Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående statsbidrag till epidemisjukvården jämte i ämnet väckta motioner.

1920-06-21 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1920:464, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående statsbidrag till epidemisjukvården jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 464.

13

Nr 464.

Godkänd av första kammaren den 21 juni 1920.

Godkänd av andra kammaren den 21 juni 1920.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts framställningar angående statsbidrag till epidemisjukvården

jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 167, memorial nr 215.)

Till Konungen.

Uti den till riksdagen den 7 januari 1920 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov i avseende å femte huvudtiteln,

innefattande anslagen till socialdepartementet, har Eders Kungl. Maj:t,

under åberopande av punkt 71 i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

över civilärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kunde komma att avlåtas i

ämnet, på extra stat för år 1921 beräkna dels till statsbidrag för uppförande

och övertagande av epidemisjukhus ett förslagsanslag av 2,000,000

kronor, dels ock till statsbidrag för driften av sådana sjukhus ett förslagsanslag

av 600,000 kronor.

^Sedermera har Eders Kungl. Maj:t uti en till riksdagen avlåten,

den 13 februari 1920 dagtecknad proposition (nr 146), under åberopande

av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över civilärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att, med godkännande av de i

statsrådsprotokollet angivna grunder för statsbidrag till epidemisjukvården,

under riksstatens femte huvudtitel på extra stat för år 1921 anvisa

dels till statsbidrag för uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus

ett förslagsanslag av 2,000,000 kronor; dels ock till statsbidrag

för driften av sådana sjukhus ett förslagsanslag av 600,000

kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 464.

Uti två inom riksdagen väckta motioner har hemställts, att riksdagen med

godkännande av de i sistberörda proposition framlagda anslagsäskandena,

måtte göra det uttalandet, att jämväl städer, som bilda självständiga

epidemidistrikt, böra äga tillgodonjuta statsbidrag för uppförande och

inrättande efter nya epidemilagens ikraftträdande av epidemisjukhus,

varvid samma grunder böra tillämpas, som fastställas att gälla för epidemidistrikt

innefattande landsbygd.

Vidare har motionsvis hemställts, att statsbidrag till uppförande av

epidemisjukhus måtte utgå med halva byggnadskostnaden, dock högst

6,000 kronor per sjukplats, och att det för ändamålet å extra stat för

1919 begärda förslagsanslaget måtte höjas till 6,000,000 kronor.

Slutligen har motionsvis hemställts, att riksdagen täcktes besluta,

att statsbidrag till epidemisjukhus måtte utgå enligt Eders Kungl. Maj:ts

förslag, men att maximibidraget icke må överstiga 3,000 kronor för

vårdplats.

Beträffande de av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna

grunderna för statsbidrags utgående vid uppförande, inrättande eller

inlösen av epidemisjukhus har riksdagen velat framhålla följande synpunkter.

Enligt hittills gällande epidemistadga har, såsom departementschefen

anlört, skyldighet ålegat städerna att inrätta epidemisjukhus. Enligt

riksdagens uttalande vid den nya epidemilagens antagande år 1919 borde

statsbidrag tillerkännas landsting, som redan före lagens ikraftträdande

uppfört sjukhus, vilkas beskaffenhet överensstämde med i lagen lämnade

föreskrifter. Härigenom skulle dessa landsting icke försättas i en ogynnsammare

ställning i ekonomiskt avseende än de landsting, vilka icke

frivilligt företagit åtgärder i förevarande hänseende. Till de städer, som

bilda eget epidemidistrikt, lärer, såsom av departementschefen anförts,

på grund av riksdagens uttalande föregående år något statsbidrag icke

böra ifrågasättas för sådana sjukhus av nämnda slag, som uppförts före

den nya lagstiftningens trädande i kraft.

Departementschefen har emellertid ansett, att dessa städer ej heller

böra tillerkännas statsbidrag för nyuppförda epidemisjukhus. Ett stadgande

i denna riktning synes riksdagen ej stå i full överensstämmelse

med rättvisa och billighet. Då redan nu skattetrycket i ett flertal av

dessa städer är synnerligen högt, måste ett undantagande av dem från

möjlighet att erhålla statsbidrag i likhet med landsbygdsdistrikten medföra,

att skatterna ytterligare ökas för den händelse nybyggnader för epidemisjukvården

måste vidtagas. JRiksdagen har därför ansett sig böra bifalla

det motionsvis framställda förslaget, att jämväl de städer som bilda eget

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 464.

epidemidistrikt, tillerkännas statsbidrag för uppförande och inrättande

av epidemisjukhus efter den nya lagens ikraftträdande. I fråga om

anordnande av nya sjukhus skulle härigenom ingen skillnad göras mellan

stadsdistrikt och distrikt innefattande landsbygd. De ekonomiska konsekvenser,

som skulle bliva eu följd av denna anordning, torde enligt

riksdagens mening vara överkomliga.

I fråga om storleken av det statsbidrag, som bör utgå, har departementschefen,

såsom ovan nämnts, föreslagit, att detsamma skall fastställas

till högst hälften av den verkliga byggnadskostnaden samt ej

överstiga 2,000 kronor för varje sjukplats, som vederbörande sjukhus

normalt beräknas rymma, dock i visst fall vid inlösen av äldre sjukhus

med en begränsning till hälften av lösensumman.

Ett flertal motionärer hava emellertid yrkat på att maximibeloppet

av statsbidraget för sjukhus räknat, sättes väsentligt högre, och har

därvid särskilt framhållits de för närvarande oerhört stegrade byggnadskostnaderna.

Riksdagen har icke kunnat dela vare sig departementschefens eller

motionärernas uppfattning. Beträffande sjukhus, vilkas uppförande påbörjats

efter den tid, då prisförhöjningarna å byggnadsområdet börjat

göra sig mera kännbart gällande, vilken tidpunkt torde kunna bestämmas

till den 1 januari 1916, anser riksdagen, att statsbidraget bör

utgå med högst halva byggnadskostnaden, dock ej över 2,500 kronor

för sjukplats, men i avseende å statsbidraget för övriga epidemisjukhus

synes riksdagen en snävare begränsning utan olägenhet kunna ske.

Med hänsyn till att de sjukhus, det här gäller, i allmänhet uppförts

under betydligt gynnsammare förhållanden på byggnadsmarknaden, än

som för närvarande äro rådande eller inom den närmaste framtiden

kunna väntas, har riksdagen ansett, att statsbidrag bör i detta fall

lämnas med högst halva byggnadskostnaden, dock ej med mera än 1,000

kronor för sjukplats.

I samband med behandlingen av denna fråga har riksdagen, i betraktande

av de stora ekonomiska uppoffringar, som för epidemisjukvården

åsamkas såväl staten som epidemidistrikten, velat framhålla, att de

fordringar, som av vederbörande myndigheter ställas på ifrågavarande

sjukvårdsinrättningar, icke böra vara högre, än som av omständigheterna

oundgängligen påkallas.

De av departementschefen angivna grunderna för utbetalande av

statsbidrag för epidemisjukhusens driftkostnader hava icke föranlett

någon erinran från riksdagens sida.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 464.

Beträffande slutligen frågan om det anslagsbelopp, som bör för år

1921 anvisas till täckande av utgifterna för uppförande, inrättande och

inlösen av epidemisjukhus, har riksdagen, med hänsyn därtill att inga

säkra utgångspunkter finnas för bedömande av huru stora belopp, som

kunna lör år 1921 bliva erforderliga, ansett sig böra stanna vid det av

Eders Kungl. Maj:t äskade beloppet eller 2,000,000 kronor, vilket belopp

bör npptagas såsom förslagsanslag.

Eders Kungl. Maj:ts förslag rörande statsbidrag till driftkostnader

har riksdagen ansett sig böra godkänna.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

I. under riksstatens femte huvudtitel på extra stat för år 1921

dels anvisat till statsbidrag för uppförande, inrättande eller inlösen av

epidemisjukhus ett förslagsanslag av 2,000,000 kronor;

dels ock anvisat till statsbidrag för driften av sädana sjukhus ett

förslagsanslag av 600,000 kronor;

II. beträffande statsbidragets åtnjutande

dels beslutat, att städer, som bilda självständiga epidemidistrikt,

skola åtnjuta statsbidrag för uppförande och inrättande efter den nya

epidemilagens ikraftträdande av epidemisjukhus efter samma grunder

som epidemidistrikt, innefattande landsbygd;

dels beslutat, att statsbidrag för uppförande av epidemisjukhus skall

utgå med högst hälften av de verkliga byggnadskostnaderna, dock beträffande

de sjukhus, vilkas uppförande påbörjats efter den 1 januari 1916,

ej över 2,500 kronor för sjukplats samt för övriga epidemisjukhus och

i andra av departementschefen angivna fall ej över 1,000 kronor för

sjukplats;

dels i övrigt godkänt de av departementschefen angivna grunderna

för statsbidrags utgående vid uppförande, inrättande eller inlösen av

epidemisjukhus;

dels ock godkänt de av departementschefen angivna grunderna för

beviljande av statsbidrag för driften vid epidemisjukhusen.

Stockholm den 21 juni 1920.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.