Skrivelse till Konungen angående utredning om förändringar i ämbetsverkens organisation och arbetssätt för åstadkommande av en effektiv begränsning av statens administrationskostnader.
1920-06-18 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1920:451, Skrivelse till Konungen angående utredning om förändringar i ämbetsverkens organisation och arbetssätt för åstadkommande av en effektiv begränsning av statens administrationskostnader.
Dokumentets text
6
Riksdagens skrivelse Nr 451.
Nr 451.
Godkänd av första kammaren den 18 juni 1920.
Godkänd av andra kammaren den 18 juni 1920.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående utredning
om förändringar i ämbetsverkens organisation och
arbetssätt för åstadkommande av en effektiv begränsning
av statens administrationskostnader.
(Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 30.)
(Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande nr 12.)
Till Konungen.
Uti två inom riksdagens andra kammare väckta motioner med ordningsnummer
138 och 215 hava yrkanden framställts om utredning angående
förenklingar och besparingar i administrationen.
1 den ena av avsedda motioner har framhållits behovet av, att en
utredning komme till stånd, i vad mån genom förenklade arbetsformer och
minskad tjänstemannapersonal en nedsättning i statens administrationsomkostnader
kunde åvägabringas.
I den andra av dessa motioner har hemställts om avlåtande av skrivelse
till Eders Kungl. Maj:t med anhållan om åstadkommande av en utredning,
huruvida och på vilket sätt ändringar böra vidtagas med avseende
på sådana statens verk, där en sådan utredning ej redan pågår,
i avsikt att administration och arbetsformer må kunna ordnas på det
mest praktiskt och ekonomiskt fördelaktiga och arbetskraftbesparande sätt,
och en etfektiv nedsättning av statens administrationskostnader på detta
sätt uppnås.
Riksdagens skrivelse Nr 451.
7
I anledning av motionerna har riksdagens vederbörande utskott i den
ordning 46 § riksdagsordningen stadgar infordrat yttrande från 1902 års
löneregleringskommitté.
Yid behandling av motionerna bar riksdagen först ansett sig böra
erinra därom, att det yrkande om förenklade former för administrationen
samt därav följande besparingar, som framkommit i motionerna, vid fyrfaldiga
tidigare tillfällen framförts och vunnit beaktande inom riksdagen.
I löneregleringskommitténs betänkande I angående allmänna förutsättningar
och grunder för en reglering av löneförhållanden m. m. inom de centrala
ämbetsverken, sid. 7—43, lämnas eu redogörelse över vad sålunda förekommit
under tiden från och med år 1809 intill början av kommitténs
arbete. Av denna redogörelse framgår det både intressanta och naturliga
förhållande, att kraven på förenklingar och besparingar inom administrationen
framträtt med ökad styrka vid de tillfällen, då mera allmänna löneregleringar
varit omedelbart förestående. Då löneregleringskommittén erhöll
i uppdrag att avgiva utlåtande och förslag rörande reglering av statens
ämbetsverks och myndigheters löneförehållanden, förklarades tillika, att
kommittén därvid skulle hava att taga under övervägande, huruvida genom
förenklingar i förvaltningen tillfälle kunde beredas till indragning av tjänster,
som genom de förändrade anordningarna kunde undvaras. Yid genomförandet
av förbättrade löner har kommittén sålunda verkat för åtskilliga
åtgärder, ägnade att höja tjänstemännens arbetsprestationer. I sådant hänseende
får erinras om kommittténs arbete för genomförandet av viss effektiv
arbetstid för tjänstemän samt förbud mot förening av tjänster. Yid
behandling av lönereglering för varje ämbetsverk har kommittén verkställt
en kritisk granskning av verkets organisation och arbetsformer.
Riksdagen är villig att medgiva, att numera såväl genom initiativ
från löneregleringskommittén som från andra båll en god del av de gamla
byråkratiska formerna försvunnit från statens ämbetsverk, samt att arbetet
inom desamma nu, mera än tillförne, präglas av intresse för tillgodoseende
av det allmännas krav.
Då riksdagen haft att taga ställning till nu förevarande motioner, har
emellertid riksdagen ansett sig icke kunna taga på sitt ansvar att avstyrka
de möjligheter, som öppna sig genom bifall till de i motionerna föreslagna
utredningarna.
Med anledning av det nya lönesystem och de nya löneprinciper, som
från och med den 1 juli 1920 träda i tillämpning för kommunikationsverken,
har löneregleringskommittén den 31 december 1919 fatt i uppdrag
att verkställa utredning beträffande ny definitiv lönereglering för befattnings
-
8
Riksdagens skrivelse Nr 451.
havare vid statsdepartementen, centrala ämbetsverk och fångvårdsstaten.
Kommittén, vilken enligt sina allmänna instruktioner har att taga i betraktande
såväl lönetekniska som organisatoriska spörsmål, synes själv vara medveten
om, att ett fördjupande i de organisatoriska spörsmålen måste medföra
dröjsmål med trängande löneregleringar samt anför följande: »Tvivelsutan
är det under mera normala förhållanden synnerligen lämpligt, att vid
uppgörande av förslag till definitiva löneregleringar även tages i betraktande,
i vad mån förenklingar i förvaltningen och förbättrade organisativa
anordningar i övrigt må kunna vidtagas beträffande vederbörande verk.
Under nuvarande omständigheter och med de direktiv, lönereglerinpskommittén
erhållit, kan sådant emellertid endast i begränsad omfattning ske
beträffande de verk, som först skola bliva föremål för den avsedda allmänna
revisionen av löneregleringar inom den civila statsförvaltningen.»
Då riksdagen sålunda kan konstatera, att löneregleringskommittén vid
sitt närmast förestående arbete får tillfälle att endast i begränsad omfattning
sysselsätta sig med de spörsmål, som närmast beröras i motionerna,
måste riksdagen anse det lämpligt, att sistnämnda spörsmål får prövas efter
en självständig utredning. Löneregleringskommittén har under sitt arbete
kommit att utarbeta eu viss standardtyp på ämbetsverk, vilken typ kommittén
sökt att genomföra på de verk, som komma under kommitténs behandling.
Yid en ny utredning synes det också kunna komma under
bedömande, i vilka avseenden förändringar i berörda typ lämpligen böra
genomföras. I den ena motionen framkastas ett hithörande spörsmål, nämligen
huruvida icke i eu del verk en tjänstemannagrad med lägre kompetens
och avlöning än den nu förekommande första graden borde kunna
införas. Det förefaller sannolikt, att en del göromål av kameral eller registrerande
natur skulle kunna anförtros sådana tjänstemän och besparing
därigenom vinnas. Härjämte synes eu undersökning böra ske, huruvida
icke åtminstone på en del håll ett överdrivet justeringsarbete i övervägande
formellt hänseende nedlägges på utgående skrivelser, varigenom tjänstemän
av olika grader efter varandra taga befattning med samma spörsmål, ofta
av ganska enkel natur. Vidare bör tillses, att arbetsbesparande metoder
såsom kortregister och blankettsystem användas i tillbörlig omfattning. Än
vidare . bör undersökas, huruvida den skillnad, som nu i regel uppehälles
mellan uppsättande av koncept genom tjänstemän och utskrift av skrivelser
genom skrivbiträden, är sakligt motiverad. I fråga om en del skrivelser
av enklare natur synes koncept och utskrift på genomslag medelst skrivmaskin
kunna erhållas samtidigt. Det bör vara av vikt att undersöka,
huruvida en del av de metoder, som med fördel tillämpas inom enskilda
Riksdagens skrivelse Nr 451.
9
företag, kunna ock böra införas inom administrationen. I samband därmed
bör tagas i övervägande, i vilken omfattning man av statens tjänstemän
bör fordra kunnighet i stenografi och maskinskrivning. Yad som nu anförts
bör betraktas endast som några exempel på de mångskiftande spörsmål,
som sammanhänga med ifrågavarande sak.
I en av motionerna föreslås, att i en ifrågasatt kommitté borde insättas
»personer från enskild verksamhet, vilka gjort sig kända som ägande god
organisationsförmåga och som visat sig kunna inom respektive verksamhetsgrenar
på arbetskraftbesparande, praktiskt och ekonomiskt fördelaktigt sätt
ordna arbetet». Ehuru riksdagen icke underskattar betydelsen av att sådana
personer tillkallas, kan riksdagen icke undgå att finna, att det måste
anses vara av minst lika stor- betydelse, att även statstjänstemän med praktisk
blick och uppfattning av moderna krav beredas inflytande på kommitténs
arbete. För kommitténs arbete torde vara av vikt, att densamma
beredes tillfälle att fritt inhämta upplysningar från tjänstemän, över- eller
underordnade i olika verk, samt får möjlighet att kalla sådana inför kommittén
för att lämna upplysningar. Givetvis bör kommittén under sitt
arbete stå i förtroendefull kontakt med ämbetsverken själva samt med
löneregleringskommittén och andra liknande kommittéer.
Riksdagen är givetvis icke i tillfälle att i detalj redogöra för beskaffenheten
av den uppgift, som skulle åläggas den tillämnade utredningskommittén.
I allmänna drag skulle dess uppgift fixeras till undersökning,
huruvida överkvalificerad arbetskraft användes, om arbetstiden effektivt
utnyttjas, om genom lämplig arbetsfördelning dubbelarbete kan undvikas,
och om arbetsbesparande metoder kunna komma till användning. Genom
lämpliga begränsningar av kommitténs uppgift bör tillses, att densamma
icke erhåller för vidlyftig organisation, samt att den icke utvecklar sig till
en bestående institution. Möjligen kunde dess uppgift inskränkas därhän,
att den blott hade att utarbeta riktlinjer för de förändringar i organisation
och arbetssätt inom ämbetsverken, vilka riktlinjer sedan finge prövas inom
förvaltningen samt av Eders Kungl. Maj:t.
Lika med motionärerna i den ena av de i ämnet framburna motionerna
anser sig riksdagen böra betona, att riksdagen icke med avsedda
utredning velat äventyra »administrationens bestånd och fortgående utveckling».
Likaså står det klart för riksdagen, att statens ingripande och
övertagande av eu mängd områden, som förut tillhört enskild företagsamhet,
måste medföra utvidgningar inom administrationen.
Uti eu av ifrågavarande motioner framskymtar den uppfattningen, att
beträffande statens järnvägar den föreslagna undersökningen skulle vara
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 sand. Nr 449 — 451. 2
10
Riksdagens skrivelse Nr 451.
tillgodosedd genom en redan pågående utredning. Riksdagen är givetvis
icke i tillfälle att bedöma detta spörsmål utan förväntar, att frågan härom
vid bifall till den föreslagna utredningen kommer att bedömas av Eders
Kungl. Maj:t.
Med hänvisning till vad sålunda anförts, får riksdagen anhålla, att
Eders Kungl. Maj:t täcktes föranstalta om en skyndsam utredning, på
vilka sätt genom förändringar i ämbetsverkens organisation och arbetssätt
en effektiv begränsning av statens administrationskostnader må kunna
åvägabringas.
Stockholm den 18 juni 1920.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm, O. L. Svanbäcks Boktryckeri 1920.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.