Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med särskilda bestämmelser om avdrag vid 1921 års taxering till inkomstoch förmögenhetsskatt.

1920-06-18 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1920:446, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med särskilda bestämmelser om avdrag vid 1921 års taxering till inkomstoch förmögenhetsskatt.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 446.

Nr 446.

Godkänd av första kammaren den 18 juni 1920.

Godkänd av andra kammaren den 18 juni 1920.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning med särskilda

bestämmelser om avdrag vid 1921 års taxering till inkomst-

och förmögenhetsskatt.

(Andra särskilda utskottets utlåtande nr 3.)

Till Konung-en.

I en den 12 mars 1920 dagtecknad proposition, nr 233, liar Eders

Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

för finansärenden samma dag, föreslagit riksdagen att

antaga följande vid propositionen fogade

Förslag

till

förordning med särskilda bestämmelser om avdrag vid 1921 års taxering till

inkomst- och förmögenhetsskatt.

Härigenom förordnas, att, utan binder av bestämmelserna i 18 §

1 mom. i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt, vid 1921

års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt det beskattningsbara

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 446.

beloppet för svensk medborgare, som är här i riket mantalsskriven, skall

beräknas efter följande grunder:

a) För en var skattskyldig skall från det taxerade beloppet såsom

fritt från skatt avdragas följande belopp (ortsavdrag):

Om han är mantalsskriven inom ort tillhörande ortsgrupp

» » » » » » )> »

» » » » » » d »

j> ■» » » )) y> » »

» )> » » )> » » ))

I, 900 kronor,

II, 1,050 »

III, 1,200 »

IV, 1,350 »

V, 1,500 )>

b) Utöver ortsavdraget äger skattskyldig, vilken är gift eller kar

hemmavarande eller av honom'' helt eller delvis underhållna barn, vilka

icke uppnått 21 år och icke själva skola taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt,

erhålla avdrag (familjeavdrag) dels med 300 kronor för

varje sådant barn, dels ock med 300 kronor för hustru, om skattskyldig

är gift, eller för husföreståndarinna, om skattskyldig är ogift (varmed

jämställes, att skattskyldig är änkling, änka eller frånskild).

För barn, vars föräldrar båda leva men icke äro gifta med varandra,

skall, därest enligt ovan givna bestämmelser båda föräldrarna

skulle vara berättigade till avdrag, endast modern eller, om barnet vistas

hos fadern, endast denne åtnjuta avdrag.

c) I enskilda fall, då skattskyldigs skatteförmåga på grund av särskilda

omständigheter (långvarig sjukdom, olyckshändelse, underhåll av

andra närstående än dem, för vilka han äger åtnjuta familjeavdrag) är

väsentligt nedsatt, må det skattefria avdraget ökas med högst 700 kronor.

Sådana utgifter för annans underhåll, som avses i 10 § i förordningen

om inkomst- och förmögenhetsskatt, må icke åberopas såsom

grund för avdrag enligt detta stycke.

d) Den del av det taxerade beloppet, som överstiger summan av

de enligt a), b) och c) här ovan för den skattskyldige medgivna avdragmen

icke dubbla summan av samma avdrag, upptages i det beskattningsbara

beloppet till sitt halva belopp.

Den del av det taxerade beloppet, som överstiger dubbla summan

av medgivna avdrag, ingår i sin helhet i det beskattningsbara beloppet.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1921.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Riksdagens skrivelse Nr 446.

Eders Kung!. Maj:ts förevarande förslag innebär, att vid 1921 års

taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt skulle tillämpas förhöjningav

de skattefria avdragen — ortsavdrag, familjeavdrag och avdrag för

ömmande fall — efter i huvudsak enahanda grunder som enligt Eders

Kungl. Maj:ts av riksdagen nästföregående år bifallna förslag tillämpas vid

innevarande års taxering. Bestämmelserna härom, som återfinnas i

förordningen den 16 juli 1919 (nr 455), innebära höjning av ortsoch

familjeavdragen med femtio procent, varjämte det fakultativa

avdraget för ömmande fall fått sitt maximum förhöjt från 500 till

700 kronor. Därjämte stadgas i förordningen, att, om summan av ortsoch

familjeavdrag icke uppgår till jämnt hundratal kronor, belopp, som

överskjuter jämnt hundratal, bortfaller. Denna bestämmelse har införts

av praktiska skäl, för undvikande av att allt för stort antal tabeller bilavdragens

uträknande skulle behöva upprättas. Uti årets förslag har

emellertid något dylikt stadgande icke medtagits, alldenstund de av

Eders Kungl. Maj:t i sammanhang med framläggande av proposition om

ny kommunalskattelag föreslagna bestämmelserna om avdrag vid 1921 års

taxering till kommunal inkomstskatt komme att betinga upprättande

av tabeller i viss utsträckning jämväl för avdragsbelopp, slutande å

femtiotal kronor, vartill komme att stadgandet i fråga otvivelaktigt

verkade rubbning i det uti inkomstskatteförordningen fastställda förhållandet

mellan avdragsbeloppen för olika ortsgrupper.

ad angår avfattningen av de nu föreslagna bestämmelserna har

en omformulering skett vid jämförelse med fjolårets förslag, i det att

bestämmelserna i 18 § 1 mom. inkomstskatteförordningen fått i erforderliga

delar tjäna till förebild.

Emellertid förefinnes en viss skiljaktighet i texten mellan nu

föreliggande förslag och sagda paragraf, sådan densamma skulle komma

att lyda enligt Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 400, vilken i

denna del blivit av riksdagen antagen, i det att uti sistnämnda paragraf

vid uppräkningen av de särskilda orsaker, som kunna föranleda förhöjt

skattefritt avdrag, även angivits »ålderdom» och »annan därmed

jämförlig omständighet.» Det har synts riksdagen nödigt att nu förevarande

förslag bringas till överensstämmelse med huvudförordningens

text i denna del.

Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innefattar således tillämpning

av principer i fråga om avdragsrätten, som godkänts av riksdagen

nästföregående år. De av föredragande statsrådet åberopade skäl för

sådan ändring i reglerna för avdragen att dessa i vissa fall skola kunna

utgå med belopp överskjutande jämna hundratal kronor, äga giltighet

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 446.

jämväl vid den av riksdagen antagna avfattning av bestämmelserna för

avdrag vid taxering till inkomstbevillning år 1921.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen, med förklarande,

att Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke kunnat av riksdagen

i oförändrat skick bifallas, härmed tillkännagiva, att riksdagen för sin

del antagit förslaget med den ändring att det med c) betecknade stycket

i nedan angivna del erhåller följande lydelse:

»c) I enskilda fall, då skattskyldigs skatteförmåga på grund av

särskilda omständigheter (långvarig sjukdom, olyckshändelse, ålderdom,

underhåll av andra närstående än dem, för vilka han äger åtnjuta

familjeavdrag, eller annan därmed jämförlig omständighet) är väsentligt

nedsatt, må--— — detta stycke.»

Stockholm den 18 juni 1920.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.