Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med särskilda bestämmelser om avdrag vid 1921 års taxering till inkomstoch förmögenhetsskatt.
1920-06-18 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1920:446, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med särskilda bestämmelser om avdrag vid 1921 års taxering till inkomstoch förmögenhetsskatt.
Dokumentets text
10
Riksdagens skrivelse Nr 446.
Nr 446.
Godkänd av första kammaren den 18 juni 1920.
Godkänd av andra kammaren den 18 juni 1920.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning med särskilda
bestämmelser om avdrag vid 1921 års taxering till inkomst-
och förmögenhetsskatt.
(Andra särskilda utskottets utlåtande nr 3.)
Till Konung-en.
I en den 12 mars 1920 dagtecknad proposition, nr 233, liar Eders
Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
för finansärenden samma dag, föreslagit riksdagen att
antaga följande vid propositionen fogade
Förslag
till
förordning med särskilda bestämmelser om avdrag vid 1921 års taxering till
inkomst- och förmögenhetsskatt.
Härigenom förordnas, att, utan binder av bestämmelserna i 18 §
1 mom. i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt, vid 1921
års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt det beskattningsbara
11
Riksdagens skrivelse Nr 446.
beloppet för svensk medborgare, som är här i riket mantalsskriven, skall
beräknas efter följande grunder:
a) För en var skattskyldig skall från det taxerade beloppet såsom
fritt från skatt avdragas följande belopp (ortsavdrag):
Om han är mantalsskriven inom ort tillhörande ortsgrupp
» » » » » » )> »
» » » » » » d »
j> ■» » » )) y> » »
» )> » » )> » » ))
I, 900 kronor,
II, 1,050 »
III, 1,200 »
IV, 1,350 »
V, 1,500 )>
b) Utöver ortsavdraget äger skattskyldig, vilken är gift eller kar
hemmavarande eller av honom'' helt eller delvis underhållna barn, vilka
icke uppnått 21 år och icke själva skola taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt,
erhålla avdrag (familjeavdrag) dels med 300 kronor för
varje sådant barn, dels ock med 300 kronor för hustru, om skattskyldig
är gift, eller för husföreståndarinna, om skattskyldig är ogift (varmed
jämställes, att skattskyldig är änkling, änka eller frånskild).
För barn, vars föräldrar båda leva men icke äro gifta med varandra,
skall, därest enligt ovan givna bestämmelser båda föräldrarna
skulle vara berättigade till avdrag, endast modern eller, om barnet vistas
hos fadern, endast denne åtnjuta avdrag.
c) I enskilda fall, då skattskyldigs skatteförmåga på grund av särskilda
omständigheter (långvarig sjukdom, olyckshändelse, underhåll av
andra närstående än dem, för vilka han äger åtnjuta familjeavdrag) är
väsentligt nedsatt, må det skattefria avdraget ökas med högst 700 kronor.
Sådana utgifter för annans underhåll, som avses i 10 § i förordningen
om inkomst- och förmögenhetsskatt, må icke åberopas såsom
grund för avdrag enligt detta stycke.
d) Den del av det taxerade beloppet, som överstiger summan av
de enligt a), b) och c) här ovan för den skattskyldige medgivna avdragmen
icke dubbla summan av samma avdrag, upptages i det beskattningsbara
beloppet till sitt halva belopp.
Den del av det taxerade beloppet, som överstiger dubbla summan
av medgivna avdrag, ingår i sin helhet i det beskattningsbara beloppet.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1921.
12 Riksdagens skrivelse Nr 446.
Eders Kung!. Maj:ts förevarande förslag innebär, att vid 1921 års
taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt skulle tillämpas förhöjningav
de skattefria avdragen — ortsavdrag, familjeavdrag och avdrag för
ömmande fall — efter i huvudsak enahanda grunder som enligt Eders
Kungl. Maj:ts av riksdagen nästföregående år bifallna förslag tillämpas vid
innevarande års taxering. Bestämmelserna härom, som återfinnas i
förordningen den 16 juli 1919 (nr 455), innebära höjning av ortsoch
familjeavdragen med femtio procent, varjämte det fakultativa
avdraget för ömmande fall fått sitt maximum förhöjt från 500 till
700 kronor. Därjämte stadgas i förordningen, att, om summan av ortsoch
familjeavdrag icke uppgår till jämnt hundratal kronor, belopp, som
överskjuter jämnt hundratal, bortfaller. Denna bestämmelse har införts
av praktiska skäl, för undvikande av att allt för stort antal tabeller bilavdragens
uträknande skulle behöva upprättas. Uti årets förslag har
emellertid något dylikt stadgande icke medtagits, alldenstund de av
Eders Kungl. Maj:t i sammanhang med framläggande av proposition om
ny kommunalskattelag föreslagna bestämmelserna om avdrag vid 1921 års
taxering till kommunal inkomstskatt komme att betinga upprättande
av tabeller i viss utsträckning jämväl för avdragsbelopp, slutande å
femtiotal kronor, vartill komme att stadgandet i fråga otvivelaktigt
verkade rubbning i det uti inkomstskatteförordningen fastställda förhållandet
mellan avdragsbeloppen för olika ortsgrupper.
ad angår avfattningen av de nu föreslagna bestämmelserna har
en omformulering skett vid jämförelse med fjolårets förslag, i det att
bestämmelserna i 18 § 1 mom. inkomstskatteförordningen fått i erforderliga
delar tjäna till förebild.
Emellertid förefinnes en viss skiljaktighet i texten mellan nu
föreliggande förslag och sagda paragraf, sådan densamma skulle komma
att lyda enligt Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 400, vilken i
denna del blivit av riksdagen antagen, i det att uti sistnämnda paragraf
vid uppräkningen av de särskilda orsaker, som kunna föranleda förhöjt
skattefritt avdrag, även angivits »ålderdom» och »annan därmed
jämförlig omständighet.» Det har synts riksdagen nödigt att nu förevarande
förslag bringas till överensstämmelse med huvudförordningens
text i denna del.
Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innefattar således tillämpning
av principer i fråga om avdragsrätten, som godkänts av riksdagen
nästföregående år. De av föredragande statsrådet åberopade skäl för
sådan ändring i reglerna för avdragen att dessa i vissa fall skola kunna
utgå med belopp överskjutande jämna hundratal kronor, äga giltighet
13
Riksdagens skrivelse Nr 446.
jämväl vid den av riksdagen antagna avfattning av bestämmelserna för
avdrag vid taxering till inkomstbevillning år 1921.
På grund av vad sålunda anförts får riksdagen, med förklarande,
att Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke kunnat av riksdagen
i oförändrat skick bifallas, härmed tillkännagiva, att riksdagen för sin
del antagit förslaget med den ändring att det med c) betecknade stycket
i nedan angivna del erhåller följande lydelse:
»c) I enskilda fall, då skattskyldigs skatteförmåga på grund av
särskilda omständigheter (långvarig sjukdom, olyckshändelse, ålderdom,
underhåll av andra närstående än dem, för vilka han äger åtnjuta
familjeavdrag, eller annan därmed jämförlig omständighet) är väsentligt
nedsatt, må--— — detta stycke.»
Stockholm den 18 juni 1920.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.