserna i b) underkastats

en redaktionell omarbetning.

4 §•

Då frågan om eu förkortning av fastighetsperiodernas längd synts

utskottet lämpligen böra upptagas till prövning först i samband med

blivande förslag till omorganisation av fastighetstaxeringsväsendet,

har denna paragraf bibehållits i sin nuvarande lydelse med endast den

ändring, att paragrafhänvisningarna i 3 och 4 mom. blivit rättade till

överensstämmelse med utskottsförslaget.

Det i motionen nr 1:261 framlagda förslag om verkställande av

ny allmän fastighetstaxering år 1921 och därefter vart tredje år har

sålunda lämnats utan bifall av utskottet.

5 §

har avfattats i överensstämmelse med förslaget i motionen 1:259, vari

bestämmelserna i denna del äro i huvudsak likalydande med bestämmelserna

i 4 och 13 §§ av Kungl. Maj:ts förslag till kornmunalskattelao-

med den avvikelse att sista stycket i förstnämnda paragraf uteslutits

samt att sjätte stycket i utskottets förslag ej motsvaras av någon

bestämmelse i Kungl. Maj:ts förslag. Bestämmelserna i detta stycke

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 444.

hava avfattats i nära anslutning till den lydelse utskottet föreslagit att

giva åt 12 § 6 inom. I utskottets förslag har vidtagits en mindre

redaktionell omarbetning av fjärde stycket, vilken ej torde erfordra någon

motivering.

1 sammanhang med denna paragraf har utskottet behandlat motionen

nr I: 287 med förslag därom, att egnahemsanläggningar, individuella

såväl som kooperativa, med bostäder intill högst fyra rum och kök

måtte befrias från dubbelbeskattning, och motionen nr II: 405 med

förslag, dels att vid taxering av fastighet, å vilken finnes uppförd bostadsbyggnad,

den del av taxeringsvärdet, som anses motsvara värdet

av högst 2 rum och kök, må under viss förutsättning undantagas från

fastighetsskatt, m. in., dels att allmän flottled icke må frikallas från

fastighetsskatt, dels om utredning, huruvida ej kommunens rätt att

uttaga skatt av staten, landsting eller av annan kommun anses böra

ytterligare utsträckas, samt huruvida ej kommunal fastighetsskatt bör

läggas på för allmän trafik upplåtna, staten icke tillhöriga kommunikationsföretag

i de fall, då dessa lämna en god avkastning.

Utskottet har icke ansett sig böra tillstyrka förslag i någon av de

i nämnda motioner sålunda angivna riktningarna.

8 §.

1 mom. överensstämmer, i fråga om vad som icke skall taxeras

såsom inkomst, närmast med 31 § i förslaget till kommunalskattelag,

enligt propositionen nr 191, jämförd med 8 § i förslaget till ändrad

lydelse av förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt, enligt

propositionen nr 400; dock föreslår utskottet vissa ändringar, betingade

dels av hänsyn till bestämmelserna i det av riksdagen i år antagna

förslaget till ny giftermålsbalk, dels ock av Kungl. Maj:ts förslag om

skattefrihet för visst belopp av gift kvinnas arbetsinkomst i propositionen

nr 191 39 § och i propositionen nr 400, i vad den avser ändringar

i 25 § inkomstskatteförordningen.

2 mom. ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag i 39 och 43 §§

kommunalskattelagen, jämförda med 25 § i inkomstskatteförordningeu,

med den ändrade lydelse i andra stycket, som påkallats av bestämmelser

i den nya giftermålsbalken. Till ledning för utskottet vid uppgörandet

av förslag till de av den nya giftermålsbalkens innehåll betingade ändrade

bestämmelserna angående äkta makars beskattning har till utskottet

från finansdepartementet överlämnats en inom departementet upprättad

P. M. i ämnet samt kammarrättens den 31 maj 1920 över densamma

avgivna yttrande.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens skrivelse Nr 444.

I sammanhang med denna paragraf har utskottet behandlat

motionerna nr I: 283 och II: 411 med förslag, att hustrus arbetsinkomst

skall vid taxeringen medräknas allenast om och i den mån ifrågavarande

inkomst överstiger 500 kronor; och har utskottet ansett sig böra avstyrka

detta förslag.

9 §•

Här hava i 1 mom. införts de bestämmelser, som hänföra sig till

den av utskottet föreslagna beskattningen genom inkomstbevillning av

inkomst utav fast egendom. De föreslagna bestämmelserna överensstämma

med Kungl. Majts förslag i 28 § kommunalskattelagen och i

7 § inkomstskatteförordningen. 2 mom är likalydande med nuvarande

9 § 1 mom. bevillningsförordningen med iakttagande dock, att inkomst

av krono- eller kyrkotionde m. m., som enligt förslaget skall taxeras

såsom inkomst av fast egendom, här uteslutits samt att här tillagts föreskrifter

om skatteplikt för utdelning å insatser i ekonomiska föreningar.

3 mom. överensstämmer närmast med nuvarande innehållet i 9 § 2 mom.

bevillningsförordningen, dock att vissa jämkningar vidtagits för att

bringa förslagets bestämmelser i närmare överensstämmelse med Kungl.

Maj:ts förslag i motsvarande delar. Utskottet har emellertid icke ansett

sig böra föreslå riksdagen att i sammanhang med den ifrågasatta provisoriska

lösningen av kommunalskattefrågan antaga Kungl. Maj:ts förslag

angående dels ändrad indelning av inkomstkällorna, dels ändrade grunder

för beskattning av kommanditbolags inkomst.

10 §.

I denna paragraf hava vidtagits de ändringar, som betingats dels

av utskottets förslag att ålägga staten viss kommunal skattskyldighet

för inkomst dels av Kungl. Maj:ts förslag angående omfattningen av

den skattskyldighet, som bör åläggas svensk medborgare, vilken icke

är här i riket mantalsskriven, samt utlänning. Bestämmelserna överensstämma

med motsvarande bestämmelser i 32 § kommunalskattelaglörslaget.

Då utskottet i likhet med Kungl. Maj:t finner goda skäl tala

för att i fråga om skattskyldighet likställa ägare av häradsallmänningar

med ägare av s. k. besparingsskogar och andra likartade samfälligheter,

hava ägare av häradsallmänning här upptagits såsom skattskyldiga.

Däremot har i anslutning till vad redan anförts i fråga om 9 § vad

Kungl. Maj:t i fråga om skattskyldighet för kommanditbolags inkomst

föreslagit i nyssnämnda paragrafer här icke upptagits.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 444.

11 §

har omarbetats i anslutning dels till Kungl. Majrts förslag i 35 och 36

§§ kommunalskattelagen, jämförda med förslaget till ändrad lydelse av

9—11 §§ inkomstskatteförordningen, dels till de i motionerna I: 259 och

I: 271 framlagda förslagen om avdrag vid uppskattning av inkomst av

fast egendom och av rörelse eller yrke av den genom fastighetsbevillning

beskattade inkomsten av fast egendom; och har utskottet, som

ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag om ändrade grunder för

beskattning av kooperativa föreningars inkomst, i denna paragraf upptagit

det av Kungl. Maj:t i avseende härå föreslagna stadgandet, varjämte

i 4 § anvisningarna till ledning vid taxeringen hänvisning lämnats

till de särskilda bestämmelser rörande begreppet kooperativa föreningar,

som meddelas i 3:o) av anvisningarna till ledning vid taxeringen

enligt förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt.

Vad Kungl. Maj: t i 35 § av förslaget till kommunalskattelag föreslagit

angående rätt till avdrag för fastighetsskatt och näriugsskatt

sammanhänger med bestämmelser i Kung!. Maj:ts förslag, som icke

blivit av utskottet tillstyrkta, och har sålunda i utskottets förslag icke

upptagits. Kungl. Maj-.ts förslag i 4 och 5 mom. av nyssnämnda 35 §

ävensom i anvisningarna till samma paragraf om dels beräkning av avdrag

för underskott dels avdrag för förlust å icke yrkesmässig avyttring

av fast eller lös egendom, böra i den mån de föreslagna bestämmelserna

avvika från nu gällande regler för avdragets beräkning, enligt utskottets

mening icke intagas i det förslag till provisoriska ändringar i bevillningsförordningen,

som av utskottet förordas.

Detsamma gäller med avseende å förslaget i 35 § 2 mom. om avdragför

förlust i annan kommun än skattskyldigs hemortskommun, i vilket

avseende utskottet anslutit sig till det i motionen I: 259 framlagda förslaget.

12 §.

De av utskottet föreslagna bestämmelserna ansluta sig, vad beträffar

1—5 mom., till Kungl. Maj:ts förslag i 41 och 42 §§ kommunalskattelagen.

Bestämmelserna i 6 och 7 mom. hänföra sig till Kungl.

Maj:ts förslag i 50 § nämnda lag, dock med den ändring beträffande

6 mom. som föreslagits av kammarrätten i dess den 2 mars 1920 avgivna

utlåtande över det förslag till ändringar i förordningen om inkomst-

och förmögenhetsskatt m. m., som ligger till grund för Kungl.

Maj:ts förslag i propositionen nr 400. Kammarrättens uttalande i denna

del återfinnes å sid. 89 i bilagan vid nämnda proposition. Utskottet

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens skrivelse Nr 444.

förutsätter, att, där beskattningsmy tidighet medgiver befrielse från bevillning,

som redan blivit erlagd, dödsboet skall vara berättigad att

restitutionsvis återbekomma den erlagda bevillningen och de utskylder,

som blivit påförda på grundval av denna, i den mån även dessa blivit

erlagda.

8 mom. ansluter sig närmast till Kungl. Maj:ts förslag i 33 § och

34 § 2 mom. kommunalskattelagen med vissa smärre avvikelser, som

betingats av utskottsförslagets provisoriska karaktär, och med iakttagande

av utskottets ställningstagande till frågan om beskattning av kommanditbolags

inkomst.

Utskottet bar i sammanhang med denna paragraf behandlat motionerna

nr I: 260 och TI: 394 med förslag att riksdagen måtte vidtaga

vissa ändringar i kommunalbeskattningen rörande dyrorts- och familjeavdrag

samt taxeringen av äkta makars inkomst, ävensom motionen

I: 285 med förslag till ändring av bestämmelserna i Kungl. Maj:ts förslag

till kommunalskattelag i fråga om skattskyldighet för medlem av

konungahuset samt motionen nr II: 405, i vad den avser ändrade bestämmelser

i sistberörda fråga; och har utskottet icke funnit skäl att

tillstyrka riksdagen att vidtaga ändringar i bevillningsförordningen i

någon av de av motionärerna angivna riktningarna.

13 §

har ändrats till överensstämmelse med den i prop. 400 föreslagna ändrade

lydelsen av 22 § inkomstskatteförordniugeu.

14 §

är i stort sett oförändrad. Emellertid har införts ett stadgande om beskattningsort

för inkomst av fast egendom, som med hänsyn till gällande

bestämmelser hittills icke varit erforderligt, varjämte stadgandet

om beskattningsort för det i f) omförmälda fall förtydligats i syfte att

klargöra, att inkomst, som där sägs, skall beskattas i den kommun,

varifrån inkomsten åtnjutits.

Utskottet har i sammanhang med denna paragraf behandlat motionen

nr II: 140, i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta att

ho3 Kung. Maj:t begära utredning om kommunal beskattning inom den

kommun, där inkomst av rörelse eller arbete åtnjutes av utlänning och

i annan kommun mantalsskriven person, och har utskottet ansett sig

böra avstyrka motionen.

16 §

torde icke behöva närmare motiveras.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 444.

De särskilda anvisningarna till bevillningsförordningen.

1 §

motsvarar 1 och 2 §§ i de gällande anvisningarna med vissa ändringar

i fråga om paragrafhänvisningarna.

I sammanhang med denna paragraf har utskottet förehaft motionerna

I : 261 och II : 410 om verkställande av ny fastighetstaxering år 1921.

Utskottet har beslutit avstyrka motionerna.

2 §•

De här givna bestämmelserna hava hämtats från anvisningarna vid

4 § i Kungl. Maj:ts förslag till kommunalskattelag, men avvika från dessa

så till vida, att det av Kungl. Maj:t föreslagna tredje stycket uteslutits

och att i 6 styckets sista punkt en mindre väsentlig uteslutning vidtagits.

9 C

8-

Enär enligt utskottets förslag inkomst av fast egendom skall underkastas

inkomstbevillning, erfordras bestämmelser om uppskattning av

sådan inkomst. Utskottet föreslår, att sådana bestämmelser införas i

anvisningarna till bevillningsförordningen i en ny paragraf, i huvudsak

byggd på 3 § i anvisningarna till bevillningsförordningen enligt det i

motion 1: 259 framlagda förslaget, men kompletterad med de bestämmelser

i anvisningarna vid 8 och 15 §§ i kommunalskattelagen enligt

Kungl. Maj:ts förslag, som avse att klargöra vad som menas med jordbruk,

jordbrukets binäringar och skogsbruk. I övrigt följer av paragrafens

första stycke, att uppskattningen av inkomst av fast egendom

vid bevillningstaxeringen skall i huvudsak äga rum efter samma regler,

som gälla vid enahanda uppskattning i och för taxeringen till inkomstoch

förmögenhetsskatt. Det i motionen 1: 259 under 2:o) gjorda förbehåll

för tillämpning av där givna fördelningsregler, att fastigheterna

skola ligga i sambruk, har, såsom ägnat att hindra en rättvis fördelning

av inkomst från fastigheter, vilka icke ligga i sambruk, icke upptagits

i utskottsförslaget.

Det i motionen II: 361 väckta förslaget, att all trädgårdsskötsel

till avsalu må kommunalbeskattas efter samma grunder, vare sig rörelsen

bedrives såsom självständig rörelse eller i samband med jordbruk,

har utskottet funnit sig icke böra biträda.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Riksdagens skrivelse Nr 444.

4 §

motsvarar 3 § i de gällande anvisningarna, men har kompletterats med

eu del nya bestämmelser. Så har till en början stadgats, att bestämmelserna

i 3:o) av anvisningarna till ledning vid taxeringen till inkomstoeh

förmögenhetsskatt skola lända till efterrättelse även vid motsvarande

taxering till inkomstbevillning, ett stadgande som hänger samman med

det genomgående strävandet att i största möjliga omfattning låta taxeringen

av inkomst, vare sig den sker enligt inkomstskatteförordningen eller

bevillningsförordningen, verkställas efter likartade grunder. De särskilt för

bevillningstaxeringen erforderliga bestämmelserna angående fördelning av

viss inkomst mellan olika kommuner hava blivit i någon man omarbetade,

vilket dels betingats av förslaget om särskild beskattning av inkomst av fast

egendom, med avseende varå erinras om de föreslagna undantagen vid beräkning

av sådan inkomst av rörelse, som skall fördelas mellan kommunerna,

beträffande sådan inkomst, som beskattas såsom inkomst av

fast egendom (vid järnvägsdrift och kanaldrift), dels föranletts av Kungl.

Maj:tsÖförslag till ändrade grunder för fördelningen av inkomst av järnvägsdrift

samt av företag, som avser att med hjälp av ledning tillhandahålla

vatten eller elektrisk energi. Utskottet har ansett sig böra

i sådant avseende tillstyrka antagandet i deras helhet av de bestämmelser

angående fördelning av inkomsten av järnvägsdrift, som av Kungl. Maj.t

föreslagits i anvisningarna vid 37 § kommunalskattelagen. Vad beträffar

fördelningen av inkomst av företag, som avser att med hjälp av

ledning tillhandahålla vatten eller elektrisk energi, har utskottet i sitt

förslag upptagit vad Kungl. Maj:t i nyssnämnda anvisningar föreslagit

därom, att vid leverans av vatten eller elektrisk energi till någon, som

utövar distribution därav, förbrukningen skall för leverantörens del anses

hava skett i den kommun, där leveransen ägt rum, ävensom angående

beskattningsort, där förbrukningen ägt rum i utlandet, samt angående

vad som skall iakttagas vid taxering av statens inkomst av rörelse, som

avser att tillhandahålla elektrisk energi. Med avgörandet av övriga av

Kungl. Maj:t i anvisningarna vid 37 § föreslagna ändringar av nu gällande

regler för fördelning av viss inkomst, bör enligt utskottets ståndpunkt

kunna anstå, till dess frågan om kommunalbeskattningens omläggning

erhåller sin slutliga lösning.

5 och 6 §§

motsvara i alla delar nuvarande 4 och 5 §§. Nuvarande 6 § har med

hänsyn till den föreslagna beskattningen av inkomst av fast egendom

ansetts böra uteslutas ur utskottsförslaget.

Bihana till riksdagens protokoll 1920. 14 sand. Nr 444. •»

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr 444.

motsvarar med vissa ändringar nuvarande 7 §. Ändringarna avse uteslutandet

av stadgandet i andra stycket därom, att boställshavare, som

erlagt fastighetsbevillning för boställe, icke skall taxeras till inkom stbevillning

för sin förmån av fri bostad på samma ställe, ett uteslutande''

som hänger samman med förslagets bestämmelser angående beskattning

genom inkomstbevillning av inkomsten av fast egendom, ävensom uteslutandet

av de detaljerade bestämmelserna om avdrag för vissa med

arbetsanställning eller tjänst förenade kostnader, vilka bestämmelser ersatts

med den i efterföljande 8 § gjorda hänvisningen till 5:o) av anvisningarna

till ledning vid taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt.

8 §‘

Enär rätten till avdrag för kostnaderna för inkomstens förvärvande

och bibehållande m. m. enligt bevillningsförordningens föreslagna lydelse

sammanfaller med rätten till motsvarande avdrag enligt inkomstskatteförordningen,

har det ansetts lämpligt att här på ett ställe stadga, att i

detta avseende skola vid bevillningstaxeringen tillämpas enahanda regler,

som gälla vid taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt.

9 §

är likalydande med nuvarande 8 §.

10 §

är avsedd att ersätta nuvarande 9 § och bär avfattats i överensstämmelse

med punkt 4:o) av anvisningarna till inkomstr.katteförordningen

i dess av utskottet föreslagna lydelse, dock med tillägg av ett stadgande

i anslutning till innehållet i 34 § 1 mom. av förslaget till kommunalskattelag

därom, att, i den mån utdelning å aktier och banklotter

samt å insatser i ekonomiska föreningar skall hänföras till inkomst av

rörelse eller yrke, sådan utdelning är underkastad inkomstbevillning

även där den åtnjutits av inländska aktiebolag, solidariska bankbolag

och ekonomiska föreningar.

11 och 12 §§

hava jämkats till överensstämmelse med de ändringar; som enligt utskottets

förslag skola vidtagas i motsvarande delar av bevillningsforordningen.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens skrivelse Nr 444.

Övergångsbestämmelsen avser att bereda möjlighet att redan under

år 1921 effektivt tillämpa de föreslagna bestämmelserna om utsträckt

skattskyldighet för fast egendom eller del av sådan egendom i de fall,

då egendomen eller egendomsdelen icke på grund av hittills gällande

bestämmelser haft särskilt taxeringsvärde sig åsatt.

Förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt.

Med avseende å de ändringar i vissa delar av denna förordning,

som dels påkallas av hänsyn till föreslagna ändringar i bevillningsförordningen,

dels eljest anses behövliga eller önskvärda, har utskottet

ansett sig kunna i allt väsentligt ansluta sig till det förslag härutinnan,

som i propositionen nr 400 förelagts riksdagen. De av utskottet vidtagna

ändringarna i Kungl. Maj:ts förslag hänföra sig i lrämsta rummet

till 7 §, i vilken paragraf utskottet förordat dels bibehållande av nu

gällande indelning av inkomstkällorna, dels uteslutande av den föreslagna

bestämmelsen om beskattning av utdelning å kommanditlotter

i kommanditbolag, vilket senare sammanhänger med utskottets redan

angivna ställningstagande till frågan om beskattning av kommanditbolags

inkomst. I anslutning till utskottets förslag till avfattning av

7 § har utskottet förordat härav föranledda ändringar i Kungl. Maj:ts

förslag i 3, 4, 5, 6 och 19 §§ samt i 3:o) och 4:o) av anvisningarna.

Utskottets ställningstagande till Kungl. Maj:ts i propositionen

nr 400 framlagda förslag om införandet av fastighetsskatt, och näringsskatt

har föranlett utskottet att ur förslaget till inkomstskatteförordning

utesluta sådana bestämmelser, som hava avseende å dessa skatter.

Härav föranledda avvikelser från Kungl. Maj:ts förslag beröra, utom de

redan nämnda fi och 7 §§ jämte 3:o) av anvisningarna, 9 § samt 5:o)

av anvisningarna, i vad de avse avdrag för fastighetsskatt och näringsskatt,

ävensom (ko) av anvisningarna, i vad denna punkt stadgar i

fråga om beräkning av värdet av byggnad å annans mark.

Utskottet har vidare i anslutning till sitt förslag till avfattning

av 12 § 6 mom. bevillningsförordningen föreslagit ändrad lydelse av

24 § 1 mom. och åberopar sitt vid förstnämnda paragraf här ovan

gjorda uttalande. Därjämte har utskottet med hänsyn till bestämmelser

i giftermålsbalken föreslagit sådan ändrad lydelse av 8 § och 25 § 1

mom., som överensstämmer med utskottets förslag till motsvarande bestämmelser

i bevillningsförordningen.

Beträffande innehållet i 5 § 2 mom. g) har utskottet uppmärk
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

•36

Riksdagens skrivelse Nr 444.

samma!, att den skattefrihet, som medgivits enskilda samfund i fråga

om viss inkomst av dem tillhöriga kyrkobyggnader och bönehus, icke

motsvaras av någon uttrycklig bestämmelse om liknande skattefrihet i

fråga om sådana byggnader, tillhöriga enskilda personer. Utskottet förutsätter

emellertid, att även de enskilda personerna framdeles, såsom hittills

i praxis lärer hava skett, skola vara fritagna från inkomstskatt för

här ifrågavarande inkomst.

"Vid behandlingen av Kungl. Maj:ts förslag i 3:o) av anvisningarna

i fråga om särskild beskattning under angivna förutsättningar av

näringsidkare, då han till någon, som är ekonomiskt intresserad i hans

näringsföretag eller kan öva inflytande på företagets ledning, försålt

varor till lägre pris eller av honom köpt varor till högre pris än de i

allmänhet gällande eller vidtagit andra likartade åtgärder, har utskottet

beslutat avstyrka förslaget, på de skäl, som vid ärendets tidigare behandling

i riksdagen anförts, men då bestämmelser torde vara av behovet

påkallade dels för att hindra utländska företag att undandraga

sig stats- eller kommunalskatt i Sverige för dotterföretag härstädes, dels

ock för att i fall, då ett svenskt företag har ett dotterföretag i annan

kommun, förekomma att någondera kommunen i väsentlig män går

miste om skatt för inkomst, som skäligen där bort beskattas, föreslår utskottet,

att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t begära förnyad

utredning av frågan, med särskild hänsyn till beskattning av utländska

dotterföretag i Sverige samt den kommunala beskattningen av moderoch

dotterföretag. Kungl. Maj:ts förslag i denna del har såsom följd

härav icke- upptagits i utskottets förslag.

Utskottet erinrar, att 1913 års riksdag genom skrivelse nr 251

hos Kungl. Maj:t anhållit om utredning angående rätt för den, som har

ordnad bokföring, att vid avgivandet av deklaration för inkomst av fast

egendom följa de grunder, efter vilka räkenskaperna äro uppställda,

beträffande vilken fråga i det statsrådsprotokoll, varav utdrag fogats vid

propositionen nr 400, meddelas, att utredningen ännu icke blivit slutförd.

Taxeringsförordningen.

De förslag till ändringar i denna förordning, som framlagts i

Kungl. Maj:ts proposition, nr 400, hava, i den mån ändringsförslagen

icke stå i direkt strid med de inom utskottet utarbetade förslagen till

ändringar i bevillningsförordningen och inkomstskatteförordningen, i det

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Riksdagens skrivelse Nr 444.

väsentliga blivit följda vid avfattandet av utskottets förslag till förordning

om ändring i vissa delar av taxeringsförordningen. I övriga delar

bär utskottet enligt sakens natur avvikit från Kungl. Majas förslag.

Sålunda hava de av Kungl. Maj:t föreslagna ändringarna beträffande 1

och 9 §§, 18 § 5 inom., 20 §, 29 § 1 mom., 31 § 1 mom. i) och 36 §

2 mom'', samt 39 § såsom icke överensstämmande med. utskottets ståndpunkt

i huvudfrågan icke upptagits i utskottets ändringsförslag. I 2,

3, 11, 14, 16, 31, 32 och 50 §§ hava vidtagits de ändringar i förhållande5

till Kungl. Maj:ts förslag, som betingats därav, att utskottet icke

till antagande förordat Kungl. Maj:ts förslag till kommunalskattelag

och i samband därmed stående förslag, om ändrade grundei för beskattning

av kommanditbolags inkomst och av inkomst genom icke yrkesmässig

avyttring av fast egendom in. m. Sakliga avvikelser flan Kungl.

Maj:ts förslag hava oberoende av skiljaktigheterna mellan Kungl. Majas

och utskottets förslag i själva huvudfrågan skett beträffande. 30 och 45

§§ i fråga om beskattningsnämnds rätt att erhålla sakkunnigt biträde,

vilken rätt enligt utskottets förslag gjorts något mindre begränsad än

■enligt Kungl. Maj:ts förslag, i 50 §, vars bestämmelser om extra besvärsrätt

dels erhållit en något vidare omfattning så till vida, att dylik

rätt även tillerkänts den, som utan, att vara uppgiftspliktig eller, där

han varit uppgiftspliktig och i stadgad ordning avlämnat behörig deklaration,

mot innehållet i deklarationen eller uppgiften blivit taxerad till bevillning

eller inkomst- och förmögenhetsskatt, men icke erhållit föreskriven

underrättelse om taxeringen så tidigt, att han kunnat i vanlig

ordning överklaga densamma, dels i redaktionellt avseende omarbetats

till närmare överensstämmelse i erforderliga delar med paragrafens nuvarande

innehåll och med 49 §, samt i 54 § 6 mom., i fråga om beloppet

av den traktamentsersättning, som må tillkomma ledamot i prövningsnämnd

m. fl., i vilket avseende utskottet i anslutning till riksdagens

beslut i ett liknande ärende (vid behandling av Kungl. Majas proposition

nr 22 år 1920) ansett sig böra förorda en höjning av de nu stadgade

och av Kungl. Maja utan ändring lämnade ersättningsbeloppen.

I övriga delar överensstämmer utskottets förslag i det närmaste med

Kungl Majas förslag, och de i detta sistnämnda, upptagna allmänna

förbättringar av vissa stadgande!! hava alltså vunnit anslutning från utskottets

sida. ...

I detta sammanhang har utskottet ansett sig böra framhålla vikten

av att taxeringsnämndernas ordförande och de av Kungl. Majas befällningshavande

förordnade ledamöterna i samma nämnder tilldelas

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse Nr 444.

ersättningar, som stå i skäligt förhållande till deras krävande och betydelsefulla

arbete.

I fråga om deklarationsformulären hava dessa enligt utskottets förslag

avfattats i huvudsaklig överensstämmelse med de förslag till formulär,

som bilagts motionen I: 259, med iakttagande allenast, att vissa

av utskottets beslut i särskilda beskattningsfrågor föranledda ändringar

i nämnda formulär blivit vidtagna. Enär dessa formulär med frånseende

av de skiljaktigheter, som nödvändigtvis föranledas av propositionens

och motionens olika utgångspunkter i fråga om sättet för kommunalskattefrågans

lösning vid innevarande års riksdag, med avseende å sin

allmänna uppställning och sitt innehåll nära överensstämma med de i

propositionen nr 400 framlagda, hava följaktligen de i propositionen

framkomna uppslag till nyttiga förbättringar i fråga om deklarationsformulärens

uppställning och innehåll blivit även i utskottets förslag

tillvaratagna.

I sammanhang med taxeringsförordningen har utskottet till behandling

förehaft vissa i motioner till riksdagen väckta förslag om

ändringar i samma förordning, nämligen utöver de i motionen I: 259

framställda:

i motionen nr I: 52 om viss ändring i 11 §, vilken ändring, såsom

hven föreslagen i Kung!. Maj:ts förslag, redan blivit av utskottet omnämnd

och förordad; och i motionen nr II: 244 om sådan ändring i

taxeringsförordningen, att taxeringsnämnd tillerkännes rätt att med sig

adjungera sakkunnigt biträde, med avseende å vilket förslag gäller detsamma,

som utskottet anfört beträffande motionen I: 52, dock att de i

motionen 11:244 påyrkade ändringar i 25 § och 54 § 5 mom., såsom

icke av behovet påkallade, icke blivit av utskottet vidtagna.

Vid behandling av de i motionerna I: 2S1 och II: 407 väckta

förslag, att riksdagen ville besluta om skrivelse till Kungl. Maj:t med

hemställan om eu utredning av vårt finansproblem i enlighet med de

i motionerna angivna riktlinjerna, har utskottet med hänsyn därtill, att

andra kammaren med anledning av ett i motionen II: 139 väckt förslag

i ungefär enahanda riktning redan gjort ett uttalande beträffande

detta spörsmål, ansett sig böra hemställa, att de här först omnämnda

tvänne motionerna icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Riksdagens skrivelse Nr 444.

Utöver de ändringar i skatteförfattningarna, vilka ingå som ett

led i den av utskottet förordade provisoriska kommunalskattereformen,

erfordras uppenbarligen för reformens genomförande även andra föreskrifter.

Kommunalförfattningarnas bestämmelser måste sålunda bringas

i konformitet med ändringarna i bevillningsförordningen. Vidare erfordras

bestämmelser angående grunden för den kommunala progressivskatten

och taxeringen till sådan skatt ävensom angående kommunernas

rätt att utnyttja dylik skatt. Ytterligare har man att taga ställning till

frågan om grunderna för utgörande av landstings- och vägskatt, bidrag

till prästerskapets avlöning m. fl. avgifter, som utgå i visst förhållande

till bevillningen eller taxeringen till bevillning. Med hänsyn

till de erforderliga föreskrifternas provisoriska karaktär synes det lämpligast

att inrymma dem i särskilda fristående författningar. Huru härmed

i detalj bör förfaras, skall utskottet i det följande utveckla.

Den kommunala progressivskatten.

Redan i det föregående har antytts, vilka förändringar i Kungl.

Maj:ts förslag, som synts utskottet önskvärda i avseende å den kommunala

progressivskatten. I anslutning till den tankegång, som kommer

till synes i den allmänna motiveringen, har utskottet låtit utarbeta ett

förslag till förordning om kommunal progressivskatt för åren 1921

—1924.

1 och 2 §§

hava sin motsvarighet i 45 och 46 §§ i Kungl. Maj:ts förslag och

innehålla bestämmelser om villkoren för skattskyldighet samt om progressivskalor.

I förra avseendet är Kungl. Maj:ts förslag godtaget, dock

med vissa tillägg av företrädesvis formell natur, medan däremot progressivskalorna,

såsom förut framhållits, omarbetats. 1 fråga om enskilda

personer har skalan för personer med små inkomster synts för

hög såsom begynnande med 1 procent, och vidare har maximum synts

inträda vid ett alltför lågt belopp. Beträffande bolagen åter har utskottet

funnit den av Kungl. Maj:t föreslagna skalan börja för tvärt

med så hög skatt som 2 procent, varjämte skalan med sina få men

stora intervaller synts utskottet påfallande grov. Genom de av utskottet

föreslagna skalorna har man sökt avhjälpa dessa missförhållanden, varjämte

maximum för bolagsskalan sänkts från 6 till 5 procent.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens skrivelse Nr 444.

Genom vad här anförts torde motionen I: 286 och motionen II: 405

i vad den berör skalan för progressivskatten vara besvarade.

3 §

innehåller bestämmelse om uppdelning av grundbelopp av progressivskatten

i eu kommunandel, avsedd att helt eller delvis omedelbart

uttagas av vederbörande kommuner m. fl., och en utjämningsandel, avsedd

att, sedan särskilda föreskrifter därom av Konung och riksdag ett

följande år meddelats, i då beslutad utsträckning tagas i anspråk för

utjämning. Reglerna om kommunandelens fördelning på de kommuner,

där fastigheter äro belägna och där näringar bedrivits, hava möjliggjort,

att progressivskattens kommunandel kunnat genomgående bestämmas

till 75 procent av grundbeloppet och utjämningsandelen alltså till 25

procent för både bolag in. fl. och enskilda. Den enligt Kungl. Maj:ts

förslag bestående olikheten för bolag och enskilda skulle hava medfört,

bland annat, den högst väsentliga olägenheten, att, om eu enskild företagare

ombildade sin affär till aktiebolag, kommunen skulle gått miste

om huvudparten av den på företaget belöpande progressivskatten.

Det torde vidare böra ihågkommas, att det skäl, som väl isynnerhet

föranlett Kungl. Majrts förslag i denna punkt, nämligen att ett bolags

styrelse ofta vore stationerad på annan ort, än där bolagets egentliga

rörelse bedreves, visst icke alltid håller streck, utan att det beträffande

det stora flertalet mindre och medelstora bolag och åtskilliga av de

större bolagen förhåller sig så, att bolagsstyrelsen har sitt säte i verksamhetskommunen.

3 § innehåller även eu hänvisning till den i det följande berörda

förordningen angående särskilda grunder för utgörande av 1921—1924

års allmänna kommunalutskylder m. m. I denna förordning synes nämligen

böra angivas den ordning, i vilken kommunen äger tillgodogöra

sig den kommunala progressivskattens kommunandel.

4 §•

I 4 § meddelas bestämmelser om vilka kommuner som äga rätt

till kommunandelen av progressivskatten. 1 de fall, där den skattskyldige

taxeras till bevillning, synes det lämpligt att, på sätt förut antytts,

låta fördelningen ske i proportion till den till bevillning taxerade

inkomsten. Såsom sådan måste dock beträffande fast egendom räknas

icke blott den s. k. bevillningspliktiga inkomsten, som beräknats efter

avdrag av 6 respektive 5 procent av den fästa egendomens taxeringsvärde,

utan det belopp, som återfinnes i deklarationsformuläret, innan

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Riksdagens skrivelse Nr 444.

detta avdrag ägt rum. Motsvarande gäller i fråga om inkomst av

rörelse eller yrke, därest vid denna taxering avdrag skett för hyresvärdet

motsvarande 5 procent av taxeringsvärdet å fastighet, som använts

i rörelsen eller yrket. Det torde svårligen låta sig göra att annorledes

få en fördelning av progressivskatten, vilken kunde betraktas

såsom någorlunda rättvis. Om man läte fördelningen ske exempelvis

i förhållande till själva den påförda bevillningen, skulle hemkommunen

bliva lidande, enär de allmänna avdragen för existensminimum m. m.

där föranledde minskning i bevillningen. Och _ därjämte skulle med

en dylik metod hänsyn komma att tagas även till sådana belopp, som

icke vore inkomst, nämligen 6 respektive 5 procent av fastighetstaxeringsvärdena,

i den mån dessa belopp överstege de verkliga inkomsterna.

För det fall, att till progressivskatt skattskyldig icke någonstädes

taxeras till bevillning — vilket särskilt kan inträffa, om han äger förmögenhet

men under föregående år icke åtnjutit inkomst — synes

hemkommunen böra få rätt till hela kommunandelen. Samma synes

böra bliva förhållandet, därest progressivskattens hela grundbelopp icke

uppgår till 50 kronor. I dylikt fall synes nämligen betydelsen av den

jämförelsevis besvärliga fördelningen vara så ringa, att man bör undvika

densamma. Ävenledes synes fördelningen böra undvikas, därest

de belopp, som skulle tillföras de olika kommunerna, skulle bliva särskilt

små. Därför föreslås, att belopp understigande 20 kronor alltid

skola stanna i hemkommunen.

Av vad som senare skall anföras om rätten att anlita kommunandel

av progressivskatten framgår, att sådan rätt i regel tillkommer

också församlingar och särskilda skoldistrikt, även om dessa icke

sammanfalla med den borgerliga kommunen. Förefinnes sådan rätt,

måste fördelning av progressivskatten äga rum på de olika församlingarna

eller skoldistrikten, vilket däremot, om dylik rätt ej förefinnes,

icke är erforderligt.

5 och 6 §§.

Uppenbarligen bör taxeringen till kommunal progressivskatt ske

i samband med taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt, då det

är storleken av det till dylik skatt beskattningsbara beloppet, som blir

bestämmande för skattskyldigheten och grundbeloppets storlek. Det

blir alltså de organ, vilka förrätta denna taxering, som även få

verkställa taxeringen till progressivskatt. Taxeringsnämnden fattar själv

beslut beträffande såväl skattskyldigheten som storleken av progressivskattens

grundbelopp för skattskyldig ävensom detta grundbelopps uppdelning

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 sand. Nr 444. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens skrivelse Nr 444.

i utjämnings- och kommunandel. I taxeringslängden införas också

omedelbart uppgifter i dessa avseenden. Beträffande fördelningen av

kommunandelen har däremot taxeringsnämnden endast att avgiva förslag,

medan beslut om fördelningen fattas av prövningsnämnden. Angående

den särskilda ordningen härför ävensom angående förfarandet

vid ändring i taxering på grund av besvär och vid efterbeskattning

torde utskottet kunna hänvisa till författningstexten.

7-9 §§•

7 § har sin motsvarighet i bevillningsförordningen och någon

särskild motivering för densamma ävensom för 8 och 9 §§ torde ej vara

erforderlig.

10 §.

I 10 § har meddelats uttrycklig föreskrift, att vissa paragrafer

i taxeringsförordningen skola i tillämpliga delar gälla i fråga om taxeringen

till kommunal progressivskatt. Uppenbart är emellertid, att på

grund av sambandet emellan denna taxering och taxeringen till inkomstoch

förmögenhetsskatt även mycket annat i taxeringsförordningen kommer

att få motsvarande tillämpning beträffande den kommunala progressivskatten,

ehuruväl särskilda föreskrifter därom synts överflödiga.

Förordning angående särskilda grunder för utgörande av 1921—1924

års allmänna kommunalutskylder m. m.

Särskilda bestämmelser måste, såsom i det föregående angivits,

meddelas angående sättet för kommunalutskylders utgörande under provisorietiden.

Det torde vara lämpligt att i en särskild författning sammanföra

dessa bestämmelser, i den mån de beröra sådana förordningar,

som kunna röna inverkan av den kommunala progressivskatten. Dessa

förordningar äro följande: förordningen den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse

på landet, förordningen samma dag om kommunalstyrelse i

stad, förordningen den 23 maj 1862 om kommunalstyrelse i Stockholm;

förordningen den 21 mars 1862 om kyrkostämma samt kyrkoråd och

skolråd, samt förordningen den 20 november 1863 om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm. Bestämmelserna om landstingsskatten

torde däremot, såsom av det följande framgår, lämpligare böra

behandlas i annat sammanhang.

Vad alltså kommunallagarna utom landstingsförordningen beträffar

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Riksdagens skrivelse Nr 444.

torde de beträffande dessa erforderliga provisoriska ändringarna böra

införas i en »förordning angående särskilda grunder för utgörande av

1921—1924 års allmänna kommunalutskylder m. m.».

1 §•

Vad 1 § angår, torde någon särskild motivering icke vara erforderlig.

Det torde dock förtjäna erinras, att med 1921 — 24 års utskylder

som vanligt förstås de utskylder, som grunda sig på de angivna

årens taxeringar och som alltså uppbäras under de nästföljande

åren 1922—1925.

2 §

innehåller den särskilda bestämmelse, som är en omedelbar följd

av ändringarna i bevillningsförordningen, nämligen att »inkomst av

kapital och arbete» skall ersättas med »inkomst av fast egendom, kapital

och arbete». Någon ytterligare särskild föreskrift med avseende på de

efter taxeringen till bevillning utgående kommunalutskylder synes icke

erforderlig.

3 §‘

Däremot äro uppenbarligen utförliga föreskrifter nödvändiga om i

vilken ordning den kommunala progressivskatten må av kommun, församling

och eventuellt även särskilda skoldistrikt tagas i anspråk. Bestämmelser

härom meddelas i 3 §. Huvudregeln är, såsom av den allmänna

motiveringen framgår, den, att högst en fjärdedel av utdebiteringsbehovet

må fyllas medelst kommunal progressivskatt. Med utdebiteringsbehovet

förstås då tydligen det belopp, som under nuvarande

förhållanden skulle täckts genom uttaxering i förhållande till bevillningstaxeringen.

Uttag ur skogsaccisfonden ävensom progressivskatt,

som erhålles genom efterbeskattning eller efter besvär (se 4 §), skola

tagas i beräkning, innan utdebiteringsbehovet fastställes.

Progressivskatten skall i regel i första hand tagas i anspråk av

den borgerliga kommunen. Utan tvivel kommer det också i det stora flertalet

fall att inträffa, att den borgerliga kommunen använder hela progressivskatten.

Beträffande själva formen för detta tillgodogörande har man

genom formuleringen i viss mån lämnat öppen möjligheten för olika

förfaringssätt. Progressivskatten kan nämligen antingen tagas i beräkning,

innan utdebiteringsprocenten för den efter taxeringen till bevillning

utgående kommunalskatten bestämmes eller av den verkställande myn
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens skrivelse Nr 444.

digheten avräknas å vad stämman till utdebitering beslutat, varvid den

beslutade utdebiteringsprocenten minskas.

Emellertid förslår det tydligen icke med denna bestämmelse för

normalfallen. Man måste också i möjligaste män reglera de undantagsfall,

som kunna inträffa.

I andra band får progressivskatten, därest överskott å densamma

uppstår, vanligen användas för församlingens räkning. Beträffande formen

härför finnas även samma möjligheter som med avseende å den borgerliga

kommunen. Därest lsyrkostämman hålles, efter det den borgerliga

kommunens stat fastställts, kan stämman själv företaga avräkning

av progressivskatt. År detta icke fallet, får avräkningen ske av den

verkställande myndigheten. Det torde böra anmärkas, att samma anordning

redan nu förekommer i förordningen om skogsaccis och om virkestaxering

beträffande den kyrkliga kommunens ianspråkstagande av skogsaccisfonden.

I de mera ovanliga fall, där församlingen eller eventuellt ett skoldistrikt

i första hand anlitar progressivskatten — vilka fall nedan skola

beröras — blir förfarandet det rakt motsatta, d. v. s. församlingen eller

skoldistriktet behandlas enligt 2 mom. och kommunen enligt 3 mom. 1 st.

De olika bestämmelserna om vilkendera av kommunen, församlingen

eller skoldistriktet i första hand skall få taga i anspråk den kommunala

progressivskatten betingas därav, att en rättvis fördelning praktiskt

taget icke kan åstadkommas på annat sätt, än att den större enheten

kommer i första hand. Den princip, som i detta avseende går

igenom paragrafen, är i korthet den, att den större enheten går före

den mindre, men att i händelse å ena sidan kommun, å andra sidan församling

eller skoldistrikt sammanfalla, kommunen kommer i första hand.

Någon med den sistnämnda analog bestämmelse beträffande församling

och skoldistrikt inbördes erfordras tydligen icke, då särskilda skoldistrikt

endast förekomma i sådana fall, där förvaltningsområdet för skolväsendet

icke sammanfaller med församlingen.

Där den borgerliga och den kyrkliga indelningen korsa varandra,

gå de ovan omförmälda bestämmelserna icke att tillämpa, och det synes svårt

att överhuvud finna sådana praktiskt användbara regler, som skulle

giva ett någorlunda rättvist resultat. Utskottet har förvissat sig om

att de fall, där detta inträffar, bliva högst få, och det synes mindre

sannolikt, att frågan kommer att få någon som helst praktisk betydelse.

I städer, där särskild folkskolestyrelse finnes, och där sålunda folkskoleväsendet

hör under den borgerliga kommunen, synas, därest kommunen

består av flera församlingar, dessa senare böra undantagas från

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Riksdagens skrivelse Nr 444.

rätt att anlita progressivskatten. Förhållandet är nämligen det, att en

sådan rätt sannolikt endast skulle hava betydelse på. papperet, medan

däremot rättens blotta existens skulle medföra skyldighet lör beskattningsnämnderna

att verkställa fördelning av progressivskatten, något

som synes böra undvikas. .

Till belysande av de i förevarande 3 § berörda förhållanden har

utskottet låtit" utarbeta en statistisk tabell angående oregelbundenheter

i kommunbildningen m. m., vilken såsom bilaga 9 bilogas utskottets

utlåtande. ..

I likhet med vad i kungl. propositionen nr 222 föreslås bor enligt

utskottets mening i förevarande förordning intagas bestämmelse, att

kommunal progressivskatt ej må tagas i anspråk för municipalsamhälles

räkning, och ej heller för sådant fattigvårdssamhälle, som omförmäles i

6 § i lagen den 14 juni 1918 om fattigvården.

Uppenbart synes vara, att, om tillgängligt belopp av progressivskatten

icke enligt det föregående i sin helhet tagits i anspråk, återstoden

icke kommer att uttaxeras. Detta framgår också av uttryckssättet

i 1 mom.

4 §•

Därest kommun i efterhand tillföres kommunandel av kommunal

progressivskatt antingen genom efterbeskattning eller i anledning av besvär,

synes kommunen böra hava rätt att uttaga progressivskatt till det

belopp, som skulle belöpt på vederbörande, om beskattning, i rätt tid

äo-t rum. Däremot synes vad sålunda får uttagas icke böra inräknas i

den fjärdedel, som enligt 3 § högst må uttaxeras genom progressivskatt,

utan '' den tillkomna skatten torde i utgifts- och inkomststaten hora behandlas

lika med sådana inkomster, som beräknas, innan utdebitermgsbehovet

bestämmes.

5 §•

I förordningarna om kommunalstyrelse på landet och i stad meddelas

bestämmelser om vad debiterings- och uppbördslängden för kommunen

skall innehålla. 5 § upptager nu i eu gemensam bestämmelse

nämnda båda förordningars föreskritter i berörda avseende med de ändringar,

som betingas av införandet av den kommunala progressivskatten.

Nu förevarande förordning torde med utskottets allmänna ståndpunkt

ersätta de i propositionen nr 216 samt de i propositionen nr 22l

under Do, 2:o, 3:o och 5:o givna förslag.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens skrivelse Nr 444.

Förordning angående beräkning av utiagor, som skola utgå i förhållande till

1921—1924 års taxering till bevillning för inkomst eller efter de för

utgörande av kommunalutskyider stadgade grunder.

I Kungl. Maj:ts proposition nr 222 föreslås under 4:o antagandet

av lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om landsting

den 21 mars 1862. De av Kungl. Maj:t föreslagna förändringarna gå

ut på att i det nya kommunalskattesystemet söka motsvarigheter till

vad som nu gäller — en avsikt som visat sig medföra vissa tekniska

svårigheter. Utskottet anser sig sakna anledning att i detta avseende

förorda ett bibehållande av status quo, då alldeles samma skäl, som

eljest tala för en provisorisk reform, synas äga giltighet även beträffande

landstingsbeskattningen. Utskottet anser sålunda, att anslutning till

bevillningsförordningen i dess ändrade lydelse bör äga rum.

\ ad som anförts om landstingsskatten gäller även de s. k. entreprenadbidragen

till skjutsväsendet enligt stadgan den 22 juni 1911 om

skjutsväsendet, vilka behandlas i Kungl. Maj:ts proposition nr 223,

ävensom vägskatten enligt lagen den 23 oktober 1891 angående väghållningsbesvärets

utgörande på landet, behandlad i propositionen nr 358.

Vad vägskatten beträffar, bär utskottet väl hyst någon tvekan men

dock stannat vid att i vägskattepliktig inkomst inräkna även taxerad inkomst

av fast egendom, därvid beaktande, att inkomst vid fyrktalssättningen

ingår efter en jämförelsevis avsevärt billigare norm än fastighet

såsom sådan.

I fråga om bidrag till prästerskapets avlöning enligt lagen den

9 december 1910 om reglering av prästerskapets avlöning har i Kungl.

Maj:ts proposition nr 224 väckts ett förslag, som i stort sett går ut på,

att dels dessa bidrags sammanlagda belopp, dels utdebiteringen av desamma

skulle bestämmas i förhållande till de föreslagna repartitionsskatterna.

Dessa motsvaras ju enligt utskottets förslag av den kommunala

skatt, som utgöres på grundval av taxeringen till bevillning.

En anslutning till bevillningsförordningens bestämmelser i denna punkt

innebär alltså också en anslutning till samma tankegång, som är grunden

för Kungl. Majrts förslag härutinnan.

I Kungl. Maj:ts proposition nr 224 beröras även bidrag till dövstumundervisningen,

vilka skola utgå efter § 9 mom. 6 i lagen den 31

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Riksdagens skrivelse Nr 444.

maj 1889 angående dövstumundervisningen. Någon särskild föreskrift

i anledning av denna bestämmelse torde emellertid med utskottets ståndpunkt

ej erfordras.

Den — likaledes i proposition nr 224 berörda — skattelindring

för vissa främmande trosbekännare, som nu jämlikt lag den 16 oktober

1908 förefinnes beträffande avgifter till svenska kyrkan eller hennes

prästerskap eller betjäning, i den mån de uttaxeras i förhållande till

inkomst av kapital och arbete, bör tydligen utvidgas att gälla uttaxering

i förhållande till inkomst av fast egendom, kapital och arbete. Vad

däremot kommunal progressivskatt beträffar, synes någon motsvarande

skattelindring ej böra komma i fråga — ett spörsmål, som endast sällan

torde bliva aktuellt, då ju endast undantagsvis den kyrkliga kommunen

kommer i tillfälle att använda progressivskatt.

I Kungl. Maj:ts proposition nr 227 finnes bland annat intaget ett

förslag till förordning angående ändrade grunder för utgörande av vissa

avgifter, avseende att i kommunalskatteförslaget finna motsvarigheter till

grunderna för bevillnings utgörande för sådana fall, där avgifter skola

utgöras i förhållande till bl. a. bevillningstaxerad eller till bevillning

beskattningsbar inkomst. Åven utskottet anser, att de av Kungl. Maj:t

anförda skäl tala för att minsta möjliga förändring sker i vad som nu

gäller. Särskilt har frågan betydelse för vissa efter äldre iöneregleringsresolutioner

utgående prästlöner, som skulle kunna röna en synnerligen

stark inverkan av de föreslagna ändringarna i bevillningsförordningen.

Utskottet anser, att det rättvisaste resultatet vinnes genom att i detta

speciella avseende såvitt möjligt bibehålla de nuvarande begreppen, och

att en bestämmelse i dylikt syfte bör formuleras i anslutning till den

tankegång, varpå Kungl. Maj:ts förslag härutinnan grundar sig.

I propositionen nr 227 finnes slutligen även ett förslag till förordning

angående gäldande av utlagor, vilka bestämts att utgå efter de

för utgörande av kommunalutskylder i allmänhet stadgade grunder.

Denna förordning, som i föredragande departementschefens anförande

till statsrådsprotokollet angives avse avgifter enligt lag den 15 april

1904 angående sättet för organistlöns utgående, ävensom lag den 5 juni

1909 angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och

underhåll av tingshus och härad sfängelse, angående byggnad och underhåll

av kyrka med vad därtill hörer så ock av särskild sockenstuva

samt angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens skrivelse Nr 444.

underhåll av prästgård, avser särskilt att betona, att med kommunalutskylder

i denna bemärkelse icke avses kommunal progressivskatt. En

motsvarande bestämmelse torde även med utskottets utgångspunkter

vara erforderlig.

De bestämmelser, som enligt det nu anförda erfordras, hava synts

utskottet lämpligen kunna och böra infogas i en gemensam författning

med den här ovan angivna rubriken.

Det i propositionen nr 224 framställda förslaget om medgivande,

att till svenska kyrkan hörande församling av statsmedel måtte i vissa

fall undfå ersättning för skatt, från vars erläggande främmande trosbekännare

njutit befrielse, bör icke i sin givna form av riksdagen

bifallas, men ett motsvarande medgivande torde av riksdagen böra lämnas

om ersättning åt församlingarna även med de förändrade grunder för

skattelindringen, som utskottet föreslår.

Med hänsyn till utskottets allmänna ståndpunkt är klart, att enligt utskottets

mening den i Kungl. Maj:ts proposition nr 227 föreslagna förordning

angående upphörande av allmänna taxeringar till bevillning av fast

egendom samt av inkomst m. m. icke bör av riksdagen antagas. Det

i samma proposition framställda förslaget, att riksdagen vid uppgörande

av riksstaten för år 1921 måtte ur riksstaten utesluta i Kungl. Maj:ts

förslag till statsreglering upptagna inkomsttiteln »bevillning av fast

egendom samt av inkomst» och utgiftstiteln »bidrag till landsting och

städer, som icke deltaga i landsting», båda till ett belopp av 4,600,000

kronor, torde likaså böra avslås.

I Kungl. Maj:ts proposition nr 357 hava bl. a. föreslagits vissa

ändringar i 17 kap. handelsbalken i syfte att bereda kommuner en

bättre förmånsrätt än den nu gällande för fastighetsskatt. Med hänsyn

bland annat till den nu ifrågavarande kommunalskattereformens provisoriska

karaktär synes det emellertid icke vara på sin plats att införa

en motsvarande förmånsrätt för fastighetsbevillning.

I nämnda proposition nr 357 föreslås även en ändring av 23 § i

lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt till fast egendom, föranlett

■av de särskilda bestämmelserna om arrendators skattskyldighet enligt

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Riksdagens skrivelse Nr 444.

förslaget till kommunalskattelag. Motsvarande ändring är enligt utskottets

förslag icke erforderlig.

Någon ändring i skogsaccisförordningen liknande den i Kungl.

Maj:ts proposition nr 225 föreslagna bör, i enlighet med vad utskottet

tidigare anfört, icke ske. Utskottet hänvisar för övrigt till vad angående

skogsaccisen yttrats å sid. 46. Herr Roséns motion I: 262 torde

härmed få anses besvarad.

Utskottet har med hänsyn till omfattningen av de ändringar, som

av utskottet föreslagits beträffande samtliga skatteförfattningar, velat

uttala önskvärdheten av att genom Kungl. Maj:ts försorg dessa författningar,

för underlättande av taxeringsmyndigheternas och de skattskyldigas

begagnande av dem, offentliggöras med fullständigt återgivande i ett

sammanhang av deras hela textinnehåll, de ändrade delarna i deras av

riksdagen nu antagna lydelse och övriga delar i deras nu gällande

lydelse. Något beslut av riksdagen härom torde emellertid icke erfordras.»

Av de bilagor, som åtföljde utskottets utlåtande, återgivas här

följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 samt. Nr 444.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens skrivelse Nr 444.

Bilaga 1.

Förslag

till

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910

angående bevillning av fast egendom samt av inkomst.

Härigenom förordnas, att förordningen den 28 oktober 1910 angående

bevillning av fast egendom samt av inkomst ävensom de vid

samma förordning fogade särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen

skola i nedan angivna delar hava följande lydelse:

3 §''

Bevillning för fast egendom erlägges av den, som för löpande året

författningsenligt mantalsskrivits eller bort mantalsskrivas såsom ägare

eller innehavare av fastigheten. Bevillningen erlägges av ägaren utom

i följande fall, då bevillningen utgöres av innehavaren, nämligen:

a) för jordegendom, som besittes med stadgad åborätt eller är av

allmän myndighet eller av stiftelse till begagnande mot livstidsstädja

upplåten, för i stad befintlig så kallad ofri tomt, varifrån innehavaren

ej må skiljas så länge han erlägger tomtören eller utan att vederbörlig

lösen gives, för område, som är upplåtet med tomträtt eller med vattenfallsrätt,

för egendom, som eljest innehaves med ständig eller ärftlig besittningsrätt,

samt för skogsområde, som blivit upplåtet till bergshanteringens

understöd, till sågverk eller kanalbolag eller ock innehaves av stad eller

annan menighet;

b) för jordegendom eller annan fastighet, som antingen är till

boställe eller eljest på lön anslagen, såvida densamma tillhör staten,

kommun eller annan menighet eller akademi eller annan sådan institution,

som förmäles i 5 § e), och hela fastigheten är åt endast en person

upplåten;

c) för lägenhet, som är till besittning på viss tid eller på livstid

från annan egendom avsöndrad.

Har efter mantalsskrivningen skattskyldig ägare eller innehavare

av fastigheten avlidit, påföres bevillningen hans stärbhus.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 444.

51

4 § 3 och 4 mom.

3 mom. Det värde, vartill fast egendom blivit uppskattad, skall

utan förnyad uppskattning bibehållas oförändrat under fem år, därest

icke under tiden mellan tva pa varandra följande allmänna fastighetstaxeringar

sådana inträffade förhållanden, som i 1 § av de till ledning

vid taxeringen utfärdade särskilda anvisningarna närmare omförmälas,

påkalla förändrad värdering.

4 mom. Uppskattning av värdet å sådan fast egendom, som omförmäles

i 5 § j), äger icke rum.

5 §•

Fastighetsbevillning erlägges icke av:

a) staten för nationalparker;

b) staten för densamma tillhöriga, för försvarsändamål avsedda

fastigheter, i den mån de för sådant ändamål nyttjas;

c) staten samt kommun eller annan menighet för dem tillhöriga

allmänna platser, så ock begravningsplatser;

d) staten samt kommun eller annan menighet för deras byggnader

för allmän styrelse eller förvaltning ävensom för kultur- eller rättsvård,

ordning eller säkerhet, fattigvård, sundhetsvård, religionsvård eller undervisning;

...

e) akademier, vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk,

sjukvårds- och barmhärtighetsinrättningar jämte andra fromma stiftelser

för dem tillhöriga, för nämnda institutioners verksamhet såsom sådana

avsedda byggnader, så ock för dylika institutioner tillhöriga allmänna

platser;

f) regementen, officerskårer och underofficerskårer för deras vid

mötesplatser till begagnande under mötena uppförda byggnader,

g) nykterhetsföreningar för dem tillhöriga, för deras verksamhet

såsom sådana avsedda byggnader;

h) samfund eller enskilda för dem tillhöriga kyrkobyggnader och

bönehus;

i) staten för post- och telegrafverkens för driftens omedelbara behov

avsedda byggnader; samt

j) ägare av för allmän trafik avsedd eller upplåten kanal, järnväg,

spårväg eller annan farväg, så ock allmän farled eller allmän flottled för

den mark, som av anläggningen upptages, ävensom för själva kanal- och

vägbyggnaden, varunder jämväl inbegripas de till sagda kommunikations
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Riksdagens skrivelse Nr 444.

anstalter hörande stationshus och övriga för driftens omedelbara behov

avsedda anläggningar.

Därest under d)—i) angiven fastighet eller byggnad jämväl användes

för industriellt eller därmed jämförligt ändamål eller mot vederlag upplåtes

till begagnande, vare fastigheten eller byggnaden underkastad

fastighetsbevillning för däremot svarande del av dess taxeringsvärde.

Är enligt bestämmelse här ovan i denna paragraf byggnad helt eller

delvis undantagen från fastighetsbevillning, galle detsamma beträffande

tomtområde, som hörer till byggnaden.

Ägare eller innehavare av lägenhet, vilkens enda eller huvudsakliga

värde utgöres av för hans personliga behov använd åbyggnad och vilkens

taxeringsvärde understiger 1,000 kronor, vare befriad från utgörande

av fastighetsbevillning, såvida icke lägenhetens ägare eller innehavare,

eller om denne är gift, den andre maken eljest erlägger bevillning av

fast egendom eller inkomst.

Därest värdet av byggnad eller med varandra sammanhörande

byggnader, som äro uppförda å mark, för vilken byggnadsägaren icke

är skyldig att erlägga fastighetsbevillning, understiger 500 kronor, skall

taxeringsvärde ej åsättas byggnaden eller byggnaderna.

Har behållningen i boet efter avliden här i riket mantalsskriven

svensk medborgare ej överstigit 20,000 kronor och har den avlidne

efterlämnat make, oförsörjda barn eller andra bodelägare, som vid hans

frånfälle varit beroende av honom för sin försörjning, må beskattningsnämnd

det år, varunder han avlidit, kunna medgiva befrielse från fastighetsbevillning,

som eljest skolat utgå på grund av taxering under nämnda

år. Under samma förutsättningar äger ock beskattningsnämnd nästföljande

år medgiva befrielse ej mindre från nämnda bevillning än även

från den bevillning, som för den avlidnes fastighet skolat utgöras på

grund av taxering under sistnämnda år.

3 KAP.

Bevillning av inkomst.

8 §•

1 mom. Såsom inkomst enligt denna förordning skola, med undantag

ocn efter avdrag, som här nedan i detta kapitel stadgas, taxeras

skattskyldigs samfällda årsintäkter i penningar eller penningars värde

av fast egendom, kapital och arbete.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Riksdagens skrivelse Nr 444.

Förmån av bostad ävensom vad skattskyldig för sin och sin familjs

räkning direkt tillgodogjort sig från egen jordbruks- eller annan näring

eller eljest av förnödenheter och varor, som han fört i handel eller tillverkat,

skola följaktligen även räknas såsom inkomst.

Såsom inkomst taxeras icke:

andel, som vid bodelning tillfallit make, ävensom vad som förvärvats

genom giftorätt, arv eller testamente eller i hemföljd, morgongåva

eller fördel av oskiftat bo eller genom gåva, därunder inbegripet

sådant periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning,

därför givaren enligt 11 § 2 mom. 4:o) c) icke är berättigad till avdrag;

vinst å icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom, som

tillfallit säljaren annorledes än genom köp eller byte eller ock av honom

förvärvats genom köp eller byte och varit i hans ägo, om det är fast

egendom, tio år eller därutöver och eljest fem år eller därutöver;

ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete, så ock vad

som eljest på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkring i annan form

än livränta tillfallit den försäkrade eller hans stärbhus;

kapital sorti på grund av liv- eller kapitalförsäkring tillfallit den

försäkrade eller hans stärbhus;

vad som av staten anvisats till bestridande av de med erhållna

tjänster eller uppdrag förenade särskilda kostnader, såsom:

ortstillägg samt förmån av fri bostad med uppvärmning och belysning

för tjänsteinnehavare vid rikets beskickningar och konsulat;

resekostnadsersättning;

å stat uppförd häst- och båtlega;

officerares lönetillägg för tjänstehästar;

anslag till skrivmaterialier, kontorshyra och andra expenser;

traktamente för förrättning å annat ställe än tjänstemans eller i

förrättningen deltagande persons vanliga boningsort;

arvode eller traktamente för kommendering utom station;

fältavlöning under krigstid;

samt arvode eller traktamente för deltagande i riksdag, statsrevision,

kyrkomöte eller kommitté å annan ort än där arvodes- eller

traktan!entstagaren varit bosatt.

Gift kvinnas inkomst av arbetsanställning eller tjänst samt av

rörelse eller yrke skall vid taxeringen medräknas allenast om och i den

mån ifrågavarande inkomst sammanlagt överstiger 200 kronor.

2 mom. Skattskyldigheten för inkomst enligt denna förordning

avser den inkomst, som åtnjutits under det nästföregående kalenderåret

eller, då räkenskapsår icke sammanfaller med kalenderår, det räken
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Riksdagens skrivelse Nr 444.

skapsår, som gått till ända närmast före den 1 mars det år, taxeringen

sker.

Åkta makar skola taxeras en var för sin inkomst, dock att i fall,

där ena maken haft inkomst, däröver förvaltningen rättsligen tillkommer

den andra maken, den senare skall taxeras härför.

Skulle i fall, där båda makarna blivit taxerade, avdrag, vartill den

ena maken jämlikt 11 § 2 mom. 4:o) är berättigad, överstiga hans inkomst,

må det överskjutande beloppet avräknas från den andra makens

behållna inkomst.

Har skattskyldig hemmavarande eller av honom helt eller delvis

underhållna barn under 21 år, skall, därest barnen icke själva skola

taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt, den skattskyldige taxeras

jämväl för sådana barns inkomst.

Skulle i sådant fall avdrag, vartill den skattskyldige jämlikt 11 §

2 mom. 4:o) är berättigad, överstiga hans inkomst, må det överskjutande

beloppet avräknas från barnens behållna inkomst, men må däremot icke,

därest avdrag, vartill barn enligt samma lagrum varit berättigat, överstiger

barnets inkomst, överskjutande beloppet avräknas från den skattskyldiges

eller övriga barns behållna inkomst:

När enligt denna förordning hänsyn skall tagas därtill, huruvida

skattskyldig har barn, och till barnens ålder, avses förhållandena den

31 december året näst före det, då taxeringen sker.

Därest skattskyldig taxeras för barns inkomst, skall jämte den

skattskyldige barnet ansvara för så stor del av skatten, som belöper å

dess inkomst.

3 mom. För inkomst av fast egendom, kapital eller arbete skall

med iakttagande av bestämmelserna här nedan, bevillning erläggas med

en tiondedel procent av inkomstens beskattningsbara belopp.

9 §•

1 mom. Till inkomst av fast egendom räknas följande av fast egendom

här i riket härflutna intäkter, nämligen:

a) inkomst, som av ägare eller med ägare likställd innehavare

eller av brukare åtnjutits under form av hyresfri bostad eller arrende

eller hyra;

b) inkomst av jordbruk med dess binäringar;

c) inkomst av skogsbruk;

d) inkomst, som förvärvats genom upplåtelse åt någon av rätt att

i visst avseende tillgodogöra sig eller nyttja fast egendom eller del

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Riksdagens skrivelse Nr 444.

därav eller genom försäljning av vissa egendomens beståndsdelar, såsom

torv, sten, grus, lera och dylikt; samt

e) frälseränta och annan avgäld av fast egendom, därunder inbegripen

på grund av patronatsrätt uppburen tionde eller ersättning

därför.

2 mom. Till inkomst av kapital räknas:

a) ränta av utlånade eller i räntebärande obligationer nedlagda

eller hos penningförvaltande verk eller enskilde insatta penningar;

b) utdelning å aktier i utländska aktiebolag;

cj i fråga om andra skattskyldiga än inländska aktiebolag, solidariska

bankbolag och ekonomiska föreningar utdelning å aktier eller

lotter i sådant bolag ävensom å insatser i sådana föreningar; samt

d) inkomst, som åtnjutits från fast egendom i utlandet.

3 mom. Till inkomst av arbete räknas:

a) inkomst av rörelse eller yrke, såsom:

l:o) av bergsbruk, kalk- och stenbrott jämte därtill hörande verk,

inrättningar och näringar; kvarnar och sågverk; fabriker, mekaniska

verkstäder, brännvinsbrännerier och andra för varors tillverkning eller

förädling anlagda inrättningar; mejerihantering, potatismjölfabriker och

andra binäringar till jordbruket, i den mån de icke avse tillgodogörande

av eget jordbruks produkter; penningrörelse, handelsrörelse, skeppsrederi,

sjöfart, hantverk eller annan näring;

2:o) av till allmän trafik upplåten kanal, järnväg eller annan farled

samt flottled; och

3:o) vad som förvärvas genom utövning av vetenskap, konst eller

handaslöjd;

b) inkomst av arbetsanställning eller tjänst, pension, livränta, undantagsförmån

och sådant periodiskt understöd, därför givaren enligt

11 § 2 mom. 4:o c) är berättigad till avdrag, såsom:

inkomst och bostads- eller annan förmån av allmän eller enskild

tjänst, därunder inbegripet särskilt tjänsteuppdrag, såsom avlöning, arvode,

traktamente, sportler m. m., så ock den behållna inkomst, som,

enligt gällande föreskrifter, kan vid lediga ecklesiastika sysslor tillfalla

de under konsistoriernas vård eller annan allmän förvaltning ställda

kassor;

inkomst och förmån av arbetsanställning eller stadigvarande

uppdrag;

c) inkomst av icke yrkesmässig verksamhet och tillfälliga inkomster,

nämligen:

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens skrivelse Nr 444.

l:o) vinster av tillfällig natur, därunder inbegripen vinst å icke

yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom, som förvärvats genom

köp eller byte och varit i säljarens ägo, om det är fast egendom under

mindre än tio år och eljest under mindre än fem år; samt

2:o) inkomst av tillfälliga uppdrag och annan här ovan ej särskilt

nämnd skattepliktig inkomst.

10 §.

Skyldige att utgöra inkomstbevillning äro:

a) svensk medborgare, som författningsenligt är eller bör vara i

riket mantalsskriven: för den inkomst, han åtnjutit, vare sig här eller

från utrikes ort;

b) svensk medborgare, som icke är eller bör vara i riket mantalsskriven:

för den inkomst, han härifrån åtnjutit av fast egendom eller

av näring;

c) utlänning:

för inkomst av här belägen fast egendom eller av näring, som

här bedrivits;

skolande utlänning, söm författningsenligt är eller bör vara härstädes

mantalsskriven, erlägga bevillning jämväl för annan inkomst, som

av honom här förvärvats eller härifrån åtnjutits, ävensom för inkomst,

som, utifrån införd, av honom här använts.

Vad här ovan säges om enskild person gälle ock i tillämpliga

delar och i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i sista

stycket i denna paragraf och i 12 § 8 mom. om staten, menigheter, samfund,

stiftelser, verk och inrättningar, ekonomiska föreningar samt andra

juridiska personer, därunder inbegripna ägare av för gemensamt behov

avsatta s. k. besparingsskogar, käradsallmänningar och andra likartade

samfälligheter, som förvaltas självständigt för delägarnas gemensamma

räkning, ävensom om oskiftat stärbhus och om bolag. Vanliga handelsbolag,

kommanditbolag, enkla bolag och rederier taxeras icke, utan

hänföres deras inkomst till de särskilda delägarnas inkomst med belopp,

som för en var motsvarar hans andel av bolagets eller rederiets inkomst.

Utländska bolag och andra här i riket icke hemmahörande juridiska

personer äro skyldiga att utgöra inkomstbevillning för inkomst av här

belägen fast egendom och av näring, som av dem här bedrivits, samt

för utdelning å aktier i svenska aktiebolag, å lotter i svenska solidariska

bankbolag och i insatser å svenska ekonomiska föreningar.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 444.

57

4 KAP.

Grunder för inkomsternas beräknande.

11 §’

1 mom. Vid beräkning av skattskyldigs inkomst nästföregående

år må avdrag icke ske:

a) för den skattskyldiges och hans familjs utskylder och levnadskostnader

samt därtill hänförliga utgifter, däri inbegripet vad den skattskyldige

utgivit för person, som tillhör hans hushåll, samt vad han

eljest utbetalt såsom bidrag till någons undervisning eller uppfostran;

b) för arrende- eller hyresvärde å sådan, kanal, järnväg och annan

farväg, farled samt flottled tillhörande mark och byggnad, som enligt

5 § är fri från bevillning;

c) för ränta å den skattskyldiges eget i hans fasta egendom, rörelse

eller yrke nedlagda kapital; samt

d) för vad som använts till fast egendoms förbättring, tillökning

av inventarier eller kapitalavbetalning å skuld.

2 mom. Däremot må avdrag ske:

l:o) vid beräkning av inkomst utav fast egendom:

a) för det genom fastighetsbevillning beskattade belopp av sex för

hundra av taxeringsvärdet för jordbruksfastighet och fem för hundra av

taxeringsvärdet för annan fastighet, som av ägare eller innehavare eller,

då fråga är om jordbruksfastighet eller boställe, som av ägaren eller

innehavaren upplåtits till landbo eller arrendator, av denne begagnats

till utövande av sådan inkomstgivande verksamhet, varom i 9 § 1 mom.

a)—d) samt 9 § 3 mom. a) l:o) och 3:o) sägs;

b) för ränta å lånt anläggnings- och rörelsekapital;

c) för minskning i skogs ingångsvärde genom avverkning eller

försäljning av skog i den ordning, som angives i de vid denna förordning

fogade särskilda anvisningarna;

2:o) vid beräkning av inkomst utav arbete:

a) för det genom fastighetsbevillning beskattade, hyresvärdet motsvarande

belopp av fem för hundra av taxeringsvärdet å fastighet, som

av ägaren begagnats till utövande av sådan verksamhet, varom i 9 §

3 mom. a) l:o) och 3:o) sägs;

b) för ränta å lånt anläggnings- och rörelsekapital; och

cj med skäligt belopp för värdeminskning å gruvor, inventarier och

annan dylik egendom, som använts i skattskyldigs rörelse eller yrke; samt

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 saml. Nr 444. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Riksdagens skrivelse Nr 444.

3:o) vid uppskattning av inkomst från särskild inkomstkälla utom

i det fall, att ersättning för bestridande av särskilda, med tjänst eller

uppdrag förenade kostnader, varom i 8 § 1 mom. förmäles, blivit särskilt

anvisad, för övriga utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande,

såsom:

arrende- eller hyresavgift;

undantagsförmån, frälseränta och annan avgäld, som det ålegat

någon att utgöra såsom ägare av fast egendom;

utgifter för fast egendoms brukande och skötsel samt för underhåll

av fastighet och inventarier;

avlöning, kost och övriga utgifter för de i skattskyldigs verksamhet

använda biträden, arbetare och hemmavarande barn, för de sistnämnda

dock endast i fall de uppnått 21 år eller ock själva skola taxeras till

inkomst- och förmögenhetsskatt;

pensioner och understöd på grund av förutvarande anställning i

skattskyldigs verksamhet;

kostnad för nödigt biträde i hemmet för det fall, att gift kvinna

av förvärvsverksamhet är i avsevärd grad förhindrad att ägna sig åt

hemmets skötsel; skolande avdraget ske från hennes inkomst av dylik

verksamhet med iakttagande av att sammanlagda avdraget från olika

inkomstkällor i intet fall må överstiga 200 kronor;

kontors- och andra förvaltningskostnader;

kostnad för resor till och från arbetsplatsen, därest denna är belägen

på sådant avstånd från den skattskyldiges bostad, att den skattskyldige

skäligen kan anses behöva anlita särskilt fortskaffningsmedel;

kostnad för utövning av vetenskap, konst eller handaslöjd;

så ock för avgifter till pensions-, änke- och pupill-, understödsoch

annan sådan kassa, i vilken det ålegat någon på grund av hans

tjänst att vara delägare;

4:o) vid beräkning av skattskyldigs behållna inkomst inom kommun,

där han är eller bör vara mantalsskriven, eller i fråga om avliden

person och oskiftat dödsbo, i kommun, där den avlidne senast varit eller

bort vara mantalsskriven, eller i fråga om annan juridisk person än

oskiftat dödsbo, i kommun där vederbörande styrelse eller förvaltning

har sitt säte eller där syssloman eller ombud är bosatt, från summan

av den skattskyldiges där uppskattade inkomster för

a) ränta å gäld i den mån sådant avdrag ej verkställts enligt

bestämmelserna i l:o) och 2:o);

b) sådan förlust å fast egendom eller verksamhet, som ej är att

hänföra till kapitalförlust; dock att avdrag för förlust å icke yrkesmässig

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Riksdagens skrivelse Nr 444.

avyttring av fast eller lös egendom ej får ske med högre belopp än

som motsvarar den skattskyldiges inkomst av dylik avyttring:

c) periodiskt understöd eller annan därmed jämförlig periodisk utbetalning;

dock att avdrag icke får ske för vad som utgivits för person,

som tillhör den skattskyldiges hushåll eller eljest utbetalats såsom bidrag

till någons undervisning eller uppfostran; samt

d) försäkringspremier och andra avgifter, som utbetalts för den

skattskyldiges och i förekommande fall även för den andre makens liv-,

kapital-, livränte-, olycksfalls-, eller sjukförsäkring ävensom för pupillförsäkring;

dock att avdrag, som nu nämnts, ej må överstiga sammanlagt

200 kronor och ej heller åtnjutas av annan än svensk medborgare,

som författningsenligt är i riket mantalsskriven.

I den mån underskott, som uppstått vid beräkning av inkomst av

fast egendom eller rörelse, uppkommit genom tillämpning av bestämmelsen

i l:o) a) eller 2:o) a) i detta moment, skall sådant underskott ej

komma i betraktande till avdrag enligt bestämmelsen i 4:o) b).

3 mom. Har kooperativ förening av vinsten å sin kooperativa verksamhet

lämnat sina kunder, vare sig de tillhört föreningen eller icke,

pristillägg, rabatt eller annan sådan utdelning i förhållande till gjorda

köp eller försäljningar, må föreningen njuta avdrag för dylik utdelning.

4 mom. Avdrag, varom i denna paragraf sagts, må äga rum endast

om och i den mån avdraget hänför sig till inkomst, för vilken bevillning

skall erläggas av den skattskyldige, eller till verksamhet, som av

honom här i riket utövats.

12 §.

1 mom. För annan skattskyldig än svensk medborgare, som är

här i riket mantalsskriven, inträder bevillningsplikt, när den taxerade

inkomsten uppgår till 100 kronor. Enahanda gäller för svensk medborgare,

som är här i riket mantalsskriven, beträffande inkomst i annan

kommun än mantalsskrivningskommunen.

2 mom. I riket mantalsskriven svensk medborgare är för sin i

mantalskrivningskommunen taxerade inkomst, som ej överstiger 600

kronor, fri från bevillning, såvida ej sagda inkomst tillsammans med

hans i andra kommuner taxerade inkomster överstigit nämnda belopp.

Beträffande äkta makar skall frågan, huruvida frihet från bevillning

må åtnjutas enligt bestämmelserna i detta moment, avgöras med

hänsyn tagen till makarnas sammanräknade inkomstbelopp.

3 mom. Därest bevillningsfrihet enligt 2 mom. ej åtnjutes, skall

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Riksdagens skrivelse Nr 444.

den i mantalsskrivningskommunen beskattningsbara inkomsten bestämmas

enligt följande grunder:

a) Från den taxerade inkomsten avräknas bälften av de belopp,

som enligt bestämmelserna i 18 § 1 mom. a) och b) i förordningen den

28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt skola avdragas

från den skattskyldiges till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade

belopp.

Den del av den taxerade inkomsten, som överstiger vad sålunda

skall avdragas men icke dubbla summan därav, medräknas till hälften;

återstoden av den taxerade inkomsten medräknas i sin helhet.

b) Den slutsumma, som sålunda erhålles, utgör den beskattningsbara

inkomsten med iakttagande dock av följande:

1) Den beskattningsbara inkomsten må ej med tillämpning av de

under a) angivna bestämmelser sättas lägre, än att den tillsammans med

den skattskyldiges i andra kommuner taxerade inkomst motsvarar hans

inkomst av förmögenhet, beräknad till fem procent av den uppskattade

förmögenheten.

Därest skattskyldig vid nästföregående års utgång ännu icke uppnått

sexton års ålder eller därest skattskyldigs förvärvsförmåga prövas

hava varit nedsatt till följd av sjuklighet, olyckshändelse, ålderdom,

oförvållad arbetslöshet eller annan dylik orsak, eller därest eljest särskild

anledning därtill föreligger, äger dock beskattningsnämnd, efter prövning

av omständigheterna i varje särskilt fall, medgiva undantag från

vad sålunda stadgats.

2) I enskilda fall, då skattskyldigs skatteförmåga på grund av

särskilda omständigheter (långvarig sjukdom, olyckshändelse, ålderdom,

underhåll av andra närstående än dem, för vilka han äger åtnjuta

familjeavdrag, eller annan därmed jämförlig omständighet) är väsentligt

nedsatt, må den beskattningsbara inkomsten nedsättas med högst 500

kronor under det belopp, vartill densamma vid tillämpning av de i

denna paragraf i övrigt givna stadganden eljest skolat bestämmas.

4 mom. Ändock att äkta makar blivit särskilt taxerade, må de i

3 mom. angivna avdrag åtnjutas allenast av makarna gemensamt; och

skall av den beskattningsbara inkomsten, som alltså bestämmes efter

båda makarnas sammanräknade inkomster, så mycket påföras vardera

maken, som svarar mot dennes behållna inkomst i förhållande till summan

av båda makarnas behållna inkomster.

Därest hustrun men icke mannen taxeras till bevillning, skall vid

beräknande av den beskattningsbara inkomsten hustrun för mannen åtnjuta

enahanda avdrag, som eljest får åtnjutas för hustru.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Riksdagens skrivelse Nr 444.

5 mom. Det beskattningsbara beloppet utföres i jämna tiotal

kronor, så att överskjutande belopp, som icke uppgår till fullt tiotal

kronor, bortfaller.

6 mom. Har behållningen i boet efter avliden här i riket mantalsskriven

svensk medborgare ej överstigit 20,000 kronor och har den

avlidne efterlämnat make, oförsörjda barn eller andra bodelägare, som

vid hans frånfälle varit beroende av honom. för sin försörjning, må

beskattningsnämnd det år, varunder han avlidit, kunna medgiva befrielse

från inkomstbevillning, som eljest skolat utgå på grund av taxering

under nämnda år. Under samma förutsättningar äger ock beskattningsnämnd

nästföljande år medgiva befrielse ej mindre från nämnda bevillning

än även från den bevillning, som för den avlidnes inkomst skolat utgöras

på grund av taxering, åsatt under sistnämnda år.

7 mom. För bevillning, som påföres för inkomst, vilken avliden

person i livstiden åtnjutit, svare stärbhus icke med mera än tillgångarna

i boet. År boet skiftat, svare bodelägare icke för mera än vad av bevillningen

å hans lott belöper och i intet fall med mera, än hans lott i

boet utgör.

8 mom. I den mån ägare av fast egendom jämlikt 5 § a)—i) är

frikallad från bevillning för fast egendom, är han jämväl befriad från

utgörande av bevillning för inkomst av samma egendom.

I övrigt frikallas från utgörande av inkomstbevillning:

a) staten för annan inkomst än dels inkomst av dess jordbruksdomäner,

skogar samt uthyrda eller med tomträtt eller vatteniallsrätt upplåtna

fastigheter, dels ock sådan inkomst av rörelse, som ej härflutit

av bankrörelse, av kommunikationsverk med tillhörande verkstäder och

anläggningar eller av leverans utav elektrisk energi till nämnda kommunikationsverk;
bj

landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållningssällskap

för sådan inkomst, som icke härflutit av fast egendom

eller rörelse;

c) kyrkor, akademier, vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk,

"sjukvårds- och barmhärtighetsinrättningar jämte andra fromma

stiftelser ävensom stipendiefonder, pensionsanstalter, allmänna hypoteksbanken,

konungariket Sveriges statshypotekskassa, allmänna hypotekskassan

för Sveriges städer och hypoteksföreningar, järnkontoret, så länge

kontorets vinstmedel användas till allmänt nyttiga ändamål och kontoret

icke lämnar utdelning åt sina delägare, samt sparbanker, som avses i

lagen den 29 juli 1892 och vilkas reservfond vid senaste bokslut icke

uppgått till fem procent av insättarnas fordran:

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Riksdagens skrivelse Nr 444.

för annan inkomst än sådan, som härflutit av fast egendom; dock

att inkomstbevinning skall utgöras för den behållna inkomst, som, enligt

gällande föreskrifter, kan vid lediga ecklesiastika sysslor tillkomma

prästerskapets änke- och pupillkassa;

d) medlem av konungahuset:

för av staten anvisat anslag samt för inkomst av kapital;

e) olönad svensk konsul:

för annan inkomst än den, han härifrån åtnjutit;

f) främmande makts härvarande beskickning och konsulat tillhörande

person jämte betjäning:

om han icke är svensk medborgare: för all annan inkomst än inkomst

av här belägen fast egendom eller av rörelse, som han här bedrivit,

samt härifrån uppburen lön eller pension; dock att person tillhörande

olönat konsulat jämte betjäning icke är frikallad från utgörande

av bevillning för inkomst genom utdelning å aktier i svenska aktiebolag,

å lotter i svenska solidariska bankbolag och å insatser i svenska

ekonomiska föreningar;

om lian är svensk medborgare: för den inkomst han åtnjutit av sin

tjänst hos den främmande makten;

g) utlänning eller i utlandet bosatt svensk undersåte, vilken givit

eller medverkat vid offentlig föreställning, som avses i gällande förordning

angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter:

för inkomst av föreställning, för vilken dylik avgift utgjorts eller

beträffande vilken befrielse från avgift jämlikt särskilt stadgande i samma

förordning åtnjutits; samt

In) lappailmogen:

för inkomst av renskötsel.

5 KAP.

Om efterbeskattning.

13 §.

Har någon i uppgift eller upplysning, som avgivits till ledning

vid taxering, lämnat oriktigt meddelande eller har uppgiftspliktig underlåtit

avlämna uppgift eller infordrad upplysning, och har därav föranletts,

att inkomst icke blivit taxerad eller blivit för lågt taxerad, skall,

efter det sådant kommit till vederbörandes kännedom, den skattskyldige

taxeras till bevillning för det beskattningsbara inkomstbelopp, som ge
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Riksdagens skrivelse Nr 444.

nom berörda förfarande förut undgått beskattning. Bevillningen skall

härvid påföras den skattskyldige till belopp, som genom förfarandet

undandragits.

Efterbeskattning på grund av denna paragraf må icke ske senare

än fem år efter det år, då inkomsten rätteligen bort taxeras. Har den

skattskyldige avlidit, åsättes taxeringen hans dödsbo, dock att sådan

taxering icke må ske senare än ett år efter utgången av det kalenderår,

under vilket bouppteckning blivit ingiven för registrering. Stärbhuset

svarar icke för den på taxeringen belöpande bevillningen med mera än

tillgångarna i boet. År boet skiftat, påföres bodelägare icke mera än

vad av bevillningen belöper på hans lott och i intet fall mera än hans

lott i boet utgör.

6 KAP.

Beskattningsort m. m.

14 §.

Skattskyldig taxeras för inkomst av fast egendom, kapital och

arbete:

a) den, som haft inkomst av fast egendom, där egendomen är

belägen;

b) den som driver bankrörelse, för inkomst därav: där rörelsen

genom huvud-, avdelnings- eller kommissionskontor utövats;

den som idkar järnvägsdrift: för inkomst därav: där huvudkontor

funnits, samt å ort, som av järnvägen berörts och där vid järnvägen

anställd personal varit bosatt eller stationerad;

den, som idkar kanaldrift: för inkomst därav: vid huvudkontoret

samt å varje ort, som av kanalanläggningen berörts;

den, som med hjälp av ledning tillhandahåller vatten eller elektrisk

energi: för inkomst därav: där vattenverk eller kraftstation varit förlagda,

där kontor funnits samt där vatten eller elektrisk energi förbrukats;

c) bolag: för inkomst av annan rörelse än sådan, varom i b) stadgas:

å den eller de orter, där bolagets rörelse eller någon huvudsaklig

gren därav på mera självständigt sätt eller i avsevärd omfattning drivits;

men i fall sådana bestämda orter icke förefunnits, ävensom för inkomst

av kapital: där bolaget har sin styrelse;

d) handlande, fabriksägare samt annan yrkes- och näringsidkare:

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Riksdagens skrivelse Nr 444.

för inkomst av rörelsen eller yrket: å den eller de orter, där rörelse

eller yrke eller någon huvudsaklig gren därav på mera självständigt sätt

eller i avsevärd omfattning idkats; dock skola handlande i de städer,

vilka innefatta flera församlingar, för den handelsrörelse, de därstädes

idkat, ävensom de skattskyldige, vilkas rörelse eller yrke utövats på

flera orter, men endast kortare tid på varje ort, taxeras inom den församling,

där de äro mantalsskrivna;

e) ägare av fartyg, varuti flere hava del: för inkomst av fartyg:

där huvud- eller korrespondentredaren är mantalsskriven; eller om sådan

ej finnes: där fartyget har sin hemort;

f) de under konsistoriernas vård eller annan offentlig förvaltning

ställda kassor: för inkomst av lediga ecklesiastika sysslor: i den kommun,

varifrån inkomsten åtnjutits;

g) utrikes boende, här i riket icke mantalsskriven löntagare: för

lön från svenska statsverket: i Stockholms stad och Nikolai församling;

samt

h) utrikes boende pensionstagare: för pension från svenska statsverket

eller allmän inrättning: där pensionen utbetalats.

För annan inkomst än den här ovan i denna paragraf omförmälda

taxeras skattskyldig: där han är eller bör vara mantalsskriven; eller

då sådan ort ej finnes: där inkomsten huvudsakligen förvärvats.

Avliden persons inkomst av sådan beskaffenhet, som i nästföregående

stycke avses, taxeras, där den avlidne senast varit eller bort

vara mantalsskriven, eller, då sådan ort ej finnes, där inkomsten huvudsakligen

förvärvats.

Då efterbeskattning jämlikt 13 § äger rum, skall inkomsten taxeras

där, varest densamma, om den i rätt tid blivit taxerad, skolat vara föremål

för taxering.

16 §.

Till ledning vid tillämpning av bestämmelserna i denna förordning

utfärdar Konungen erforderliga tabeller.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 444.

65

Särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen.

Uppskattning av fast egendoms värde samt om frihet från

fastighetsbevillning.

1 §•

Värdet av fast egendom bestämmes med ledning av:

l:o) jordbruksegendom tillhörande areal i åker, äng, skogs- eller

betesmark jämte särskilda förmåner, såsom vattenfall, torvmosse, lastageplats,

fiske, som ej är i jordebok särskilt upptaget, m. m. ävensom

utsäde och kreatursbesättning vid egendomen; börande härvid jämväl

behörigt avseende fästas vid egendomens läge, de särskilda ägoslagens

och skogens beskaffenhet samt beloppet av de grundskatter och övriga

allmänna utskylder, med undantag av bevillningen, varmed egendomen

är belastad; skolande, då frälseränta förenats med äganderätten till den

jord, varav sådan ränta dittills utgått, vid bestämmandet av fastighetens

värde detsamma ökas med ett belopp, motsvarande räntans kapitalvärde

beräknat efter 5 procent;

2:o) egendomens vid verkställd värdering för erhållande av lån

från hypoteksinrättning antagna värde, såvida sådan värdering skett

under näst föregångna fem år och det egendomen därvid åsätta värdet

sedermera icke blivit i väsentlig mån förändrat;

3:o) den för sådan, under loppet av nästföregångna fem år försåld

egendom senast betingade köpeskilling, såvida icke därunder inbegripits

gottgörelse för inventarier eller växande gröda, eller köpet avslutats

mellan nära anhöriga, eller vid försäljningen förbehåll gjorts om undantagsförmåner,

eller därvid förekommit andra särskilda omständigheter,

som skäligen anses hava inverkat på köpeskillingens bestämmande

utöver eller under egendomens verkliga värde; börande vid bestämmande

av detta värde avseende icke fästas å beskaffenheten av sådana byggnader,

som på egendomens avkastning icke hava något egentligt inflytande,

likasom värdet av kreatur, redskap och andra inventarier eller

förlag vid jordbruksfastighet icke heller må vid fastighetsvärdets bestämmande

tagas i beräkning;

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 samt. Nr 444-

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Riksdagens skrivelse Nr 444.

4:o) årliga hyres- eller arrendesumman för uthyrd eller bortarrenderad

egendom, savida icke särskilda förmåner eller åligganden blivit

därunder inbegripna, såsom rättighet till inventariers begagnande, arbetsbiträde

från annan egendom och skogsfång'' utöver husbehov in. m., eller

skyldighet att uppodla, reparera och uppföra byggnader eller utföra

andra arbeten å den arrenderade egendomen samt inom kort tid densamma

avträda, eller såvida icke, efter vad vid jämförelse mellan denna

och närbelägna egendomar av lika storlek och beskaffenhet sig visar,

hyres- eller arrendebeloppet blivit bestämt med avseende å släkt- eller

andra kända förhållanden mellan ägaren och hyresmannen eller arrendatorn;
5:o)

brandförsäkringsvärdet å de i stad och på dess område eller

i köping och därmed jämförlig ort befintliga egendomars åbyggnad samt

å bruks-, kvarn- och fabriksbyggnader på landet ävensom å andra där

uppförda hus och byggnader, vilka icke begagnas för jordbruket och

dess binäringar tillhörande rörelse, samt å sådan åbyggnad på särskilda

lustställen och därmed jämförliga mindre lägenheter, som utgör dessas

egentliga värde, såvida icke brand försäkringsvärdet skulle understiga

det belopp, som pa grund av andra omständigheter kan anses motsvara

de brandförsäkrade husens och byggnadernas verkliga värde;

6:o) läget och arealen av var och en i stad, köping eller därmed

jämförlig ort belägen egendom med därtill hörande särskilda förmåner.

Då taxering av fast egendom ej kan verkställas enligt här ovan

upptagna grunder, bör egendomens värde upptagas till det belopp, som

motsvarar uppskattningsvärdet å andra i närheten belägna jämförliga

egendomar, på vilka dessa grunder kunna tillämpas; åliggande det vederbörande

taxeringsman att vid taxeringen tillämpa den eller dem av här

ovan angivna _ taxeringsgrunder, som anses bäst leda till egendomens

uppskattning till dess verkliga värde.

Då fast egendom, som under sistförflutna fem år blivit såld eller

undergått ovan omförmälda värdering, uppskattas högre eller lägre än

den senast betingade köpeskillingen eller den godkända värderingssumman,

så ock då förändring göres i det senast fastställda taxeringsvärdet,

böra de särskilda skäl, vilka därtill ^ föranlett, i taxeringshandlingarna

eller nämndens protokoll antecknas. Åbyggnader å stadsegendom

samt öviiga i femte punkten här ovan uppräknade hus och bvggnader

fa ej, utan på enahanda sätt tillkännagiven särskild anledning, upptagas

till lägre värde än det, för vilket samma byggnader äro hos allmän

brandförsäkringsinrättning emot brandskada försäkrade, ej heller till

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Riksdagens skrivelse Nr 444,

lägre värde än det, som motsvarar den behållna hyresavkastningen,

kapitaliserad efter fem procent.

I de fall, då uti fast egendoms uppskattningsvärde ingå både jordbruksfastighet

och sådaua byggnader eller inrättningar, vilka icke begagnas

för jordbruket och dess binäringar tillhörande rörelse, skall

hela det uppskattade fastighetsvärdet fördelas så, att särskilt utsättes

värdet av själva jordbruksfastigheten med de egendomen tillhörande,

för jordbruket och dess ändamål avsedda bostads- och andra byggnader,

samt särskilt värdet av alla övriga byggnader och inrättningar, för

vilka bevillning anses böra utgöras.

De år 1910 fastställda taxeringsvärdena å fast egendom skola

gälla under åren 1911 och 1912, varefter allmän uppskattning av fast

egendom enligt de i bevillningsförordningen och dessa anvisningar föreskrivna

grunder skall verkställas år 1913 och sedermera vart femte år,

från nämnda år räknat.

Har under tiden till år 1913 eller sedermera under tiden mellan

två på varandra följande allmänna fastighetstaxeringar brandförsäkringsvärdet

å byggnader i stad och på dess Område eller å övriga i denna

§ under 5:o) här ovan uppräknade hus och byggnader blivit ökat eller

minskat, eller fäst egendoms värde antingen genom ny- eller tillbyggnader,

nya fabriksanläggningar eller andra inrättningar blivit i betydligare

mån förhöjt eller genom skogsavverkning, nedrivning. av byggnader,

inträffad elsvåda, vattenflöde eller annan dylik anledning märkligen

förminskats i förhållande till dess uppskattade värde, då bör detta

värde jämkas efter de förändringar, egendomen undergått.

Det taxeringsvärde, som blivit fast egendom åsatt under åren

1911 och 1912 eller under tiden mellan två på varandra följande allmänna

fastighetstaxeringar, bör vid först därefter inträffande sådan

taxering ånyo prövas.

Uppgår fast egendoms värde icke till 100 kronor, skall detsamma

införas endast i den för anteckningar avsedda kolumn i taxeringslängden.

Likaså skall endast i nämnda kolumn införas värdet å sådan

lägenhet eller byggnad, för vilken, jämlikt 5 § fjärde och femte styckena

bevillningsförordningen, fastighetsbevillning icke erlägges.

2 §•

Stadgandet i 5 § i bevillningsförordningen om frihet från utgörande

av fastighetsbevillning i fråga om staten tillhöriga, för försvarsändamål

avsedda fastigheter, i den mån de för sådant ändamål nyttjas, innebär,

att, om exempelvis ett staten tillhörigt örlogsvarv mera stadigvarande

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Riksdagens skrivelse Nr 444.

användes jämväl lör byggande av fartyg, som ej avse försvarsändamål,

vare sig det sker för statens eller för annans räkning, fastighetsbevillning

skall utgöras lör så stor del av varvsfastighetens värde, som prövas

skäligt i förhållande till hela den å varvet bedrivna verksamhetens omfattning,

samt att, om ett övningsfält upplåtes för jordbruk eller därmed

jämförligt ändamål, bevillning skall utgöras för det värde, som skäligen

kan anses utnyttjat genom upplåtelsen. Givetvis bör dock icke

varje obetydlig användning för annat än försvarsändamål föranleda plikt

att erlägga bevillning; sålunda bör ej fastighetsbevillning utgöras på

den grund, att å en staten tillhörig vapenfabrik tillfälligtvis utföres

arbete för enskild persons räkning, eller att någon mindre betesrätt

upplåtes å eu för militärövningar använd plats.

Till byggnader för statens allmänna styrelse eller förvaltning

räknas exempelvis de kungl. slotten, riksdagshuset, statsdepartementens

och de centrala ämbetsverkens byggnader — även om ämbetsverken

hava inseende över eller ombesörja någon statens affärsverksamhet —

länsresidens och övriga allmänna förvaltningsmyndigheters byggnader.

Den omständigheten, att i byggnad är inrymd bostad för någon befattningshavare,

medför ej att för byggnaden eller någon del av densamma

skall, utgöras fastighetsbevillning. Byggnad, som enbart eller i

huvudsak tjänar bostadsändamål, t. ex. prästgård å landet, är däremot

ej undantagen från bevillnings utgörande. Dock kan bostadsbyggnad

vara att anse såsom sådan oskiljaktig del av en anläggning, att den

frihet från bevillnings erläggande, som åtnjutes för anläggningen, även bör

gälla bostadsbyggnaden. Sålunda är exempelvis en inom ett lasaretts område

uppförd läkarbostad att anse såsom en del av lasarettsanläggningen.

De för statens affärsverksamhet avsedda byggnader inbegripas ej

under bestämmelsen i 5 § första stycket d). Såsom exempel å Byggnader

för statens affärsverksamhet ma omnämnas vattenfallsverkens byggnader.

Frihet från bevillnings erläggande åtnjutes ej heller för riksbankens

byggnader. Däremot är t. ex. tullväsendet icke att anse såsom någon

statens affärsverksamhet, vadan tullverkets byggnader äro att hänföra

till byggnader för statens allmänna styrelse eller förvaltning.

Med allmänna platser förstås ej endast sådana områden, vilka uteslutande

äro avsedda för allmänhetens begagnande utan jämväl platser,

som, ehuru de samtidigt tjäna annat ändamål, tillika måste anses vara

avsedda för allmänheten. I enlighet härmed böra exempelvis Djurgården

i Stockholm i den mån densamma ej är upplåten till särskilda ändamål

samt de botaniska trädgårdarna i Uppsala och Lund anses såsom

allmänna platser.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Riksdagens skrivelse Nr 444.

Frågan, huruvida någon till ett kommunikationsföretag hörande

byggnad eller anläggning skall anses vara avsedd för driftens omedelbara

behov eller icke, måste besvaras med hänsyn till de i varje särskilt

fall föreliggande omständigheter. Till ledning må här framhållas följande.

Frihet från bevillnings erläggande åtnjutes icke för verkstad,

där större reparationer eller nybyggnadsarbeten utföras, ej heller för en

sådan restaurations- eller hotellbyggnad, som kan anses i stort sett tjäna

ett självständigt ekonomiskt ändamål, även om den i huvudsak är avsedd

endast för resande; för att skyldighet att erlägga bevillning i sådant

fall skall anses föreligga, erfordras dock, att restaurations- eller hotellrörelsen

ej är av alltför ringa omfattning. Frihet från bevillnings erläggande

tillgodonjutes för verkstad, där allenast mindre, så att säga

löpande reparations- och tillsynsarbeten utföras, ävensom för förvaltningsbyggnader.

Givetvis äro stationshus, lokomotivstallar, banvaktsstugor o. d.

att anse såsom anläggningar eller byggnader för driftens omedelbara behov.

Föreskriften att, därest under 5 § första stycket d)—i) i bevillningsförordningen

angiven fastighet eller byggnad jämväl mot vederlag upplåtes

till begagnande, densamma är underkastad fastighetsbevillning för däremot

svarande del av dess värde, avser närmast det fall, att dylik fastighet

eller byggnad delvis utarrenderas eller uthyres. Härmed är att jämställa

exempelvis det fall, att en staten tillhörig byggnad användes dels för

verksamhet, som medför frihet från bevillnings erläggande, och dels för

annan verksamhet. Om sålunda i en postverket tillhörig, huvudsakligen

till postkontor avsedd byggnad vissa lokaler äro upplåtna till avdelningskontor

för riksbanken, erlägges fastighetsbevillning för en emot de upplåtna

lokalerna svarande del av byggnadens värde. Med det förhållande,

att del av byggnad upplåtes mot ersättning, bör likställas det fall, att

lokal, som eljest nyttjas för ändamål, vilket föranleder frihet från erläggande

av bevillning, tidvis uthyres. I dylikt fall skall vid bestämmandet

av plikten att erlägga bevillning hänsyn tagas jämväl till den

tidrymd, för vilken sådana upplåtelser ägt rum; för övrigt inträder plikt

att erlägga bevillning, endast om uthyrningar äga rum mera regelmässigt.

Om sålunda ett missionshus någon enstaka gång upplåtes till

biograf- eller liknande föreställning, eller ett församlingshus tillfälligtvis

uthyres till samkväm e. d., är detta ej tillräcklig anledning att för dessa

byggnader låta fastighetsbevillning utgöras.

Såsom tomtområde till byggnad skall, förutom själva byggnadsgrunden,

räknas vad som till utrymme för byggnad av ifrågavarande

slag i allmänhet är brukligt. Friheten från bevillnings erläggande får

ej utsträckas till område, som tjänar ett mera självständigt ändamål

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Riksdagens skrivelse Nr 444.

eller är av större utsträckning. I enlighet med det sagda bör ett område,

å vilket exempelvis lasarettsbyggnader eller museibyggnader ligga

kringspridda, inbegripas under friheten från bevillnings erläggande för

byggnaderna, även om mellan dessa ligga mindre planteringar.

Uppskattning av inkomst av fast egendom.

3 §•

Bestämmelserna om uppskattning av inkomst av fast egendom i

l:o) av anvisningarna till ledning vid taxeringen enligt förordningen den

28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt skola vara här tilllämpliga

med följande undantag och tillägg:

l:o) Avdrag för värdeminskning å byggnader genom slitning är

icke tillåtet.

2:o) Äger eller brukar skattskyldig jordbruksfastighet inom skilda

kommuner, må, i den mån det icke kan utredas, huru stor inkomst härflutit

av fastigheterna i varje särskild kommun, den från fastigheterna

gemensamt härflutna inkomsten till beskattning kommunerna emellan

fördelas i samma proportion, i vilken fastigheternas taxeringsvärden

belöpa å de särskilda kommunerna. Om skattskyldig haft särskilda omkostnader

för fastighet inom viss kommun såsom arrendeavgift, frälseränta

eller undantagsförmåner, skall det sammanlagda belopp, vartill

dessa kostnader uppgått, tilläggas inkomsten i dess helhet, innan fördelning,

enligt vad ovan sägs äger rum. Sedan fördelningen skett, avdragas

dessa kostnader från det belopp, som fallit på respektive kommuner.

Exempel. En person har gemensamt brukat två jordbruksfastigheter,

den ena inom kommunen A, den andra inom kommunen B.

Taxeringsvärdet å den förra fastigheten är 32,000 och å den andra

19,000 kronor. För den förra fastigheten har han erlagt arrende 2,150

kronor. För den andra har han utgivit undantagsförmåner 300 kronor.

Sammanlagda inkomsten av båda fastigheterna var 5,100 kronor. För

beräkning av huru stor del av inkomsten, som bör beskattas inom vardera

kommunen, skall till beloppet av hela inkomsten läggas nyss omförmälda

två belopp om tillsammans 2,450 kronor. Summan 7,550

kronor fördelas på de båda kommunerna i förhållande till fastigheternas

taxeringsvärden, varvid på kommunen A faller 4,737 och på kommunen

B 2,813 kronor. Härefter avdrages från det förra beloppet 2,150 och

från det senare 300 kronor, då alltså skall taxeras i kommunen A 2,587

och i kommunen B 2,513 kronor.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Riksdagens skrivelse Nr 444.

Till jordbruk hänföres åker- och ängsbruk, även då sådant drives

uteslutande för industriellt behov utan förening med annat jordbruk, så

ock husdjursskötsel. Trädgårdsskötsel, därunder inbegripen växtodling

under glas, räknas ock till jordbruk, så framt å egendomen därjämte

drives annat jordbruk samt trädgårdsskötseln icke drives såsom självständig

näring (handelsträdgårdsrörelse). I enlighet härmed kommer i

allmänhet icke såsom jordbruk i betraktande trädgårdsskötsel å tomter

eller å s. k. sommarnöjen, villaegendomar eller andra lägenheter, som

huvudsakligen avse bostadsändamål, exempelvis egnahem slägenheter,

vilka enligt gällande bestämmelser om villkoren för åtnjutande av egnahemslån

skola betraktas såsom bostadslägenheter, o. d.

Till jordbrukets binäringar skola räknas mejerihantering och kvarndrift,

som huvudsakligen avse förädling av det egna jordbrukets produkter,

samt sådan av jordbrukaren å den egendom, varå jordbruket

bedrives, eljest utövad verksamhet för förädling av produkter eller

beståndsdelar från egendomen, som sker huvudsakligen för husbehovsändamål

eller med huvudsaklig användning av jordbrukets inventarier,

driftsbyggnader och ordinarie arbetsbesättning. I enlighet härmed komma

exempelvis såsom binäringar till jordbruket i betraktande mejérihantering

vid vanliga s. k. herrgårdsmejerier, utvinning av torv och kalk samt

tillverkning av tegel huvudsakligen till husbehov o. s. v. Å andra sidan

komma såsom binäringar icke i betraktande förmalning av spannmål

mot ersättning, där ej verksamheten huvudsakligen avser förmalning av

spannmål från eget jordbruk, brännerihantering, tillverkning av tegel

eller utvinning av torv eller kalk huvudsakligen för försäljning samt

annan förädlings verksamhet, som icke avser husbehovsändamål utan

bedrives såsom särskild näring, i regel med särskild personal, särskilda

inventarier, maskiner o. d. eller särskilda byggnader eller inrättningar.

A egendomen bedriven försäljning av jordens beståndsdelar i oförädlat

skick är i regel att betrakta såsom binäring, men kan undantagsvis ske

under sådana förhållanden, att särskild näring bör anses föreligga.

Huruvida så skall anses vara fallet, t. ex. beträffande grusförsäljning,

lår jämväl bedömas med huvudsaklig ledning av här givna anvisningar.

För att försäljning, som uteslutande avser eget jordbruks eller dess

binäringars produkter, skall kunna anses såsom särskild näring, erfordras,

att försäljningen sker från handelsbod eller annat stadigvarande

försäljningsställe utom egendomens område.

Till jordbrukets binäringar skola vidare räknas sådana vid jordbruk

vanligen förekommande verksamhetsgrenar, som avse att annorledes

än i jordbruket och i regel mera tillfälligtvis nyttiggöra vissa

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Riksdagens skrivelse Nr 444.

jordbruksinventarier, såsom exempelvis hem siktning av djur för försäljning,

uthyrning av dragare, maskiner och redskap samt körslor mot

betalning, så ock sådana sysselsättningar vid sidan av det egentliga

jordbruksarbetet som biskötsel, hemslöjd samt jakt och fiske å egendomen.

Under skogsbruk inbegripes, utom upplåtelse av avverkningsrätt

till skog och avyttring av växande skog i samband med avyttring av

lastigheten, där icke inkomst av avyttringen av fastigheten i dess

helhet skall beskattas enligt bestämmelserna i 9 § 3 mom. c) 1) i bevillningsförordningen,

jordägares eller brukares tillgodogörande för eget

behov eller genom försäljning av virke i oförädlat skick, såsom timmer,

props, ved m. m., samt av bark, kottar o. d. ävensom av jordägaren

eller brukaren bedriven virkes förädling, så framt förädlingen

icke kan anses såsom särskild näring. Kolning samt utvinning av

biprodukter till skog, såsom tjära o. d., anses såsom särskild näring,

när verksamheten sker i mera avsevärd omfattning, t. ex. i fasta kolugnar,

i fasta tjärugnar e. d.; drives sådan verksamhet i sammanhang

med annan yrkesmässig förädlingsverksamhet, blir den eu del av

denna förädlingsverksamhet och inbegripes på den grund ej under

skogsbruk. Annan virkesförädling än kolning och utvinning av biprodukter

till skog anses såsom särskild näring, då förädlingen icke huvudsakligen

sker för husbehovsändamål. Under skogsbruk inbegripes icke

skogsavverkning å annans mark på grund av särskild upplåtelse.

Uppskattning av inkomst av rörelse in. m.

4 §•

De i 3:o) av anvisningarna till ledning vid taxeringen enligt förordningen

den 28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt

meddelade bestämmelser angående uppskattning av inkomst av rörelse

eller yrke, icke yrkesmässig verksamhet och tillfälliga inkomster, skola

lända till efterrättelse även vid motsvarande inkomsters taxering till

bevillning.

I övrigt skall vid bevillningstaxeringen iakttagas följande.

Med avseende å vad i 14 § b) av förordningen angående bevillning

av fast egendom samt av inkomst stadgas angående ort, där inkomst

av bankrörelse skall beskattas, iakttages, att, då rörelsen drivits

vid flera kontor, alla omkostnader och förluster under räkenskapsåret

av sådan beskaffenhet, att vid beskattning avdrag därför äger rum, på
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Riksdagens skrivelse Nr 444.

föras rörelsen i dess helhet, varefter beräkningen av den del av beskattningsbara

inkomsten, som belöper å varje särskilt kontor, sker på

följande sätt. De belopp, som enligt kontorets månadsrapporter vid

varje månads slut balanserats å kontorets in- och ntlåningsräkningar,

* sammanläggas och summan delas med månadernas antal, varefter den

sålunda erhållna kvoten anses utvisa medelbeloppet av kontorets in- och

utlåning för året. Efter det förhållande, vari denna in- och utlåning

står till den på enahanda sätt bestämda, sammanlagda in- och utlåningssumman

för alla kontoren, uträknas den del av beskattningsbara inkomsten,

som bör taxeras i den ort, där kontoret är beläget. Utelöpande

postremissväxlar inräknas icke i in- och utlåningsrörelsen.

Vidkommande inkomst av järnvägsdrift iakttages först, att därunder

ej inräknas skattskyldiga inkomst av sådan rörelse, som icke direkt

sammanhör med själva järnvägsdriften, t. ex. rederirörelse, ej heller

sådan inkomst, för vilken skattskyldig erlagt fastighetsbevillning eller

som beskattas såsom inkomst av fast egendom, såsom arrenden, hyror

och dylikt,

Vad vidare angår inkomst av järnvägsdrift, skall, vare sig driften

ägt rum uteslutande å egen bana eller uteslutande å främmande bana,

i varje kommun, där beskattning av järnvägens inkomst skall äga rum,

taxeras så stor del av den uppskattade inkomsten, som summan av järnvägens

inom kommunen till dess personal utbetalta avlöningsförmåner

__därunder inbegripet värdet av fria bostäder och andra naturaförmåner

— utgjort av järnvägens totala utgifter för sådan avlöning; och skall

därvid iakttagas, att i avlöningsförmåner skola inräknas såväl styrelseoch

revisorsarvoden som ock de bidrag till avlöning åt annan järnvägs

personal, vilka järnvägen i form av förvaltningsbidrag eller därmed liknande

bidrag käft att erlägga, att summan av utbetalta avlöningsförmåner

skall minskas med de bidrag av nu nämnd art, som influtit från

annan järnväg, att styrelse- och revisorsarvoden anses utbetalta inom

den kommun, där järnvägen haft sitt huvudkontor, att avlöningsbidrag,

som nyss nämnts, skall anses utbetalt i den kommun, där anslutningsstationen

är belägen, samt att avlöning i övrigt anses utbetald i löntagarens

bostadskommun, därest beskattning av järnvägens inkomst skall

äga rum därstädes, men eljest i den kommun, där löntagaren haft sm

huvudsakliga tjänstgöring vid järnvägen förlagd.

tiar skattskyldig, som idkat järnvägsdrift å egen bana, tillika för

egen räkning omhänderhaft trafiken å främmande bana, skall inkomsten

av rörelsen å vardera banan särskilt för sig beräknas. För detta ändamål

uppskattas först den behållna inkomsten av rörelsen i dess helhet, dock

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 samt. Nr 444. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Riksdagens skrivelse Nr 444.

utan avdrag vare sig för ränta å gäld eller för ersättning, som skolat

utbetalas för nyttjande av den främmande järnvägen. Det på detta

sätt bestämda totala driftsöverskottet fördelas därefter mellan de trafikerade

banorna efter sammanlagda trafikvärdet av vardera banans stationer.

Stationernas trafikvärden beräknas därvid såsom om banorna utgjorde

en enda järnväg, dock att för station, som tillhört båda banorna, stationens

uträknade trafikvärde uppdelas i två trafikvärden, allt eftersom

stationens trafik hänfört sig till den ena eller den andra banan. Från

den del av driftsöverskottet, som enligt denna beräkningsgrund kommer

på den främmande järnvägen, avdrages den ersättning, som skolat utbetalas

för nyttjandet av den främmande järnvägen, jämte ränta å gäld,

som kan anses belasta driften å densamma. Återstoden, som utgör den

skattskyldiges skattepliktiga inkomst av den främmande järnvägen, skall,

sedan fem procent tillgodoräknats den ort, där huvudkontoret för den

egna järnvägen varit beläget, fördelas mellan de kommuner, där den

främmande banans inkomst skall beskattas efter samma grunder, som

här ovan föreskrivits för fördelning av inkomst av järnvägsdrift å eu

enda bana. Från den del av driftsöverskottet, som faller på den skattskyldiges

egen järnväg, göres avdrag för ränta å gäld, som belastar

denna järnväg, varefter återstoden fördelas på nyssnämnda sätt mellan

de kommuner, där denna järnvägs inkomst skall taxeras. Den skattepliktiga

inkomst, ägaren av den främmande järnvägen har av densamma,

skall på enahanda sätt fördelas mellan de kommuner, i vilka den trafikerande

järnvägens inkomst av den främmande banan skall beskattas.

På liknande sätt förfares, om järnvägsdriften ägt rum å egen jämte

flera främmande banor eller uteslutande å främmande banor.

En stations trafikvärde beräknas till hälften av järnvägens bruttoinkomst

av stationens avsända och anlända godstrafik (ilgods, styckegods

och vagnslastgods), ökad med järnvägens bruttoinkomst av vid

stationen försålda personbiljetter. Gods, som i samtrafik eller transitotrafik

inkommit från främmande bana, räknas såsom avsänt från övergångsstationen;

likaså räknas till annan bana utgående gods såsom anlänt

till övergångsstationen. Såsom järnvägens station räknas härvid även

av densamma använd, annan järnväg tillhörig station.

I fråga om skattskyldigs inkomst av kanaldrift iakttages, att därunder

ej inräknas inkomst av fastighet, för vilken skattskyldig erlagt

fastighetsbevillning, eller som beskattas såsom inkomst av fast egendom,

ej heller inkomst av rörelse, som icke direkt sammanhör med kanalrörelsen,

såsom t. ex. rederirörelse. Den beskattningsbara inkomsten

fördelas till beskattning mellan den kommun, där nästföregående år

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Uiksdagens skrivelse Nr 444.

huvudkontoret var beläget och som tillgodoräknas fem procent av inkomsten,

samt de kommuner, som av kanalanläggningen berörts, i förhållande

till vissa för dessa kommuner bestänka fördelningstal. Dessa

fördelningsta-l, som efter den skattskyldiges hörande fastställas av Kungl.

Maj:ts befallningshavande att lända till efterrättelse, till dess annorlunda

förordnas, erhållas genom att till kilometertalet av kanalens längd inom

varje kommun lägga antalet slussar inom kommunen. Kanallängden,

vartill endast hänföras sträckor, som först genom kanalföretaget gjorts

segelbara, räknas i kilometer och tiondedelar därav, varvid bråkdel, som

ej uppgår till full tiondedel, bortfaller. Utgör kanalanläggning på någon

sträcka gräns mellan två kommuner, uppdelas fördelningstalet för denna

sträcka lika på vardera kommunen.

Vid taxering avföretag, som avser att med hjälp av ledning tillhandahålla

vatten eller elektrisk energi, skall hälften av den beskattningsbara

inkomsten upptagas i den kommun, där vattnet eller den elektriska

energien förbrukats, eller, då förbrukningen ägt rum inom olika kommuner,

fördelas dem emellan i förhållande till bruttoinkomsten därav

inom varje särskild kommun. Den andra hälften taxeras i den kommun,

där vattenverk eller kraftstation samt kontor varit förlagda, och fördelas,

om vattenverk eller kraftstation samt kontor legat å olika orter, till

beskattning emellan dessa orter efter den grund, som taxeringsmännen

finna skälig. Har vatten, gas eller elektrisk energi levererats till någon,

som utövar distribution därav, skall förbrukningen för leverantörens del

anses hava skett i den kommun, där leveransen ägt rum. Har förbrukning

ägt rum i utlandet, skall taxering ske såsom om den ägt rum

i den kommun, där huvudkontoret funnits.

Vid taxering av statens inkomst av rörelse, som avser att med

hjälp av ledning tillhandahålla elektrisk energi, skall, därest energi levererats

till statens kommunikationsverk, iakttagas följande: Inkomsten i

dess helhet beräknas i vanlig ordning. Från den samlade inkomsten

dragés därefter den del därav, som härrör från leverans av energi till

statens kommunikationsverk. Återstoden blir till bevillning taxerad inkomst.

Kan den inkomst, som härrör från leverans av energi till statens

kommunikationsverk, icke på annat sätt tillförlitligen beräknas, må den

upptagas till så stor del av hela inkomsten, som den till sagda verk

levererade energin utgör av all från kraftverket levererad energi. Den

taxerade inkomsten fördelas därefter mellan de olika kommunerna efter

samma regler, som gälla för fördelning enligt nästföregående stycke;

dock att vid fördelningen av den å förbrukningen belöpande delen av

s. 76 Kontrollera mot PDF

76 Riksdagens skrivelse Nr 444.

inkomsten hänsyn icke skall tagas till energi, som levererats till statens

kommunikationsverk.

5 §•

Utlänning, som efter därtill enligt särskild författning förvärvad

rätt reser omkring i landet och för egen eller annans räkning bjuder

ut till försäljning eller försäljer av honom medförda eller eljest i riket

befintliga varor, skall erlägga bevillning i enlighet med de i 8—14 §§

av bevillningsförordningen bestämda grunder; skolande vad sålunda är

vordet stadgat äga tillämpning även i det fall, att utlänning medför

utländska varor, som förut blivit under en eller annan form rekvirerade.

6 §•

Var och en skattskyldig bör för sin inkomst genom handel, hantverk

eller annan näring taxeras till bevillning efter inkomstens verkliga belopp,

antingen den näring, varigenom inkomsten erhålles, idkas för den skattskyldiges

egen räkning eller av honom bedrives såsom kommissionär

eller innehavare av annan persons yrkesrätt; och då den vid bevillningstaxeringen

för ett eller annat yrke påförda beskattning icke medför

eljest saknad rättighet för den skattskyldige till utövandet av detta yrke,

så äro taxeringsmännen icke pliktiga att undersöka och pröva behörigheten

till detsammas idkande.

Uppskattning av inkomst utav arbetsanställning, tjänst eller pension.

? §•

Lön och annan inkomst, som utgår i spannmål eller persedlar,

upptages med det kontanta belopp, den efter ortens medelpris utgör.

Värdet av bostadsförmån beräknas med ledning av i orten gällande

hyrespris eller i saknad av tillfälle till sådan jämförelse efter annan

grund, som taxeringsmännen finna tillämplig.

I avseende å inkomstberäkningen är särskilt att iakttaga, att, medan

å ena sidan allt som i tjänst eller uppdrag uppburits, därunder inbegripet

även vad som anvisats till bestridande av med tjänsten eller uppdraget

förenade särskilda kostnader, upptages till taxering, avdrag å andra sidan

får göras för samtliga utgifter, vilka äro att anse såsom kostnader för

fullgörande av tjänsten eller uppdraget.

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Riksdagens skrivelse Nr 444.

Yissa avdrag vid inkomstens uppskattning.

8 §''

Vid tillämpning av bestämmelserna om rätt till avdrag enligt 11 §

2 mom. bevillningsförordningen skola motsvarande bestämmelser i 5:o)

av anvisningarna till ledning vid taxering enligt förordningen den 28

oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt vara tillämpliga.

Allmänna föreskrifter.

9 §•

Huruvida skattskyldigs tillfälliga årsförlust (t. ex. genom kreaturssjukdom,

skeppsbrott, varulagers förstöring och dylikt) bör betraktas

såsom minskning i årets inkomst eller såsom kapitalförlust, pröve taxeringsmvndigheterna

efter rörelsens och förlustens storlek och beskaffenhet.

10 §.

Såsom beskattningsbar utdelning från aktiebolag, solidariskt bankbolag

eller ekonomisk förening upptages det belopp, som delägaren

nästföregående år från bolaget eller föreningen uppburit eller ägt uppbära

i utdelning i förhållande till sin andel eller insats, utan hänsyn till

vilka bolagets eller föreningens tillgångar som använts till utdelningen.

Har aktie, banklott eller andel under nästföregående år bytt ägare, upptages

utdelningen såsom inkomst för den, som varit ägare av den till

aktien, lotten eller andelen hörande kupongen eller eljest berättigad att

lyfta utdelningen vid den tidpunkt, då denna blev tillgänglig för lyftning.

Under utdelning, varom här är fråga, häniöres jämväl utdelning till

kommanditdelägare i solidariskt bankbolag.

Inkomst av utdelning å aktier och banklotter samt å insatser i

ekonomiska föreningar hänföres vid taxeringen till inkomst av kapital,

dock att vad i 3:o) av anvisningarna till ledning vid taxeringen enligt

förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt är stadgat därom, att

sådan utdelning under vissa angivna förutsättningar skall räknas såsom

inkomst av rörelse eller yrke även skall lända till efterrättelse vid bevillningstaxeringen.

I den män utdelningen är att hänföra till inkomst av

rörelse eller yrke, är den underkastad inkomstbevillning, även där den

åtnjutits av inländska aktiebolag, solidariska baukbolag och ekonomiska

föreningar.

Delägare i vanligt handelsbolag, enkelt bolag och rederi ävensom

delägare i kommanditbolag beskattas för den del av bolagets eller rede
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Riksdagens skrivelse Nr 444.

riets vinst nästföregående år, som på honom belöper, huru denna än

må hava av bolaget eller rederiet använts och oberoende av vad han

må hava lyftat av bolagets eller rederiets under nämnda år eller tidigare

förvärvade vinst.

11 §•

Till ledning vid tillämpningen av bestämmelserna i 12 § 3 mom.

a) bevillningsförordningen torde kunna tjäna följande exempel.

1. A, vilken i mantalskrivningskommunen taxerats till bevillning

för en inkomst av 400 kronor, har i annan kommun taxerats till bevillning

för 200 kronor och är sålunda icke fri från beskattning i mantalsskrivningskommunen.

Därest han är ensamförsörjare och bosatt inom

ort, å vilken vid beräknande av det till inkomst- och förmögenhetsskatt

beskattningsbara beloppet må åtnjutas ett avdrag av 600 kronor, skall

alltså vid taxering i mantalsskrivningskommunen avdragas hälften av

detta belopp eller 300 kronor samt av återstående 100 kronor medräknas

allenast hälften, vadan den till bevillning beskattningsbara inkomsten

utgör 50 kronor. År han däremot bosatt å sådan ort, att vid taxeringen

till inkomst- och förmögenhetsskatt må åtnjutas ett avdrag av 800 kronor

eller därutöver, eller är han såsom familjeförsörjare berättigad till

avdrag, som tillsammans med ortsavdraget uppgår till eller överstiger

nämnda summa, och alltså hälften av vad sålunda må avdragas vid

taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt motsvarar eller överstiger

hans till bevillning uppskattade inkomst, återstår icke någon

beskattningsbar del av densamma.

2. B har taxerats till bevillning för en inkomst av 630 kronor.

Därest han enligt bestämmelserna i 18 § av förordningen den 28 oktober

1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt är berättigad att vid

taxering till sådan skatt tillgodonjuta ortsavdrag och familjeavdrag med

tillhopa 1,000 kronor, skall alltså hans till bevillning beskattningsbara

inkomst beräknas sålunda, att, sedan från den taxerade inkomsten, 630

kronor, avräknats hälften av ovannämnda avdragsbelopp med 500 kronor,

återstående belopp av 130 kronor upptages såsom beskattningsbart till

hälften eller alltså med 65 kronor.

Därest den till bevillning taxerade inkomsten överstiger summan

av de vid taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt medgivna avdrag,

till vilka hänsyn skall tagas i nu förevarande avseende, blir det

till bevillning beskattningsbara beloppet vid tillämpning av bestämmelserna

i 3 mom. a) lika med den taxerade inkomsten med avdrag av tre

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Riksdagens skrivelse Nr 444.

fjärdedelar av nu ifrågavarande, vid taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt

medgivna avdrag.

Om sålunda en person taxerats till bevillning för en inkomst av

3,000 kronor och vid taxeringen till inkomst och förmögenhetsskatt är

berättigad tillgodonjuta avdrag med tillhopa 1,200 kronor, kan det till

bevillning beskattningsbara beloppet beräknas sålunda, att från den

taxerade inkomsten, 3,000 kronor, avdrages 3U av 1,200 kronor eller 900

kronor, vadan alltså återstår en beskattningsbar inkomst av 2,100 kronor.

Innebörden av stadgandenai 12 § 3 mom. b) belyses av följ ande exempel:

1. C har taxerats till bevillning för en inkomst av 3,000 kronor

samt är berättigad att vid taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt

tillgodonjuta ortsavdrag och familieavdrag med tillhopa 1,400 kronor.

Vid tillämpning enbart av de under 3 mom. a) meddelade bestämmelserna

skulle alltså den till bevillning beskattningsbara inkomsten utgöra

1,950 kronor. Därest emellertid den skattskyldige äger förmögenhet,

må — där ej sådant förhållande, varom i 3 mom. b) punkt 1) andra

stycket eller punkt 2) sägs, är förhanden — den beskattningsbara inkomsten

i anledning av nämnda avdrag icke sättas lägre än till 5 procent

av förmögenhetens vid taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt

uppskattade belopp. Har förmögenheten uppskattats till 50,000 kronor,

skall inkomsten av densamma anses hava utgjort 2,500 kronor, vartill

alltså den beskattningsbara inkomsten upptages. Om förmögenheten

uppgår till så stort belopp, att 5 procent därav motsvarar eller överstiger

den taxerade inkomsten, 3,000 kronor, upptages denna inkomst

i sin helhet såsom beskattningsbar inkomst.

2. D har taxerats till bevillning för en inkomst av 2,000 kronor

som enligt de under 3 mom. a) givna bestämmelser skall beräknas till

eu beskattningsbar inkomst av 1,000 kronor. Därest D taxerats för en

förmögenhet av 32,000 kronor, skall alltså enligt bestämmelserna i 3

mom. b) punkt 1) den beskattningsbara inkomsten upptagas till 1,600

kronor. Om emellertid D:s förvärvsförmåga till följd av exempelvis

sjuklighet varit nedsatt till hälften, bör beskattningsnämnd tillämpa den

nämnden tillagda befogenhet så, att av de enligt 3 mom. a) medgivna

avdrag, 1,000 kronor, hälften får avräknas å den till 1,600 kronor beräknade

inkomsten av förmögenhet. Den beskattningsbara inkomsten bör

alltså i detta fall bestämmas till 1,100 kronor. Därest den beräknade

inkomsten av förmögenhet i stället varit 1,500 kronor eller därunder, bör

den skattskyldige i nu angivna fall få tillgodonjuta de enligt 3 mom.

a) medgivna avdrag oavkortade och den beskattningsbara inkomsten

alltså utföras med 1,000 kronor.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Riksdagens skrivelse Nr 444.

Såsom exempel å icke särskilt angivna förhållanden, som böra föranleda

taxeringsmyndighet att medgiva undantag från bestämmelsen i 3

mom. b) punkt 1), må nämnas de fall, att skattskyldig har att utöva

omvårdnad av närstående person och på denna grund icke alls eller

allenast i mindre omfattning kan ägna sig åt särskild förvärvsverksamhet,

att skattskyldig avgått med pension från av honom innehavd tjänst,

att skattskyldig är änka, som vid tiden för mannens frånfälle icke innehaft

särskild anställning o. s. v.

Avdrag enligt 3 mom. b) 2) må medgivas utan hinder därav, att

inkomsten är att anse såsom inkomst av förmögenhet. Sådana utgifter

för annans underhåll, som avses i 11 § 2 mom. 4:o) c), må icke åberopas

såsom grund för avdrag enligt detta stycke.

Efterbeskattning.

12 §.

Till ledning vid tillämpning av bestämmelserna om efterbeskattning

må här anföras följande exempel:

Eu ensamförsörjare, mantalsskriven inom ort tillhörande ortsgrupp

V, har år 1921 till inkomstbevillning därstädes uppgivit ett belopp av

700 kronor. Hans till bevillning beskattningsbara inkomst blir då med

tillämpning av bestämmelsen i 12 § 3 mom. a) 100 kronor. År 1924

upptäckes, att deklarationen varit felaktig, i det att den skattskyldige

rätteligen bort uppgiva ett belopp av 2,000 kronor. Den beskattningsbara

inkomsten hade alltså med tillämpning av nyssnämnda lagrum ar

1921 rätteligen bort vara 1,250 kronor och till efterbeskattning vid

1924 års taxering skall upptagas ett belopp av 1,250—100 = 1,150

kronor. Detta belopp upptages — utan sammanblandning med den

beskattningsbara inkomst, som kan i vanlig ordning fastställas — i 1924

års taxeringslängd, som ligger till grund för samma års kommunala utdebitering.

Övergångsbestämmelse.

Har fast egendom eller del av fast egendom, som enligt de i

denna förordning meddelade bestämmelser är underkastad fastighetsbevillning,

icke under år 1920 haft särskilt taxeringsvärde sig åsatt, skall

sådant värde år 1921 åsättas egendomen eller egendomsdelen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1921.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 444.

81

Bilaga 2.

Förslag

till

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910

om inkomst- och förmögenhetsskatt.

Härigenom förordnas, att förordningen den 28 oktober 1910 om

inkomst- och förmögenhetsskatt ävensom de vid samma förordning

fogade särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen skola i nedan

angivna delar hava följande ändrade lydelse:

2 KAP.

Om skyldighet att erlägga skatt för inkomst.

3 §•

1 mom. Skyldig att erlägga skatt för inkomst är:

a) svensk medborgare, som författningsenligt är eller bör vara i

riket mantalsskriven:

för all inkomst, vare sig den förvärvats här eller utom riket;

b) - -----------------

c) utlänning:

för inkomst av här belägen fast egendom och av näring, som här

bedrivits, för härifrån uppburen lön eller pension samt för utdelning å

aktier i svenska aktiebolag, å lotter i svenska solidariska bankbolag

och å insatser i svenska ekonomiska föreningar;

skolande utlänning, som författningsenligt är eller bör vara härstädes

mantalsskriven, erlägga skatt jämväl för annan inkomst---

här använts.

2 mom. Skatt för inkomst erlägges vidare av:

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 sand. Nr 444.

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Riksdagens skrivelse Nr 444.

a) svenska aktiebolag — — — — — inrättningar, ekonomiska

föreningar och andra inländska juridiska personer, därunder inbegripna

ägare av för gemensamt behov avsatta så kallade besparingsskogar,

häradsallmänningar och andra likartade samfälligheter — —--—

utom riket; ävensom

b) utländska bolag: för inkomst av här belägen fast egendom

och av näring, som av bolaget här bedrivits, samt för utdelning å

aktier i svenska aktiebolag, å lotter i svenska solidariska bankbolag och

å insatser i svenska ekonomiska föreningar.

Vanliga handelsbolag,

taxeras icke, utan hänföres —

4 §•

kommanditbolag, enkla bolag och rederier

----bolagets eller rederiets inkomst.

5 §•

1 mom. Från skatt för inkomst frikallas:

a) medlem av konungahuset:

för av staten anvisat anslag samt för inkomst av kapital;

l)------------------

c) ------------------

om han icke är svensk medborgare:

för annan inkomst än inkomst av här belägen fast egendom eller

av näring, som han här bedrivit, samt härifrån uppburen lön eller pension;

dock att person tillhörande olönat konsulat jämte betjäning icke

är frikallad från utgörande av skatt för inkomst genom utdelning å

aktier i svenska aktiebolag, å lotter i svenska solidariska bankbolag

och å insatser i svenska ekonomiska föreningar;

om han är svensk medborgare:

för den inkomst, han åtnjutit av sin tjänst hos den främmande

makten;

d) utlänning eller i utlandet bosatt svensk undersåte, vilken

givit eller medverkat vid offentlig föreställning, som avses i gällande

förordning angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och

rättigheter:

för inkomst av föreställning, för vilken dylik avgift utgjorts eller

beträffande vilken befrielse från avgift jämlikt särskilt stadgande i samma

förordning åtnjutits; samt

e) ------- —------------

2 mom. Följande juridiska personer erlägga icke skatt för inkomst:

a)------------------

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Riksdagens skrivelse Nr 444.

b) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållningssällskap;
c)

kyrkor, akademier, vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk,

sjukvårds- och barmhärtighetsinrättningar jämte andra

fromma stiftelser ävensom stipendiefonder och pensionsanstalter;

dj------------------

e) — — — — — delägare;

f) — — — fordran; samt

g) nedannämnda juridiska personer för sådan inkomst av fast

egendom, som består i förmånen att för avsedda ändamål nyttja dem

tillhöriga fastigheter av nedan angivna beskaffenhet, nämligen:

regementen, officers- och underofficerskårer i fråga om deras vid

mötesplatser till begagnande under mötena uppförda byggnader;

nykterhetsföreningar i fråga om för deras verksamhet såsom sådana

avsedda byggnader, samt

enskilda samfund i fråga om kyrkobyggnader och bönehus.

7 §•

Vid den uppskattning, som för taxeringen äger rum, hänföras:

l:o) till inkomst av fast egendom följande av fast egendom här i

riket härflutna intäkter, nämligen:

a) inkomst, som av ägare eller med ägare likställd innehavare

eller av brukare åtnjutits under form av hyresfri bostad eller arrende

eller hyra;

b) inkomst av jordbruk med dess binäringar;

c) inkomst av skogsbruk;

d) —--— — lera och dylikt; samt

e) frälseränta och annan avgäld av fast egendom, därunder inbegripen

på grund av patronatsrätt uppburen tionde eller ersättning

därför;

2:o) till inkomst av kapital:

a) ränta å utlånade eller i räntebärande obligationer nedlagda eller

hos penningförvaltande verk eller enskilda insatta penningar;

b) utdelning å aktier, å lotter i solidariska bankbolag och å insatser

i ekonomiska föreningar; samt

c) inkomst, som åtnjutits från fast egendom i utlandet;

3:o) till inkomst av arbete:

a) inkomst av arbetsanställning eller tjänst, pension, livränta,

undantagsförmån och sådant periodiskt understöd, därför givaren enligt

10 § är berättigad till avdrag;

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Biksdagens skrivelse Nr 444.

b) inkomst av rörelse eller yrke, såvitt den icke, enligt vad ovan

sagts, skall upptagas såsom inkomst av fast egendom;

c) inkomst av icke yrkesmässig verksamhet och tillfälliga inkomster:
1)

vinster av tillfällig natur, därunder inbegripen vinst å icke

yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom, som förvärvats genom

köp eller byte och varit i säljarens ägo, om det är fast egendom under

mindre än tio år och eljest under mindre än fem år; samt

2) inkomst av tillfälliga uppdrag och annan här ovan ej särskilt

nämnd skattepliktig inkomst.

8 §•

Såsom inkomst taxeras icke:

andel, som vid bodelning tillfallit make, ävensom vad som förvärvats

genom giftorätt, arv eller testamente eller i hemföljd, morgongåva

eller fördel av oskiftat bo eller genom gåva, därunder inbegripet

sådant periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning,

därför givaren icke enligt 10 § är berättigad till avdrag;

vinst — — — — — fem år eller därutöver;

ersättning för skada--— — — olycksfallsförsäkring i annan

form än livränta tillfallit den försäkrade eller hans stärbhus;

kapital, som — — — stärbhus;

vad som — — — — —

å stat uppförd häst- och båtlega;

officerares lönetillägg för tjänstehästar;

anslag till skrivmaterialier---traktamentstagaren varit bosatt.

9 §•

Vid uppskattning av inkomst — — — — —

arrende- eller hyresavgift;

undantagsförmån, frälseränta och annan avgäld — — — — —

själva skola taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt;

pensioner och understöd på grund av förutvarande anställning i

skattskyldigs verksamhet;

kostnad för nödigt biträde i hemmet — — — med iakttagande

av att sammanlagda avdraget från olika inkomstkällor i intet fall må

överstiga 200 kronor;

kontors- och andra förvaltningskostnader;

kostnad för resor till och från arbetsplatsen, därest denna är be
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Riksdagens skrivelse Nr 444.

lägen på sådant avstånd från den skattskyldiges bostad, att den skattskyldige

skäligen kan anses behöva anlita särskilt fortskaffningsmedel;

kostnad för utövning av vetenskap, konst eller handaslöjd; samt

ränta å lånt anläggnings- och rörelsekapital;

så ock för avgifter till pensions-, änke- och pupill-, understödseller

annan sådan kassa, i vilken det ålegat någon på grund av hans

tjänst att vara delägare.

För värdeminskning å byggnader ävensom å gruvor, inventarier

och annan dylik egendom må avdrag ske — — — anvisningarna.

Har kooperativ förening av vinsten å sin kooperativa verksamhet

lämnat sina kunder, vare sig de tillhört föreningen eller icke, pristillägg,

rabatt eller annan sådan utdelning i förhållande till gjorda köp eller

försäljningar, må föreningen njuta avdrag för dylik utdelning.

10 §.

Skattskyldig äger vidare, i den mån avdrag icke verkställts på

grund av bestämmelserna i 9 §, rätt till avdrag för:

alla utskylder utom kronoutskylder;

ränta å gäld;

periodiskt understöd eller annan därmed jämförlig periodisk utbetalning

; dock att avdrag icke får ske för vad som utgivits för person,

som tillhör den skattskyldiges hushåll, eller eljest utbetalts såsom bidrag

till någons undervisning eller uppfostran;

sådan förlust å fast egendom eller verksamhet, som ej är att hänföra

till kapitalförlust; dock att avdrag för förlust å icke yrkesmässig

avyttring av fast eller lös egendom ej får ske med högre belopp än

som motsvarar den skattskyldiges inkomst av dylik avyttring;

försäkringspremier — — — — — pupillförsäkring, dock att avdrag,

som nu nämnts, ej må överstiga sammanlagt 200 kronor.

Svensk medborgare, — — — som här utövats.

11 §•

Vid taxering av inkomst — — — — — hänförliga utgifter, härunder

inbegripet vad den skattskyldige utgivit för person, som till hör

hans hushåll, samt vad han eljest utbetalt såsom bidrag till någons

undervisning eller uppfostran;

för ränta — — — — — nedlagda kapital;

för vad som använts till — — — — — skuld.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Riksdagens skrivelse Nr 444.

4 KAP.

Om skyldighet att erlägga skatt för förmögenhet.

12 §.

Skyldiga att erlägga skatt för förmögenhet äro:

a) svenska medborgare, som författningsenligt äro eller böra vara

i riket mantalsskrivna; samt

b) föreningar och samfund, — — — — — besparingsskogar,

häradsallmänningar och andra likartade samfälligheter — — — — —

äro skyldiga att erlägga skatt för inkomst:

för all den förmögenhet — — — utrikes ort;

c) — — — — — nedlagd.

Medlem av konungahuset är frikallad från utgörande av skatt för

förmögenhet.

Olönad — — — — — nedlagd.

16 §.

Till grund för uppskattningen — — — — — föremål för

taxering.

Fast egendom, frälseränta inbegripen, skall, där ej annorlunda

stadgas i de vid denna förordning fogade särskilda anvisningarna, upptagas

till sitt taxeringsvärde under nästföregående år.

Fordran, som ej är förfallen---fogade tabell I. Annan

säker fordran upptages till det belopp, varå den lyder. Osäker fordran

upptages till det belopp, varmed den kan beräknas inflyta. Värdelös

fordran upptages icke.

Annan för evärdlig tid — —--— yngstes ålder.

18 § 1 mom.

För svensk medborgare — — —

c) I enskilda fall, då skattskyldigs skatteförmåga på grund av särskilda

omständigheter (långvarig sjukdom, olyckshändelse, ålderdom,

underhåll av andra närstående än dem, för vilka han äger åtnjuta familje
avdrag,

eller annan därmed jämförlig omständighet) är väsentiigt---

enligt detta stycke.

d) ----

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Riksdagens skrivelse Nr 444.

22 §.

Har någon — — — för lågt taxerad, skall, efter det sådant

kommit till vederbörandes — — — berörda förfarande undandraga.

Efterbeskattning — — — — — bouppteckning blivit ingiven

för registrering. Stärbhuset svarar icke — — — — — i boet utgör.

24 § 1 mom.

Har behållningen i boet efter avliden här i riket mantalsskriven

svensk medborgare ej överstigit 20,000 kronor och har den avlidne

efterlämnat make, oförsörjda barn eller andra bodelägare, som vid hans

frånfälle varit beroende av honom för sin försörjning, må beskattningsnämnd

det år, varunder han avlidit, kunna medgiva befrielse från

den inkomst- och förmögenhetsskatt, som eljest skolat utgå på grund

av taxering under nämnda år. Under samma förutsättningar äger ock

beskattningsnämnd nästföljande år medgiva befrielse ej mindre från

nämnda inkomst- och förmögenhetsskatt än även från den inkomst- och

förmögenhetsskatt, som för den avlidnes inkomst och förmögenhet skolat

utgöras på grund av taxering, åsatt under sistnämnda år.

25 § 1 mom.

Akta makar skola taxeras en var för sin inkomst och förmögenhet,

dock att i fall, där ena maken haft inkomst- eller förmögenhet, däröver

förvaltningen rättsligen tillkommer den andra maken, den senare

skall taxeras härför.

Skulle i senare fallet avdrag — — — åtnjutas för hustru.

Hustrus inkomst av arbetsanställning eller tjänst samt av rörelse

eller yrke skall vid taxeringen medräknas allenast om och i den mån

ifrågavarande inkomst sammanlagt överstiger 200 kronor.

Särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen.

1:°)

Inkomst av fast egendom

7 § l:o)

I. Värdet av bostadsförmån — — — jaktstuga o. d.

I skattskyldigs inkomst — — — begagnas såsom bostad av den

i någon hans verksamhet använda tjänste- och arbetspersonalen---

ifrågavarande lägenheter.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Riksdagens skrivelse Nr 444.

Om och i deri mån den skattskyldige använder egen fastighet för

rörelse eller yrke upptages hyresvärdet — — — andel av dess värde.

II. Till inkomst av jordbruk räknas:

a) inkomst genom försäljning (ej realisation) av jordbrukets, ladugårdens

och trädgårdens produkter ävensom av levande och döda inventarier;
b)

inkomst genom direkt tillgodogörande av egendomens avkastning

:

för förbrukning i den skattskyldiges hushåll eller för den skattskyldiges

och hans familjs jämte personliga tjänares räkning eller för

förädling eller förbrukning i näring eller annan rörelse, som av den

skattskyldige drives; samt

för avlöning åt arbetspersonal, som icke tillhör den skattskyldiges

hushåll, för utgörande av undantagsförmåner eller eljest för fullgörande

av förpliktelse, som åligger den skattskyldige i förhållande till någon,

som icke tillhör hans hushåll;

skolande värdet av vad sålunda tillgodogöres beräknas med ledning

av ortens försäljningspris;

c) inkomst av jordbrukets binäringar. Beträffande vad som är att

hänföra till jordbrukets binäringar är stadgat i anvisningarna till förordningen

angående bevillning av fast egendom samt av inkomst.

Såsom kostnader — — — — —

lön och underhåll åt arbetspersonal, som uteslutande eller huvudsakligen

användes för.jordbruket och dess binäringar; skolande i fråga

om lön och underhåll — — — — tillämpning;

nyanskaffning (ej nyuppsättning) av levande och döda inventarier;

ägande i följd härav — — — — — eller nötning;

underhåll av byggnader —----inkomst av jordbruk.

III. Till inkomst av skogsbruk bänföres den inkomst, som någon

förvärvar dels genom tillgodogörande för egen räkning eller genom användande

i egen rörelse av skogseffekter från fastighet — — — — —

skadan nedgått i värde.

IV. -----

Y. I fråga om rätt till avdrag vid taxering av inkomst av annan

fastighet än jordbruksfastighet, komma särskilt i betraktande — — —

— — såsom sådan; dock att kostnader för underhåll och skötsel av

trädgård icke må avdragas till högre belopp än som motsvarar den

uppgivna inkomsten fråu trädgården.

VI. I fall som i 7 § bo) a) sägs anses såsom likställd med ägare:

den som innehar fast egendom med fideikommissrätt eller eljest på grund

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Riksdagens skrivelse Nr 444.

av testamentariskt förordnande; den som innehar fast egendom med stadgad

åborätt, med tomträtt eller med vattenfallsrätt; innehavare av s. k.

ofri tomt i stad och den, som eljest innehar fast egendom med ständig

eller ärftlig besittningsrätt; innehavare av skogsområde, som blivit av

staten upplåtet till bergshanteringens understöd, till kanalbolag eller till

stad eller annan menighet; innehavare av fast egendom, som är anslagen

till boställe eller eljest på lön, samt av lägenhet, som är avsöndrad från

annan egendom till besittning på viss tid eller på livstid.

2:o)

Inkomst av arbetsanställning eller tjänst, pension m. m.

7 § 3:o) a).

Till inkomst, som här avses, hänföras:

periodiskt understöd, så framt icke understödstagaren tillhört givarens

hushåll eller uppburit understödet såsom bidrag till sin undervisning

eller uppfostran.

Värdet av bostadsförmån, som tjänstinnehavare åtnjuter å fast egendom,

som är honom anslagen till boställe eller eljest på lön, upptages

på sätt i l:o) här ovan är angivet, under inkomst av fast egendom. I

andra fall-----efter ortens medelpris utgör.

3:o)

Inkomst av rörelse eller yrke, icke yrkesmässig verksamhet och tillfälliga

inkomster.

7 §, 3:o) b) och c).

Härunder upptagas:

1) inkomst av rörelse eller yrke såsom:

bergsbruk--— — — yrkesmässig verksamhet;

2) inkomst av icke yrkesmässig verksamhet och tillfälliga inkomster:

inkomst av tillfälliga uppdrag, som ej äro att hänföra till tjänste
uppdrag

eller yrkesmässig verksamhet, såsom uppdrag att ombesörja

försäljning av annans egendom, att verkställa utredning av dödsbo eller

att förrätta bouppteckning eller arvsskifte samt alla andra inkomstbringande

uppdrag av mindre stadigvarande natur;

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 samt. Nr 444.

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Riksdagens skrivelse Nr 444.

tillfälliga vinster och sådana skattepliktiga intäkter, som ej böra

hänföras under annan rubrik, såsom realisationsvinster, lotterivinster, inkomst

av patent- och därmed jämförliga rättigheter o. d.

Till inkomst av rörelse eller — — — — — näring, som av

honom drives.

Ränteinkomst och utdelning å aktier, banklotter samt å insatser i

ekonomiska föreningar äro icke alltid att anse såsom inkomst av kapital

utan kunna understundom utgöra inkomst av rörelse eller yrke. För

den, som driver bankrörelse, annan penning- eller lånerörelse, försäkringsrörelse

eller handel med värdehandlingar, är sålunda utdelning å aktier,

banklotter och insatser i ekonomiska föreningar att anse icke såsom

inkomst av kapital utan såsom inkomst av rörelse eller yrke. Huruvida

ränteinkomst för den, som driver rörelse eller yrke, är att anse såsom

inkomst av kapital eller såsom inkomst av rörelsen eller yrket, måste

bedömas med hänsyn till, huruvida det kapital, varifrån ränteinkomsten

härflutit, varit nedlagt i verksamheten eller ej.

Vid taxering av inkomst av rörelse eller — — — — — såsom

omkostnad.

Där i rörelse eller yrke förädlas eller förbrukas produkter från

eget jordbruk eller skogsbruk eller beståndsdelar från egen, i verksamheten

ej använd fastighet, får vid beräkningen av inkomsten av rörelsen

eller yrket avdrag ske för produkternas eller beståndsdelarnas värde

med belopp, varmed värdet skall ingå i inkomsten från fastigheten.

En ekonomisk förening är i beskattningshänseende att anse såsom

kooperativ, därest den är öppen och i sina angelägenheter tillämpar lika

rösträtt. För att en förening skall anses vara öppen fordras icke blott,

att den enligt sina stadgar är berättigad att när som helst antaga nya

medlemmar, utan också att den faktiskt visar sig villig att antaga till

medlem var och en, som är bosatt inom föreningens verksamhetsområde

eller tillhör dess angivna verksamhetskrets, förbinder sig att följa föreningens

stadgar och beslut och som därjämte skäligen kan antagas

komma att som medlem bidraga till förverkligandet av föreningens i

stadgarna angivna syfte. Den omständigheten, att styrelsen eller annat

föreningsorgan äger rätt att pröva inträdesansökningarna och avvisa

sådana sökande, som icke besitta nu nämnda kvalifikationer för medlemskap,

betager icke föreningen dess egenskap av öppen.

I det fall att en förening säljer till utomstående, kan den som regel

icke utan att förlora sin öppna karaktär vägra att mottaga som medlem

någon, som kan ådagalägga, att han plägar köpa förnödenheter genom

föreningen. Anser föreningens styrelse emellertid, att vederbörande

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Riksdagens skrivelse Nr 444.

köpare på grund av rent personliga förhållanden icke kan beviljas medlemskap

— i en stor förening, som säljer till utomstående, är det omöjligt

att i varje fall inskränka försäljningen till personer, som skulle vara

önskvärda som medlemmar — så bör föreningen för att anses såsom

öppen hava skyldighet att i ekonomiskt hänseende jämställa honom med

medlem, det vill säga giva honom samma återbäring på köpta varor

som medlem erhåller.

Kooperativa föreningars centralorganisationer äro att anse såsom

öppna, även om inträde beviljas blott sådana lokala föreningar, som fylla

av centralorganisationen uppställda krav på stadgar, skötsel och ekonomisk

soliditet och om endast ett enda företag inom varje område antages

såsom medlem. Vad angår kravet på lika rösträtt, så berövas en centralorganisation

icke dess kooperativa karaktär, om rösträtten bland dess

förstahandsmedlemmar, föreningarna, utövas efter föreningarnas medlemsantal.

4:o)

Inkomst genom utdelning från bolag m. m.

4 § och 7 § 2: o).

Såsom beskattningsbar utdelning från aktiebolag, solidariskt bankbolag

eller ekonomisk förening upptages det belopp, som delägaren nästföregående

år från bolaget eller föreningen uppburit eller ägt uppbära i

utdelning i förhållande till sin andel eller insats, utan hänsyn till vilka

bolagets eller föreningens tillgångar som använts till utdelningen. Har

aktie, banklott eller andel under nästföregående år bytt ägare, upptages

utdelningen såsom inkomst för den, som varit ägare av den till

aktien, lotten eller andelen hörande kupongen eller eljest berättigad att

lyfta utdelningen vid den tidpunkt, då denna blev tillgänglig för lyftning.

Under .utdelning, varom här är fråga, hänföres jämväl utdelning

till kommanditdelägare i solidariskt bankbolag.

Delägare i vanligt handelsbolag, enkelt bolag och rederi ävensom

i kommanditbolag beskattas för den del av bolagets eller rederiets vinst

nästföregående år, som på honom belöper, huru denna än må hava av

bolaget eller rederiet använts och oberoende av vad han må hava lyftat

av bolagets eller rederiets under nämnda år eller tidigare förvärvade

vinst.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Riksdagens skrivelse Nr 444.

5:6)

Yissa avdrag vid inkomstens uppskattning.

Avdrag är medgivet:

1) för alla omkostnader — — — egen bostad o. d.

Däremot är avdrag medgivet för allt, som kan inrymmas under

begreppet driftkostnader eller är att anse såsom kostnader för fullgörande

av arbetsanställning, tjänst eller tjänsteuppdrag. Dit höra t. ex. kostnader

för hyra och underhåll av arbetslokaler, för lön och underhåll åt

arbetspersonal, pensioner och understöd till förut anställd arbetspersonal,

förvaltningskostnad, accis, ränta å lånt kapital, som nedlagts i rörelse

eller yrke, resekostnader och ökning i levnadskostnader, då skattskyldig

för sin verksamhet måste vistas utom den vanliga bostadsorten o. s. v.

Under resekostnader faller även den nödvändiga och verkliga kostnad,

skattskyldig fått vidkännas för resor till och från arbetsplatsen, därest

denna är belägen på sådant avstånd från den skattskyldiges bostad, att

han behöft, anlita och anlitat särskilt fortskaffningsmeäel. År ersättning

för resekostnad och ökning i levnadskostnaderna vid skattskyldigs vistande

utom den vanliga bostadsorten särskilt anvisad, och skall sådan

ersättning taxeras såsom inkomst, får avdraget härför icke överstiga

den sålunda anvisade ersättningens belopp. Då för dessa kostnaders

bestridande — — — inkomst för barnet. Gift kvinna, som av förvärvsverksamhet

är i avsevärd grad förhindrad att ägna sig åt hemmets

skötsel, äger att från sin inkomst av dylik verksamhet avdraga kostnaden

för nödigt biträde i hemmet, dock högst 200 kronor. — — —

avdragas från annan inkomst.

Kan tillförlitlig utredning icke vinnas, i vad mån ränta å upplånat

kapital hänför sig till fastighet eller till rörelse eller till särskilda fastigheter

eller till särskilda slag av rörelse, må vid uppskattningen av inkomstbeloppen

från de olika inkomstkällorna ränteutgifterna fördelas till

avdrag å dessa efter förhållandet mellan bruttoinkomsternas inbördes

storlek.

Åven indirekta kostnader — — — vara beskattningsbar inkomst.

Slutligen äger avdrag rum

3) för vissa utgifter — — — ränta å allt slags gäld, om räntan

ej avdragits vid beräkningen av inkomst från särskild inkomstkälla,

sådan förlust å fast egendom eller verksamhet, som ej är att anse såsom

kapitalförlust, periodiskt understöd och andra sådana utbetalningar, som

grunda sig på en rättsligt eller frivilligt åtagen förpliktelse. Vad som

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Riksdagens skrivelse Nr 444.

utgivits för person, tillhörande den skattskyldiges hushåll, eller vad som

eljest utbetalts såsom bidrag till någons undervisning eller uppfostran

får icke avdragas.

6:o)

Uppskattning av förmögenhet.

Såsom förmögenhet taxeras — — lustjakter och dylikt, med
räknas

vid taxeringen.

År fordran för sin tillkomst — — — hava en varaktighet av

minst fem år.

Fast egendom upptages till sitt taxeringsvärde under nästföregående

år. Om sådant värde då icke varit åsatt eller omständighet inträffat,

som kan under en taxeringsperiod påkalla förändrad värdering,

skall fastigheten upptagas till det taxeringsvärde, som under löpande

året bestämmes. Eljest gäller såsom allmän grund för uppskattning av

egendom---ej få såsom skuld avdragas.

7:°)

Om efterbeskattning.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1921.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Riksdagens skrivelse Nr 444.

Bilaga 3.

Förslag

till

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910

om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.

Härigenom förordnas, att 2 § 1 mom., 3, 4, 7, 11, 13 och 14 §§,

15 § 1 mom., 16 §, 18 § 2 mom., 23 § 1 mom., 25, 27 och 30 §§, 31 §

1 mom., 32, 41 och 45 §§, 49 § 1 mom., 50 §, 52 § 2 mom., 54 § 6

mom. och 59 § 1 mom. i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter

och förfarandet vid taxering i nedan angivna delar

ävensom det vid samma förordning fogade formulär nr 1 skola hava

följande ändrade lydelse.

2 §. 1 mom.

Skyldighet att avgiva — — —

a) verk eller bolag — — —

b) svensk medborgare, som är här i riket mantalsskriven, därest

han under nästföregående år vant taxerad till inkomst- och förmögenhetsskatt

eller inkomstbevillning eller sagda år åtnjutit så stor inkomst

av beskaffenhet att kunna taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt

och vid samma års utgång ägt så stor förmögenhet, att inkomsten och

en sextiondedel av förmögenheten tillsammans uppgått till minst 600

kronor;

c) annan skattskyldig, som nästföregående år varit taxerad till

inkomst- och förmögenhetsskatt eller inkomstbevillning eller åtnjutit så

stor inkomst av beskaffenhet att kunna taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt

och vid sagda års utgång ägt så stor förmögenhet, att

inkomsten och en sextiondedel av förmögenheten tillsammans uppgått

till minst 100 kronor;

skolande vid beräkning — — — därför.

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Riksdagens skrivelse Nr 444.

3 §•

Deklaration skall avgivas på heder och samvete samt i enlighet

med härvid fogat formulär (formulär nr 1) dels med avseende å---

beräknats.

I fråga om fast egendom, som är belägen inom två eller flera

kommuner, samt beträffande rörelse eller yrke, som drivits i två eller

flera kommuner, skall angivas, huru enligt den uppgiftspliktiges mening

inkomsten därav bör med avseende å bevillningstaxeringen fördelas

mellan de särskilda kommunerna. Enahanda gäller vid skattskyldighet

inom olika i samma kommun belägna administrativa områden, inom

vilka menighet äger utöva beskattningsrätt.

För svenskt aktiebolag och svenskt solidariskt bankbolag uppgives

särskilt bolagets kapital.

För nu nämnt bolag uppgives därjämte---taxerade inkomst

och bolaget därför påförda kronoutskylder ävensom vad av sagda inkomst

utdelats till delägarna;---prövningsnämnden.

Deklaration, som avgives — — — löpande året.

4 §''

För beräkning av inkomst av fast egendom inom riket, som användes

i jordbruksnäring och som, vare sig den består — — — äge

jordbrukare, som ej kan lämna uppgifter om naturaförmåners värde i

penningar, att i deklarationen beträffande nämnda förmåner endast ifylla

uppgifterna om förmånernas beskaffenhet och myckenhet.

7 §•

Ägare eller--— begagnade lägenheter.

Å uppgiftsblanketten skall jämväl angivas det värde, vartill egendomen

enligt den uppgiftspliktiges mening skäligen bör taxeras.

Möter i fall---meddelanden.

11 §•

Till ledning---

1 :o)---

2:o)--—

e) av styrelse eller likvidatorer för svenskt aktiebolag eller svenskt

solidariskt bankbolag, som under nästföregående år lämnat utdelning

till delägarna, ävensom av ekonomisk förening, som under nämnda år

lämnat utdelning å insatser i föreningen;

1) i fråga om solidariskt bankbolag, ekonomisk förening och sådant

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Riksdagens skrivelse Nr 444.

aktiebolag, därifrån utdelning å aktie på grund av lag eller bolagsordning

icke får uppbäras av annan än den, som i behörig ordning styrkt

sin äganderätt till aktien;

uppgift å delägare eller medlemmar, som uppburit eller ägt uppbära

utdelning, samt å utdelningens belopp;

2)----

/) av vanligt handelsbolag, kommanditbolag och rederi för registreringspliktigt

fartyg:

dels uppgift enligt deklarationsformulär nr J angående — — —

förlusträkning;

g) av styrelse för verk eller bolag — — — arbetsgivare beträffande

de under nästföregående år i hans rörelse eller yrke anställda

personer:

enahanda uppgift — — — förmåner.

Efter anmaning vare en var arbetsgivare pliktig att lämna uppgift

angående avlöningsförmåner åt andra hos honom anställda personer

än de här ovan under g) nämnda.

Beträffande pension — — — skall uppgivas.

I övrigt — — — avlöningsförmån; och skall vidare iakttagas, att,

där uppgiven avlöningsförmån avser kortare tid än helt år, upplysning

meddelas om den tidrymd, för vilken förmånen utgått.

Vid fullgörandet — — — enligt deklarationsformulär nr 1. Där

så ske kan, bör — — — nationalitet.

Samtliga uppgifter —--avser.

Styrelse för bankbolag, sparbank eller annan penningförvaltande

inrättning är skyldig att efter anmaning lämna uppgift om namngiven

skattskyldigs ränteinkomst från den penningförvaltande inrättningen

ävensom om beloppet av den skattskyldiges innestående medel vid viss

angiven tidpunkt.

13 §.

1 mom. Deklarationer---magistraten i den stad eller lands
fiskalen

i det distrikt, där den skattskyldige är — — — meddelas.

2 mom. De i 11 § — — — magistraten i den stad eller landsfiskalen

i det distrikt, där den taxering — — — ledning.

14 §.

Deklaration — — — före den 1 mars.

Möter för den, som enligt lag är skyldig föra handelsböcker, eller

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Riksdagens skrivelse Nr 444.

för delägare i vanligt handelsbolag, kommanditbolag eller rederi hinder

att avlämna deklaration — — — iöre den 15 april.

Uppgift, som — — — skall avgivas.

Deklaration och annan uppgift — — — föra handelsböcker, och

delägare i vanligt handelsbolag, kommanditbolag eller rederi må efter

anmälan —--går till ända.

15 § 1 mom.

Rätt till anmaning — — — enligt 18 § medför.

Anmaning tillsändes den uppgiftspliktige---magistraten

och å landet landsfiskalen i orten —--anmaningen.

16 §.

Har uppgiftspliktig under nästföregående år inom annat distrikt

än där han har att avgiva deklaration själv eller i bolag ägt, innehaft

eller brukat fast egendom eller drivit rörelse eller yrke, åligger honom

att å ort, som i varje fall vederbör, avlämna särskild uppgift till ledning

för beräkningen av den därstädes beskattningsbara inkomsten av

fastigheten, rörelsen eller yrket. Denna uppgift skall i varje särskilt

fall vara så uppställd, som deklarationsformuläret anvisar i fråga om

uppgift till ledning vid taxering för inkomst av fast egendom och rörelse

eller yrke.

I fråga om — — — beträffande deklaration.

Efter anmaning vare ock en var annan, som ägt, innehaft eller

brukat fast egendom eller idkat rörelse eller yrke å ort, där han icke

är skyldig erlägga inkomst- och förmögenhetsskatt, pliktig att för bevillningstaxeringen

avlämna uppgift, som ovan sägs, för varje dylik ort.

Uppgiftspliktig, som inom två eller flera kommuner drivit rörelse

av nedan angivna beskaffenhet, skall för varje sådan kommun, i överensstämmelse

med vad därom är med avseende å taxering till inkomstbevillning

särskilt stadgat, meddela upplysningar i följande hänseenden.

Skattskyldig, som drivit bankrörelse, skall vid uppgifterna foga utdrag

--— månads slut. Skattskyldig, som idkat järnvägsdrift, skall uppgiva

beloppet av sina utgifter för avlöningsförmåner och dessa utgifters

fördelning på varje kommun, genom vilken järnvägen framgår, samt på

kommun, där järnvägen haft huvudkontor, ävensom, där skattskyldig,

som idkat järnvägsdrift å egen bana, tillika för egen räkning omhänderhaft

trafiken å främmande bana eller där skattskyldig idkat järnvägsdrift

å flera främmande banor, varje stations trafikvärde. Skattskyldig,

som drivit företag, vilket avser att med hjälp av ledning tillhandahålla

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 samt. Nr 444. 16

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Riksdagens skrivelse Nr 444.

vatten, gas eller elektrisk energi, skall uppgiva den eller de kommuner,

där huvudkontor varit beläget, där vatten-, gas- eller kraftverk funnits

och där vatten, gas eller elektrisk energi förbrukats, ävensom bruttoinkomsten

av företaget inom varje särskild kommun.

Vad här ovan i denna paragraf är stadgat galle även vid skattskyldighet

inom olika i samma kommun belägna administrativa områden,

inom vilka menighet äger att utöva beskattningsrätt.

Uppgift enligt denna paragraf — — — magistraten i den stad,

eller landsfiskalen i det distrikt, där taxeringen i fråga skall ske--

— enligt denna paragraf.

18 § 2 mom.

Samma påföljd inträder — —--förvaltningsberättelse, så ock där

i 6 § sista stycket omförmält verk eller bolag---sådan berättelse.

23 § 1 mom.

Granskning av de skattskyldigas deklarationer må verkställas endast

av följande personer — — — prövningsnämnd ävensom av särskilt

tillkallad sakkunnig, varom i 30 och 45 §§ förmärs, i fråga om deklaration,

för vars behandling hans biträde påkallas.

För innehållet — deklarationerna förstöras.

Vad nu är sagt om deklaration gälle även beträffande uppgift,

som omförmäles i 11 § sista stycket.

25 §.

Taxeringsnämnd utgöres — — — kan uppgå till elva.

Ordföranden och en ledamot — — — återkalla detsamma.

Övriga ledamöter — — — inom taxeringsdistriktet erlagt bevillning

eller inkomst- och förmögenhetsskatt.

27 §.

Magistratsperson, häradsskrivare eller landsfiskal må ej utan laga

förfall — — — taxeringsnämnden.

30 §.

Taxeringsnämndens sammanträden — — — deltaga.

Nämnden äger, där så anses erforderligt, tillkalla sakkunnigt

biträde.

Taxeringsnämnderna böra — — — senast den 15 juni.

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Riksdagens skrivelse Nr 444.

31 § 1 mom.

Taxeringsnämnds ordförande — — —

h) att då inkommen uppgift om inkomst eller förmögenhet avser

skattskyldig — — — skall för inkomst eller förmögenhet taxeras inom

distriktet, utvisar, att skattskyldig utom distriktet ägt, innehaft eller

brukat fast egendom eller drivit rörelse eller yrke, lämna vederbörande

— — — meddelande om förhållandet;

i) att å deklaration---pensionsförsäkring.

32 §.

Det åligger taxeringsnämnden att införa — — —

i inkomstlängden skattskyldigs namn och civilstånd samt antalet

barn, för vilka skattefritt avdrag äger rum, och dels i avseende å inkom

stbevillning uppskattad inkomst, taxerat belopp, skattefritt avdrag

enligt 12 § 3 mom. a) bevillningsförordningen och inkomstens beskattningsbara

belopp, dels ock i avseende å inkomst- och förmögenhetsskatt

taxerat belopp, beloppet av skattefria avdrag och beskattningsbart belopp

samt i fråga om svenskt aktiebolag och svenskt solidariskt bankbolag

bolagets kapital — — — för eu var jämlikt lagen om allmän

pensionsförsäkring avgiftspliktig enligt förordningen om inkomst- och

förmögenhetsskatt beräknat taxerat belopp, därest detsamma icke införts

på grund av föreskriften här ovan, ävensom det avgiftsbelopp---

man talslängden.

Har skattskvldig icke avlämnat — — — som må ingå i taxerat

belopp.

Å titelbladet---sammanföras.

Där taxeringsnämnden medgiver — — — anteckningskolumn.

Enahanda gäller vid tillämpning av bestämmelserna i 12 § 3 mom. b)

1) i bevillningsförordningen.

Finnes inom distriktet — — — å denna del av fastigheten

likasom, därest av inkomst tiv fast egendom eller rörelse eller yrke

endast en del härflutit från municipalsamhället, i inkomstlängdens anteckningskolumn

skall göras anteckning om beloppet härav ävensom

angivas, huru stor del av den till bevillning inom kommunen beskattningsbara

inkomsten med hänsyn till den inkomst, som härflutit från

municipalsamhället, är att hänföra till detta.

År kommun uppdelad i olika församlingar, som var för sig hava

att bestrida utgifter för kyrkliga eller andra ändamål, eller i olika skoldistrikt

och är fast egendom belägen eller har rörelse eller yrke drivits

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Riksdagens skrivelse Nr 444.

inom flera dylika förvaltningsområden, skall i inkomstlängden angivas,

huru stor del av inkomsten av den fasta egendomen eller rörelsen eller

yrket härflutit från och huru stor del av den till bevillning inom kommunen

beskattningsbara inkomsten med hänsyn härtill är att hänföra

till varje förvaltningsområde.

I stad böra taxeringsnämnderna — — — ledamöter.

4L §.

Prövningsnämnd skall bestå — —---föreslagna perso
nerna.

Ledamöterna i prövningsnämnden böra så utses, att nämnden,

såvitt förhållandena medgiva, kommer att utgöras av ett efter beskattningens

belopp och mängden av de skattskyldige skäligen lämpat antal

ägare av fast egendom, näringsidkare och andra inkomsttagare samt att

— — — ledamöter i nämnden.

45 §.

Kungl. Maj ds befallningshavande äger, där så anses erforderligt,

dels tillkalla sakkunnig person att biträda prövningsnämnden och dels kalla

taxeringsnämnds ordförande eller vid förfall — — — där nämnden

sammanträder.

49 § 1 mom.

Över prövningsnämnds beslut---den skattskyldige uppgivit.

Besvären ställas till kammarrätten och skola före klockan tolv på

sista helgfria dagen i december månad det år, då taxeringen ägt rum,

vid påföljd, om den tid försittes, att besvären icke varda upptagna till

prövning, ingivas till Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län, där

taxering ägt rum; dock må icke den omständigheten, att besvären i

stället för till sistnämnda myndighet ingivits eller insänts till kammarrätten,

utgöra hinder för deras upptagande till prövning, därest besvären

dit inkommit före utgången av den härovan stadgade besvärstid. I

sådant fall skola besvären av kammarrätten omedelbart överlämnas till

vederbörande befallningshavande för vidare behandling på sätt i 2 mom.

är stadgat.

50 §.

Den, som taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt, till bevillning

för fast egendom eller till bevillning för inkomst i fall, där sådan

taxering icke bort honom åsättas,

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Riksdagens skrivelse Nr 444.

den, som taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt å ort, där

han icke är skattskyldig för dylik skatt,

den, som taxerats till bevillning för samma fasta egendom eller

inkomst å mer än en ort eller eljest å ort, där han icke varit för egendomen

eller inkomsten skattskyldig,

den, som utan att vara uppgiftspliktig eller, där han varit uppgiftspliktig

och i stadgad ordning avlämnat behörig deklaration eller uppgift,

mot innehållet i deklarationen eller uppgiften blivit taxerad till inkomstoch

förmögenhetsskatt eller bevillning, men icke erhållit underrättelse

om taxeringen så tidigt, att han kunnat anföra besvär över taxeringen

i den ordning, varom i 49 § stadgas,

så ock den, som efterbeskattats å ort, där han icke eljest taxerats

till inkomst- och förmögenhetsskatt eller bevillning det år, efterbeskattningen

skett,

äge att häröver anföra besvär hos kammarrätten.

Besvären skola inom natt och år, efter det att utskylder vederbörande

avfordrats, ingivas till Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län,

inom vilket taxering skett, vid påföljd, om den tid försittes, att besvären

icke varda upptagna till prövning; dock må icke den omständigheten,

att besvären i stället för till sistnämnda myndighet ingivits eller

insänts till kammarrätten, utgöra hinder för deras upptagande till prövning,

därest besvären dit inkommit före utgången av den stadgade besvärstiden.

I sådant fall skola besvären av kammarrätten omedelbart överlämnas

till vederbörande befallningshavande.

Sedan besvären inkommit till Kungl. Maj:ts befallningshavande,

förfares med ärendet i enahanda ordning, som i 49 § 2 mom. stadgas.

Avse besvären taxering för samma fasta egendom eller inkomst

å mer än en ort och hava utskylder därför avfordrats vederbörande å

olika tider, räknas besvärstiden från det senaste kravet.

52 § 2 mom.

Ordförande---biträdande tjänsteman eller sakkunnig få

icke — — — skadan.

54 § 6 mom.

Ledamöterna i prövningsnämnd, sakkunnigt biträde hos taxeringseller

prövuingsnämnd samt de taxeringsnämndsordförande eller av Kungl.

Maj:ts befallningshavande förordnade ledamöter i taxeringsnämnd, som

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Riksdagens skrivelse Nr 444.

på Kung!. Maj:ts befallningshavandes kallelse inställt sig antingen till

sådant sammanträde, som i 28 § omförmäles, eller före eller under

prövningsnämndens sammanträde för upplysningars meddelande, äga

åtnjuta, om de äro bosatta å annan ort än sammanträdesorten, traktamentsersättning

under såväl sammanträdes- som resdagar med nitton

kronor om dagen och övrig ersättning för resekostnaderna enligt fjärde

klassen av gällande resereglemente samt, om de äro bosatta å sammanträdesorten,

traktamentsersättning med femton kronor om dagen. Ersättning

efter ovannämnda grunder tillkommer jämväl ledamot i prövningsnämnd,

som efter kallelse av ordföranden inställt sig för att deltaga

i protokollsjustering.

Om sakkunnig för sitt biträde åt beskattningsnämnd måst verkställa

mera omfattande utredning eller undersökning, ankomme på Kungl.

Maj:ts befallningshavande att bestämma den särskilda gottgörelse, som

härför må till honom utgå.

59 § 1 mom.

Inom riksräkenskapsverket må vid granskning---för skatt
skyldig

uträknade skatt, men däremot i avseende å verkställd taxering

— — — ägande kammarrätten att, där gjord anmärkning föranleder

talan inför kammarrätten, föreskriva erforderlig rättelse.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1921.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 444.

103

Bilaga. 4.

Förslag

till

förordning om kommunal progressivskatt för åren 1921—1924.

Härigenom förordnas som följer:

1 §''

Kommunal progressivskatt utgöres för vart och ett av åren 1921

till och med 1924 för varje till inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbart

belopp, som överstiger, i fråga om andra skattskyldiga än

svenska aktiebolag och solidariska bankbolag, 3,000 kronor samt i fråga

om bolag, som nu nämnts, 6 procent av det bolagets kapital, vartill

hänsyn skall tagas vid bolags taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt.

Hava makar blivit särskilt taxerade till inkomst- och förmögenhetsskatt,

skall den kommunala progressivskatten fördelas på makarna

i samma förhållande som inkomst- och förmögenhetsskatten.

Därest skattskyldig taxeras för barns inkomst och förmögenhet,

skall jämte den skattskyldige barnet ansvara för den å dess inkomst och

förmögenhet belöpande del av den kommunala progressivskatten.

2 §.

1 mom. För andra skattskyldiga än svenska aktiebolag och solidariska

bankbolag utgör progressivskattens grundbelopp för den del av

det beskattningsbara beloppet, som överstiger

3,000

kronor,

men

icke

6,000

kronor .......

.........Va

procent

6,000

»

»

»

10,000

» ......

........ 1

10,000

»

»

25,000

» ......

.......... 2

»

25,000

»

»

»

40,000

» ......

.......... 3

»

40,000

»

»

»

60,000

» ......

.......... 4

»

60,000

»

»

»

100,000

»

.......... 5

»

100,000

»

150,000

» ......

.......... 6

»

150,000

»

»

»

200,000

» .....

.......... 7

»

200,000

»

.......... 8

» ,

dock att skattens grundbelopp icke må i något fall överstiga 6 procent

av det beskattningsbara beloppet.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Riksdagens skrivelse Nr 444.

2 mom. För svenskt aktiebolag och solidariskt bankbolag utgör

progressivskattens grundbelopp för den del av det beskattningsbara beloppet,

som, i förhållande till bolagets kapital, överstiger

6 procent, men icke 11 procent ........................................*........... 1 procent

11 » » »16 » ................................................... 2 »

16 » » » 21 » 3 »

21 » » » 26 » .................................................. 4 »

26 » » » 34 » 5 »

34 » d » 42 » 6 »

42 » » » 52 » 7 »

52 » ......................................................................................... 8 » ,

dock att skattens grundbelopp icke må i något fall överstiga 5 procent

av det beskattningsbara beloppet.

3 mom. Progressivskattens grundbelopp upptages i fulla krontal,

med iakttagande av att belopp, som icke uppgår till fullt krontal, bortfaller.

3 §•

Av progressivskattens grundbelopp skola sjuttiofem procent (kommunandelen)

i den utsträckning och i enlighet med de föreskrifter, som

i förordningen angående särskilda grunder för utgörande av 1921—1924

års allmänna kommu nalutskylder m. m. stadgas, användas till täckande

av vederbörande kommuners, församlingars och skoldistrikts skattebehov.

Återstående. tjugofem procent (utjämningsandelen) skola i den utsträckning

och i enlighet med de föreskrifter, som särskilt stadgas,

uttagas för användning till utjämning av skattetrycket olika kommuner

eller andra menigheter emellan. Uppbörd av utjämningsandel skall äga

rum först sedan Kungl. Maj:t för varje år, efter att hava prövat hela

behovet av medel för utjämning, meddelat särskild föreskrift därom.

4 §•

Skattskyldig uppföres till kommunandel av progressivskatten i den

eller de kommuner, där han under nästföregående år åtnjutit inkomst,

för vilken taxering till bevillning skall äga rum, och till utjämningsandel

i den kommun, där han taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt.

Har skattskyldig inom olika kommuner åtnjutit inkomst, för vilken

taxering till bevillning i samma kommuner skall äga rum, skall å honom

belöpande kommunandel av progressivskatten fördelas mellan kommunerna

i förhållande till storleken av hans inom varje kommun taxerade till

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Riksdagens skrivelse Nr 444.

jämna hundratal kronor reducerade bevillningspliktiga inkomst, beträffande

inkomst av fast egendom, rörelse eller yrke utan sådant avdrag som

jämlikt bevillningsförordningen 11 § 2 mom. l:o) a) och 2 mom. 2:o) a)

är medgivet för genom fastighetsbevillning beskattat belopp av sex för

hundra av taxeringsvärdet för jordbruksfastighet och fem för hundra av

taxeringsvärdet för annan fastighet.

År skattskyldig icke pliktig utgöra bevillning inom någon kommun,

upptages han till kommunandel av progressivskatt i den kommun,

där han taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt. Detsamma skall

gälla, om kommunandelen icke uppgår till 50 kronor.

Därest vid fördelning av progressivskatt annan kommun än den,

där skattskyldig taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt, skulle tillföras

belopp understigande 20 kronor, uppföres skattskyldig jämväl till

detta belopp i sistnämnda kommun.

Med kommuner likställas i denna paragraf sådana församlingar och

skoldistrikt, som utgöra delar av kommun och för vilkas skattebehov

må uttagas kommunal progressivskatt.

(Se vidare den särskilda anvisningen.)

5 §•

1 mom. Taxeringen till kommunal progressivskatt verkställes i

den kommun, där skattskyldig taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt,

i samband med taxeringen till dylik skatt.

2 mom. Det åligger den taxeringsnämnd, som har att verkställa

taxeringen till kommunal progressivskatt, att upprätta förslag till fördelning

jämlikt 4 § mellan olika kommuner av skattens kommunandel.

Förslaget skall införas i taxeringsnämndens protokoll och underställas

prövningsnämnden, vars beslut angående lördelningen skall intagas i

prövningsnämndens protokoll.

3 mom. Det åligger, i fråga om taxeringsnämndens förslag till

fördelning av progressivskattens kommunandel, denna nämnds ordförande

och, i fråga om prövningsnämndens beslut angående samma fördelning,

Konungens befallningshavande att genom utdrag av vederbörande nämnds

protokoll underrätta såväl den skattskyldige som vederbörande kommuner,

församlingar och skoldistrikt om nämnda förslag och beslut. Liknande

underrättelse skall, i fråga om prövningsnämndens beslut i enahanda

ordning tillställas, vad beträffar Stockholms stad, överståthållarämbetet,

och, vad beträffar övriga orter, vederbörande häradsskrivare pcb magistrater,

vilka det åligger att om beslutet göra behörig anteckning i taxeringslängden.

Genom vederbörande kommunala myndighets försorg

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 samt. Nr 444. 14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Riksdagens skrivelse Nr 444.

skall motsvarande anteckning göras i de avskrifter av taxeringslängden,

som enligt 36 § 4 mom. i förordningen om taxeringsmyndigheter och

förfarandet vid taxering finnas tillgängliga i kommunen.

Underrättelse, varom i detta mom. sägs, skall vederbörande tillställas

inom tre veckor efter beskattningsnämnds sista sammankomst,

eller, där särskilt sammanträde för justering av nämndens beslut hållits,

från den dag, då sammanträdet ägt rum.

6 §•

Därest efter anförda besvär över taxeringsnämnds, prövningsnämnds

eller kammarrättens beslut eller eljest taxering till bevillning eller inkomst-

och förmögenhetsskatt ändras eller bliver någon åsatt, skall samtidigt

vidtagas den ändring i taxeringen till progressivskatt eller verkställas

den taxering till sådan skatt, som därav må föranledas.

Om någon på grund av efterbeskattning påföres särskild inkomstoch

förmögenhetsskatt, skall han, om efterbeskattningen därtill föranleder,

särskilt upptagas till progressivskatt till behörigt belopp.

7 §•

1 mom. Har behållningen i boet efter avliden här i riket mantalsskriven

svensk medborgare ej överstigit 20,000 kronor och har den avlidne

efterlämnat make, oförsörjda barn eller andra bodelägare, som vid hans

frånfälle varit beroende av honom för sin försörjning, må beskattningsnämnd

det år, varunder han avlidit, kunna medgiva befrielse från kommunal

progressivskatt, som eljest skolat utgå på grund av taxering under

nämnda år. Under samma förutsättning äger beskattningsnämnd nästföljande

år medgiva befrielse ej mindre från nämnda skatt än även från

den kommunala progressivskatt, som för den avlidnes inkomst eller förmögenhet

skolat utgöras på grund av taxering, åsatt under sistnämnda år.

2 mom. För den progressivskatt, som påföres för avliden persons

inkomst eller förmögenhet, svare stärbhuset icke med mera än tillgångarna

i boet. År boet skiftat, svare bodelägare icke för mera än

vad av skatten å hans lott belöper och i intet fall med mera än hans

lott i boet utgör.

8 §-

I taxeringslängden skola av taxeringsnämnden i den kommun, där

taxeringen äger rum, i särskilda kolumner införas uppgifter om progressivskattens

grundbelopp ävensom kommunandel och utjämningsandel av

densamma.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 444.

107

9 §■

Till ledning vid tillämpning av bestämmelserna i denna förordning

utfärdar Konungen erforderliga tabeller.

10 §.

Bestämmelserna i 39, 49, 50, 60 och 61 §§ i förordningen om

taxeringsmyndigheter och förfarande vid taxering skola i tillämpliga

delar lända till efterrättelse även med avseende å taxeringen till och

fördelningen rörande kommunal progressivskatt.

Anvisning vid 4 §.

Där fördelning av kommunal progressivskatt på olika kommuner

enligt 4 § skall äga rum, tages beträffande annan inkomst än inkomst

av fast egendom, rörelse eller yrke alltid hänsyn till den bevillningspliktiga

inkomsten, d. v. s. de belopp, som enligt deklarationsblanketten

nr 1 under »Sammanställning för bevillningstaxeringen» skola upptagas

vid rubrikerna »Inkomst av kapital enligt B», »Inkomst av arbetsanställning,

tjänst eller pension enligt C I» samt »Inkomst av icke yrkesmässig

verksamhet och tillfälliga inkomster enligt C III». »Inkomst av

frälseränta» beräknas utan avdrag av 5 procent av räntans taxeringsvärde.

I fråga om »Annan inkomst av fast egendom enligt A II» tages hänsyn

till det belopp, som skall upptagas under »Sammanställning för bevillningstaxeringen».

I fråga om övrig inkomst av fast egendom ävensom

inkomst av rörelse eller yrke tages däremot hänsyn till de belopp, som

i de med »Bilaga till A I» och »Bilaga till B» betecknade blanketter

skola inom inramning upptagas vid rubrikerna »Bevillningspliktig inkomst:

''Återstående inkomst’ enligt uppgift ovan».

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1921,

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Riksdagens skrivelse Nr 444.

Bilaga. 5.

Förslag

till

förordning angående särskilda grunder för utgörande av 1921 — 1924 års

allmänna kommunalutskylder m. in.

1 §•

För utgörande av vart och ett av 1921—1924 års allmänna utskylder

till kommuner, församlingar och skoldistrikt skola, utan hinder

av vad i förordningarna den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse på

landet och i stad, förordningen den 28 maj 1862 om kommunalstyrelse

i Stockholm, förordningen den 21 mars 1862 om kyrkostämma samt

kyrkoråd och skolråd, ävensom förordningen den 20 november 1863

om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm stadgas, gälla

nedan angivna särskilda grunder.

2 §■

Vad i de förordningar, som angivas i 1 §, är stadgat om »inkomst

av kapital och arbete» skall i stället gälla »inkomst av fast egendom,

kapital och arbete».

3 §•

1 mom. Kommunal progressivskatt i enlighet med förordningen

om kommunal progressivskatt för åren 1921—1924 skall i den utsträckning,

varom nedan stadgas, uttaxeras till täckande av kommuns, församlings

och skoldistrikts skattebehov.

2 mom. I första hand skall, utom i det fall, varom i 4 mom.

sägs, kommunal progressivskatt, i den mån tillgängligt belopp av kommunandelen

därtill förslår, användas till täckande av en Ijärdedel av

det belopp, som av kommunalstämma, kommunalfullmäktige, allmän rådstuga

eller stadsfullmäktige till utdebitering beslutats.

3 mom. År tillgängligt belopp av kommunandelen av den storlek,

att detsamma icke jämlikt bestämmelserna i föregående mom. behövt i

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Riksdagens skrivelse Nr 444.

sin helhet tagas i anspråk, skall, därest kommun och församling sammanfalla

eller kommun består av flera församlingar eller flera skoldistrikt,

överskottet avräknas på vad kyrkostämma eller kyrkostämmor till utdebitering

beslutat, dock med högst en fjärdedel av utdebiteringens hela

belopp. Består en församling av flera skoldistrikt eller ett skoldistrikt

av flera församlingar, skall progressivskatten i första hand användas

för den större enhetens behov.

Därest stad, i vilken särskild folkskolestyrelse jämlikt bestämmelserna

i lagen den 25 juni 1909 angående folkskoleväsendet i vissa städer

finnes, utgör flera församlingar, må utdebitering av kommunal progressivskatt

ej ske för församlingarnas behov.

4 mom. Består en församling eller ett skoldistrikt av flera kommuner,

skall rätten att i första hand använda progressivskatt tillkomma

församlingen eller skoldistriktet, och äga kommunerna den rätt till avräkning

av kommunal progressivskatt, som eljest enligt 3 mom. 1 stycket tillkommer

församlingar eller skoldistrikt. Utgöra, där en församling består

av flera kommuner, de särskilda kommunerna egna skoldistrikt,

eller utgöra, där ett skoldistrikt består av flera kommuner, de särskilda

kommunerna egna församlingar, skola kommunerna äga företrädesrätt

till överskottet.

5 mom. Kommunal progressivskatt må ej tagas i anspråk för

municipalsamhälles räkning och ej heller till täckande av utgifter, som

beslutats av fattigvård sstämma eller fattigvårdsfullmäktige.

4 §.

Om någon för efterbeskattning taxerats till kommunal progressivskatt,

skall sådan skatt påföras honom till det belopp, som skulle på

honom belöpt, därest beskattning i rätt tid ägt rum. Detsamma skall

gälla, därest kommun, församling eller skoldistrikt efter besvär tillföres

progressivskatt, som icke beräknats vid utdebiteringen det år, då beskattningen

rätteligen bort ske.

Kommunal progressivskatt, som sålunda påföres skattskyldig, upptages

i vederbörande kommuns, församlings eller skoldistrikts utgiftsoch

inkomststat bland sådana inkomster, som tagas i beräkning, innan

utdebiteringsbehovet fastställes.

5 §.

Den debiterings- och uppbördslängd, som jämlikt § 64 i förordningen

om kommunalstyrelse på landet och § 154 i förordningen om

kommunalstyrclse i stad skall upprättas, skall för varje skattskyldig

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Riksdagens skrivelse Nr 444.

upptaga: varje skattskyldig till namn och bostad; antalet aV de hos

honom mantalsskrivna personer; taxeringsvärdet å fast egendom, särskilt

för i mantal satt jord, särskilt för jordbruksfastighet utan mantal

och särskilt för annan fastighet; den i förhållande till taxeringsvärdet

av varje slag av fastighet beräknade inkomsten; den beskattningsbara

inkomsten av fast egendom, kapital och arbete; tillgängligt belopp av

progressivskattens kommunandel ävensom utjämningsandel av progressivskatten;

samt beloppet av den skattskyldige påförda kommunalutskylder

med särskilt aktgivande på de olika skatter och övriga avgifter, som

däri ingå. Till bestyrkande av uppbörden skall längden slutligen innehålla

särskilda kolumner för anteckning om inbetalningar, restantier och

avkortningar.

Debiterings- och uppbördslängd, som jämlikt § 64 i förordningen

om kommunalstyrelse på landet skall upprättas, uppgöres enligt bifogade

formulär litt. B och skall innehålla hänvisning till de beslut, på vilka

årets utdebitering sig grundar.

Debiterings- och uppbördslängd, som jämlikt § 64 i förordningen

om kommunalstyrelse i stad skall uppgöras, inrättas i enlighet med

de närmare föreskrifter, som magistraten meddelar.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1921.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagen» skrivelse Nr 444.

(110 a)

Bil. till förordningen ang. särskilda grunder för utgörande av 1921 —1924 års allmänna kommunalutskylder m. m.

Formulär litt. B.

Debiterings- och uppbördsliingd ä kommunal utskylder i N. N. socken för 19....

Utskylder påföras: Enligt kommunalstämmans beslut den 20 oktober 19... med 2 kronor pr 100 kronors inkomst.

> kyrkostämmans > >25 > » > 50 öre » > » > till kyrkan.

> > » > » » » » 30 öre för man och 15 öre för kvinna till skolan.

» vederbörliga beslut med progressivskattens hela kommunandel ( procent av kommunandelen).

N:r

Den skattskyldiges

Fastigheter

Antal

mantals-

skrivna

personer

Taxeringsvärde

Beräknad

inkomst

Till- gängligt

belopp

av den

kommu- nala pro- gressiv- skattens

kommun- andel

Den

kommu- nala pro- gressiv- skattens

utjäm- nings- andel

U t s

k

y 1 d

e

r

;

! Anteckningar om in- betalningar och

restantier

1

i

Avkortningar

Anmärk-

ningar

Till

skatte-

utjäm-

ning

Till den borgerliga

kommunen

Till kyrkan

Till

skolan

Personliga av

gifter

-

Summa

namn och yrke eller

titel

bostad

a

S»:

3

W

5’

Ö

0

1

å i man- tal satt

jord

å jord- bruks- fastighet

utan

mantal

å annan

fastighet

av i

mantal

satt

jord

å 6 %

av jord- bruks- fastig- het utan

mantal

4 6%

av annan

fastighet

4 5%

av fast

egendom,

kapital o.

arbete,

beskatt- ningsbart

belopp

Summa

Pro-

gressiv-

skatt

Skatt i

förhål- lande till

bevill- nings- taxeringen

Pro-

gressiv-

skatt

Skatt i

förhål- lande till

bevill- nings- taxeringen

Pro-

gressiv-

skatt

Skatt i

förhål- lande till

bevill- nings- taxeringen

Män

å.....öre

Kvinnor

å......öre

Å utjäm- nings- andelen

Å övriga

ut-

skylder

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

1

K,

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

i

Karlfelt, N., major ..

Glittringe

Glittringe säteri 11

2

Sven Persson, arrenda-

mtl, Yskvarn ......

41

33

800,000

—

—

—

44,000

—

48,000

—

—

—

2,200

—

15,000

—

65,200

—

856 41

285

47

285

47

758

53

1 304

—

97

38

326

—

—

—

—

—

12

80

4

95

2 789

18

Bet.

—

—

—

-

—

—

—

—

Bo förs.

tor.....................

Lugn ås

Lugnås Nr 1, pastors-

1 3

Anders Svensson, hem-

boställe, 1 mtl......

6

7

10,000

—

—

—

—

—

960

~~

—

—

—

—

—

960

—

_

—1

—

—

—

19

20

4

80

—

—

—

1

80

1

05

26|85

1 «■

Konkurs.

mansägare............

Berga

Berga 1 mtl, Brunnby

4

Petter Krantz, sko-

utjord ...............

10

13

20,000

—

3,000

—

—

—

1,200

180

—

—

—

320

—

1,700

—

—

—

—

—

_

—

—

34

—

—

8

50

—

—

—

3

—

1

9 5

47*46

| Bet.

—

—

—

—

—

—

—

—

Yantinge, under Berga

1

1

1,000

50

100

150

3

75

80

_

15

R.

5

Berg. N., kronoarren-

dator..................

Mora kungsladugård

Mora kungsladugård 1

7

5

qn nnr»

1 ftM

2,200

4,000

er

5

13

80

2

20

2

,5

1 99* RA

j Bet.

6

Utby aktiebolag ......

Utby

Utby Nr 1, 3 mtl,

Utby ångsåg.........

_

90,000

200,000

5,400

10 000

30 000

45,400

75

25

25

65

908

10

227

1 235

_

—

0. s. v.

I

N. N. den 2 december 19...

På kommunalnämndens vägnar

N. N.

Ordförande.

Att förestående debiterings- och uppbördslängd blivit å kommunalstämma donna dag granskad och godkänd, betygas.

N. N. i sockenstugan den 21 december 19....

N. N.

Stämmans ordförande.

N. N.

N. N.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 samt Nr 444.

Marcus’ Boktr.-A.-B., 1920.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 444.

(110 b)

Bilaga till förordningen ang. särskilda grunder för utgörande av

1921—1924 års allmänna kommunalutskylder m. m.

Formulär till debetsedel.

Debetsedel

å kommunalutskylder i N. N. socken för år 19.

Fol................... N:r ............ Karlfeldt, N., major, Glittringe.

!

Debet

Beräknad

inkomst

Utdebitering

per 100 kr.

Till

skatte-

utjäm-

ning

U t s

Till den borgerliga

kommunen

kylde

Till kyrka och

skola

r

Personliga

avgifter

Summa

1

till den

borger- iga kom- munen

till

kyrka

och skola

Pro- ''

gressiv- :

skatt !

Skatt i för- hållande

sill bevill- ningstaxe- ringen

Pro-

gressiv-

skatt

Skatt i f

hållanc

till bev

ningstas

ringer

5r-

.e

11-

e-

Män

Kvin-

nor

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Kr. 1

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

För

i mantal satt jord .........

48 000

—

—

—

—

—

960

—

—

—

240

—

—

—

—

—

1200

—

jordbruksfastighet utan

mantal .....................

—

—

2

_

_

50

*

annan fastighet ............

2 200

-

—

—

—

44

—

—

—

11

—

—

—

—

’—

55

—

! *

inkomst av fast egendom,

■

kapital och arbete ......

15 000

—

—

—

—

—

300

—

—

—

75

—

—

—

—

—

375

:

inkomst och förmögenhet..

—

-

—

—

—

-

285

47

758

58

—

—

97

88

1 141

88'';

»

41 mantalsskrivna män å

1

30 öre........................

12

80

33 mantalsskrivna kvinnor

å 15 öre ..................

-

1

4

95

i 4

1

95

Summa

65 2001-

! 2

j -

50

285 4 3

758

53

1 304 -

97 88 826j -

12 so

4''B5 2 789 is

På N. N. soekeus kommunalnämnds vägnar:

N. N.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 samt. Nr 444.

Marcua’ Boktr.-A.-B 1920.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 444.

in

Förslag

till

Bilaga. 6.

förordning angående beräkning av utlagor, som skola utgå i förhållande till

1921—1921 års taxering till bevillning för inkomst eller efter de för utgörande

av kommunalutskylder stadgade grunder.

Härigenom förordnas,

dels att, där fråga är om utgörande i förhållande till taxeringarna

till .bevillning under vart och ett av åren 1921 till och med 1924 av

avgifter i enlighet med resolutioner grundade å förordningen den 11 juli

1862 angående allmänt ordnande av prästerskapets inkomster eller förordningen

den 1 november 1872 angående ordnande av prästerskapets

i de territoriella församlingarna i Stockholm avlöning, till bevillning

uppskatta inkomst skall ersättas med till bevillning uppskattad inkomst

av kapital och arbete samt till bevillning beskattningsbar inkomst ersättas

med det belopp, varmed den skattskyldiges till bevillning beskattningsbara

inkomst av fast egendom, kapital och arbete må överstiga

hans bevillningspliktiga inkomst av fast egendom;

dels att eljest, där ej annorlunda särskilt föreskrivits, vad i avseende

å utlagors utgörande i allmän författning eller annorledes stadgas

om bevillningstaxerad eller till bevillning beskattningsbar inkomst av

kapital och arbete, beträffande utlagor som skola utgå i förhållande

till taxeringarna till bevillning under vart och ett av åren 1921 till och

med 1924, i stället skall gälla bevillningstaxerad eller till bevillning

beskattningsbar inkomst av fast egendom, kapital och arbete;

dels ock att, där i allmän författning föreskrivits, att utlagor skola

utgå efter de för utgörande av kommunalutskylder i allmänhet stadgade

grunder, för det fall att särskild utdebitering av sådana utlagor äger

rum, med kommunalutskylder förstås sådana utskylder till kommun, som

utgöras i förhållande till beräknad inkomst av fast egendom och bevillningstaxerad

inkomst.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1921

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Riksdagens skrivelse Nr 444.

Under åberopande av den av utskottet lämnade, ovan återgivna

motivering får riksdagen härmed tillkännagiva,

I. att riksdagen med förklarande, att Eders Kungl. Maj:ts i nedannämnda

propositioner framlagda förslag, nämligen

i propositionen nr 191, förslag till kommunalskattelag,

i proposition nr 216, förslag till ändrad lydelse av §§ 15 och 35

i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars

1862 m. m.,

i proposition nr 222, förslag till lag om ändrad lydelse i vissa

delar av förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars

1862 m. m.,

i proposition nr 223, förslag till ändrad lydelse av 52 och 55 §§

i stadgan angående skjutsväsendet den 22 juni 1911,

i proposition nr 224, förslag till lag om ändrad lydelse av 19, 20

och 21 §§ i lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december

1910 m. m.,

i proposition nr 225, förslag till lag om ändrad lydelse av 1 och

3 §§ i lagen om skogsaccis och om virkestaxering den 11 ^oktober

1912,

i proposition nr 227, förslag till förordning angående upphörande

av allmänna taxeringar till bevillning av fast egendom samt av inkomst

m. m.,

i proposition nr 357, förslag till lag om ändrad lydelse av 17

kap. 6 och 12 §§ liandelsbalken m. in.,

i proposition nr 358, förslag till ändring av vissa delar av lagen

den 23 oktober 1891 angående väghållningsbesvärets utgörande på

landet,

icke kunnat av riksdagen bifallas, samt

att Eders Kungl. Maj:ts i proposition nr 400 framlagda förslag

till förordningar om ändring i vissa delar dels av förordningen den

28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt, dels ock av förordningen

samma dag om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid

taxering icke kunnat i oförändrat skick av riksdagen antagas,

i avvaktan på eu fullständig kommunalskattereform antagit de

såsom bilagor till utskottets utlåtande fogade förslag:

A. till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den

28 oktober 1910 angående bevillning av fast egendom samt av inkomst

(bih 1);

B. till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den

28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt (bil. 2);

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Riksdagens skrivelse Nr 444.

C. till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den

28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering

(bil. 3);

D. till förordning om kommunal progressivskatt för åren 1921—

1924 (bil. 4);

E. till förordning angående särskilda grunder för utgörande av

1921—1924 års allmänna kommunalutskvlder m. m. (bil. 5);

F. till förordning angående beräkning av utlagor, som skola

utgå i förhållande till 1921—1924 års taxering till bevillning för inkomst

eller efter de för utgörande av kommunalutskylder stadgade

grunder (bil. 6);

II. att riksdagen medgivit, att det av riksdagen i skrivelse till

Eders Kungl. Maj:t den 30 maj 1908 nr 190 lämnade medgivande om

ersättning i vissa fall av allmänna medel åt till svenska kyrkan hörande

församlingar på grund av lindring för främmande trosbekännare vid

utgörande av vissa avgifter, som belöpa å inkomst av kapital eller arbete,

må gälla även för det fall, att skattelindringarna avse avgifter för

inkomst av fast egendom, kapital eller arbete;

Härjämte får riksdagen anhålla, att Eders Kungl. Maj:t täcktes,

med beaktande av de synpunkter, som i utskottets här ovan återgivna

utlåtande i särskilda avseenden framhållits,

A. föranstalta om förnyad, skyndsam och allsidig prövning av

frågan om en reformerad kommunalskattelagstiftning samt för riksdagen

snarast möjligt framlägga det förslag, vartill denna prövning må

föranleda;

B. föranstalta om särskild och skyndsam, förnyad utredning av

frågan om den kommunala beskattningen av skog med aktgivande å ena

sidan på kommunernas behov av säkra och stadigvarande skattekällor,

å andra sidan av angelägenheten att främja ett uthålligt skogsbruk,

börande härvid tagas i övervägande, huruvida och i vad mån den

kommunala skogsbeskattningen må ske i form av en fastighetsskatt

grundad på skogsmarkens värde jämte inkomstskatt eller skogsaccis i

sammanhang med skogens avverkning, samt för riksdagen snarast

möjligt framlägga det förslag, vartill utredningen må föranleda;

C. föranstalta om skyndsam utredning angående ändrade grunder

för dels beskattningsnämndernas organisation och taxeringsförfarandet,

dels uppskattning av fäst egendoms värde, avsedda att lända till

efterrättelse vid den allmänna fastighetstaxering, som enligt utskottets

mening bör verkställas under år 1922, samt för 1921 års riksdag framlägga

det förslag, vartill utredningen må föranleda;

Bihang till riksdagens ''protokoll 1920. 14 sand. Nr 444.

15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Riksdagens skrivelse Nr 444.

D. föranstalta om skyndsam utredning om ordnande av frågan om

skattskyldigs rätt till avdrag från de på grundval av bevillningstaxerad

inkomst av fast egendom påförda utskylder till den borgerliga och kyrkliga

kommunen för belopp, motsvarande erlagd skogsaccis, samt för

1921 års riksdag framlägga det förslag, vartill utredningen må föranleda;
E.

föranstalta om förnyad utredning av frågan om beskattning av

moder- och dotterföretag med särskild hänsyn till beskattning av utländska

dotterföretag i Sverige samt den kommunala beskattningen av

moder- och dotterföretag, samt för riksdagen framlägga det förslag,

vartill utredningen må föranleda.

Stockholm den 18 juni 1920.

Med undersåtlig vördnad.

STOCKHOLM, ISAAC MAHCUS'' BOKTRYCKEHI-AKTIEBOLAG, 1920.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

Formulär till författnings förslag it å sill. 94—102.

(Detta ark avskiljes vid blankettens ifyllande och

medföljer ej deklarationen vid avlämnandet.)

Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande.

Deklaration skall för en var upptaga inkomst och förmögenhet, varför han är underkastad beskattning här i riket, samt

angiva inkomsten nästföregående kalenderår eller, i fall då räkenskapsår ej sammanfaller med kalenderår, det räkenskapsår, som

tilländagå^ närmast före den 1 mars det löpande åre1, ävensom förmögenheten vid utgången av näst föregående kalenderår eller,

i ovan omförmälda fall, räkenskapsår.

Skyldighet att avgiva deklaration åligger utan anmaning:

a) verk eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag eller står under offentlig

kontroll;

b) svensk medborgare, som är här i riket mantalsskriven, därest han under nästföregående år varit taxerad till inkomstoch

förmögenhetsskatt eller inkomstbevillning eller sagda år åtnjutit så stor inkomst av beskaffenhet att kunna taxeras till inkomstoch

förmögenhetsskatt och vid samma års utgång ägt så stor förmögenhet, att inkomsten och en sextiondedel av förmögenheten

tillsammans uppgått till minst 600 kronor;

c) annan skattskyldig, som nästföregående år varit taxerad till inkomst- och förmögenhetsskatt eller inkomstbevillning

eller sagda år åtnjutit så stor inkomst av beskaffenhet att kunna taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt och vid samma års

utgång ägt så stOT förmögenhet, att inkomsten och en sextiondedel av förmögenheten tillsammans uppgått till minst 100 kronor;

skolande vid beräkning av enskild skattskyldigs inkomst och förmögenhet hänsyn tagas till hustrus och barns inkomst och

förmögenhet, därest, enligt vad nedan sägs, den skattskyldige är uppgiftspliktig därför.

Efter anmaning vare även en var annan skyldig att avgiva deklaration.

Äkta makar skola uppgiva en var sin inkomst och förmögenhet. Har äktenskapet blivit ingånget före den 1 januari 1921,

skall mannen dock uppgiva hustruns inkomst och förmögenhet, därest de ej varit rättsligen undantagna från mannens förvaltning.

Har skattskyldig hemmavarande eller av honom helt eller delvis underhållna barn, som ej uppnått 21 år, skall, därest barnen

icke själva skola taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt, den skattskyldige i sin deklaration eller i bilaga till densamma

uppgiva sådana barns inkomst och förmögenhet. När i deklarationen uppgives inkomst, som tillkommit barn, för vilkas inkomst

den skattskyldige är uppgiftspliktig, böra barnens namn och storleken av deras inkomst från varje särskild inkomstkälla uppgivas.

Den, som ej är svensk medborgare, skall uppgiva sin nationalitet.

Vanligt handelsbolag, kommanditbolag och rederi för registreringspliktigt fartyg skall till ledning för taxering av delägare

lämna uppgift, innehållande upplysningar enligt deklarationsformuläret om bolagets eller rederiets fasta egendom, inkomst och förmögenhet

ävensom om värdet av varje delägares andel eller lott i bolaget eller rederiet samt om den del av inkomsten, som belöper

å varje delägare.

Deklaration, som skall avgivas utan anmaning, ävensom uppgift, som ovan förmäles, skall vara avlämnad före den 1 mars.

Endast den, som enligt lag är skyldig föra handelsböcker eller som är delägare i vanligt handelsbolag, kommanditbolag eller rederi,

får åtnjuta anstånd, dock ej längre än till den 15 april. Härför fordras emellertid, att anmälan, att hinder mött, skriftligen göres

före den 1 mars hos ordföranden i taxeringsnämnden.

Avlämnas ej deklaration inom behörig tid, vare den skattskyldige förlustig rätten att överklaga taxering, för vilken

deklarationen skolat ligga till grund. Underlåtenhet att avlämna uppgift, varom ovan sägs, medför för den försumlige påföljd

av böter.

Har någon i deklaration eller uppgift mot bättre vetande uteslutit eller till för lågt belopp upptagit inkomst eller förmögenhet,

böte från och med 25 till och med 1,000 kronor. Om genom det oriktiga meddelandet föranletts, att skattskyldig icke

blivit taxerad eller blivit för lågt taxerad, kunna böterna förhöjas utöver sistnämnda belopp, dock högst med fem gånger det skattebelopp,

som genom det svikliga förfarandet undandragits.

Deklaration eller ovan omförmäld uppgift avlämnas eller insändes på den uppgiftspliktiges eget äventyr i betalt brev med

allmänna posten antingen till ordföranden i taxeringsnämnden eller ock i Stockholm till överståthållarämbetet och i övriga orter

till Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län, magistraten i den stad eller landsfiskalen i det landsfiskalsdistrikt, där den skattskyldige

är mantalsskriven eller taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt eljest anses skola äga rum.

Verk och bolag så ock annan uppgiftsskyldig, som nästföregående år enligt lag varit skyldig föra handelsböcker, skola vid

deklaration och uppgift foga bestyrkt avskrift av in- och utgående balansräkning samt, där sådan föres, vinst- och förlusträkning

för senaste räkenskapsåret. Så fort ske kan bör tillika för verk eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit

registrerat såsom aktiebolag eller står under offentlig kontroll, avlämnas bestyrkt avskrift eller tryckt exemplar av revisionsberättelsen

för samma tid. Aktiebolag skall därjämte, så snart ske kan, bifoga förvaltningsberättelse.

Har någon, som är skyldig att utan anmaning avgiva deklaration, under nästföregående år inom annat distrikt än där han

har att avgiva deklaration själv eller i bolag ägt, innehaft eller brukat fast egendom eller drivit rörelse eller yrke, åligger honom

att å ort, som i varje fall vederbör, samt inom tid, som här ovan är angiven för avgivande av deklaration, avlämna särskild uppgift

till ledning för beräkningen av den därstädes beskattningsbara inkomsten av fastigheten, rörelsen eller yrket. Denna uppgift

skall i varje särskilt fall vara så uppställd, som deklarationsformuläret anvisar i fråga om uppgift till ledning vid taxering för inkomst

av fast egendom och rörelse eller yrke. I fråga om skyldighet att förete räkenskapshandlingar, revisionsberättelse och förvaltningsberättelse

gäller vad här ovan sägs beträffande deklaration.

En var, som önskar upplysning rörande beskaffenheten av honom åliggande uppgiftsskyldighet eller sättet för dess fullgörande,

äger att för sådant ändamål hänvända sig till ordföranden i vederbörande taxeringsnämnd.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 samt. Nr 414.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

1. Har skattskyldig ägt eller brukat fast egendom endast en

del av nästföregående år, bör uppgivas, vilken del av året

fastigheten varit i hans ägo eller av honom brukats. Sådan

innehavare av fast egendom, som i beskattningsavseende är

likställd med ägare (fideikommissarie, kronoåbo, boställsinnehavare,

innehavare av avsöndring m. fl.) är skyldig här uppgiva

inkomsten från den egendom, han sålunda innehaft.

Under A I redovisas inkomst, som av ägare eller med

ägare likställd innehavare eller av brukare åtnjutits under

form av hyresfri bostad eller arrende eller hyra, inkomst av

jordbruk med dess binäringar, inkomst av skogsbruk samt

inkomst, som förvärvats genom upplåtelse åt någon av rätt

att i visst avseende tillgodogöra sig eller nyttja fast egendom

eller del därav eller genom försäljning av vissa egendomens

beståndsdelar, såsom torv, sten, grus, lera o. d.

Till jordbrukets binäringar räknas bl. a. mejerihantering

och kvarndrift, som huvudsakligen avse förädling av det

egna jordbrukets produkter, samt sådan av jordbrukaren å

den egendom, varå jordbruket bedrives, eljest utövad verksamhet

för förädling av produkter eller beståndsdelar från

egendomen, som sker huvudsakligen för husbehovsändamål

eller med huvudsaklig användning av jordbrukets inventarier,

driftsbyggnader och ordinarie arbetsbesättning.

Under skogsbruk inbegripes jordägares, därmed likställd innehavares

eller brukares tillgodogörande för eget behov eller i egen

förädlingsrörelse eller genom försäljning av virke i oförädlat

skick, såsom timmer, props, ved m. m. samt av bark, kottar

o. d. ävensom av jordägaren, innehavaren eller brukaren bedriven

virkesförädling, så framt förädlingen icke är att anse

såsom särskild näring. Kolning samt utvinning av biprodukter

till skog, såsom tjära o. d., anses såsom skogsbruk,

när verksamheten ej sker i mera avsevärd omfattning, t. ex.

i fasta kolugnar, i fasta tjärugnar e. d. eller drives i sammanhang

med annan yrkesmässig förädlingsverksamhet. Annan

virkesförädling än kolning och utvinning av biprodukter

till skog anses såsom särskild näring, då förädlingen icke

huvudsakligen sker för husbehovsändamål. Under skogsbruk

inbegripes icke skogsavverkning å annans mark på grund av

upplåtelse.

2. Här utföres vad i vederdörande bilaga angivits såsom »återstående

inkomst». Ger inkomstberäkningen underskott till

resultat, utföres noll, och underskottet avdrages såsom förlust

under allmänna avdrag, dock ifråga om underskott för barn

med den inskränkning, som angives i punkt 9 här nedan.

3. För den, som driver bankrörelse, annan penning- eller lånerörelse,

försäkringsrörelse eller handel med värdehandlingar,

är utdelning å aktier, banklotter och insatser i ekonomiska

föreningar i regel att anse icke såsom inkomst av kapital

utan såsom inkomst av rörelse. Huruvida ränteinkomst

bör anses såsom inkomst av kapital eller såsom inkomst

av rörelse eller yrke, måste avgöras med hänsyn till omständigheterna

i det särskilda fallet. I regel skall dock

såsom inkomst av rörelse eller yrke anses, i fråga om den,

som driver rörelse av nyss angivet slag, all ränteinkomst

samt, i fråga om annan näringsidkare, ränteinkomst å kapital,

som är nedlagt i rörelsen, t. ex. ränta å utestående

fordringar, ränta å tillfälligtvis i bank innestående medel,

som äro avsedda för rörelsen o. s. v.

4. Har avdrag ägt rum för kostnader för arbetsanställning, tjänst

eller tjänsteuppdrag (t. ex. för pensionsavgifter eller resekostnader)

böra i deklarationen eller i bilaga till densamma angivas

de olika belopp, som avdragits.

Av staten anvisad ersättning till bestridande av särskild med

tjänst eller uppdrag förenad kostnad skall icke uppgivas. —

Räcker icke särskilt anvisad kostnadsersättning, må, vare sig

ersättningen anvisats av staten eller annan, vad för ändamålet

ytterligare åtgått icke avdragas. För att få avdragas

skola utgifterna självfallet vara verkliga och således icke

blott beräknade.

5. Vad någon erhållit såsom bidrag till sin undervisning eller

uppfostran så ock vad person, tillhörande givarens hushåll,

uppburit såsom understöd, uppgives icke.

(». Såsom realisationsvinst uppgives vinst å icke yrkesmässig

avyttring av fast eller lös egendom, som förvärvats genom

köp eller byte och varit i säljarens ägo, fast egendom under

mindre iia tio år och lös egendom under mindre än fem år.

7. Kan tillförlitlig utredning icke vinnas i vad mån ränteutgifter

äro att hänföra till olika inkomstkällor, såsom fastighet,

yrke eller rörelse, eller till särskilda fastigheter eller

särskilda näringsföretag, må ränteutgifterna fördelas på de

olika inkomstkällorna efter förhållandet mellan bruttoinkomsternas

inbördes storlek. Annuitet å lån (t. ex. hypotekslån)

får avdragas endast till den del, som motsvarar ränta.

8. Till kapital räknas såväl aktie- eller lottkapital som ock

reservfond, och skola dessa upptagas till belopp, som angivits

i ingående balansräkningen, där de ej under året undergått

förändring. I sådant fall hör upplysning lämnas, efter

vilka grunder medelstorleken av kapitalet beräknats.

Den förra året till A-skatt taxerade inkomsten upptages

till det belopp, som bestämts av taxeringsnämnden eller, om

dess beslut ändrats av högre myndighet, det sålunda bestämda

beloppet. Såsom till delägarna utdelat uppgives, vad

av den taxerade inkomsten tilldelats dem såsom utdelning i

vanlig ordning.

9. Svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskriven, ävensom

utlänning är ej berättigad till avdrag för försäkringspremier

samt äger åtnjuta annat allmänt avdrag endast för

så vitt avdraget hänför sig till inkomst, för vilken skatt skall

här erläggas, eller till verksamhet, som här utövats.

Barn, för vilket den skattskyldige är uppgiftspliktig, äger

åtnjuta allmänna avdrag blott till belopp, motsvarande summan

av barnets behållna inkomster. Den skattskyldige själv

tillkommande allmänt avdrag må däremot avräknas från den

skattskyldiges inkomst eller från barns inkomst, för vilken

han är uppgiftspliktig. Därest hustrun särskilt taxeras och,

efter det allmänna avdrag skott, underskott uppstått för eu

av makarna, må underskottet avräknas från den andre makens

behållna inkomst.

10. Avdrag får icke äga rum för periodiskt understöd, som utgivits

för person, tillhörande den skattskyldiges hushåll, eller

eljest utbetalts såsom bidrag till någons undervisning eller

uppfostran.

11. Avdrag för förlust får icke ske, därest icke upplysning lämnas,

å vilken verksamhet förlusten uppstått och huru förlusten

beräknats.

Sammanlagda förlusten å icke yrkesmässig avyttring av

fast eller lös egendom får icke avdragas till högre belopp än

som motsvarar under C III a) redovisad behållen inkomst.

12. Om avdrag yrkas för värdeminskning å byggnad skall upplysning

lämnas om byggnadens användning, byggnadsmaterial

och andra omständigheter, som anses inverka på byggnadens

varaktighet, såsom ålder, där den kan uppgivas, byggnadssätt,

läge o. s. v. ävensom om byggnadens värde, i avseende

vara skall upplysas, om det uppgivna värdet beräknats efter

taxeringsvärde, brandförsäkringsvärde, bokfört värde eller annat

värde, vilket i så fall uppgives.

I övrigt hänvisas till stadgandet i avdelning l:o) I, sista

stycket, i de till förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

hörande »Särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen»,

vilket lyder: »Därest byggnader kunna anses även med

noggrant underhåll och aktsam vård vara underkastade värdeminskning

genom slitning, må för den värdeminskning, som

av dylik anledning ägt rum under nästföregående år avdrag

äga rum, motsvarande en efter varje byggnads beskaffenhet

och användning lämpad andel av dess värde.»

13. Såsom förmögenhet uppgives värdet av tillgångar utöver

skulderna. Tillgångarna skola upptagas till sitt saluvärde.

Såsom saluvärde å fast egendom anses dess taxeringsvärde.

Vissa rättigheter upptagas till sitt kapitalvärde.

Såsom tillgångar skola icke upptagas: möbler, husgeråd och

andra lösören, som äro avsedda för den skattskyldiges och hans

familjs personliga bruk; konstverk, bok-, konst- och andra

därmed jämförliga samlingar, så framt ej ägaren med dem

driver handel eller yrkesmässigt håller dem för allmänheten

tillgängliga; kapitalvärdet av undan tagsförmåner och pension

eller annan förmån, som åtnjutes på grund av ett förutvarande

tjänsteförhållande; rätt till ränta, avkomst eller annan

förmån, som är bestämd att tillgodonjutas för den berättigades

livstid, där värdet av vad han årligen må i sådant

avseende åtnjuta understiger 1,000 kronor; rätt till förmögenhet,

varav eu annan för närvarande åtnjuter avkastningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

14. Här avsedda avdrag få äga rum blott vid bevillningstaxeringen

i den kommun, där den skattskyldige är mantalsskriven,

eller i fråga om avliden person eller oskiftad dödsbo i kommun,

där den avlidne varit mantalsskriven, eller i fråga om

annan juridisk person än oskiftat dödsbo i kommun, där

vederbörande styrelse eller förvaltning har sitt säte eller där

syssloman eller ombud är bosatt.

lo. Uppgift om husföreståndarinna lämnas blott av den, som är

ogift, änkling, änka eller frånskild samt har hemmavarande

eller av den skattskyldige helt eller delvis underhållet barn,

vilket vid utgången av nästföregående år icke uppnått 21 år

och icke sjiilvt skall taxeras till inkomst- ocli förmögenhetsskatt.

16. Har fastigheten under nästföregående år icke haft taxeringsvärde

sig åsatt, skall uppgivas dess eljest antagliga värde,

eventuellt det värde, vartill deklaranten upptagit fastigheten

för sin förmögenhetsberäkning.

17. Bostadsförmån för tjänstinnehavare uppgives under A I, om

den åtnjutes å fast egendom, vilken är honom såsom boställe

eller eljest på lön anslagen, i annat fall under C.

Enahanda gäller i tillämpliga delar om övriga naturaförmåner.

18. Till skattskyldigs familj räknas även sådana tjänare, som

uteslutande eller huvudsakligen äro anställda för personlig

uppassning (hushållerska kokerska, hus- och kammarjungfru,

köksa, betjänt, kusk, chaufför o. d.). Till familjen räknas

däremot icke i skattskyldigs verksamhet använt hemmavarande

barn, som uppnått 21 år eller självt skall taxeras för

sin inkomst.

Under utrymmen för bekvämlighet och trevnad inbegripas

övriga för familjen avsedda byggnader och lägenheter, gästrum,

trädgård, drivhus, stallrum och vagnsbod för hästar

och åkdon, som uteslutande eller huvudsakligen användas

för personligt bruk o. d.

11). Värdet av använda produkter skall upptagas i enlighet med

gällande försäljningspris i orten. Därest produkter eller

beståndsdelar från egendomen, innan de använts för eget,

driftspersonals, undantagstagares m. fl. behov eller försålts,

varit föremål för bearbetning eller förädling i någon av den

skattskyldige driven binäring till jordbruket, eller i förädlingsverksamhet,

som är att hänföra till skogsbruk, skola

de upptagas till de ökade värden, de på grund av bearbetningen

eller förädlingen erhållit.

Hava däremot produkter från egendom förädlats eller förbrukats

i av den skattskyldige drivet företag, som ej är att

anse såsom binäring till jordbruket eller såsom skogsbruk

utan såsom särskilt näringsföretag, upptages värdet av produkterna

i oförädlat skick bland inkomsterna av egendomen

under 3 i bilaga till A I (jordbruksfastighet) och bland

utgifterna för näringsföretaget å bil. till B. Värdet av de

föi-ädlade produkter, som använts för egen räkning, upptages

däremot såsom inkomst i det särskilda näringsföretaget.

Motsvarande gäller beträffande beståndsdelar från egendomen,

vilka förädlats eller förbrukats i av den skattskyldige

drivet särskilt näringsföretag, därest icke utvinningen

av beståndsdelarna skett under sådana förhållanden, att densamma

är att anse såsom en del av näringsföretaget (jfr 23).

20. Till hushållsmedlemmar räknas här icke blott de personer,

som räknas till skattskyldigs familj (so 18) utan jämväl

undantagsfolk och fast anställd driftspersonal (se 26),

som äro i den skattskyldiges kost.

21. Såsom inkomst upptages vad som influtit vid försäljning av

jordbrukets, ladugårdens och trädgårdens produkter ävensom

av kreatur och andra inventarier, men däremot upptages icke

såsom inkomst under A I vad som influtit vid realisation av

levande eller döda inventarier. Vinst å dylik realisation

upptages i förekommande fall såsom inkomst under C III a)

(se 6).

22. Inkomst av körslor är att anse såsom inkomst av binäring

till jordbruk, därest körslorna skett med hjälp av de för

jordbruket avsedda dragarne. Därest körslor däremot skett

i större utsträckning och med större antal dragare än som i

regel kan finna användning inom jordbruket eller dess binäringar,

måste åkerirörelse anses föreligga, och inkomsten

av denna upptages under C II såsom inkomst av rörelse eller

yrke.

23. Därest utvinning av sten, lön7, grus o. d. skett med hjälp

av särskilda därför avsedda inventarier och med användande

av andra arbetare än dem, som ingå i jordbrukets ordinarie

arbetarbesättning, är utvinningen att anse såsom särskilt

näringsföretag och inkomsten därav redovisas å bilaga till C’ II.

24. Uppgift härom lämnas icke, därest vinsten å fastighetsaffären

i dess helhet skall uppgivas under C II såsom vinst av yrkesmässig

handel med fastigheter eller under C III a) såsom

vinst å icke yrkesmässig avyttring av fast egendom.

25. Såsom utgifter få ej räknas värdet av eget eller hustruns arbete

(t. ex. beräknad egen eller hustrus avlöning), lön och underhåll

åt hemmavarande barn, som användes i skattskyldigs

verksamhet, därest barnet icke uppnått 21 år eller självt

taxeras för sin inkomst, eller åt tjänare, som är att räkna

till den skattskyldiges familj (se 18), hyresvärdet av egna

driftsbyggnader eller affärslokaler i eget hus, ränta å eget i

fast egendom, rörelse eller yrke nedlagt kapital, kapitalavbetalning

å skuld eller utgifter för fast egendoms förbättring

genom nybyggnad, genom om- eller tillbyggnad eller genom

grundförbättringar.

Gift kvinna, som av förvärvsverksamhet är i avsevärd grad

förhindrad att ägna sig åt hemmets skötsel, äger att från

sin inkomst av dylik verksamhet avdraga kostnaden för nödigt

biträde i hemmet, dock att sammanlagda avdraget från

olika inkomstkällor icke får överstiga 200 kronor. Har dylikt

avdrag ägt rum, skall upplysning lämnas om storleken

av detsamma och om den inkomst, från vilken avdraget skett.

26. I driftspersonalen inräknas hemmavarande i den skattskyldiges

förevarande verksamhet använt barn, som uppnått 21 år

eller självt taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt.

27. Värdet av bostadsförmån å fastigheten får icke avdragas

såsom utgift.

28. Såsom utgifter få upptagas kostnaderna för nyanskaffning av

levande och döda inventarier, i följd varav skattskyldig icke

äger att under form av avskrivning göra avdrag för den

värdeminskning å jordbruksinventarier, som förorsakats av

nötning eller slitning. Kostnad för nyuppsättning av levande

eller döda inventarier får icke avdragas såsom utgift.

29. Om vad med skogs ingångsvärde förstås, se anvisningarna

till förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt l:o) III.

30. Därest fast egendom är belägen eller rörelse eller yrke drivits

inom olika kommuner eller inom olika i samma kommun

belägna administrativa områden, inom vilka menighet äger

utöva beskattningsrätt (såsom municipalsamhälle, territoriell

församling i stad, skoldistrikt, församling på landet, som ej

sammanfaller med kommun) skall angivas, huru enligt den

skattskyldiges mening inkomsten bör fördelas å de särskilda

kommunerna eller områdena.

31. Kostnaden för underhåll och skötsel av trädgård, däri inbegripet

avlöning till trädgårdsmästare, trädgårdsdräng o. d.

får icke avdragas till högre belopp än som motsvarar det

såsom inkomst upptagna värdet av produkter från trädgården,

vilka använts i den skattskyldiges hushåll eller försålts.

32. Nettovinsten uppgives i sin helhet, även om däri ingår inkomst

av fast egendom eller av kapital eller annan intäkt,

som icke är skattepliktig såsom inkomst av rörelse eller yrke.

Dylik intäkt avdrages under 9, 10 eller 11 i förevarande

bilaga och redovisas i den mån den är skattepliktig, såsom

inkomst å vederbörlig plats under A, B eller D i deklarationen.

33. Kostnad för tillökning eller förbättring av inventarier får

ej avdragas såsom omkostnad. Ej heller får såsom omkostnad

i rörelse eller yrke upptagas utgift, som hänför sig

till inkomst av fast egendom, t. ex. kostnad för avverkning

å egen fastighet e. d.

34. Avse gjorda avskrivningar eller avsättningar för värdeminskning

å driftsinventarier olika slags tillgångar med väsentligen

olika varaktighet, redogöres härför i särskild bilaga.

35. I fråga om stenbrott, grustag, o. d. upptages såsom värdeminskning

så mycket av anskaffningsvärdet för hela fyndigheten,

som belöper å det förbrukade eller sålda.

36. Värdelös fordran må avskrivas i sin helhet samt osäker

fordran, i den mån fordringen överstiger det belopp, val med

den kan beräknas inflyta.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

37. Såsom inkomst upptagas även fordringar för under året försålda

varor eller utförda arbeten, men däremot icke influten

likvid för fordringar, som förvärvats ett föregående år. Har

under året influtit likvid för fordran, som förut helt eller

delvis avskrivits, upptages dock såsom inkomst vad som influtit

utöver det belopp, vartill fordringens värde vid avskrivningen

beräknats.

38. Såsom värde upptages saluvärdet eller anskaffningsvärdet.

Med anskaffningsvärde förstås i fråga om varor, som förädlats

eller bearbetats i företaget, kostnaden för anskaffning

av i varorna ingående råmaterial samt den kostnad, som ned
-

lagts å förädlingen eller bearbetningen, ävensom i fråga om

eljest i lagret ingående varor kostnaden för anskaffning av

desamma.

39. Bland omkostnaderna skola upptagas alla de utgifter för rörelsen,

som gjorts under året, även om t. ex. näringsidkaren

icke under året erlagt betalning för en del inköpta varor,

utan vid årets utgång häftar i skuld därför. Däremot får

icke såsom omkostnad under året upptagas vad näringsidkaren

under året erlagt såsom betalning för varor, som han

inköpt ett föregående år.

Skulle det å blanketter anvisade utrymmet för vissa uppgifter eller upplysningar befinnas vara otillräckligt,

må sådana meddelas i särskild bilaga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5

De hänvisningar till nummer (1, 2, 3 o. s. v.), som Deklarationsblankett n:r 1

förekomma i denna blankett och därtill hörande bilagor,

hänföra sig till vidfästade ark, innehållande »Anvisningar

för deklarationsblankettens ifyllande>.

Deklaration om inkomst och förmögenhet,

att avlämnas år 19 av:

Fullständiga för- och tillnamn:..............................

Yrke (eller titel och anställning): ..........................

vilken, född år 1.............., är för innevarande år

Lön: ...............................................................................

Socken, köping: ...........................................................

By, gård, hemman och n:r ......................................

Lägenhet, torp.............................................................

niantalskriven i:

........................... Stad:......................................

........................... Församling (i stad):

........................... Kvarter:..................................

....................,....... med adressn:r............... vid

Rote:

n:r

Uppgifterna avse kalenderåret 11) (räkenskapsåret fr. o. in. den

11)

t. o. in. den

11)

A. Inkomst av fast egendom.

I. Inkomst i naturaförmåner och penningar från fast egendom, som den skattskj ldige

ägt eller lirukat. (se 1) (Specificeras för varje särskild fastighet å bilaga enligt formulär.)

Undertecknad har under nästföregående år:

Inkomsten har

icke överstigit

Kronor

ägt )

brukat /

(fastighets namn och nummer)

i ................................

.................. kommun

inkomsten därav enligt bilaga n:r

... utföres (se 2) med

ägt J

brukat J

(fastighets namn och nummer)

i .................................

.................. kommun

inkomsten därav enligt bilaga n:r

..... utföres (se 2) med

II. Inkomst av frälseränta och annan avgäld samt tionde eller ersättning därför

Inkomst under A

B. Inkomst av kapital, (se 3)

I. Ränteinkomst (ränta å utlånade, i räntebärande obligationer nedlagda eller hos bank, annat penning
förvaltande

verk eller enskilda insatta penningar)...................

II. Utdelning å aktier, å lotter i solidariska bankbolag och å insatser i ekonomiska föreningar enligt följande

specifikation (eventuellt å bilaga):

st. i

(bolagets eller föreningens namn)

Avgår: utgifter till förvaltningskostnad

III. Behållen inkomst av fast egendom i utlandet

Summa

Återstående inkomst

Inkomst under B

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 saml. Nr 444.

■2

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

C. Inkomst av arbete (i penningar och naturaförmåner)

I. Inkomst av arbetsanställning eller tjänst, pension in. m. (se 4).

a) Av tjänst, mera varaktig arbetsanställning och stadigvarande uppdrag, efter avdrag för obligatoriska pensions- avgifter och utgifterna för tjänsten, anställningen och uppdraget:

för mig i egenskap av ......................................

Inkomsten har icke

överstigit

Kronor

öre

för min hustru ......................

för mina barn ......................

............

b) Av tillfällig arbetsanställning efter avdrag av utgifterna för anställningen . .

c) Pension, livränta, undantags förmån.............

d) Periodiskt understöd (se 5)......................

Inkomst under C I

II. Inkomst av rörelse eller yrke (de s. k. fria yrkena härunder inbegripna).

(Specificeras å bilaga enligt formulär.)

Undertecknad har under nästföregående år drivit:

.......................................................................................inom ...................... kommun :

(rörelsens eller yrkets namn) ............. ..........1

inkomsten därav enligt bilaga n:r utföres (se 2) med.......

...........

1_

..................................................................................... inom ......................... kommun ;

(rörelsens eller yrkets namn)

inkomsten därav enligt bilaga n:r ............... utföres (se 2) med ...

Inkomst under C II

III. Inkomst av icke yrkesmässig verksamhet och tillfälliga inkomster.

a) Realisationsvinst efter avdrag för förlust under samma år å likartad affär (se 6)

c) Inkomst av tillfälliga uppdrag, såsom boutredning, uppdrag att försälja fastighet eller att förrätta auktion

(allt för så vitt uppdragen ej äro att hänföra till tjänsteuppdrag (C I a) eller yrkesmässig verksamhet såsom

t. ex. advokatyrket), royalty o. d., lotterivinst och övrig inkomst av tillfällig art, som ej skall annorstädes

i blanketten uppgivas ............................

Inkomst under C III

D. Inkomst, som undertecknad förvärvat såsom delägare i enkelt bolag, van- ligt handelsbolag, kommanditbolag eller rederi.

Under året har jag varit delägare för ........ i

(andelens storlek) (bolagets eller rederiets namn)

Hela inkomsten för detta re(jerj utgjorde kr........................., därav alltså på min andel belöper kr.

Avgår: ränta å gäld för förvärv av andelen (se 7).......... . »

Inkomst under I)

--------—-----

Bevilhiingspliktiga inkomsten inom denna kommun för här ovan under D angivna j ^ ■ liten ord e kr. däm v

på min andel belöper kr......................................., eller, efter avdrag av ränta å gäld för förvärv av andelen, kr.

Särskild uppgift av aktiebolag och solidariskt bankbolag (se 8).

Bolagets kapital eller, om detsamma undergått förändring, dess medelstorlek under året utgjorde ........................................... kr., och utgör

alltså bolagets här ovan deklarerade inkomst ......................... procent av kapitalet.

Bolagets förra året till A-skatt taxerade inkomst uppgick till kr......................................., för vilket belopp bolaget påförts kronoutskylder

me<^ kr........................................ Av återstående inkomst har intill denna dag till delägarna utdelats kr..............................., vadan bolagets till

B-skatt beskattningsbara inkomst utgör kr. .........................................

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Sammanfattning.

Inkomst

under A .

»

» B

»

» Cl

»

» eu

» ciii

»

» D .

Sammanräknad inkomst

Allmänna avdrag; (se 9).

Från den sammanräknade inkomsten yrkas avdrag för följande icke förut under A, C II,

C III eller D avräknade utgifter och förluster.

1. Utskylder med undantag av kronoutskylder..................

2. Ränta å gäld (samtliga ränteutgifter uppgingo till kr..........................)........

3. Periodiskt understöd och andra periodiska utbetalningar (testamentlegat, pension, livränta,

underhåll till frånskild make o. s. v.), som grunda sig på åtagande eller annan förpliktelse

och icke innefatta kapitalavbetalning å skuld (se 10), utgivet till

4. Förlust, som särskild inkomstkälla i sin helhet utvisar och som ej är att hänföra till

kapitalförlust (se 11): förlust å ..............................................................................................................

5. Försäkringspremier och andra avgifter, som utbetalats för min och min hustrus livförsäkring,

livränte-, kapital- och olycksfalls- eller sjukförsäkring ävensom för pupillförsäkring,

minskade med under året uppburen vinstandel (Avdraget får icke överstiga 200 kronor)

Särskilt yrkande om avdrag; för värdeminskning;, (se 12)

(Upplj sningar till stöd för avdragets befogenhet skola lämnas.)

För värdeminskning genom slitning av mig tillhöriga byggnader (brandförsäkringsvärde

kr.........................................) yrkas avdrag med....................

Summa avdrag

Återstående inkomst (underskott utföres med noll)

E. Förmögenhet (se 13).

Taxeringsvärdet å fast egendom enligt följande specifikation (eventuellt å bilaga):

............................................................... kr.........................................

Levande inventarier (.................. hästar, därav .................. unghästar, .................. oxar och tjurar,

............ kor, ............... ungkreatur, ............... får och getter, ...............svin,.............................................)

Maskiner, redskap, fartyg och andra döda inventarier................

Inneliggande lager (vid jordbruk) av spannmål, potatis, foder- och gödselmedel, skogseffekterm.m.

Inneliggande lager (i rörelse eller yrke) av handelsvaror, råmaterial, hel- och halvfabrikat samt

förbrukningsartiklar m. ............................

Aktier, banklotter, andelar i enkla bolag, handelsbolag, kommanditbolag, ekonomiska föreningar

och rederier samt obligationer, enligt följande specifikation (eventuellt å bilaga):

st.

kr.

Fordringar (även banktillgodohavanden) och kontanter................

Andra tillgångar, som skola ingå i den skattepliktiga förmögenheten..........

Summa tillgångar

Avgår: skulder...............................

Behållen förmögenhet

Av förmögenheten tillhörde mig och min hustru kr............................ och följande mina barn,

för vilka jag är uppgiftspliktig: ............................................................................................................................

Vso av behållna förmögenheten utgör

»Återstående inkomst» utgör enligt uppgift här ovan

Summa att taxera till inkomst- och förmögenhetsskattj.

Kronor

öre

Taxeringsnämndens

anteckningar

Kronor

5re

i

........

..............................

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Sammanställning för beyillningstaxeringen.

I enlighet med omstående uppgifter och särskilda bilagor uppgiver jag för taxering inom

kommun:

Inkomst av fast egendom enligt inramad uppgift å bil. till AI......

» » frälseränta efter avdrag av 5 % av dess taxeringsvärde ....

Annan inkomst av fast egendom enligt A II.............

Inkomst av kapital enligt B....................

». » arbetsanställning, tjänst eller pension enligt Cl.......

Inkomst av rörelse eller yrke enligt inramad uppgift å bil. till C II . . . .

Inkomst av icke yrkesmässig verksamhet och tillfälliga inkomster enligt C III

Inkomst av bolag eller rederi enligt inramad uppgift under D......

*

Sammanräknad inkomst

Avgår (se 14):.

a) Ränta å gäld (— allmänna avdrag 2)...................

b) Periodiskt understöd (= allmänna avdrag 3).....1 2...........

c) Förlust eller underskott (= allmänna avdrag 4)...............

d) Försäkringspremier (= allmänna avdrag 5).................

Summa avdrag

Återstående inkomst

Särskilda upplysningar och yrkanden.

Kronor

öre

Taxeringsnämndens

anteckningar

Kronor

öre

hyde

Undertecknad var under nästföregående år gift ogift änkling änka frånskild (det rätta understrykes) samt jla(je ic^c husföreståndarinna

(se 15).

Antalet hemmavarande eller av mig helt eller delvis underhållna barn, vilka vid utgången av nästföregående år ej uppnått 21 år och icke själva

skola taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt, utgjorde: ............................

Att jag, min hustru och mina hemmavarande eller av mig helt eller delvis underhållna barn, vilka vid utgången

av nästföregående år ej uppnått 21 år och icke själva skola taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt, under året

icke åtnjutit annan inkomst eller vid årets slut haft förmögenhet till högre belopp, än här ovan uppgivits, samt

att jag efter bästa förstånd meddelat de lämnade uppgifterna, bekräftas på heder och samvete

............................................................................................. den ......................................................................... 19..........

Namn: .............................................................................

Yrke eller titel:..............................................................

Nationalitet: ...................................................................

(ifylles icke för svensk medborgare)

Postadress:

Gift kvinna skall i sin deklaration här anteckna

Mannens namn:...................................................................................

» yrke eller titel: ...............................................................

» nationalitet:.........................................................................

(ifylles icke för svensk medborgare)

Taxeringsnämndens beslut.

Taxeringsnämnden

i enlighet med

aT med frångående av

deklarationen taxerat den skattskyldige

1. Till bevillning inom denna kommun . .

2. Till inkomst- och förmögenhetsskatt

Taxerat belopp

Skattefria avdrag

Beskattningsbart

belopp

Till B-skatt

laxerat belopp

Skäl för avvikelse från deklarationen:

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Särskild bilaga lämnas för varje fastighet. Bilaga till A I.

För jordbruksfastigheter i sambruk må dock Inkomst av fast egendom,

gemensam redovisning lämnas. T

J ordbruksiastighet.

Bilat?!! nr ............ till ......................................................................................................................................................................................... deklaration,

(deri skattskyldiges namn)

utvisande inkomster och utgifter från ..................................................................................................................................................................................

(fastighets namn och nummer)

inom .....................................................................................................................kommun.................. under år 19.............

Taxeringsvärde (se 16): ................................................................................................................................................................................................................

Areal i hektar: åker .........................., äng ................................, skogs- och betesmark ..........................................

Kreatursbesättning i medeltal: ............ hästar, därav ............ unghästar, ............ oxar och tjurar, ............kor, ungkreatur,

............ får, ............ getter, ........... svin, ............ höns, ............ annat fjäderfä, ...........bisamhällen, ...?...............................

Inkomster.

Kronor öre

1. Naturaförmåner (se 17) enligt ortens pris:

a) Förmån av hyresfri bostad för mig och min

familj (.............. mm och kök) jämte utrymmen

för bekvämlighet och trevnad (se 18) . . .

b) I hushållet använda produkter (se 19) från egen
-

domen för .......... hushållsmedlemmar (se 20)

samt för tillfälliga kosttagare:

vete .................... kg. . .kr........,......................

råg .................... * . . » ..............................

korn .................... » . . » ..............................

» . . » .......4.....................

ärter.................... » . . » ..............................

potatis ............... » . » ...........................

trädgårdsprodukter . . »

nötkreatur och kött därav »

svin och fläsk .... »

får och getter samt ull »

fjäderfä, fisk och vilt »

mjölkochprodukterdärav »

ägg .............. tjog . . »

bränsle......»

1.

2.

3.

4.

o.

»

c) Saluvärdet av produkter från egendomen, som

utgått till statare och annan driftspersonal samt

till undantagstagare m. fl., ej i den skattskyldiges

kost (se 19)...........

d) Produkter och beståndsdelar från egendomen,

använda till nybyggnad, till- eller ombyggnad

eller grundförbättring (se 19):......

skogseffekter . . ; . kr..............................

sten, grus, lera och tegel

m. m........* .............................. ............................

Överföres .............................

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 samt. Nr 444.

Utgifter (se 25).

Arrenden och betesavgifter

Kontanta arbetslöner:

till fast anställd driftspersonal

(se 26) . . . .kr......

Kronor | öre

» daglönare.....» ..............................

» ackordsarbetare ...» ..............................

Kost för anställd personal:

............... kostdagar för fast

anställd driftspersonal (se

26) å kr........... pr dag kr.....................

............. kostdagar för lego
dagsverkare

å kr...........

pr dag ......» ..............................

Avlöning i natura (bostadsförmån i mig

tillhörig fastighet oräknad) till statare och

annan driftspersonal, ej i husbondens kost

(se 27)..............

Utgifter för inköp av (se 28):

spannmål och frövaror . . kr...............................

kraftfoder och betmassa » ..............................

potatis och rotfrukter . . » .................

hö, halm och grönfoder » .................

andra fodermedel ...» .................

gödselmedel och torvströ » .................

hästar........» .................

nötkreatur......» .................

svin och grisar . . . . » .................

får och getter.....» ................

fjäderfä.......» ................

redskap och andra yttre

inventarier.....» ................

överföres

O

O

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kronor

Kronor

öre

o t i - . . Överfört

2. Inkomst i penningar:

a) Arrenden och betesavgifter, hyror.....

b) För försålda produkter (se 21):

spannmål och frövaror kr..........................

sockerbetor (grundpris +

tilläggspris) .... »

potatis, rotfrukter, grönsaker

och trädgårdsprodukter.

...... »

hö, halm och grönfoder »

hästar....... »

nötkreatur och kött därav »

svin och grisar samt fläsk » .........................

får och getter .... »

fisk och vilt..... »

fjäderfä och ägg ... »

mjölk och produkter därav »

överfört

6. Reparationer, försäkringar m. m.:

a) Underhåll av inventarier.........

b) Underhåll av byggnader .........

c) Avgifter för försäkring av byggnader, förråd

och driftsinventarier.........

d) Utgifter för försäkring av samt läkarvård och

medicin till driftspersonal.......

e) Veterinärvård och medicin till kreatursbesätt
ning

...............

f) Diverse driftkostnader enl. följ ande specifikation:

ull, hudar och skinn . . » ......................

............................................ »

c) Diverse inkomster:

körslor (se 22), uthyrning av maskiner, dragare

och annan arbetskraft.............................

försäljning av redskap och andra döda inventarier

(se 21) ...................................

försäljning av sten, torv, grus m. m. eller

ersättning vid upplåtelse av rätt att tillgodogöra

sig sådana beståndsdelar (se 23) ........................

ersättning vid upplåtelse av vattenkraft, rätt

till jakt och fiske m. m. . , ............................

ersättning för vägunderhåll.......

7. Ränta å lånt anläggnings- och drifts
kapital

(se 7)...........

8. Undantagsförmåner:

a) I pennningar . . . kr...............................

b) Kost tillhandahållen

i mitt eget hushåll » ...........................

c) Övriga naturaförmå
ner

(se 27) . . . » ..............................

d) Inkomst av skogsbruk:

köpeskilling för sålt virke och andra skogseffekter

(se 19) . . ........

köpeskilling vid upplåtelse av avverkningsrätt

där skog sålts i samband med fastigheten:

så stor del av köpeskillingen som belöper

å skogen (se 24)..........

3. Saluvärdet av virke och andra egendomens

produkter eller beståndsdelar,

som förädlats eller förbrukats i eget näringsföretag

(so 19)...........

9. Värdeminskning genom avverkning eller

försäljning av skog (minskning i skogens

ingångsvärde) (se 29)..........

Summa inkomster

Avgå motstående utgifter

Återstående inkomst (införes under A I i dekl.)

Summa utgifter

Bovillmngspllktlg inkomst: »Återstående inkomst» enligt uppgift ovan............kr.

Avgår: 6 % av taxeringsvärdet å jordbruksfastighet, som av mig brukats, kr..............................................

5 % av » » annan fastighet ........» ............................................ »

Återstående bevillningspliktig inkomst kr........................

Fördelning do den bevilln ing sp likt ig a inkomsten mellan kommuner ifråga om fastigheter i sambruk (se 30):

Av taxeringsnämnden beräknad inkomst: enligt bevillningsförordningen............kr.

enligt inkomstskatteförordningen........... »

Skäl för avvikelse från deklarationen: ..........................................

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Särskild bilaga lämnas för varje fastighet.

Bilaga nr .............. till .......................................................

utvisande inkomster och utgifter från fastigheten

inom kommun

Taxeringsvärde (se 16) ler......i...................................

Bilaga till A I.

Inkomst av fast egendom.

Annan fastighet än jordbruksfastighet.

deklaration

(den skattsky 1 digc3 namn)

(kvarter och nummer eller annan boteckning)

under år 19

Bran d''försäkring svär de kr.

Inkomster.

1. Naturaförmåner (se 17) enligt ortens pris:

a) Förmån av hyresfri bostad för mig och min familj (............. rum och kök) jämte utrymmen och anläggningar

för bekvämlighet och trevnad, såsom trädgård, drivhus, stallrum, vagnsbod o. s. v. (se 18) . . .

b) I hushållet använda produkter från fastigheten (se 19).....................

2. Inkomst i penningar:

a) Hyror, arrenden o. dyl..................................

b) övrig inkomst, t. ex. genom försäljning av produkter......................

Summa

Utgifter.

1. Ränta å upplånat, i fastigheten nedlagt kapital (se 7).............kr.

2. Omkostnader (se 25):

a) Avlöning till vice värd, gårdskarl, portvakt o. s. v. (se 27)..........*

b) Arbetslön och annan omkostnad för trädgård (se 31).............*

c) Utgifter för vattenförbrukning, renhållning, uppvärmning, belysning och dylikt, som

jag måst i egenskap av fastighetsägare vidkännas..............*

d) Reparationskostnader.......

e) Utgifter för försäkring av byggnader

f) Övriga omkostnader...................................

Återstående inkomst (införes under A I i dekl.)

Bevillningspliktig inkomst: »Återstående inkomst» enligt uppgift ovan......

Avgår: 5 % av fastighetens taxeringsvärde.................

kr.

Återstående bevillningspliktig inkomst kr.

Av taxeringsnämnden beräknad inkomst: enligt bevillningsförordningen .

enligt inkomstskatteförordningen

kr.

Kronor

Skäl för avvikelse från deklarationen:

opaginerad Kontrollera mot PDF

L<f. . ;*•- • :i ;■:

!

i

r

opaginerad Kontrollera mot PDF

13

Särskild bilaga lämnas för varje företag.

Denna sida av bilagan användes av

näringsidkare som fora lian delsböcker.

Bilaga till CII.

Inkomst av rörelse eller yrke.

Uppgift om inkomst av fast egendom

lämnas å bilaga till A I.

Bilaga n:r

till

deklaration, utvisande

(den skattskyldiges namn)

inkomster och utgifter uti av mig bedriven

inom

(rörelsens eller yrkets namn)

...................... kommun. ..

under år 19.

Taxer ing svärdet (se 16) å i rörelsen eller yrket använd egen fastighet

Kronor

Öre

Nettovinst enligt bilagda räkenskapsutdrag (se 32)

Tillkommer:

1. Saluvärdet av de förnödenheter och varor, som jag ur affären tillgodogjort mig i hushållet

eller eljest för egen eller min familjs räkning, (därest icke motsvarande belopp ingar

i bokförda nettovinsten) (se 18) . * ...................kr.

2. Sammanlagda beloppet av i räkenskapen gjorda avskrivningar för värdeminskning ... »

3. Alla bokförda utgifter för utskylder..................... 8

4. Eljest bokförda omkostnader eller avdrag, som ej få avräknas, såsom personliga utgifter,

hushållskostnader o. d. (se 7, 25 o. 33)..................*

Avgår:

5. Värdeminskning å egna byggnader, som använts i rörelsen (se 12):

.......... % å kr.................................................. = kr.

.... % å kr................................................... — »

Summa

kr.

(Brandförsäkringsvärdet vid årets slut utgjorde kr.

6. Värdeminskning å driftsinventarier (se 34):

å kr.

å kr.

= kr.

kr.

I

Driftsinventariernas bokförda värde utgjorde j

Anskaffningsvärdet å de vid årets början befintliga driftsinventarierna

utgjorde..................kr........................

Anskaffningsvärdet å under året inköpta driftsinventarier utgjorde » .......................

vid årets början . » .......................

» » slut . . » .......................

7. Värdeminskning å andra för stadigvarande bruk avsedda tillgångar (gruva, rätt till sten
brott,

patenträtt etc.) (se 35).......................*

8. Avskrivningar för lidna förluster å fordringar (se 36)..............>J

9. I nettovinsten ingående inkomst av kapital, som uppgives under B i deklaratiousformuläret »

10. Saluvärdet av skog och andra produkter eller råämnen från egen fastighet, som förädlats

eller förbrukats i företaget ävensom annan i nettovinsten ingående inkomst av fast

egendom, som uppgives under A i deklarationsformuläret (se 19)........*

11. Eljest bokförd, ej skattepliktig eller ej som inkomst av näring skattepliktig vinst ..........

Återstående inkomst (införes under C II i dekl.)

Bevillnillgspliktig inkomst: »Återstående inkomst» enligt uppgift ovan

Avgår: 5 % av taxeringsvärdet å i rörelsen använd egen fastighet . .

kr.

Återstående bevillningspliktig inkomst kr.

Fördelning av den bevillningspliktiga inkomsten mellan kommuner (se 30):..................................................................

Av taxeringsnämnden beräknad inkomst: enligt bevillningsförordningen............kr.

enligt inkomstskatteförordningen

Skäl för avvikelse från deklarationen:

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 samt. Nr 444.

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Särskild bilaga lämnas för varje företag

Denna sida av bilagan användes av näringsidkare,

som icke föra handelsböcker

Bilaga n;r ............till ...............................................

inkomster och utgifter uti av mig bedriven

inom .............................

(den skattskyldiges namn)

Bilaga till CII.

Inkomst av rörelse eller yrke.

Uppgift om inkomst av fast egen
dom

lämnas å bilaga till A I.

..................... deklaration, utvisande

(rörelsens eller yrkets namn)

... kommun............ under år 19..

kr.

Bruttoinkomster under året (även där likvid icke influtit under samma år) (se 37):

1. Försäljning av varor eller tillverkningar

2. Ersättning för utfört arbete.......

3. Saluvärdet av de förnödenheter och varor, som jag ur affären tillgodogjort mig

ushallet eller eljest för egen eller min familjs räkning (se 18)

4. Övriga inkomster........

”f“''tÄ; Zt wT.". “v,tor'' “• ■»«

Kronor

Öre

Ingående lager: \ärdet å lager av handelsvaror, råmaterial, helin.

m. vid årets början (se 38)......

6.

7.

8.

9.

varor

Summa

och halvfabrikat samt förbrukningsartiklar

Omkostnader under året (även där likvid icke erlagts under samma år) (se 25, 33 0. 39):......

5. Inköp av råmaterial, förbrukningsartiklar och andra för rörelsen avsedda

Hyror och arrenden ......

Ränta å lånt anläggnings- och rörelsekapital (se 7) ... .

Arbetslöner:

i penningar...........

i natura..........

Andra utgifter för rörelsen:

bränsle

kraft och belysning......

reparations- och underhållskostnader

frakter .

kontorskostnader och porto......

a näringen belöpande acciser . .....

premier för försäkring av i rörelsen använd personal och egendom .

diverse driftkostnader

Avskrivningar:

värdeminskning å driftsinventarier (.......... % å kr........ ) (se 34)

avskrivning å fordringar (se 36)......

kr.

kr.

10.

Summa bruttoinkomster och utgående lager ........ kr

Avgar: Summa ingående lager och omkostnader..... »

Återstående inkomst (införes under C II i dekl.) kr.

Bevillningspliktig inkomst: »Återstående inkomst» enligt uppgift ovan

Avgår: 5 % av taxeringsvärdet å i rörelsen använd egen fastighet .

Summa

kr.

Återstående bevillningspliktig inkomst kr

Fördelning av den bevillningspliktiga inkomsten mellan kommuner (se 30):......

Av taxeringsnämnden beräknad inkomst: enligt bevillningsförordningen

enligt inkomstskatteförordningen

Skäl för avvikelse från deklarationen:

kr.

Stockholm 1920, Kung!. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

303355

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.