Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående dyrtidstillägg för år 1920 åt vissa lärare vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor samt lantbruksskolor.

1920-06-18 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1920:459, Skrivelse till Konungen angående dyrtidstillägg för år 1920 åt vissa lärare vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor samt lantbruksskolor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 459.

1

Nr 459.

Godkänd av första kammaren den 18 juni 1920.

Godkänd av andra kammaren den 18 juni 1920.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående dyrtidstillägg för år

1920 åt vissa lärare vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor

samt lantbruksskolor.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 99.)

Till Konungen.

1 propositionen nr 2 angående anslag å tilläggsstat för innevarande

år har Eders Kungl. Maj:t under nionde huvudtiteln i punkterna 11 och

12 föreslagit riksdagen att i avbidan å blivande propositioner angående

dyrtidstillägg för år 1920 åt lärare vid statsunderstödda lantmannaskolor,

respektive lärarinnor vid statsunderstödda lanthushållsskolor beräkna

anslag å 230,000 kronor, respektive 70,000 kronor.

Därefter har Eders Kungl. Maj:t i eu den 5 mars 1920 avlåten

proposition, nr 360, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels godkänna det vid statsrådsprotokollet fogade förslag till kungörelse

med allmänna grunder för dyrtidstillägg under år 1920 åt lärare

vid lantmanna- och lanthushållsskolor;

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda de närmare föreskrifter,

som för tillämpning av dessa allmänna grunder må befinnas erforderliga;

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 sand. Nr 459—461. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse Nr 459.

dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg enligt ovanberörda

allmänna grunder anvisa på tilläggsstat för år 1920 under nionde

huvudtiteln ett förslagsanslag av 270,000 kronor;

dels ock medgiva, att i de fall, då landsting, kommun eller annan

myndighet för år 1920 anvisat medel för beredande av dyrtidstillägg

åt lärare, till vilken sådant tillägg enligt ovan föreslagna allmänna

grunder skulle utgå av statsmedel, det må ankomma på landstinget,

kommunen eller myndigheten att av det till dyrtidstillägg utgående statsbidraget

tillgodoföra sig den del, varmed i de särskilda fallen summan

av statsbidraget och ortsbidraget överstiger det belopp, vilket skulle

utgå såsom dyrtidstillägg till vederbörande lärare, därest sådant tillägg,

med tillämpning i övrigt av berörda allmänna grunder Unge utgå antingen

å hela minimiavlöningen eller, där för vissa lärare föreskrift om

minimiavlöning saknas, å dubbla det belopp, varå enligt lantbruksstyrelsens

bestämmande dyrtidstillägg av statsmedel må beräknas, eller,

slutligen, där Kungl. Maj:t funnit anledning i särskilt fall medgiva

undantag från föreskrifterna om minimiavlöning, å hela det av Kungl.

Maj:t för sådant fall stadgade beloppet.

Ovannämnda förslag till kungörelse är av följande lydelse:

»Förslag

till

Kungörelse med allmänna grunder lör dyrtidstillägg under år 1920 åt lärare

vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor.

§ 1-

Mom. 1. Föreståndare och lärare med fast anställning vid statsunderstödd

lantmannaskola samt föreståndarinna och lärarinna vid statsunderstödd lanthushållsskola,

vilka bestrida full tjänstgöring, äga, med nedan angivna begränsningar och

undantag, för år 1920 uppbära dyrtidstillägg av statsmedel å ett belopp, motsvarande

hälften av den i gällande författning stadgade kontanta minimiavlöningen,

dock att. där Kungl. Maj:t funnit anledning i särskilt fall medgiva undantag från

föreskrifterna om minimiavlöning, dyrtidstillägget skall utgå å hälften av det utav

Kungl. Maj:t för sådant fall stadgade avlöningsbeloppet.

Mom. 2. Dyrtidstillägg tillkommer jämväl annan lärare vid statsunderstödd

lantmannaskola och statsunderstödd lanthushållsskola än under mom. 1 sägs, under

förutsättning att lärarens tjänstgöring vid anstalten omfattar minst 15 undervisningstimmar

i veckan, och beräknas i sådant fall dyrtidstillägget å så stor del av

den till läraren utgående kontanta avlöningen, som av lantbruksstyrelsen, med hän
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 459.

syn till efter ingången av augusti månad 1914 till följd av ökningen i levnadskostnader

beviljad avlöningsförhöjning, för varje fall bestämmes, dock högst å

ett belopp, motsvarande hälften av berörda avlöning.

Är lärare, som i detta moment avses, anställd både vid statsunderstödd lantmannaskola

och vid statsunderstödd lanthushållsskoia eller jämväl vid statsunderstödd

folkhögskola, må dyrtidstillägg tillkomma honom, därest hans sammanlagda

tjänstgöring vid skolorna uppgår till minst 15 undervisningstimmar i veckan.

Har vid viss kurs tjänstgöring för sådan lärare, varom nu är fråga, under

någon del av tjänstgöringstiden icke omfattat 15 undervisningstimmar i veckan, må

dock dyrtidstillägg till honom utgå, så framt sammanlagda antalet av hans undervisningstimmar

under kursen uppgått till i medeltal 15 i veckan.

§ 2.

Dyrtidstillägget beräknas med ledning av det grundtal, som fastställts för

bestämmande av dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Nytt grundtal

äger tillämpning från och med den månad, under vilken Kung!. Maj:ts beslut därom

kungjorts, till den månad, under vilken Kungi. Maj:t må komma att fastställa annat

grundtal.

§ 3.

Mom. 1. Dyrtidstillägget utgår, på sätt nedan sägs, med högre belopp till

familjeförsörjare än till icke-familjeförsörjare.

Mom. 2. Såsom familjeförsörjare anses

a) manlig befattningshavare, som vid början av det kalenderkvartal, vilket

omfattar den månad dyrtidstillägget avser, underhåller antingen barn, som icke

uppnått 18 års ålder eller som på grund av sjukdom, vanförhet eller lyte är varaktigt

oförmöget till arbete, eller fader eller moder; dock ej i sådana fall, då barnet

eller fadern eller modern är i egenskap av befattningshavare eller pensionär berättigad

till dyrtidstillägg av statsmedel;

b) manlig befattningshavare, vars hustru vid kalenderkvartalets början är

på grund av sjukdom, vanförhet eller lyte varaktigt oförmögen till arbete; dock ej

i sådant fall, då hustrun är i egenskap av befattningshavare eller pensionär berättigad

till dyrtidstillägg av statsmedel;

c) kvinnlig befattningshavare, som vid kalenderkvartalets början är ogift,

änka eller frånskild och underhåller barn eller fader eller moder, på sätt under a)

sägs; samt

d) kvinnlig befattningshavare, som vid kalenderkvartalets början är gift och

vars man är på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt urståndsatt att bidraga

till familjens underhåll; dock ej i sådana fall, dä mannen är i egenskap av befattningshavare

eller pensionär berättigad till dyrtidstillägg av statsmedel.

Mom. 3. Andra befattningshavare än under mom. 2 sägs anses såsom ickefamiljeförsörj

are.

Mom. 4. Till familjeförsörjare utgår dyrtidstillägget, därest den del av avlöningen,

vara enligt § 1 dyrtidstillägg må beräknas, icke överstiger 100 kronor för

månad, efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet. Överstiger nämnda del av

avlöningen 100 kronor för månad, utgår dyrtidstillägg för det belopp, som utgör

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 459.

100 kronor för månad, på sätt nyss sagts samt för det belopp, som överstiger 100

kronor för månad, efter ett procenttal, motsvarande för första halvåret 1920 en

tredjedel av grundtalet och för andra halvåret 1920 hälften av grundtalet.

Mom. 5. Till icke-familjeförsörjare utgår dyrtidstillägget i varje fall med två

tredjedelar av det belopp, som enligt mom. 4 skulle tillkomma vederbörande lärare,

därest han vore familjeförsörjare.

§ 4.

Lärare, som är tjänstledig på grund av styrkt sjukdom eller för tjänstgöring

till rikets försvar eller för att, på grund av särskilt förordnande eller val, fullgöra

offentligt uppdrag eller bestrida befattning i statens tjänst eller tjänstgöra hos riksdagen,

dess utskott eller revisorer, äger att utan hinder av sådan ledighet uppbära

det dyrtidstillägg, som eljest skolat tillkomma honom. Lärare, som har tjänstledighet

av annan anledning, äger icke uppbära dyrtidstillägg, för den händelse statsbidrag

prövats icke höra utgå till hans avlöning; i övriga fall skall till honom utgå dyrtidstillägg,

minskat i samma proportion som förhållandet mellan den under ledigheten

uppburna avlöningen och den avlöning, som skolat utgå, därest han icke åtnjutit

dylik ledighet.

§ 5.

Mom 1. Där någon innehar två eller flera befattningar, som i § 1 avses,

eller eljest äger såsom innehavare av lärarbefattning vid annan läroanstalt än statens

uppbära dyrtidstillägg av statsmedel, skall dyrtidstillägget beräknas å summan av

de belopp, å vilka dyrtidstillägg enligt de i sådant hänseende givna bestämmelser

må utgå, dock icke i något fall å sammanlagt högre belopp än som motsvarar

för första halvåret 1920 600 kronor för månad och för andra halvåret 1920 1,250

kronor för månad; och skall dyrtidstillägget utbetalas vid den befattning, som medför

högsta avlöningen, eller, därest avlöningarna äro lika, vid den befattning, till

vilken vederbörande lärare först blivit befordrad.

Mom. 2. Åtnjuter lärare dyrtidstillägg såsom befattningshavare i statens tjänst,

skall beträffande hans rätt till dyrtidstillägg å befattning, som i § 1 avses, gälla.

att lärare, som är familjeförsörjare, äger uppbära dyrtidstillägg allenast efter

ett procenttal, motsvarande för första halvåret 1920 en tredjedel av grundtalet och

för andra halvåret 1920 hälften av grundtalet; därest emellertid hans avlöning såsom

befattningshavare i statens tjänst understiger 100 kronor för månad, må han

åtnjuta dyrtidstillägg enligt denna kungörelse efter ett procenttal, motsvarande grundtalet,

dock högst å det belopp, varmed avlöningen i statens tjänst understiger

100 kronor för månad; samt

att lärare, som icke är familjeförsörjare, äger uppbära dyrtidstillägg med

två tredjedelar av det belopp, som enligt vad nyss är sagt skulle tillkomma honom,

därest han vore familjeförsörjare.

Dyrtidstillägg å avlöning såsom befattningshavare i statens tjänst och dyrtidstillägg

å avlöning vid befattning, som i § 1 avses, må dock icke beräknas å

sammanlagt högre belopp än som motsvarar för första halvåret 1920 600 kronor

för månad och för andra halvåret 1920 1,250 kronor för månad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Riksdagens skrivelse Nr 45U.

§ 6.

Dyrtidstillägg av statsmedel utgår icke å gottgörelse för tjänstgöring utöver

den i gällande allmän författning stadgade lärotiden, liksom ej heller å ersättning

för bostad och bränsle.

§ 7.

Om lärare under året avlidit, innan honom tillkommande dyrtidstillägg till

fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till stärbhuset.

§ 8.

Vad i denna kungörelse linnes föreskrivet med avseende på lärare skall, där

ej i särskilda fall annorlunda sägs, äga tillämpning på såväl manliga som kvinnliga

lärare.

§ 9-

Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar lantbruksstyrelsen nödiga

tabeller och anvisningar.

§ 10.

Dyrtidstillägget utbetalas till lärarpersonalen månadsvis i den ordning, som

av Kung!. Maj:t bestämmes.»

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft en

inom riksdagen väckt motion, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att dyrtidstillägg till föreståndare och förste lärare vid lantbruksskolor

må av statsmedel för år 1920 utgå med samma belopp som till

föreståndare och fast anställd ämneslärare vid lantmannaskolor, och att

riksdagen behagade för detta ändamål å tilläggsstat för år 1920 anvisa

härför erforderliga medel.

Den nu föreliggande propositionen avser beredande enligt vissa i

densamma angivna grunder av dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaoch

lanthushållsskolor. De därvid följda principerna för dyrtidstilläggets

beräknande överensstämma med de av Eders Ivungl. Maj:t på ecklesiastikdepartementets

föredragning i proposition nr 392 framställda beträffande

lärare vid folkhögskolor.

I anledning av sistnämnda framställning har riksdagen fastställt

vissa allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folkhögskolor.

De sålunda beträffande folkhögskolorna fastställda grunderna skilja

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 459.

sig i vissa avseenden från de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna. Enahanda

grunder böra emellertid enligt riksdagens mening i förevarande avseende

gälla beträffande folkhögskolor samt lantmanna- och lanthushållsskolor.

Med hänsyn härtill har riksdagen ansett, att de för folkhögskolorna beslutade

grunderna böra i tillämpliga delar fastställas att gälla jämväl

för lantmanna- och lanthushållsskolor.

Riksdagens förenämnda beslut innefattar visserligen viss förhöjningav

det av Eders Kungl. Maj:t. föreslagna dyrtidstillägget. Med hänsyn

till de till dyrtidstillägg för lärare vid lantmanna- och lanthushållsskolor

i förevarande proposition upptagna anslagens natur av förslagsanslag

har riksdagen dock icke ansett erforderligt ifrågasätta någon förändring i

anslagens belopp, vilka beräknats för lantmannaskolor till 210,000 kronor

och för lanthushållsskolor till 60,000 kronor.

Vad angår den i ämnet väckta motionen hemställes däri, att

jämväl föreståndare och förste lärare vid lantbruksskolor måtte genom

statsmedel beredas dyrtidstillägg efter enahanda grunder som beträffande

lantmannaskolor. Riksdagen bär vid närmare prövning av denna fråga

icke kunnat undgå finna det överensstämma med rättvisa och billighet,

att jämväl lärare vid lantbruksskolor komma i åtnjutande av dyrtidstillägg''.

Det torde sålunda ligga i öppen dag, att väsentliga svårigheter

skulle uppstå med avseende å möjligheten att vid lantbruksskolorna

erhålla tillräckligt kvalificerade lärarkrafter, därest lärarna vid lantmannaskolorna

men ej vid lantbruksskolorna erhölle dyrtidstillägg. Att

skolegendomens ägare åter skulle för bestridande av erforderliga dyrtidstillägg

helt lita till egna medel, synes knappast kunna ifrågasättas.

Eu omständighet, som enligt riksdagens mening starkt talar för att staten

här träder emellan, är, att staten beträffande lantbruksskolornas liksom i

fråga om lantmannaskolornas föreståndare och förste lärare fastställt

vissa minimilöner. Rörande i vad mån så bör ske, har riksdagen, efter

genom vederbörande utskott från jordbruksdepartementet inhämtade upplysningar,

kommit till den uppfattningen, att dyrtidstillägget först och

främst bör, såsom också motionärens förslag innebär, begränsas till föreståndare

och förste lärare samt med avseende å ålderstillägg, vilket

liksom ifråga om lantmannaskolorna av riksdagen bestämts att helt

utgå av statsmedel, följa samma grunder som för lärare vid lantmannaskolor.

Däremot bör med hänsyn till att skolegendomens innehavare

på grund av skedd ökning i värdet av elevernas dagsverken torde

kunna förutsättas vara i stånd att i ökad mån själv bidraga till kostnaderna

för dyrtidstillägg sådant tillägg å den övriga minimilönen få

beräknas endast på en tredjedel av densamma, dock ej å värdet av

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 459.

bostad, bränsle ocli trädgårdsland. I övrigt bär riksdagen funnit enahanda

grunder böra komma till tillämpning beträffande lantbruksskolorna

som i fråga om lantmannaskolorna.

Beträffande det för nu ifrågavarande ändamål erforderliga anslaget

bär riksdagen kommit till ett belopp av omkring 50,000 kronor. Sammanlagt

behöver sålunda anvisas ett belopp av 320,000 kronor. Riksdagen

bar i det vid denna skrivelse fogade förslag till kungörelse

med allmänna grunder för dyrtidstillägg under år 1920 åt lärare vid nu

ifrågavarande skolor vidtagit de »förändringar i Eders Kung! Maj:ts

förslag, som föranledas av vad riksdagen bär ovan anfört.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla

att riksdagen i anledning av Eders Knngl. Maj:ts förevarande

framställning och den i ämnet väckta motionen

dels godkänt det vid denna skrivelse såsom bilaga A fogade förslag

till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg under år

1920 åt lärare vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor samt lantbruksskolor;
dels

medgivit att Kungl. Maj:t må utfärda de närmare föreskrifter,

som för tillämpning av dessa allmänna grunder må befinnas erforderliga;

dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg enligt ovanberörda

allmänna grunder anvisat på tilläggsstat för år 1920 under nionde

huvudtiteln ett förslagsanslag- av 320,000 kronor;

dels och medgivit, att i de fall, då landsting, kommun eller

annan myndighet för år 1920 anvisat medel för beredande av dyrtidstillägg

åt lärare, till vilken sådant tillägg enligt ovan föreslagna allmänna

grunder skulle utgå av statsmedel, det må ankomma på landstinget,

kommunen eller myndigheten att av det till dyrtidstillägg utgående

statsbidraget tillgodoföra sig den del, varmed i de särskilda fallen

summan av statsbidraget och ortsbidraget överstiger det belopp, vilket

skulle utgå såsom dyrtidstillägg till vederbörande lärare, därest sådant

tillägg, med tillämpning i övrigt av berörda allmänna grunder, finge

utgå antingen å hela minimiavlöningen eller, där för vissa lärare föreskrift

om minimiavlöning saknas, å dubbla det belopp, varå enligt lantbruksstyrelsens

bestämmande dyrtidstillägg av statsmedel må beräknas,

eller slutligen, där Kungl. Maj:t funnit anledning i särskilt fall medgiva

undantag från föreskrifterna om minimiavlöning, å hela det av Kungl.

Maj:t för sådant fall stadgade beloppet.

Stockholm den 18 juni 1920.

Med undersåtlig vördnad.

s. 8 Kontrollera mot PDF

RiMajens skrivelse Nr 459.

8

Bilaga A.

F ö r >>1 a g

till

Kungörelse med allmänna grunder för dyr tid,sti Hägg under år 1920 åt lärare

vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor samt lantbruksskolor.

§ 1.

Mom. 1. Föreståndare och lärare med fast anställning vid statsunderstödd

lantmannaskola samt föreståndarinna och lärarinna vid statsunderstödd lanthushållsskola,

vilka bestrida full tjänstgöring, ävensom föreståndare och förste lärare vid

statsunderstödd lantbruksskola, äga, med nedan angivna begränsningar och undantag,

från och med år 1920 tillsvidare till dess annorlunda förordnas uppbära dyrtidstillägg

av statsmedel å ett belopp, motsvarande vad angår lärare vid lantmannaskola

och lanthushållsskola, hälften av den i gällande författning stadgade kontanta

minimiavlöningen och beträffande lärare vid lantbruksskola halva beloppet av ålderstillägg

samt tredjedelen av den övriga minimiavlöningen, dock ej å värdet av bostad,

bränsle och trädgårdsland. Bär Kungi. Maj:t funnit anledning i särskilt fall medgiva

undantag från föreskrifterna om minimiavlöning, skall dyrtidstillägget utgå

beträffande lärare vid lantmannaskola och lanthushållsskola å hälften av det utav

Kungl. Maj:t för sådant fall stadgade avlöningsbeloppet samt ifråga om lärare

vid lantbruksskola å tredjedelen av samma belopp.

Mom. 2. Dyrtidstillägg tillkommer jämväl annan lärare vid statsunderstödd

lantmannaskola och statsunderstödd lanthushållsskola än under mom. 1 sägs, under

förutsättning att lärarens tjänstgöring vid en eller flera av de i denna § avsedda

läroanstalter omfattar minst 10 undervisningstimmar i veckan, och beräknas i sådant

fall dyrtidstillägget å så stor del av den till läraren utgående kontanta avlöningen,

som av lantbruksstyrelsen, med hänsyn till efter ingången av augusti månad 1914

till följd av ökningen i levnadskostnader beviljad avlöningsförhöjning, för varje fäll

bestämmes, dock högst å ett belopp, motsvarande hälften av berörda avlöning.

År lärare, som i detta moment avses, anställd både vid statsunderstödd lantmannaskola

och vid statsunderstödd lanthushållsskola eller jämväl vid statsunderstödd

folkhögskola, må dyrtidstillägg tillkomma honom, därest hans saiåmanlagda

tjänstgöring vid skolorna uppgår till minst 10 undervisningstimmar i veckan.

Har vid viss kurs tjänstgöring för sådan lärare, varom nu är fråga, under

någon del av tjänstgöringstiden icke omfattat 10 undervisningstimmar i veckan, må

dock dyrtidstillägg till honom utgå, så framt sammanlagda antalet av hans undervisningstimmar

under kursen uppgått till i medeltal 10 i veckan.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse AV 459.

För beräknande av dyrtidstilläggets storlek gälla, vad angår första halvåret

1920, föreskrifterna i §§ 2 och 3 i kungörelsen den 30 maj 1919 med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst samt i fråga om

senare halvåret 1920 och tillsvidare bestämmelserna i §§ 2 och 3 i denna dag fastställd

kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst, dock med iakttagande av

att dyrtidstillägget beräknas efter den för månad uppburna avlöningen, men

att, därest årslönen utgår efter lästid, dyrtidstillägget bör beräknas, som om avlöningen

vore lika fördelad på årets tolv månader;

att dyrtidstillägget utgår med högre belopp till familjeförsörjare än till icke

familjeförsörjare; .

att i avseende å första halvåret 1920 med familjeförsörjare förstås befattningshavare,

vilken vid början av det kalenderkvartal, som omfattar den manad dyrtidstillägget

avser, på grund av försörjningsplikt underhållit barn, som icke uppnått 16

års ålder, samt beträffande senare ''halvåret 1920 och tillsvidare, med familjeförsörjare

förstås sådan befattningshavare, vilken, därest han vore befattningshavare i

statens tjänst, skulle jämlikt den senare av ovanberörda kungörelser äga att åtnjuta

förhöjning av dyrtidstillägget på grund av försörjningsplikt;

att ifråga om första halvåret 1920 dyrtidstillägget utgår till lärare, som är

familjeförsörjare, efter enahanda grunder, som för befattningshavare i statens tjänst

är stadgat, samt till lärare, som icke är familjeförsörjare, med nio tiondelar av det

belopp, som skulle tillkomma vederbörande lärare, därest han vore familjeförsörjare;

samt

att ifråga om senare halvåret 1920 och tillsvidare dyrtidstillägget utgår till

lärare, som är familjeförsörjare, efter enahanda grunder, som för befattningshavare

i statens tjänst är stadgat, samt till lärare, som icke är familjeförsörjare, med nio

tiondelar av det belopp, som skulle tillkomma sådan befattningshavare i statens

tjänst, vilken icke äger att på grund av försörjningsplikt åtnjuta förhöjning av

dyrtidstillägget.

§ 3.

Lärare, som är tjänstledig på grund av styrkt sjukdom eller för tjänstgöring

till rikets försvar eller för att, på grund av särskilt förordnande eller val, fullgöra

offentligt uppdrag, äger att utan hinder av sådan ledighet uppbära det dyrtidstilllägg,

som eljest skolat tillkomma honom. Till lärare, som har tjänstledighet av

annan anledning, skall utgå dyrtidstillägg, minskat i samma proportion som förhållandet

mellan den avlöning, som jämlikt Kitngl. Maj:ts beslut eller gällande länsförfattning

skall under sådan tjänstledighet utgå och den avlöning, som skolat

utgå, därest han icke åtnjutit dylik ledighet.

§ 4.

Där lärare under hela eller någon, del av året samtidigt tjänstgör å två eller

flora befattningar, med vilka följe)'' rätt till dyrtidstillägg av statsmedel, skall med

iakttagande av eljest gällande beräkningsgrunder dyrtidstillägget beräknas å summan

Bihang till riksdagens protokoll 4920. 14 samt. Nr 459—401. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 459.

av de belopp, å vilka dyrtidstillägg enligt de i sådant hänseende givna bestämmelser

må utgå, dock icke i något fall å sammanlagt högre belopp än som motsvarar för

första halvåret 1920 600 kronor för månad och från och med andra halvåret 1920

1,250 kronor för månad.

§ o.

Dyrtidstillägg av statsmedel utgår icke å gottgörelse för tjänstgöring utöver

den i gällande allmän författning stadgade lärotiden, liksom ej heller beträffande

lärare vid lantmannaskola och lanthushållsskola å ersättning för bostad och bränsle

samt ifråga om lärare vid lantbruksskola å ersättning för bostad, bränsle och trädgårdsland.

§ 6.

Om lärare under året avlidit, innan honom tillkommande dyrtidstillägg till

fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till stärbhuset.

§ 7.

Vad i denna kungörelse finnes föreskrivet med avseende på lärare skall, där

ej i särskilda fall anorlunda sägs, äga tillämpning på såväl manliga som kvinnliga

lärare.

§ 8.

Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar lantbruksstyrelsen nödiga

tabeller och anvisningar.

§ 9.

Dyrtidstillägget utbetalas till lärarpersonalen månadsvis i den ordning, som

av Kung!. Maj:t bestämmes.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.