Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående utredning om förändringar i ämbetsverkens organisation och arbetssätt för åstadkommande av en effektiv begränsning av statens administrationskostnader.

1920-06-18 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1920:451, Skrivelse till Konungen angående utredning om förändringar i ämbetsverkens organisation och arbetssätt för åstadkommande av en effektiv begränsning av statens administrationskostnader.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 451.

Nr 451.

Godkänd av första kammaren den 18 juni 1920.

Godkänd av andra kammaren den 18 juni 1920.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående utredning

om förändringar i ämbetsverkens organisation och

arbetssätt för åstadkommande av en effektiv begränsning

av statens administrationskostnader.

(Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 30.)

(Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande nr 12.)

Till Konungen.

Uti två inom riksdagens andra kammare väckta motioner med ordningsnummer

138 och 215 hava yrkanden framställts om utredning angående

förenklingar och besparingar i administrationen.

1 den ena av avsedda motioner har framhållits behovet av, att en

utredning komme till stånd, i vad mån genom förenklade arbetsformer och

minskad tjänstemannapersonal en nedsättning i statens administrationsomkostnader

kunde åvägabringas.

I den andra av dessa motioner har hemställts om avlåtande av skrivelse

till Eders Kungl. Maj:t med anhållan om åstadkommande av en utredning,

huruvida och på vilket sätt ändringar böra vidtagas med avseende

på sådana statens verk, där en sådan utredning ej redan pågår,

i avsikt att administration och arbetsformer må kunna ordnas på det

mest praktiskt och ekonomiskt fördelaktiga och arbetskraftbesparande sätt,

och en etfektiv nedsättning av statens administrationskostnader på detta

sätt uppnås.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 451.

7

I anledning av motionerna har riksdagens vederbörande utskott i den

ordning 46 § riksdagsordningen stadgar infordrat yttrande från 1902 års

löneregleringskommitté.

Yid behandling av motionerna bar riksdagen först ansett sig böra

erinra därom, att det yrkande om förenklade former för administrationen

samt därav följande besparingar, som framkommit i motionerna, vid fyrfaldiga

tidigare tillfällen framförts och vunnit beaktande inom riksdagen.

I löneregleringskommitténs betänkande I angående allmänna förutsättningar

och grunder för en reglering av löneförhållanden m. m. inom de centrala

ämbetsverken, sid. 7—43, lämnas eu redogörelse över vad sålunda förekommit

under tiden från och med år 1809 intill början av kommitténs

arbete. Av denna redogörelse framgår det både intressanta och naturliga

förhållande, att kraven på förenklingar och besparingar inom administrationen

framträtt med ökad styrka vid de tillfällen, då mera allmänna löneregleringar

varit omedelbart förestående. Då löneregleringskommittén erhöll

i uppdrag att avgiva utlåtande och förslag rörande reglering av statens

ämbetsverks och myndigheters löneförehållanden, förklarades tillika, att

kommittén därvid skulle hava att taga under övervägande, huruvida genom

förenklingar i förvaltningen tillfälle kunde beredas till indragning av tjänster,

som genom de förändrade anordningarna kunde undvaras. Yid genomförandet

av förbättrade löner har kommittén sålunda verkat för åtskilliga

åtgärder, ägnade att höja tjänstemännens arbetsprestationer. I sådant hänseende

får erinras om kommittténs arbete för genomförandet av viss effektiv

arbetstid för tjänstemän samt förbud mot förening av tjänster. Yid

behandling av lönereglering för varje ämbetsverk har kommittén verkställt

en kritisk granskning av verkets organisation och arbetsformer.

Riksdagen är villig att medgiva, att numera såväl genom initiativ

från löneregleringskommittén som från andra båll en god del av de gamla

byråkratiska formerna försvunnit från statens ämbetsverk, samt att arbetet

inom desamma nu, mera än tillförne, präglas av intresse för tillgodoseende

av det allmännas krav.

Då riksdagen haft att taga ställning till nu förevarande motioner, har

emellertid riksdagen ansett sig icke kunna taga på sitt ansvar att avstyrka

de möjligheter, som öppna sig genom bifall till de i motionerna föreslagna

utredningarna.

Med anledning av det nya lönesystem och de nya löneprinciper, som

från och med den 1 juli 1920 träda i tillämpning för kommunikationsverken,

har löneregleringskommittén den 31 december 1919 fatt i uppdrag

att verkställa utredning beträffande ny definitiv lönereglering för befattnings
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 451.

havare vid statsdepartementen, centrala ämbetsverk och fångvårdsstaten.

Kommittén, vilken enligt sina allmänna instruktioner har att taga i betraktande

såväl lönetekniska som organisatoriska spörsmål, synes själv vara medveten

om, att ett fördjupande i de organisatoriska spörsmålen måste medföra

dröjsmål med trängande löneregleringar samt anför följande: »Tvivelsutan

är det under mera normala förhållanden synnerligen lämpligt, att vid

uppgörande av förslag till definitiva löneregleringar även tages i betraktande,

i vad mån förenklingar i förvaltningen och förbättrade organisativa

anordningar i övrigt må kunna vidtagas beträffande vederbörande verk.

Under nuvarande omständigheter och med de direktiv, lönereglerinpskommittén

erhållit, kan sådant emellertid endast i begränsad omfattning ske

beträffande de verk, som först skola bliva föremål för den avsedda allmänna

revisionen av löneregleringar inom den civila statsförvaltningen.»

Då riksdagen sålunda kan konstatera, att löneregleringskommittén vid

sitt närmast förestående arbete får tillfälle att endast i begränsad omfattning

sysselsätta sig med de spörsmål, som närmast beröras i motionerna,

måste riksdagen anse det lämpligt, att sistnämnda spörsmål får prövas efter

en självständig utredning. Löneregleringskommittén har under sitt arbete

kommit att utarbeta eu viss standardtyp på ämbetsverk, vilken typ kommittén

sökt att genomföra på de verk, som komma under kommitténs behandling.

Yid en ny utredning synes det också kunna komma under

bedömande, i vilka avseenden förändringar i berörda typ lämpligen böra

genomföras. I den ena motionen framkastas ett hithörande spörsmål, nämligen

huruvida icke i eu del verk en tjänstemannagrad med lägre kompetens

och avlöning än den nu förekommande första graden borde kunna

införas. Det förefaller sannolikt, att en del göromål av kameral eller registrerande

natur skulle kunna anförtros sådana tjänstemän och besparing

därigenom vinnas. Härjämte synes eu undersökning böra ske, huruvida

icke åtminstone på en del håll ett överdrivet justeringsarbete i övervägande

formellt hänseende nedlägges på utgående skrivelser, varigenom tjänstemän

av olika grader efter varandra taga befattning med samma spörsmål, ofta

av ganska enkel natur. Vidare bör tillses, att arbetsbesparande metoder

såsom kortregister och blankettsystem användas i tillbörlig omfattning. Än

vidare . bör undersökas, huruvida den skillnad, som nu i regel uppehälles

mellan uppsättande av koncept genom tjänstemän och utskrift av skrivelser

genom skrivbiträden, är sakligt motiverad. I fråga om en del skrivelser

av enklare natur synes koncept och utskrift på genomslag medelst skrivmaskin

kunna erhållas samtidigt. Det bör vara av vikt att undersöka,

huruvida en del av de metoder, som med fördel tillämpas inom enskilda

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 451.

9

företag, kunna ock böra införas inom administrationen. I samband därmed

bör tagas i övervägande, i vilken omfattning man av statens tjänstemän

bör fordra kunnighet i stenografi och maskinskrivning. Yad som nu anförts

bör betraktas endast som några exempel på de mångskiftande spörsmål,

som sammanhänga med ifrågavarande sak.

I en av motionerna föreslås, att i en ifrågasatt kommitté borde insättas

»personer från enskild verksamhet, vilka gjort sig kända som ägande god

organisationsförmåga och som visat sig kunna inom respektive verksamhetsgrenar

på arbetskraftbesparande, praktiskt och ekonomiskt fördelaktigt sätt

ordna arbetet». Ehuru riksdagen icke underskattar betydelsen av att sådana

personer tillkallas, kan riksdagen icke undgå att finna, att det måste

anses vara av minst lika stor- betydelse, att även statstjänstemän med praktisk

blick och uppfattning av moderna krav beredas inflytande på kommitténs

arbete. För kommitténs arbete torde vara av vikt, att densamma

beredes tillfälle att fritt inhämta upplysningar från tjänstemän, över- eller

underordnade i olika verk, samt får möjlighet att kalla sådana inför kommittén

för att lämna upplysningar. Givetvis bör kommittén under sitt

arbete stå i förtroendefull kontakt med ämbetsverken själva samt med

löneregleringskommittén och andra liknande kommittéer.

Riksdagen är givetvis icke i tillfälle att i detalj redogöra för beskaffenheten

av den uppgift, som skulle åläggas den tillämnade utredningskommittén.

I allmänna drag skulle dess uppgift fixeras till undersökning,

huruvida överkvalificerad arbetskraft användes, om arbetstiden effektivt

utnyttjas, om genom lämplig arbetsfördelning dubbelarbete kan undvikas,

och om arbetsbesparande metoder kunna komma till användning. Genom

lämpliga begränsningar av kommitténs uppgift bör tillses, att densamma

icke erhåller för vidlyftig organisation, samt att den icke utvecklar sig till

en bestående institution. Möjligen kunde dess uppgift inskränkas därhän,

att den blott hade att utarbeta riktlinjer för de förändringar i organisation

och arbetssätt inom ämbetsverken, vilka riktlinjer sedan finge prövas inom

förvaltningen samt av Eders Kungl. Maj:t.

Lika med motionärerna i den ena av de i ämnet framburna motionerna

anser sig riksdagen böra betona, att riksdagen icke med avsedda

utredning velat äventyra »administrationens bestånd och fortgående utveckling».

Likaså står det klart för riksdagen, att statens ingripande och

övertagande av eu mängd områden, som förut tillhört enskild företagsamhet,

måste medföra utvidgningar inom administrationen.

Uti eu av ifrågavarande motioner framskymtar den uppfattningen, att

beträffande statens järnvägar den föreslagna undersökningen skulle vara

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 sand. Nr 449 — 451. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 451.

tillgodosedd genom en redan pågående utredning. Riksdagen är givetvis

icke i tillfälle att bedöma detta spörsmål utan förväntar, att frågan härom

vid bifall till den föreslagna utredningen kommer att bedömas av Eders

Kungl. Maj:t.

Med hänvisning till vad sålunda anförts, får riksdagen anhålla, att

Eders Kungl. Maj:t täcktes föranstalta om en skyndsam utredning, på

vilka sätt genom förändringar i ämbetsverkens organisation och arbetssätt

en effektiv begränsning av statens administrationskostnader må kunna

åvägabringas.

Stockholm den 18 juni 1920.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, O. L. Svanbäcks Boktryckeri 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.