Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna undei" riksstatens för år 1921 femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet.

1920-03-18 · 53 sidor, varav 53 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 53 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1920:5, Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna undei" riksstatens för år 1921 femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5.

1

Nr 5.

Godkänd av första kammaren den 21 juni 1920.

Godkänd av andra kammaren den 21 juni -1920.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen av

utgifterna undei" riksstatens för år 1921 femte huvudtitel,

innefattande anslagen till socialdepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden nr 5, 18, 53, 126—128, 130, 154, 167,

168, 172—174,194,198,210,216,222, 223, statsutskottets memorial

nr 68, 145 och 215, sammansatta stats- och lagutskottets nr 2

utlåtanden nr 2 och 3 samt sammansatta stats-, bevillnings- och

första lagutskottets utlåtande nr 2.)

Till Konungen.

I avseende å regleringen av utgifterna under riksstatens för år

1921 femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet,

får riksdagen för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.

Departementet. *

l:o) Uti den till riksdagen den 7 januari 1920 avlåtna propositionen

(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov i avseende å femte

huvudtiteln, innefattande anslagen till socialdepartementet, har Eders Kungl.

Maj:t för beredande av avlöning åt departementschefen i samma departement

under år 1921 upptagit det för närvarande under riksstatens sjätte

huvudtitel uppförda ordinarie anslaget till departementschefen med oförändrat

belopp, 17,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 samt. Nr o.

1981 20 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 5.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för beredande av avlöning åt

departementschefen i socialdepartementet från och med år 1921 upptagit

det för närvarande under riksstatens sjätte huvudtitel uppförda ordinarie

anslaget med oförändrat belopp, 17,000 kronor.

2:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 409) anmält, har riksdagen

till provisorisk löneförhöjning för departementschefen anvisat ett

förslagsanslag, högst, 7,000 kronor.

3:o) I förslaget till riksstat för år 1921 har Eders Kungl. Maj:t upptagit

anslagen till socialdepartementets egna arbetskrafter i övrigt på

följande sätt, nämligen departementets avdelning av Eders Kungl. Maj:ts

kansli, ordinarie anslag, 182,900 kronor;

övergångsstat, ordinarie anslag, förslagsanslag, högst, 15,600 kronor;

samt

upprätthållande av departementets verksamhet, utöver anslaget å

ordinarie stat, extra anslag, förslagsanslag, högst, 10,500 kronor.

Detta förslag grundar sig på Eders Kungl. Maj:ts i den till riksdagen

den 7 januari 1920 avlåtna propositionen, nr 3, gjorda framställningen

om ändrad organisation av statsdepartementen och därav föranledda

anslagsbehov.

Såsom riksdagen förut i särskild skrivelse (nr 19) anmält, har riksdagen

ej mindre å ordinarie stat uppfört

dels för departementets avdelning av Eders Kungl. Maj:ts kansli ett

anslag å 182,900 kronor;

dels ock till övergångsstat för departementet ett förslagsanslag,

högst, 15,600 kronor;

än även, utöver nyssberörda anslag, å extra stat för upprätthållande

av departementets verksamhet anvisat ett förslagsanslag, högst, 10,500

kronor.

Sociala verk och inrättningar.

4:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 1) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

för upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet, utöver anslaget

å ordinarie stat, å extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag; å

1,123,400 kronor.

5:o) Eders Kung], Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2) att för

ersättning till postverket för dess bestyr med uppbörd och utbetalningar

för riksförsäkringsanstalten på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 11,700 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5.

3

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot vad sålunda föreslagits,

får alltså anmäla, att riksdagen för ersättning till postverket för

dess bestyr med uppbörd och utbetalningar för riksförsäkringsanstalten på

extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag, högst, 11,700 kronor.

6:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

(punkt 3) har riksdagen för ersättning åt postsparbanken för dess bestyr

med uppbörd och utbetalningar m. m. för riksför säkring sanstalten på extra

stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag, högst, 39,300 kronor.

7:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 4) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt

rum, för upprätthållande av försäkring srådets verksamhet, utöver anslaget

å ordinarie stat, på extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag

av 55,000 kronor.

8:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 5)

dels fastställa sådan ändring i den ordinarie staten för socialstyrelsen,

att därå från och med år 1921 uppföres ytterligare en tjänsteman i

andra lönegraden (förste byråingenjör) med en årlig avlöning av 5,800

kronor, därav 3,600 kronor lön, 1,800 kronor tjänstgöringspenningar

och 400 kronor ortstillägg, vartill kunna komma två ålderstillägg till

lönen, det ena med 500 kronor efter fem år och det andra med likaledes

500 kronor efter ytterligare fem år;

dels förklara, att för denne befattningshavare skola i tillämpliga

delar lända till efterrättelse de villkor och bestämmelser, som enligt

kungörelse den 27 juni 1914 äro gällande för åtnjutande av avlöningsförmåner

från socialstyrelsens ordinarie stat, ävensom att, därest den

nu å extra stat anställde förste byråingenjören med ikraftträdandet av

berörda ändring i socialstyrelsens stat tillträder ifrågavarande befattning

å ordinarie stat, honom må tillerkännas rätt att för åtnjutande av löneförhöjning

genom ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, han omedelbart

dessförinnan på grund av stadigvarande förordnande bestritt befattningen

å extra stat;

dels medgiva, att sjökaptenen Erik Axel Fredrik Eggert må från

och med år 1920, så länge han fortfarande tjänstgör i sin befattning

som extra byråassistent för sjöfartsärenden, komma i åtnjutande av

ett personligt ålderstillägg av 500 kronor, att utgå från vederbörande

förslagsanslag till ålderstil lägg;

dels ock från och med år 1921 höja det ordinarie anslaget till socialstyrelsen

med 5,800 kronor eller till 207,900 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag om uppförande av ytterligare en tjänsteman

av andra lönegraden å socialstyrelsens ordinarie stat har riksdagen

funnit sig böra bifalla. Då riksdagen ej heller i övrigt funnit

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 5.

skäl till erinran mot vad Eders Kungl. Maj:t under förevarande punkt

föreslagit, får riksdagen sålunda anmäla, att riksdagen

dels fastställt sådan ändring i den ordinarie staten för socialstyrelsen,

att därå från och med år 1921 uppföres ytterligare en tjänsteman

i andra lönegraden (förste byråingenjör) med en årlig avlöning av

5,800 kronor, därav 3,600 kronor lön, 1,800 kronor tjänstgöringspenningar

och 400 kronor ortstillägg, vartill kunna komma två ålderstilllägg

till lönen, det ena med 500 kronor efter fem år och det andra

med likaledes 500 kronor efter ytterligare fem år;

dels förklarat, att för denne befattningshavare skola i tillämpliga

delar lända till efterrättelse de villkor och bestämmelser, som enligt

kungörelse den 27 juni 1914 äro gällande för åtnjutande av avlöningsförmåner

från socialstyrelsens ordinarie stat ävensom att, därest den nu

å extra stat anställde förste byråingenjören med ikraftträdandet av berörda

ändring i socialstyrelsens stat tillträder ifrågavarande befattning å

ordinarie stat, honom må tillerkännas rätt att för åtnjutande av löneförhöjning

genom ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, han omedelbart

dessförinnan på grund av stadigvarande förordnande bestritt befattningen

å extra stat;

dels medgivit, att sjökaptenen Erik Axel Fredrik Eggert må från

och med år 1920, så länge han fortfarande tjänstgör i sin befattning

som extra byråassistent för sjöfartsärenden, komma i åtnjutande av ett

personligt ålderstillägg av 500 kronor, att utgå från vederbörande

förslagsanslag till ålderstillägg;

dels ock från och med år 1921 höjt det ordinarie anslaget till socialstyrelsen

med 5,800 kronor eller till 207,900 kronor.

9:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 6) har riksdagen för upprätthållande av socialstyrelsens

verksamhet, utöver anslaget å ordinarie stat, å extra stat för år 1921

anvisat ett förslagsanslag, högst, 78,300 kronor.

10:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att för

anordnande av en allmän bostadsräkning vid årsskiftet 1920—1921 i

huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet över civilärenden

den 7 januari 1920 angivna grunder på extra stat för år 1921

anvisa ett förslagsanslag, högst, 75,000 kronor.

I likhet med departementschefen anser riksdagen det vara ett allmänt

intresse, att en bostadsräkning, avseende städer och stadsliknande

samhällen, med vissa mellanrum kommer till stånd, då härigenom en

mera tillförlitlig och ingående kunskap om förhållandena på bostadsmarknaden

vinnes. Huruvida den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna tidpunkten

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5.

5

för bostadsräkningens företagande kan anses vara den i alla avseenden

lämpligaste, har riksdagen dock, särskilt på grund av de nu rådande av

hyresreglering m. m. beroende bostadsförhållandena funnit kunna ifrågasättas.

Den omständigheten att de uppgifter rörande hyror å olika

orter, som vid undersökningen ifråga erhållas, måste anses vara av stort

värde för socialstyrelsens beräkningar rörande levnadskostnadernas förändringar

och sålunda av vikt för såväl statens som kommunal och

enskild lönepolitik talar emellertid för en skyndsam utredning i ifrågavarande

avseende. På grund härav och i betraktande av att dels allmän

folkräkning, dels kommunal bostadsräkning inom Stockholm och Göteborg

vid angivna tidpunkt äga rum, har riksdagen ansett sig böra bifalla

Eders Kungl. Majrts förslag.

Riksdagen har alltså för anordnande av en allmän bostadsräkning vid

årsskiftet 1920—1921 i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet

över civilärenden den 7 januari 1920 angivna grunder på

extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag, högst, 75,000 kronor.

ll:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 8) att

för anordnade av en allmän levnadskostnadsundersökning i huvudsaklig

överensstämmelse med i statsrådsprotokollet över civilärenden den 7 januari

1920 angivna grunder bevilja ett anslag av 80,000 kronor samt därav

på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 40,000 kronor.

Att den under åren 1913—1914 företagna levnadskostnadsundersökningen

kommit till stort gagn därigenom, att densamma lagts till

grund för socialstyrelsens beräkningar rörande levnadskostnadernas förändringar

samt till följd därav också använts till ledning såväl för staten

vid bestämmandet av dyrtids- och ortstillägg för dess befattningshavare

som med avseende å avlöningsförhållandena inom kommunal och enskild

verksamhet, synes riksdagen obestridligt. Då emellertid denna undersöknings

resultat med hänsyn till de under krisåren försiggångna förändringarna

av konsumtionen numera torde hava förlorat sin praktiska

användbarhet, synes en ny allmän levnadskostnadsundersökning vara av

behovet påkallad. Riksdagen, som sålunda ansett sig böra bifalla Eders

Kungl. Maj:ts förslag, vill emellertid, i betraktande av den avgörande inverkan,

ifrågavarande undersökning kommer att utöva på avlöningsförhållandena

för flertalet löntagare i samhället, betona nödvändigheten av, att

insamlingen av det behövliga materialet sker på ett såväl allsidigt som

objektivt sätt och att vid insamlingen användas personer, vilkas omdöme,

såvitt möjligt är, icke påverkas av egna, med prisbildningen förbundna

intressen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 5.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får riksdagen anmäla,

att riksdagen för anordnande av en allmän levnadshostnadsundersökning

i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet över civilärenden

den 7 januari 1920 angivna grunder beviljat ett anslag av

80,000 kronor samt därav på extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 40,000 kronor.

12:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 9) att för en

undersökning rörande livsmedelsförbrukningen och levnadskostnaderna

bland de mindre bemedlade klasserna av landsbygdens befolkning på

extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 20,000 kronor.

I likhet med de av socialstyrelsen tillkallade sakkunniga, vilka

representerat, bland annat landtbruksstyrelsen, folkhushållningskommissionen,

Sveriges allmänna lantbrukssällskap, Svenska lantarbetsgivareföreningens

fullmäktige och Svenska lantarbetareförbundet, anser riksdagen

ifrågavarande undersökning böra slutföras och får alltså anmäla, att

riksdagen för en undersökning rörande livsmedelsförbrukningen och levnadskostnaderna

bland de mindre bemedlade klasserna av landsbygdens befolkning

på extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag, högst, 20,000

kronor.

13:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 427) anmält, har riksdagen

på extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag av 144,000

kronor att ställas till Eders Kungl. Maj:ts förfogande och användas till

ersättning åt förlikningsmän m. m. för medling i arbetstvister.

14:o) Såsom i särskild skrivelse (nr 427) anmälts, har riksdagen till

bestridande av kostnaderna för en central skiljenämnd för vissa arbetstvister

på extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag av 60,000 kronor.

15:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 427) anmält, har riksdagen

såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för särskilda skiljedomare

i arbetstvister på extra stat för år 1921 anvisat ett förslaganslag

av 20,000 kronor.

16:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 11) att

på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag av 200,000 kronor

att för befrämjande och organiserande av den offentliga arbetsförmedlingen

i riket utgå i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande

grunder.

Då riksdagen funnit Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag tillräckligt

motiverat samt icke haft något att erinra mot storleken av

det för ändamålet ifråga äskade anslagsbeloppet, har riksdagen på extra

stat för år 1921 anvisat eft förslagsanslag av 200,000 kronor att för

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 5.

befrämjande och organiserande av den offentliga arbetsförmedlingen i riket

utgå i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande grunder.

17:°) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 12) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt

rum, på extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag av 30,000

kronor att i huvudsaklig enlighet med nu gällande grunder utgå såsom

bidrag till resekostnader för medellösa arbetssökande, som av arbetsförmedlingsanstalt

anvisats arbete å annan ort än där de vistas.

18.o) Såsom i särskild skrivelse (nr 410) anmälts, har riksdagen för

bekämpande av arbetslösheten, i huvudsaklig överensstämmelse med i statsladsprotokollet

över civilärenden den 15 mars 1920 angivna grunder på

extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag, högst, 1,000,000

kronor.

19:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit (punkt 14) har

riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, såsom bidrag

till internationella föreningen för arbetslöshetens bekämpande på extra stat

för år 1921 anvisat ett förslagsanslag, högst, 750 kronor.

20:o)'' I anledning av Eders Kungl. Maj:ts gjorda framställning (punkt

15) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, såsom

bidrag till det mellanfolkliga arbetsamtet i Basel på extra stat för år

1921 anvisat ett förslagsanslag, högst, 750 kronor.

21:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 16) att

. dels fastställa sådan ändring i den ordinarie staten för yrkesinspektionen,

att ortstillägget för yrkesinspektrisen skall från och med år

1921 utgå med ett till 300 kronor förhöjt belopp samt hennes sammanlagda

avlöning sålunda utgöra 3,900 kronor;

dels, vid bifall härtill, från och med år 1921 höja det ordinarie

anslaget till yrkesinspektionen med 100 kronor till 164,100 kronor;

dels ock till personligt lönetillägg åt yrkesinspektrisen Kerstin

Hesselgren å extra stat för ar 1921 anvisa ett förslagsanslag:, högst

1,000 kronor. ö 6,05

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Mai:ts förevarande

framställning, har alltså,

dels fastställt sådan ändring i den ordinarie staten för yrkesinspektionen,

att ortstillägget för yrkesinspektrisen skall från och med år

1921 utgå med ett till 300 kronor förhöjt belopp samt hennes sammanlagda

avlöning sålunda utgöra 3,900 kronor;

dels från och med. år 1921 höjt det ordinarie anslaget till yrkesinspektionen

med 100 kronor till 164,100 kronor;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 5.

dels ock till ''personligt lönetillägg åt yrkesinspektrisen Kerstin Hesselgren

å extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag, högst, 1,000

kronor.

22:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen (punkt 17) att

för upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet, utöver anslaget

å ordinarie stat, å extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 54,050 kronor.

Vad Eders Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit, har icke

givit riksdagen anledning till erinran, och får riksdagen sålunda anmäla,

att riksdagen för upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet, utöver

anslaget å ordinarie stat, å extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 54,050 kronor.

23:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18) att såsom

bidrag till bestridande av kostnaderna för den av föreningen för arbetarskydd

i Stockholm anordnade permanenta utställningen av skyddsanordningar

mot olycksfall och ohälsa i arbetet på extra stat för år

1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 8,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit skäl motsätta sig Eders. Kungl. Maj:ts

förevarande förslag, har alltså såsom bidrag till bestridande av kostna-r

derna för den av föreningen för arbetarskydd i Stockholm anordnade

permanenta utställningen av skyddsanordningar mot olycksfall och ohälsa i

arbetet på extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag, högst, 8,000

kronor.

24:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 333) anmält, har

riksdagen från och med år 1921 under femte huvudtiteln uppfört följande

ordinarie anslag, nämligen till statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö

ett bestämt anslag å 89,100 kronor och ett förslagsanslag å 200,000

samt till statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona ett bestämt anslag å

36,400 kronor och ett förslagsanslag å 130,000 kronor.

25:o) Såsom av riksdagen i särskild skrivelse (nr 399) anmälts, har riksdagen

för anordnande av en ny statens vårdanstalt för alkoholister vid Svartsjö

på extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag å 50,000 kronor.

26:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 21) att på

extra stat för år 1921 anvisa dels till avlöningar och vikariatsersättningar

åt befattningshavare vid statens vårdanstalt å Salbohed för alkoholister

ett förslagsanslag, högst, 21,885 kronor, dels ock till bidrag för

driftkostnaderna i övrigt för samma anstalt ett förslagsanslag av 69,940

kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma avser anställande vid

Salbohedsanstalten av ytterligare en vårdare samt de ogifta vårdarnas

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 5.

jämställande i avlöningshänseende med den gifte vårdaren, liar riksdagen

ansett sig böra bifalla. Likaså har riksdagen icke funnit skäl

till erinran mot förslaget om förhöjning av den extra vårdarens lön.

Vad däremot beträffar det av Eders Kungl. Maj:t äskade anslaget

för anstaltens drift, har riksdagen funnit vissa av anstaltsstyrelsen

beräknade utgiftsposter vara väl högt tilltagna, och synes det riksdagen

likaledes, att inkomsten av till anstalten hörande jordbruk och trädgård

bör vid rationell skötsel kunna uppbringas till något högre belopp än

vad styrelsen beräknat. Riksdagen har sålunda ansett, att en nedsättning

i det äskade anslagsbeloppet bör kunna äga rum med omkring

4,000 kronor, och har för den skull begränsat detsamma till 66,000

kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen på extra stat för år

1921 anvisat dels till avlöningar och vikariatsersättning ar åt befattningshavare

vid statens vårdanstalt å Salbohed för alkoholister ett förslagsanslag,

högst, 21,885 kronor, dels ock till bidrag för driftkostnaderna i

övrigt för samma anstalt ett förslagsanslag av 66,000 kronor.

27:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, på

extra stat för år 1921 anvisat

dels ett förslagsanslag av 100,000 kronor såsom bidrag till erkända

och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader,

dels ett förslagsanslag av 17,000 kronor till bestridande av statens

kostnader för farliga alkoholister, handräckning, läkarutlåtanden, vittnesersättningar

in. m.,

dels ett reservationsanslag av 10,000 kronor såsom bidrag till anordnande

av erkända alkoholistanstalter,

dels ock ett förslagsanslag, högst, 3,600 kronor, till sakkunnigt biträde

hos socialstyrelsen för ärenden rörande alkoholistvärden,

ävensom medgivit,

att jord, som står under kronans omedelbara disposition eller som

tillhör någon av de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång

upplåtna allmänningar eller någon av de genom domänstyrelsens försorg

utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade

mötespassevolanskassornas fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond,

må, etter av Eders Kungl. Maj:t i varje särskilt fall verkställd

prövning, utan särskild ersättning till kronan på de villkor i övrigt, Eders

Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, upplåtas till landsting, kommun,

förening, stiftelse eller annan för anordnande av allmän alkoholistanstalt.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 samt. Nr 5.

1981 20 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 5.

28:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit (punkt 23)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, medgivit,

att av det på extra stat för år 1920 upptagna förslagsanslaget av

100,000 kronor till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters

driftkostnader må, utöver enligt kungörelsen den 27 oktober 1916 angående

statsbidrag till driftkostnaderna vid alkoholistanstalter utgående

statsbidrag, beträffande år 1920 utgå dels till erkända och enskilda alkoholistanstalter

ett tilläggsbidrag med högst en krona för vårddag, dels

ock till erkända sådana anstalter ett extra garantibidrag med högst en

krona för dag och vårdplats, allt enligt de villkor, som Eders Kungl.

Maj :t bestämmer.

29:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag

(punkt 24) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

dels till främjande av nykterhet och motarbetande av dryckenskap ens

följder på extra stat för år 1921 anvisat ett belopp av 25,750 kronor,

därav ett förslagsanslag, högst, 22,750 kronor, och ett reservationsanslag

å 3,000 kronor;

dels beslutat, att av nämnda förslagsanslag, högst, 22,750 kronor,

skola under de villkor, som av Eders Kungl. Maj:t prövas lämpliga, utgå:

a) till främjande av svenska sällskapets för nykter
-

het och folkuppfostran, det år 1837 stiftade nykterhetssällskapets

verksamhet.................................... kronor 10,000: —

b) till främjande av järnvägsmännens helnykterhets
förbunds

verksamhet................................................... » 2,000: —

c) till främjande av Sveriges nykterhetssällskaps re
presentantförsamlings

upplysningsbyrås verksamhet.

..................................................................................... 3> 10,000: —

d) såsom bidrag till uppehållande av internationella

byråns i Lausanne för alkoholismens bekämpande

verksamhet..................................................................... » 750: —

Summa kronor 22,750: —

dels och beslutat, att ovannämnda reservationsanslag å 3,000 kronor

skall ställas till Eders Kungl. Maj:ts förfogande för främjande på

annat sätt av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens följder.

30:o) I punkt 25 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

i avbidan å den proposition, som kunde komma att i ämnet avlåtas,

för vidtagande av vissa förberedande åtgärder för genomförandet av

allmän sjukförsäkring på extra stat för år 1921 beräkna ett förslagsanslag

om 900,000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5.

11

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i skrivelse till riksdagen tillkännagivit,

att Eders Kung!. Maj:t icke komme att till innevarande

riksdag avlåta proposition i ämnet, i följd varav medel för berörda

ändamål ej vidare behövde beräknas å 1921 års stat.

Om vad sålunda förekommit, har riksdagen velat härigenom erinra.

31:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 26) att

för beredande av extra statsbidrag för år 1920 åt sjukkassor, som registrerats

enligt lagen om sjukkassor den 4 juli 1910, på extra stat för

år 1921 anvisa ett förslagsanslag av 1,500,000 kronor att fördelas i

huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande grunder.

I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning

har riksdagen till behandling förehaft två motioner, vari hemställts, att

första och andra styckena under avdelning A) i Eders Kungl. Maj:ts

nådiga kungörelse angående statsbidrag åt sjukkassor den 4 juli 1910

må erhålla följande förändrade lydelse:

1) »dels 2 kronor för varje medlem, fortsättningskassa dock allenast

50 öre för medlem, därvid antalet medlemmar skall beräknas efter förhållandena

den 31 december nästföregående år; dock att för sjukkassemedlem,

som är medlem jämväl i annan sjukkassa, dylikt bidrag skall

utgå med endast 1 krona».

2) »dels 25 procent av under nästföregående år utbetald kontant

sjuklijälp till lägst 90 öre om dagen, eller för vård å sjukhus, som av

sjukkassa bekostats, därvid bidraget utgår med högst 1 krona om dagen».

Därest detta förslag skulle vinna riksdagens bifall, har därjämte

hemställts, att det sålunda beviljade högre statsbidraget måtte utgå från

och med år 1920.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

»Som känt är, har penningevärdets fall på de senaste åren haft till

följd, att knappast någon verksamhet av ekonomisk natur kunnat uppehållas

med den före kriget gällande valutan.

Emellertid har statsbidraget till det frivilliga sjukkasseväsendet utgått

med oförändrat belopp enligt kungl. kungörelsen härom av den 4

juli 1910.

Visserligen hava sjukkassornas sjuka medlemmar från och med den

1 maj 1918 av statsmedel tillerkänts ett extra bidrag till sjukhjälpen

av 50 öre per dag, men statsbidraget till sjukkassorna själva har under

tiden icke undergått någon förändring i det ursprungligen fastställda

beloppet.

Statsbidrag till registrerad sjukkassa utgår efter huvudsakligen

tvenne olika grunder, dels med ett årligt bidrag av 1 krona för medlem

s. 12 Kontrollera mot PDF

)

12

Riksdagens skrivelse Nr 5.

(förvaltningsbidrag) ock dels med 25 öre för varje sjukdag, söndagar

oräknade, dock högst 2 kronor per medlem den 31 december nästföregående

år.

Rätt länge har inom sjukkassorna den meningen gjort sig gällande,

att bidraget för antal sjukdagar icke utgår efter lämpliga grunder. Mera

ändamålsenligt torde nämligen vara, att bidraget i fråga utginge med

en viss, alltid lika procent av den lämnade sjukhjälpen, då sjukkassa

skulle kunna meddela sådan i mera vidsträckt omfattning för måttliga

avgifter. För lämnad sjukhjälp av en krona om dagen erhåller nu sjukkassa

åter från staten en fjärdedel härav, men för en sjukhjälp av fyra

kronor om dagen blott en sextondedel. Olägenheterna härav framträda numer

på ett helt annat sätt än tidigare, då på grund av penningevärdets fall

medlemskap huvudsakligen sökes i sjukkassas högre och även mera riskfyllda

klasser. Statens bidrag för lämnad sjukhjälp borde därför i stället

utgå med 25 procent härav, oberoende sjukhjälpens storlek. Härigenom

skulle sjukkassa erhålla statsbidrag i förhållande till sjukhälpens storlek

och effektivitet, vilket lär kunna anses vara rimligt, då dylikt bidrag ej

utgår för högre sjukhjälp än 4 kronor om dagen. Begränsningen av

bidraget till 2 kronor per medlem borde i följd härav också bortfalla.

Bidraget av 1 krona för medlem till sjukkassas förvaltningskostnader

lär icke länge fylla det tidigare avsedda behovet. Kostnaderna

för papper, tryck, annonser, postporton, lokalhyror m. in. hava stigit

avsevärt sedan år 1910. Bemälda bidrag torde nu lämpligen böra utgå

med 2 kronor för medlem.

I Danmark, där det också förekommer frivillig sjukkasseverksamhet,

lämnar staten ett vida kraftigare bidrag härtill än fallet är hos oss. År

1918 utgjorde statsbidraget i detta land 5,978,989 kronor, därav i extra

bidrag på grund av dyrtiden och spanska sjukan 958,033 kronor. I

vårt land torde statens hela bidrag till sjukkasseväsendet icke hava uppgått

till halva detta belopp. I Danmark utgår också bidraget efter

samma grunder som här förordade, 2 kronor per medlem och 2o procent

av lämnad sjukhjälp.

Ovan berörda synpunkter hava ett flertal sjukkassor redan tidigare

önskat få framförda för riksdagen. Att likväl först nu en framställning

kommit till stånd har berott därpå, att man velat avvakta det väntade

förslaget till obligatorisk sjukförsäkring. Detta förslag, nu framlagt, lär

emellertid knappast kunna föranleda en omedelbar lösning av sjukföl - säkringsfrågan, med tagen hänsyn icke minst till förslagets omfattning

i ekonomiskt hänseende. Tanke på en ny utredning av den viktiga

frågan har också redan tagit sig uttryck i en nyinkallelse av kommit
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 5.

terade med utvidgad sammansättning för viss omarbetning av förslaget.

Det torde därvid, eller, om icke förr, vid riksdagens handläggning av

ärendet komma att visa sig, att omarbetningen måste gå längre än nu

blivit förutsatt. Under sådana förhållanden synes det i varje fall påkallat,

att de nuvarande sjukkassorna tillsvidare erhålla det här föreslagna,

förstärkta stödet för att alltjämt kunna fylla sin samhällsviktiga

uppgift.

Det torde också böra framhållas, att sjukkassorna år 1918 fingo

göra kännbara uppoffringar i ekonomiskt hänseende på grund av farsoten

spanska sjukan. Så exempelvis kom på åtta av de större sjukkassorna,

för viika klar statistik nu föreligger, ett belopp i hjälpmedel

av ej mindre än 1,336,198 kronor på grund av denna farsot.

I saknad av statistik kan här icke lämnas några närmare uppgifter

å den ökning i statsbidraget, som skulle bli en följd av ett bifall till

denna motion, men torde vederbörande utskott kunna inhämta önskade

uppgifter härom från kungl. socialstyrelsen.

En överslagsberäkning synes emellertid giva vid handen, att denna

ökning håller sig inom en sådan ram, att den utan större svårighet

låter sig inordna bland statsutgifterna.»

Över ifrågavarande motion har riksdagens vederbörande utskott i

vederbörlig ordning införskaffat socialstyrelsens yttrande. Styrelsen har

därvid anfört följande:

»Bidrag av statsmedel till registrerade sjukkassor utgår för närvarande

dels enligt k. kungörelsen den 4 juli 1910 och dels till sjukkassor,

som meddela moderskapshjälp, enligt k. kugörelsen den 30 juni

1913. Enligt förstnämnda kungörelse utgår sådant bidrag med

a) 1 krona för varje medlem i sjukkassa och 25 öre för varje medlem

i fortsättningskassa; dock att för sjukkassemedlem, som tillhör jämväl

annan sjukkassa, bidraget utgår med allenast 50 öre;

b) 25 öre för varje sjukdag, söndagar oräknade, för vilken under

nästföregående år kontant sjukhjälp från kassan utgått med minst 90 öre

eller vård å sjukhus av kassan bekostats; dock för sjukkassan minst

50 öre och högst 2 kronor samt för fortsättningskassa högst 50 öre

per medlem; samt

c) ett belopp lika med fjärdedelen av kassans utgifter under nästföregående

år för läkarvård och läkemedel åt medlemmarna; dock för

sjukkassa högst 1 krona och för fortsättningskassa högst 25 öre per

medlem.

Statsbidrag beräknas icke för medlem, vilken tillförsäkrats sjukhjälp

till belopp, överstigande 4 kronor för dag.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 5.

Genom kungörelsen den 30 juni 1913 angående statsbidrag åt sjukkassor,

som meddela moderskapshjälp, har sjukkassa, som bereder detta

understöd, tillerkänts ett statsbidrag med 60 öre för varje dag, för vilken

under nästföregående år moderskapshjälp i penningar lämnats med minst

90 öre eller vård å förlossningsanstalt bekostats. Icke heller detta statsbidrag

må utgå för medlem, som av kassan tillförsäkrats kontant sjukhjälp

eller moderskapshjälp till högre belopp än 4 kronor per dag.

Utöver dessa bidrag hava för åren 1918 (tiden 1 maj—31 december)

och 1919 beviljats extra statsbidrag åt registrerade sjukkassor. Enligt

k. kungörelserna den 31 maj 1918 och den 13 juni 1919 har detta

senare bidrag, som av Kungl. Maj:t äskats jämväl för innevarande år,

med i författningen angivna förbehåll utgått med 50 öre för varje dag,

för vilken kontant sjukhjälp eller moderskapshjälp utgivits av kassan

med minst 90 öre; dock att för medlem, som tillhör även annan registrerad

sjukkassa, bidraget utgår med allenast 25 öre för dag.

Extra statsbidrag utgår icke för medlem, som av sjukkassan uppburit

sjuk- eller moderskapshjälp till högre belopp än 4 kronor per dag,

och icke heller för sjukdagar, för vilka ersättning skall utgivas enligt

lagen om försäkring för olycksfall i arbete den 17 juni 1916.

Med avseende på storleken av de understöd, som staten för närvarande

bereder det frivilliga sjukkasseväsendet, må vidare framhållas,

att riksstaten för år 1920 upptager följande anslag, nämligen:

a) sjukkasseväsendets befrämjande ........................... kronor 1,700,000: —

b) sjukkassor, som bereda moderskapshjälp ............ » 110,000: —

c) extra statsbidrag åt sjukkassor................................ » 1,500,000: —

eller tillhopa kronor 3,310,000: —

Förevarande båda lika lydande motioner beröra endast det statsbidrag,

som utgår jämlikt k. kungörelsen den 4 juli 1910. Enligt

motionärernas förslag skulle först och främst en fördubbling ske av det

bidrag, som, på sätt ovan anförts, beräknas i förhållande till antalet

medlemmar i kassan.

Vidare hava motionärerna föreslagit, att i stället för det nuvarande

bidraget av 25 öre per sjukdag, söndagar frånräknade, skulle träda ett

bidrag, motsvarande 25 procent av utav sjukkassan utbetald kontant

sjukhjälp om lägst 90 öre per dag, eller av kassan bekostad sjukhusvård.

Den nuvarande begränsningen av denna del av statsbidraget med

hänsyn till kassans medlemsantal skulle samtidigt upphävas. Någon

förhöjning av den del av bidraget, som beräknas i förhållande till ut
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5. 15

gifterna för läkarvård och läkemedel, har däremot icke av motionärerna

ifrågasatts.

Slutligen hemställa motionärerna, att det högre statsbidraget skulle

utgå från och med år 1920.

Med avseende på den del av statsbidraget, som utgår i förhållande

till den kontanta sjukhjälpen, överensstämma motionärernas yrkande i

allt väsentligt med den underdåniga framställning om ändrade grunder

för statsbidrag åt sjukkassor som den 12 februari 1918 gjordes av

rikssjukkassornas centralorganisation. Över denna framställning har

styrelsen den 28 februari 1918 avgivit infordrat underdånigt utlåtande.

I detta utlåtande, som återgivits i allt väsentligt i Kungl. Maj:ts proposition

(nr 236) till 1918 års riksdag angående beredande av extra statsbidrag

till registrerade sjukkassor, förklarade sig styrelsen, med hänsyn

till i främsta rummet den väntade lagstiftningen om obligatorisk sjukförsäkring,

icke kunna förorda den gjorda framställningen. Under åberopande

av i nämnda utlåtande anförda synpunkter, vill styrelsen här

ytterligare framhålla, att sedan förslaget till lagstiftning om allmän

sjukförsäkring numera avgivits, ännu mindre anledning torde föreligga

att vidtaga någon ändring med avseende på själva grunderna för statens

understöd åt den frivilliga sjukkasserörelsen.

I princip måste dessutom denna fråga anses vara avgjord, då riksdagen

på Kungl. Maj:ts förslag år 1918 beviljade medel för beredande

av extra statsbidrag. Vid föredragning inför Kungl. Maj:t den 22 mars

1918 av detta ärende förklarade sig nämligen departementschefen med

hänsyn till rikssjukkassornas centralorganisations ovannämnda framställning

finna det uppenbart, att någon ändring av själva grunderna för

statsbidraget då icke kunde ifrågasättas. I sitt beslut om det extra

statsbidraget gjorde icke heller riksdagen någon invändning mot vad

sålunda anförts.

\ad därefter angår den av motionärerna föreslagna fördubblingen

av den del . av statsbidraget, som utgår i direkt förhållande till antalet

medlemmar i kassan, må till en början framhållas, att härigenom icke

någon rubbning skulle ske i de år 1910 fastställda grunderna för statens

understöd åt sjukkasseverksamheten. Tvärtom skulle en dylik förhöjning

kunna betraktas närmast som en återgång till förutsättningarna vid sjukkasselagens

tillkomst. Här berörda del av statsbidraget utgör nämligen

en direkt avläggare av det tidigare till sjukkassorna utgående så kallade

förvaltningsbidraget. Liksom detta har även det nuvarande medlemsbidraget

till huvudsaklig uppgift att täcka sjukkassornas förvaltningsuppgifter,

vilka det ansetts rimligt att staten skulle bestrida eller åt
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 5.

minstone i väsentlig grad övertaga. Vid tiden lör sjukkasselagens tillkomst

torde ock de nu utgående beloppen, 1 krona per medlem i sjukkassa

och 25 öre per medlem i fortsättningskassa, hava något så när

motsvarat de faktiska förvaltningskostnaderna, beräknade i genomsnitt

per medlem för samtliga sjukkassor. Det betydligt ökade förvaltningsarbete,

som 1910 års sjukkasselag medfört, har dock ansenligt stegrat

dessa utgifter. Härtill har vidare kommit dyrtiden med dess våldsamt

ökade arbets- och materialpris. Enligt en inom styrelsen verkställd utredning

uppgingo år 1918 förvaltningskostnaderna i medeltal för hela

riket till 1 krona 92 öre per medlem inom de egentliga sjukkassorna

och till 48 öre inom fortsättningskassorna. Åven sedermera har stegringen

fortgått och en liknande beräkning för innevarande år skulle

sannolikt komma att uppvisa betydligt högre siffror.

Under förutsättning att en förhöjning av statens bidrag till de

registrerade sjukkassorna över huvud taget för närvarande anses böra

ifrågakomma, finner styrelsen därför goda skäl tala för bifall till vad

motionärerna i förevarande hänseende föreslagit. En dylik förhöjning

skulle ock direkt stärka den frivilliga sjukkasserörelsens ekonomiska

ställning och underlätta dess återhämtning efter de stora offer, som

spanska sjukan under de båda sistförflutna åren ålagt densamma, och

som för år 1918 ensamt, enligt inom styrelsen verkställda beräkningar,

uppgingo till omkring 3,5 millioner kronor.

Vidkommande slutligen motionärernas hemställan att vid bifall till

motionerna det sålunda beviljade statsbidraget måtte utgå redan från och

med 1920, vill styrelsen framhålla, att då detta yrkande torde avse det

statsbidrag, som sökes och utbetalas under innevarande år på grundval

av uppgifter, som gälla verksamheten under år 1919, ett bifall

till detsamma skulle i avsevärd grad öka arbetet med bidragets beräkning

och utbetalning. Vid den tidpunkt, då riksdagens beslut kan

väntas föreligga och kungörelse i ämnet utfärdats, torde nämligen statsbidrag

för innevarande år redan hava hunnit beviljas och utbetalas till

ett stort antal sjukkassor. Härtill kommer, att ett bifall till motionerna

förutsätter att ny ansökan om statsbidrag ingives, åtföljd av nya uppgifter

till bestyrkande av kassans rätt till statsbidraget. En eventuell

förhöjning av eller ändring i grunderna för statens bidrag till sjukkasseverksamheten

synes därför lämpligen böra tillämpas först i fråga om det

statsbidrag, som utgår under år 1921. . _

De synpunkter, styrelsen här gjort gällande, hava i allt väsentligt

biträtts av Sociala rådets sektion för sjukkasseväsen (sjukkassenämnden).

Vid sammanträde den 29 och 30 dennes förklarade sig sålunda sektio
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 5.

t

nen icke kunna förorda motionerna, i vad de avse en ändring, i enlighet

med motionernas senare del, av grunderna för statsbidragets utgående.

Däremot tillstyrkte sektionen för sin del den i motionernas första del

föreslagna förhöjningen.

Enligt inom styrelsen verkställda, approximativa beräkningar, skulle,

vid bifall till motionerna i deras helhet, krävas en förhöjning av anslaget

till sjukkasseväsendets befrämjande från 1,700,000 till 3,500,000

kronor. Av den beräknade ökningen, 1,800,000 kronor, hänföra sig till

700,000 kronor till den 1 motionernas första del föreslagna förhöjningen

och 1,100,000 kronor till ändringen enligt motionernas senare del.»

Beträffande först motionärernas förslag om höjning av den del av

statens bidrag till de registrerade sjukkassorna, som utgår i direkt förhållande

till antalet medlemmar i respektive kassor, har riksdagen funnit

härför anförda skäl och därvid särskilt den omständigheten, att sjukkassornas

förvaltningskostnader under senare åren ökats ådagalägga angelägenheten

av, att sjukkassorna komma i åtnjutande av det ytterligare bidrag, som

nu ifrågasatts. Riksdagen finner sig sålunda böra bifalla motionerna i

denna del.

Motionärerna hava vidare föreslagit, att i stället för det nuvarande

statsbidraget av 25 öre per sjukdag, söndagar oräknade, skulle träda ett

bidrag, motsvarande 25 procent av utav sjukkassa utbetald kontant

sjukhjälp om lägst 90 öre per dag eller av kassa bekostad sjukhusvård

samt att den nuvarande begränsningen av denna del av statsbidraget

med hänsyn till kassas medlemsantal skulle samtidigt upphävas. Denna

motionärernas framställning har riksdagen däremot icke kunnat godtaga.

ÅATen om vissa skäl tala för en ändring i angiven riktning av grunderna

för statens bidrag till sjukkasseverksamheten, torde dock i det

läge, vari frågan om ordnandet av hela sjukkasseverksamheten och statens

understöd åt denna nu befinner sig, ett beslut i överensstämmelse

med motionerna på, denna punkt icke vara tillräckligt motiverat. Riksdagen

har därför funnit sig icke kunna bifalla motionärernas yrkande i

denna del.

Motionärernas förslag om att det statsbidrag, som kan komma att

beviljas, måtte utgå redan från och med innevarande år, finner sig

riksdagen ej heller kunna bifalla, utan torde bestämmelsen om det förhöjda

bidraget böra träda i tillämpning först från och med nästkommande

år.

Vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen, har icke givit riksdagen

anledning (till erinran.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 samt. Nr 5. i98i so 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 5.

\

Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla,

att riksdagen

dels för beredande av extra statsbidrag för år 1920 åt sjukkassor,

som registrerats enligt lagen om sjukkassor den 4 juli 1910, på extra stat

för år 1921 anvisat ett förslagsanslag av 1,500,000 kronor att fördelas

i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande grunder;

dels ock i anledning av ovanberörda motioner för sin del beslutat,

att sjukkassa och fortsättningskassa, som registrerats enligt lagen om

sjukkassor den 4 juli 1910, må av statsmedel tilldelas 2 kronor för

varje medlem, fortsättningskassa dock allenast 50 öre för medlem, därvid

antalet medlemmar skall beräknas efter förhållandena den 31 december

nästföregående år; dock att för sjukkassemedlem, som är medlem

jämväl i annan sjukkassa, dylikt bidrag skall utgå med endast 1 krona.

32:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 27) att för

understödjande av sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd, på

extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag av 110,000 kronor att

fördelas i enlighet med de grunder och på de villkor, som av Eders

Kungl. Maj:t bestämmas.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande förslag, får sålunda anmäla, att riksdagen, i likhet med vad

för innevarande år ägt rum, för understödjande av sjukkassor, som meddela

moderskapsunderstöd, på extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag

av 110,000 kronor att fördelas i enlighet med de grunder och

på de villkor, som av Eders Kungl. Maj:t bestämnias.

33:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 28) har riksdagen, i likhet med vad» för innevarande år

ägt rum, på extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag, högst,

6.000 kronor, att ställas till Eders Kungl. Maj:ts förfogande för uppehållande

under nämnda år av tillsyn över understödsföreningarna.

34:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 443) anmält, har

riksdagen för gäldande av kostnader för tillämpning av lagen om arbetstidens

begränsning m. m. på extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag

av 150,000 kronor.

35:o) Såsom i särskild skrivelse (nr 229) anmälts, har riksdagen för

upprätthållande av pensionsstyrelsens verksamhet m. in., utöver anslaget på

ordinarie stat, på extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag å

586.000 kronor.

36:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 340) anmält, har riksdagen

på extra stat för år 1921 beviljat dels ett förslagsanslag av 16,075,000

kronor för bestridande av den på staten belöpande kostnad för pensions
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5.

19

tillägg och understöd till de personer, som äro därtill berättigade jämlikt lagen

om allmän pensionsförsäkring enligt dess lydelse före lagen den 8juni 1915,

dels och ett förslagsanslag, högst, 5,850,000 kronor, att utgå som bidrag

till täckande av statens kostnad för understöd enligt 33 § i lagen om

allmän pensionsförsäkring åt de personer, som genom omförmälda lag den

8 juni 1915 blivit delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen ävensom

medgivit, att av förstnämnda förslagsanslag må gäldas kostnaderna för

statens bidrag såväl till barntillägg för personer, som genom sistberörda

lag den 8 juni 1915 blivit delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen,

som ock till den jämlikt pensionsförsäkringslagen anordnade, på

frivilliga avgifter grundade försäkring.

37:o) Såsom i särskild skrivelse (nr 338) anmälts, bar riksdagen

medgivit, dels att av det förslagsanslag, som kan komma att för år 1921

beviljas för bestridande av den på staten belöpande kostnad för pensionstillägg

och understöd till de personer, som äro därtill berättigade

jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring enligt dess lydelse före lagen

den 8 juni 1915, må för vidtagande av åtgärder till förebyggande och

hävande av invaliditet jämlikt de föreskrifter, som av Eders Kungl. Maj:t

meddelas, av pensionsstyrelsen under år 1921 disponeras ett belopp av

högst 750,000 kronor; dels ock att av det förslagsanslag, som för år

1920 beviljats för bestridande av dylik kostnad, må för samma ändamål

av pensionsstyrelsen under år 1920 disponeras, utöver förut till styrelsens

förfogande ställt belopp om högst 500,000 kronor, ytterligare ett

belopp av högst 150,000 kronor.

38:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 33) bar riksdagen för ersättning till postverket för dess

bestyr med pensionsutbetalningar m. m. på extra stat för år 1921 anvisat

ett förslagsanslag, högst, 60,500 kronor.

39:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit (punkt 34) bar

riksdagen för ersättning åt postsparbanken för dess bestyr med pensionsutbetalningar

m. in. på extra stat för år 1921 beviljat ett förslagsanslag

av 168,000 kronor att utgå enligt i statsrådsprotokollet angivna grunder.

40:o) 1 enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35) bar

riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för beredande

av ersättning till häradsskrivarna för upprättande av de i 14 § av

lagen om allmän pensionsförsäkring omförmälda förteckningar på extra

stat för år 1921 beviljat ett förslagsanslag å 50,000 kronor.

41:o) Eders Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 36) att från

och med år 19i(.l höja det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Riksdagens skrivelse Nr 5.

till fattigvården i allmänhet från 400,000 kronor med 300,000 kronor

till 700,000 kronor.

Riksdagen, som funnit den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna förhöjningen

av förevarande anslag erforderlig, får alltså anmäla, att riksdagen

från och med år 1921 höjt det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget

till fattigvården i allmänhet från 400,000 kronor med

300,000 kronor till 700,000 kronor.

42:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts framställning (punkt 37)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till understöd

åt svenska fattigvårdsförbundet på extra stat för år 1921 anvisat ett

förslagsanslag, högst, 19,400 kronor, därav 3,000 kronor såsom bidrag till

ordnande av konsulentverksamhet för barnavård.

43:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 38) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt

rum, för statsinspektion av fattigvården å extra stat för år 1921 anvisat

ett förslagsanslag, högst, 49,650 kronor.

44:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 39) att till

beredande av statsbidrag, enligt i statsrådsprotokollet angivna grunder,

till driftkostnaderna vid i lagen om fattigvård avsedda arbetshem å

extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag om 100,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran vare sig mot storleken

av det av Eders Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet eller mot de av

departementschefen för statsbidragets i fråga åtnjutande förordade grunderna,

bar till beredande av statsbidrag, enligt >i statsrådsprotokollet

över civilärenden den 7 januari 1920 angivna grunder, till driftkostnaderna

vid i lagen om fattigvård avsedda arbetshem å extra stat för år

1921 anvisat ett förslagsanslag om 100,000 kronor.

45:o) Såsom i särskild skrivelse (nr 288) anmälts, har riksdagen i

riksstaten för år 1921 under femte huvudtiteln uppfört det nu under

åttonde huvudtiteln med 78,000 kronor upptagna ordinarie anslaget till

allmänna barnhuset i Stockholm med ett med 6,700 kronor till 84,700

kronor förhöjt belopp.

46:o) I förslaget till riksstat för år 1921 har Eders Kungl. Maj:t

under femte huvudtiteln upptagit anslaget till Frimurarbarnhuset, 2,750

kronor, samt anslaget till Barnhusen i landsorten, 28,380 kronor, med

oförändrade belopp. Ifrågavarande anslag äro för närvarande uppförda

under åttonde huvudtiteln.

Riksdagen har i riksstaten för år 1921 under femte huvudtiteln

med oförändrade belopp uppfört dels ordinarie anslaget till Frimurar
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5. 21

barnhuset 2,750 kronor, dels ock ordinarie anslaget till Barnhusen i landsorten,

28,380 kronor.

47:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 41) att

för understödjande av nationalföreningens mot emigrationen verksamhet

på extra stat för år 1921 bevilja ett förslagsanslag, högst, 10,000

kronor.

Riksdagen, vars vederbörande utskott tagit del av den av centralstyrelsen

för nationalföreningen mot emigrationen avgivna berättelsen

över föreningens verksamhet under år 1918 ävensom av en ingiven

statistik över handlagda ärenden å föreningens byråer under de tre

första kvartalen sistlidet år, har ansett sig böra bifalla Eders Kungl.

Maj:ts förevarande förslag och får alltså anmäla, att riksdagen, i likhet

med vad för innevarande år ägt rum, för understödjande av nationalföreningens

mot emigrationen verksamhet på extra stat för år 1921 beviljat

ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.

48:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 42) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år

ägt rum, till understöd åt stiftelsen Hemmet Fristad på extra stat för år

1921 anvisat ett förslagsanslag, högst, 20,000 kronor, att utgå under de

villkor, Eders Kungl. Maj:t bestämmer.

49:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 43) att till

uppehållande av verksamheten vid småbrukskolonin Emaus i Norrtälje

på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 2,500 kronor,

att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t bestämmer.

Av den i ämnet lämnade utredningen framgår, att verksamheten

vid småbrukskolonin Emaus under år 1919 torde komma att lämna ett

överskott av inemot 1,000 kronor. Vid sådant förhållande har riksdagen,

i likhet med departementschefen, ansett det kunna ifrågasättas,

huruvida kolonins ekonomi icke numera kan anses så god, att statsbidrag

icke borde beviljas. Då emellertid en omedelbar indragning

av hela statsunderstödet torde kunna vålla viss rubbning i verksamhetens

fortgång, har riksdagen funnit sig böra bifalla Eders Kungl.

Maj:ts förevarande förslag.

Riksdagen har alltså till uppehållande av verksamheten vid småbrukskolonin

Emaus i Norrtälje på extra stat för år 1921 anvisat ett

förslagsanslag, högst, 2,500 kronor, att utgå under de villkor, Eders

Kungl. Maj:t bestämmer.

50:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen (punkt 44)

att till understöd åt Drottning Sophias skyddshem på extra stat för år

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 5.

1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor, att utgå under de

villkor, Eders Kung]. Maj:t bestämmer.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande framställning, får sålunda anmäla, att riksdagen, i likhet

med vad för innevarande år ägt rum, till understöd åt Drottning Sophias

skyddshem på extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag, högst,

4,000 kronor, att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t bestämmer.

Medicinalstaten samt h.älso- och sjukvården.

51:o) Såsom i särskild skrivelse (nr 273) anmälts, har riksdagen från

och med år 1921 höjt den å medicinalstyrelsens ordinarie stat upptagna

anslagsposten till vetenskapliga rådet, veterinärrådet, vikariatsersättningar

och extra tjänstemän m. m., nu 51,700 kronor, med 23,930 kronor

till 75,630 kronor samt på grund härav från och med samma år höjt

det å riksstaten uppförda ordinarie anslaget till medicinalstyrelsen med

23,930 kronor till 240,730 kronor, därav 4,900 kronor å övergångsstat.

52:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 273) anmält, har

riksdagen för upprätthållande av medicinalstyrelsens verksamhet, utöver

anslaget å ordinarie stat, på extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 25,650 kronor.

53:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 47) ''har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år

ägt rum, på extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag, högst,

1,300 kronor, för beredande av personligt avlöning stillägg under nämnda

år för en å övergångsstat uppförd befattningshavare hos medicinalstyrelsen

i enlighet med de för provisorisk lönereglering för befattningshavare

i styrelsen för år 1914 fastställda grunder och villkor.

54:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit (punkt 48)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till förstärkning

av det ordinarie anslaget till statens rättskemiska laboratorium

på extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag, högst, 2,500

kronor.

55:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 49) att

för upprätthållande av driften vid statens farmaceutiska laboratorium å

extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 20,700 kronor.

Riksdagen, som funnit ifrågavarande framställning väl motiverad,

har för upprätthållande av driften vid statens farmaceutiska laboratorium

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5. 23

å extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag, högst, 20,700

kronor.

56:o) Såsom i särskild skrivelse (nr 372) anmälts, har riksdagen

från och med år 1921 höjt det å riksstaten uppförda ordinarie anslaget

till förste provinsialläkare och provinsialläkare från 1,393,800 kronor med

57,500 kronor till 1,451,300 kronor.

57:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 372) anmält, har riksdagen

för skrivbiträde och övriga expenser åt förste provinsialläkare ävensom

för anställande av biträdande förste provinsialläkare, allt i huvudsaklig

överensstämmelse med i statsrådsprotokollet över civilärenden den 5

mars 1920 angivna grunder, på extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 52,400 kronor;

58:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 453) anmält, har

riksdagen för åstadkommande av ett omedelbart provisoriskt avhjälpande

av läkarebristen i Norrbottens. Västerbottens och Jämtlands län anvisat

på extra stat för år 1921 ett förslagsanslag, högst, 50,000 kronor att

för ändamålet disponeras på sätt Eders Kungl. Maj:t bestämmer.

59:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, på

extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag å 4,000 kronor att i

enlighet med av riksdagen godkända grunder användas till beredande

av flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare.

60:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 52) att från

och med år 1921 höja det ordinarie reservationsanslaget till resestipendier

åt förste provinsialläkare m. fl. från 2,500 kronor till 8,000

kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag om höjning av resestipendiernas belopp

till högst 1,000 kronor har riksdagen funnit sig böra bifalla och har

likaledes icke haft något att erinra emot, att stipendiat må medgivas

rätt att förlägga sina studier även inom landet i sådana fall, där sådan

rätt ej nu är medgiven. Däremot har riksdagen icke ansett skäl föreligga

att nu öka antalet resestipendier till förste provinsialläkare m. fl.

från 5 till 8. En dylik ökning synes utan olägenhet kunna anstå, till

dess närmare erfarenhet vunnits om behovet därav. Riksdagen har

sålunda ansett nu förevarande anslag kunna bestämmas till 5,000

kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen från och med år 1921 höjt

det ordinarie reservationsanslaget till resestipendier åt förste provinsialläkare

m. fl. från 2,500 kronor till 5,000 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 5.

61:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 53) att

dels från och med år 1921 godkänna sådan ändring i avlöningsstaten

för läkar- och kontorspersonalen vid statens hospital och asyler, att å

staten för Göteborgs hospital i stället för eu biträdande läkare uppföres

en hospitalsläkare med en avlöning av 6,000 kronor, varav 4,000 kronor

lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar, ävensom förordna,

att nämnde hospitalsläkare skall åtnjuta de förmåner i övrigt samt i

tillämpliga delar vara underkastad de bestämmelser och villkor, som

gälla för läkar- och kontorspersonalen vid statens hospital och asyler;

dels ock besluta de ändringar i avlöningsreglementet för sjukvårdsoch

ekonomipersonalen vid statens anstalter för sinnessjuka den 28

juni 1918 samt kungörelsen samma dag angående villkor och bestämmelser

för åtnjutande av avlöningsförmåner enligt den från och med år

1919 gällande avlöningsstat för läkar- och kontorspersonalen vid statens

hospital och asyler, som i statsrådsprotokollet angivits.

Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl.

Maj:ts förevarande av löneregleringskommittén tillstyrkta förslag, får

sålunda anmäla, att riksdagen

dels från och med år 1921 godkänt sådan ändring i avlöningsstaten

för läkar- och kontorspersonalen vid statens hospital och asyler,

att å staten för Göteborgs hospital i stället för en biträdande läkare

uppföres en hospitalsläkare med en avlöning av 6,000 kronor, varav

4,000 kronor lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar, ävensom

förordnat, att nämnde hospitalsläkare skall äga åtnjuta de förmåner i övrigt

samt i tillämpliga delar vara underkastad de bestämmelser och villkor,

som gälla för läkar- och kontorspersonalen vid statens hospital och

asyler;

dels ock beslutat de ändringar i avlöningsreglementet för sjukvårds-

och ekonomipersonalen vid . statens anstalter för sinnessjuka

den 28 juni 1918 samt kungörelsen samma dag angående villkor och

bestämmelser för åtnjutande av avlöningsförmåner enligt den från och

med år 1919 gällande avlöningsstat för läkar- och kontorspersonalen vid

statens hospital och asyler, som i statsrådsprotokollet över civilärenden

den 7 januari 1920 angivits.

62:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, av det

utav 1918 års lagtima riksdag beviljade anslaget å 230,000 kronor såsom

bidrag till de befordring savgifter, vilka befattningshavare, tillhörande sjukvårds-

och ekonomipersonalen vid statens hospital och asyler, hava att, därest

de från och med år 1919 tillträda befattning å ordinarie stat, enligt regie
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5.

25

mentet för civilstatens änke- och pupillkassa till nämnda kassa erlägga, på

extra stat för år 1921 såsom förslagsanslag, högst, anvisat ett belopp

av 45,000 kronor.

63:o) Under hänvisning till vad riksdagen under punkt 60 anfört,

får riksdagen anmäla, att riksdagen från och med år 1921 höjt det ordinarie

reservationsanslaget till resestipendier åt vid statens hospital och

asyler anställda läkare med 500 kronor till 1,000 kronor.

64:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 56) att för

uppförande av nytt hospital vid Hälsingborg på extra stat för år 1921

anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Med bifall härtill har riksdagen för uppförande av nytt hospital vid

Hälsingborg på extra stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag av

1,000,000 kronor;

65:o) Uti en till riksdagen den 19 mars 1920 avlåten proposition,

nr 402, har Eders Kung!. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att för uppförande av två paviljonger för oroliga sjuka vid vartdera

av Säters och Västerviks hospital, utöver förut beviljade medel,

på extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 800,000

kronor.

Med hänsyn till behovet av att ifrågavarande byggnadsföretag

snarast möjligt bliva slutförda, har riksdagen funnit sig böra bifalla

Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

Riksdagen har alltså för uppförande av tvä paviljonger för oroliga

sjuka vid validera av Säters och Västerviks hospital, utöver förut beviljade

medel, på extra stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag av

800,000 kronor.

66:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 57) att för

uppförande av bostadshus för hospitalspersonal vid statens anstalter för

sinnessjuka på extra stat lör år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

563,500 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit riksdagen

anledning till erinran, och får riksdagen sålunda anmäla, att riksdagen

för uppförande av bostadshus för hospitalspersonal vid statens anstalter

för sinnessjuka på extra stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslagav

563,500 kronor.

67:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 58) att för uppförande

i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten C. Westman

i januari 1919 uppgjorda ritningar av ett bostadshus för personal vid

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 sand. Nr 5. i98i 20 4-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 5.

Stockholms hospital på extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 157,5U0 kronor.

Riksdagen har funnit den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna utVcägen

för ordnande av personalens vid Stockholms hospital bostadsfråga

tillfredsställande, och har riksdagen sålunda ansett medel till byggnadens

uppförande höra anvisas. Planläggningen av densamma har icke givit

riksdagen anledning till annan erinran än att riksdagen ansett det kunna

ifrågasättas, huruvida icke vindsvåningen, så snart ske kan, bör inredas

till bostadsrum, då bristen på dylika även efter ifrågavarande byggnadsföretags

fullbordande icke synes bliva till fullo avhjälpt.

Beträffande de av Eders Kungl. Maj:t framlagda kostnadsberäkningarna

har riksdagen emellertid ansett, att det för bostadshusets

uppförande äskade anslaget bör kunna begränsas till 132,500 kronor,

eller det belopp, som enligt arkitekten Westmans, av medicinalstyrelsen

och hospitalsdirektionen tillstyrkta förslag skulle för ändamålet

erfordras.

Riksdagen har alltså för uppförande i huvudsaklig överensstämmelse

med av arkitekten C. Westman i januari 1919 uppgjorda ritningar

av ett bostadshus för personal vid Stockholms hospital på extra

stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag av 132,500 kronor.

68:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 59) dels

medgiva, att tre bostadshus för personal vid Uppsala hospital och asyl

må, i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten C. Westman i september

1919 uppgjorda ritningar, uppföras för eu beräknad kostnad av

330,800 kronor, dels ock för påbörjande av berörda byggnadsföretag på

extra stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Då riksdagen funnit de till uppförande föreslagna bostadshusen vara

av behovet påkallade för avhjälpande av den förefintliga bristen på

familjebostäder vid Uppsala hospital samt icke haft något att erinra

mot de i ärendet ingivna kostnadsberäkningarna, har riksdagen dels

medgivit, att tre bostadshus för personal vid Uppsala hospital och asyl må,

i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten C. Westman i september

1919 uppgjorda ritningar, uppföras för en beräknad kostnad

av 330,800 kronor, dels ock för påbörjande av berörda byggnadsföretag

på extra stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag av 100,000

kronor.

69:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 60) dels besluta

anläggandet av ett reningsverk för vattenledningsvattnet vid Östersunds

hospital i huvudsaklig överensstämmelse med av ingenjören J. Bergström

i augusti 1918 och september 1919 uppgjort förslag för en

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5.

27

beräknad kostnad av 265,000 kronor, dels och för ändamålet på extra

stat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag å 100,000 kronor.

Då riksdagen, i likhet med departementschefen, funnit den numera

förebragta utredningen ådagalägga, att kravet på anläggning av ett

reningsverk för vattenledningsvattnet vid Östersunds hospital icke vidare

torde kunna avvisas, får riksdagen, som ej funnit skäl till erinran mot

de framlagda kostnadsberäkningarna, alltså anmäla, att riksdagen dels

beslutat anläggandet av ett reningsverk för vattenledningsvattnet vid Östersunds

hospital i huvudsaklig överensstämmelse med av ingenjören J.

Bergström i augusti 1918 och september 1919 uppgjort förslag för en

beräknad kostnad av 265,000 kronor; dels ock för ändamålet på extra

stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag å 100,000 kronor.

70:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 61) och under hänvisning till vad riksdagen under punkt 60

anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen från och med år 1921 höjt

det ordinarie reservationsanslaget till resestipendier åt ordinarie läkare

vid länslasarett och därmed likställda sjukhus med 1.500 kronor till 3,000

kronor.

71:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 62) att till

täckande av brist å ordinarie anslaget till underhåll av Järvsö sjukhus

för spetälska på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst,

16,500 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot vad Eders Kungl.

Maj:t sålunda föreslagit, har alltså till täckande av brist ä ordinarie anslaget

till underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska på extra stat för år

1921 anvisat ett förslagsanslag, högst, 16,500 kronor.

72:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 63) att

för uppförande av ett spetälskesjukhus i Mora-Noret på extra stat för

år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 130,000 kronor.

I samband med Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen

till behandling förehaft en inom riksdagen väckt motion,

däri hemställts, att riksdagen, med avslag å Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, måtte besluta, att påbörjandet av byggnadsföretaget

skall tillsvidare uppskjutas i avvaktan på Eders Kungl. Maj:ts och riksdagens

förnyade omprövning av ärendet, samt att riksdagen måtte i

skrivelse till Eders Kung!. Maj:t anhålla om utredning och förslag i

fråga om dels skärpta bestämmelser rörande internering av spetälskesjuka,

dels beredande av understöd av statsmedel åt sådana internerade

spetälskesjukas familjer, vilka prövas vara i behov härav.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 5.

I likhet med motionärerna har riksdagen funnit den konstaterade

minskningen av antalet spetälskesjuka i Dalarna utgöra särskild anledning

att ifrågasätta, huruvida det tidigare fattade beslutet om byggandet

av ett spetälskesjukhus i Mora bör fullföljas. Och detta så mycket

hellre som de ursprungligen kalkylerade byggnadskostnaderna nu stegrats

till en sådan höjd, att utgifterna per vårdplats mer än tredubblats.

Därest nämligen det skulle befinnas möjligt att, under avvaktan på en

närmare undersökning av de sjukes antal och vårdförhållanden, genom

ett annat och mindre kostsamt statsingripande förhjälpa de spetälskesjuke

till erforderlig isolering och vård, så synas goda skäl för åtminstone

ett uppskov med beviljandet av nytt byggnadsanslag föreligga.

En dylik utväg synes också erbjuda sig i en på denna sjukdom inriktad,

lokalt understödd dispensärvård jämte ett beviljande av bidrag för

vissa sjukes individuella vård och isolering. Riksdagen anser sålunda,

att en undersökning i berörda hänseenden bör komma till stånd.

Att, på sätt motionärerna hemställt, undersökningen ifråga jämväl skulle

omfatta förslag till skärpta bestämmelser rörande internering av spetälskesjuka

har riksdagen däremot icke ansett sig böra i detta sammanhang

påkalla. Därest sådana bestämmelser visa sig behövliga, lära

vederbörande myndigheter icke underlåta att taga initiativ i frågan.

På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen ej mindre anmäla att

riksdagen med anledning av ovanberörda motion och med avslag å Eders

Kung!. Maj:ts förslag beslutat, att med uppförandet av ett spetälskesjukhus

i Mora-Noret skall tillsvidare anstå;

än även anhålla, att Eders Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa dels

förnyad utredning angående behovet av ifrågavarande sjukhus, åtminstone

i dess nu planerade storlek, dels ock utredning beträffande frågan om

och i vad mån statsmedel böra anvisas för beredande av vård åt spetälskesjuka,

som icke äro å vårdanstalt intagna samt för understöd åt

de sjukes familjer, ävensom för riksdagen framlägga de förslag, vartill

dessa utredningar må föranleda.

73:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 64) att

från och med år 1921 höja det ordinarie förslagsanslaget till bidrag

för driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter, nu 2,400,000 kronor,

med 100,000 kronor till 2,500,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot den av Eders

Kungl. Maj:t föreslagna ökningen av förevarande anslag, har alltså från

och med år 1921 höjt det ordinarie förslagsanslaget till bidrag för driftkostnaderna

vid tuberkulossjukvårdsanstalter, nu 2,400,000 kronor, med

100,000 kronor till 2,500,000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5.

29

74:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda hemställan

(punkt 65) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

på extra stat för år 1921 beviljat ett förslagsanslag å 15,000 kronor

för beredande av bidrag till medellösa eller mindre bemedlade personer för

resor till och från de vid västkusten belägna statsunderstödda kustsanatorierna,

att utgå under de villkor Eders Kungl. Maj:t bestämmer.

75:o) Under hänvisning till vad riksdagen under punkt 60 anfört,

får riksdagen anmäla, att riksdagen från och med år 1921 höjt det ordinarie

reservationsanslaget till resestipendier åt läkare, som anmäla sig

vilja studera tuberkidosens igenkännande, behandling eller hygien, från 1,000

kronor till 2,000 kronor.

76:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till upprätthållande

av verksamheten vid de genom medel ur Konung Oscar II:s

jubileumsfond inrättade folksanatorierna på extra stat för år 1921 anvisa

ett förslagsanslag, högst, 750,000 kronor, att utgå under de i statsrådsprotokollet

över civilärenden den 7 januari 1920 angivna villkor.

Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot vad Eders

Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit, har till upprätthållande

av verksamheten vid de genom medel ur Konung Oscar lira

jubileumsfond inrättade folksanatorierna på extra stat för år 1921 anvisat

ett förslagsanslag, högst, 750,000 kronor, att utgå under de av

departementschefen i statsrådsprotokollet över civilärenden den 7 januari

1920 angivna villkor.

77:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att på extra

stat för år 1921 bevilja ett förslagsanslag å 250,000 kronor att användas

till statsbidrag för understödjande av dispensärverksamhet under

villkor i huvudsaklig överensstämmelse med de nu gällande.

Då riksdagen av den i ärendet förebragta utredningen blivit övertygad

om, att den av Eders Kungl. Maj:t äskade förhöjningen av anslaget

är av behovet påkallad, har riksdagen på extra stat för år 1921

beviljat ett förslagsanslag å 250,000 kronor att användas till statsbidrag

för understödjande av dispensärverksamhet under villkor i huvudsaklig överensstämmelse

med de nu gällande.

78:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 69) att från och

med år 1921 under riksstatens femte huvudtitel uppföra ett ordinarie

förslagsanslag av 30,000 kronor att enligt därom av Eders Kungl. Maj:t

meddelade bestämmelser användas till bekostande av behandling enligt den

s. k. ljusmetoden av medellösa, med sjukdomen »lupus vulgaris» behäftade

personer från landsorten, under villkor att genom bidrag från

vederbörande landsting eller kommuner eller annorledes bestridas de

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 5.

belopp, som erfordras för patientens resor fram och åter emellan hemorten

och den anstalt, där behandlingen äger rum, ävensom för hans

underhåll, så länge behandlingen, vare sig densamma sker i en eller

flera tidsperioder, varar.

Vad Eders Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit har

riksdagen funnit sig böra bifalla. Riksdagen har alltså från och med år

1921 under riksstatens femte huvudtitel uppfört ett ordinarie förslagsanslag

av 30,000 kronor att enligt därom av Eders Kungl. Maj:t meddelade

bestämmelser användas till bekostande av behandling enligt den s. k.

ljusmetoden av medellösa med sjukdomen ))lupus vulgaris3) behäftade personer

från landsorten, under villkor att genom bidrag från vederbörande landsting

eller kommuner eller annorledes bestridas de belopp, som erfordras

för patientens resor fram och åter mellan hemorten och den anstalt, där

behandlingen äger rum, ävensom för hans underhåll, så länge behandlingen,

vare sig densamma sker i en eller flera tidsperioder, varar.

79:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 70) att för

beredande av bidrag, enligt nu gällande grunder, till medellösa eller

mindre bemedlade personer för resor till radiumhemmet i Stockholm

på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag å 8,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 12 mars 1920 dagtecknad

proposition, nr 263, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över civilärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att dels såsom bidrag till upprätthållande av radiumhemmets verksamhet

på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 35,000 kronor,

att utgå under de villkor, Eders Kung!. Maj:t bestämmer, dels medgiva,

att bidrag till medellösa eller mindre bemedlade personers resor till

och från nämnda sjukvårdsanstalt må från och med den 1 juli 1920

utgå enligt i statsrådsprotokollet angivna grunder, ävensom för beredande

av dylikt bidrag på extra stat för år 1921, utöver i statsverkspropositionen

föreslaget belopp å 8,000 kronor, anvisa ytterligare ett

belopp av 7,000 kronor eller sålunda tillhopa ett förslagsanslag å 15,000

kronor.

Ehuru riksdagen, i likhet med departementschefen, anser det vara

önskvärt, att en institution sådan som den ifrågavarande i största möjliga

omfattning kan grunda sin verksamhet på det enskilda intresset,

synes likväl ett så viktigt statsintresse vara förbundet med att radiumhemmet

kan i oförminskad utsträckning fylla sin uppgift, att staten med

hänsyn till föreningens ekonomiska ställning torde böra träda hjälpande

emellan för upprätthållande av dess verksamhet. Riksdagen finner sig

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens skrivelse Nr 5.

sålunda böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts framställning om anslag till

uppehållande av driften vid hemmet.

Då riksdagen icke heller i övrigt funnit skäl till erinran mot vad

Eders Kungl. Maj:t föreslagit, får riksdagen sålunda anmäla, att riksdagen

dels såsom bidrag till upprätthållande av radiumhemmets verksamhet

på extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag, högst, 35,000 kronor,

att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t bestämmer;

dels ock medgivit, att bidrag till medellösa eller mindre bemedlade

personers resor till och från nämnda sjukvärdsanstalt må från och med

den 1 juli 1920 utgå enligt i statsrådsprotokollet angivna grunder, ävensom

för beredande av dylikt bidrag på extra stat för år 1921, utöver

i statsverkspropositionen föreslaget belopp å 8,000 kronor, anvisat ytterligare

ett belopp av 7,000 kronor eller sålunda tillhopa ett förslagsanslag

å 15,000 kronor.

80:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 463) anmält, har riksdagen

på extra stat för år 1921 anvisat dels till statsbidrag för uppförande,

inrättande eller inlösen av epidemisjukhus ett förslagsanslag av 2,000,000

kronor, dels ock till statsbidrag för driften av sådana sjukhus ett förslagsanslag

av 600,000 kronor.

81:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 72) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år

ägt rum, till beredande av bidrag, i enlighet med av 1918 års lagtima

riksdag godkända grunder, för lindring i mindre bemedlade patienters ä

landsbygden sjukvårdskostnader å extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag

av 230,000 kronor.

82:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit (punkt 73)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, på extra

stat för år 1921 anvisat dels till bestridande av kostnaderna för anordnande

i Stockholm av en statens skola för utbildning av distriktssköterskor

ett förslagsanslag å 8,000 kronor; dels till stipendier för sjuksköterskor

för genomgående av nämnda statens skola för utbildning av

distriktssköterskor ett förslagsanslag, högst, 20,000 kronor; dels ock

för beredande av statsbidrag för anställning av distriktssköterskor i enlighet

med de i riksdagens skrivelse den 13 juni 1919 angivna grunder

ett förslagsanslag å 250,000 kronor.

83:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 74) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, för beredande av statsbidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor

på extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag av 500,000

kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 5.

84:o) I förslaget till riksstat för år 1921 har Eders Kungl. Maj:t

under femte huvudtiteln med oförändrat belopp eller 63,533 kronor

upptagit det hittills under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie anslaget

till barnmorskeundervisningen och barnbördshusen.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts i proposition nr 3 till innevarande års

riksdag framlagda, av riksdagen numera godkända förslag skall emellertid

det för allmänna barnbördshuset i Stockholm beräknade anslaget

eller 24,853 kronor, fortfarande upptagas under åttonde huvudtiteln,

vilket ävenledes skett. Vid sådant förhållande bör det under förevarande

huvudtitel uppförda anslaget minskas med sagda belopp.

Riksdagen har alltså i riksstaten för år 1921 under femte huvudtiteln

uppfört ordinarie anslaget till barnmorskeundervisningen och barnbördshusen

med 38,680 kronor.

85:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 75) att

till anordnande i Stockholm, Göteborg och Lund av fortbildningskurser

för barnmorskor på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 4,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kung]. Maj:ts

förevarande förslag, har till anordnande i Stockholm, Göteborg och

Lund av jo rt b Häri i ng skurs er för barnmorskor på extra stat för år 1921

anvisat ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor.

86:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning;

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för

bestridande av kostnaderna för skötseln av den a kar ant änsanst alten pa

Känsö befintliga koloxidapparaten på extra stat för år 1921 anvisat ett

förslagsanslag, högst, 1,000 kronor.

87:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit (punkt 77)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, på

extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag, högst, 500 kronor,

till personligt lönetillägg åt karantänsläkaren vid karantänsanstalten på

Känsö Gustaf Ernst Éjortzberg att utgå, så länge han under år 1921 på

grund av Eders Kungl. Maj:ts förordnande uppehåller ifrågavarande

karantänsläkarbefattning.

88:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit (punkt 78)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, som bidrag

till skolföreståndaren J. Henrikssons i Rostock verksamhet för

odling av frön för uppdragande av medicinalväxter m. m. på extra stat

för år 192i anvisat ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5.

(

33

89:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 79) att till

stipendier för i statens, landstings eller kommuns tjänst anställda läkare

för bevistande av medicinska fortsättningskurser i Stockholm m. m.

på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 12,000

kronor.

Vad Eders Kungl. Maj:t sålunda föreslagit, har riksdagen ansett

sig böra bifalla, och får alltså anmäla, att riksdagen till stipendier för i

Matens, landstings eller kommuns tjänst anställda läkare för bevistande av

medicinska fortsättningskurser i Stockholm in. in. på extra stat för år 1921

anvisat ett förslagsanslag, högst, 12,000 kronor.

Överståthållarärabetet.

90:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 139) anmält, har

riksdagen från och med år 1921 höjt det å riksstaten uppförda ordinarie

anslaget till överståthällarämbetet från 98,622 kronor med 25,000

kronor till 123,822 kronor.

91:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 81) att

till fortsatt utgivande av tidningen »Polisunderrättelser» på extra stat

för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 95,000 kronor.

För täckande av brist, som uppkommit i det av riksdagen för år

1920 beviljade anslaget, har Eders Kungl. Maj:t å tilläggsstat för samma

nr äskat ett belopp av 17,000 kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får alltså beträffande framställningen under förevarande punkt anmäla,

att riksdagen till fortsatt utgivande av tidningen »Polisunderrättelser»

på extra stat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag, högst, 95,000

kronor.

92:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 82) att

till bestridande av utgifter för inrättande av en centralbyrå för fingeravtryck

på extra stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag av 30,000

kronor.

Av utredningen i ärendet framgår, att daktyloskopien eller fingeravtryckssystemet

visat sig vara till stort gagn för identifierandet av brottslingar.

För att systemet ifråga skall kunna verka fullt effektivt, torde

■emellertid, på sätt i ett flertal stater är fallet, en för hela riket gemensam

centralbyrå med huvudregistratur för fingeravtryck böra upprättas,

Bihang till riksdagens protokoll 1920. I t samt. Nr 5. issi so 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr 5.

varjämte departementschefen ifrågasatt, att det bör åligga vederbörandepolis-

och åklagarmyndighet, ävensom i förekommande fall fängelsemyndighet,

att upptaga fingeravtryck och översända desamma till centralbyrån.

Att kostnaderna för centralbyråns inrättande bestridas av statsmedel,

har riksdagen funnit sig böra medgiva, och har det av Eders

Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet ej heller givit riksdagen anledning

till erinran.

Riksdagen har alltså till bestridande av utgifter för inrättande av

en centralbyrå för fingeravtryck på extra stat för år 1921 anvisat ett

förslagsanslag av 30,000 kronor.

Landsstaten.

93:o) Eders Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 83) medgiva,,

att landshövding må från och med den 1 juli 1920 äga att vid resor

för besökande av olika orter inom länet för inhämtande av underrättelse

om nämnda orters tillstånd och behov av statsverket åtnjuta resekostnads-

och traktamentsersättning enligt gällande resereglemente.

Riksdagen, som funnit den av departementschefen förebragta utredningen

ådagalägga rättmätigheten och billigheten uti Eders Kungl.

Majrts förevarande förslag, har alltså medgivit, att landshövding må

från och med den 1 juli 1920 äga att vid resor för besökande av olika

orter inom länet för inhämtande av underrättelse om nämnda orters

tillstånd och behov av statsverket åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning

enligt gällande resereglemente.

94:o) Eders Kungl. Magt har vidare föreslagit riksdagen (punkt 84) att

tre fjärdedelar av kostnaden för uppvärmning av landshövding tillagd

boställslägenhet må från och med den 1 september 1920 övertagas av

statsverket.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, hava kostnaderna för uppvärmning

av landshövdingarnas boställslägenheter under de två senast©

eldningsåren ökats i sådan grad, att landshövdingarna numera i de

flesta fall gälda nästan lika mycket som eller mera än vad de hade att

för ändamålet vidkännas år 1916, då kostnaderna i sin helhet drabbade

dem. I betraktande härav och med hänsyn till att någon utsikt till

avsevärd ändring i detta förhållande icke torde vara att emotse under

den närmaste framtiden har riksdagen ansett skäligt, att statsverket övertager

ytterligare en del av berörda kostnader. I fråga om omfattningen.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5.

35

av statsverkets bidragsskyldighet härutinnan har riksdagen funnit sig

böra bifalla vad Eders Kungl. Maj:t i ifrågavarande avseende föreslagit.

Riksdagen har alltså medgivit, att tre fjärdedelar av kostnaden för

uppvärmning av landshövding tillagd boställslägenhet må från och med

den 1 september 1920 övertagas av statsverket.

95:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 85) att

l:o) å ordinarie staten för landsstaten från och med år 1921

uppföra

dels för Södermanlands län 1 länsbokhållare av första lönegraden

med en årlig avlöning av 3,600 kronor, därav 2,200 kronor lön och

1,400 kronor tjänstgöringspenningar, samt för Ålvsborgs län 1 länsnotarie

och 1 länsbokhållare, båda av andra lönegraden och med en årlig

avlöning av 3,200 kronor, därav 2,000 kronor lön och 1,200 kronor

tjänstgöringspenningar, varjämte för samtliga ifrågavarande befattningshavare

kunna efter respektive 5, 10 och 15 år komma tre ålderstillägg,

vart och ett å 500 kronor;

dels ock för Stockholms län 1 landskontorist med en årlig avlöning

-av 2,600 kronor, därav 1,500 kronor lön, 900 kronor tjänstgöringspenningar

och 200 kronor ortstillägg, för Södermanlands län 1 landskanslist

med en årlig avlöning av 2,400 kronor, därav 1,500 kronor

lön och 900 kronor tjänstgöringspenningar, samt för Jämtlands län

''likaledes en landskanslist med en årlig avlöning av 2,500 kronor, därav

1,500 kronor lön, 900 kronor tjänstgöringspenningar och 100 kronor

•ortstillägg, varjämte för samtliga berörda befattningshavare kunna efter

respektive 5, 10 och 15 år komma tre ålderstillägg till lönen, vart och

•ett å 400 kronor;

2:o) föreskriva, att för de nya befattningshavare, som på grund

av vad ovan föreslagits må varda uppförda å ordinarie stat, i tillämpliga

delar skola gälla de villkor och bestämmelser, som genom kungörelse

den 14 juni 1917 äro stadgade för åtnjutande av de från 1918

års början fastställda avlöningsförmåner för landsstaten;

3:oj å ordinarie staten för landsstaten från och med år 1921

uppföra

dels 26 kvinnliga biträden av andra lönegraden, därav 2 för vart

och ett av Stockholms, Östergötlands, Göteborgs och Bohus, Ålvsborgs,

Kopparbergs och Västernorrlands län samt 1 för vart och ett av Södermanlands,

Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gottlands, Kristianstads,

Malmöhus, Skaraborgs, Örebro, Västmanlands, Gävleborgs, Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län;

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 5.

dels ock 13 kvinnliga biträden av första graden, därav 2 för Malmöhus

län samt 1 för vart och ett av Stockholms, Östergötlands, Jönköpings,

Blekinge, Ålvsborgs, Värmlands, Västmanlands, Kopparbergs,

Gävleborgs, Västernorrlands och Västerbottens län;

4:o) föreskriva, att de kvinnliga biträden, vilka må varda uppförda

å ordinarie staten för landstaten, skola åtnjuta avlöning enligt de bestämmelser

som av 1919 års lagtima riksdag blivit fastställda att gälla

från och med år 1920 för ordinarie kvinnliga biträdesbefattningar, dock

att i dessa bestämmelser må vidtagas sådan ändring att biträde av

andra graden vid länsstyrelserna i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län må komma i åtnjutande av, förutom de

för biträden av andra graden i landsorten bestämda avlöningsförmåner,

jämväl ortstillägg å 100 kronor, ävensom besluta, att de å ordinarie

staten för landsstaten nu uppförda skrivbiträden skola från och med år

1921 benämnas kvinnliga biträden av första graden;

5:o) besluta sådan ändring i de utav 1917 års riksdag godkända

villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från 1918 års början

fastställda avlöningsförmåner för landsstaten, att beträffande rätt för

kvinnliga biträden att räkna sig viss tjänstgöring till godo för åtnjutande

av ålderstillägg skall gälla, att den, som från och med eller efter

den 1 januari 1921 befordras till ordinarie biträde hos länsstyrelse,

skall äga att för åtnjutande av avlöningsförhöjning räkna sig till godo

den tid, biträdet omedelbart före uppförandet å ordinarie stat av

vederbörande befattning med stadigvarande anställning hos länsstyrelsen

utfört arbete av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet, samt

6:o) höja det ordinarie anslaget till tjänstemän och betjänte vid

länsstyrelserna, nu 1,354,450 kronor, med 83,800 kronor till i,438,250

kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag om uppförande å den ordinarie avlöningsstaten

för landsstaten av en länsbokhållare av första lönegraden för

Södermanlands län samt eu länsnotarie och en länsbokhållare, båda av

andra lönegraden, för Ålvsborgs län har riksdagen ansett sig böra

bifalla. Ej heller har riksdagen funnit något att erinra emot att å

ordinarie stat uppföras ytterligare eu landskontorist i Stockholms län

samt en landskanslist i vart och ett av Södermanlands och Jämtlands län.

Då riksdagen jämväl funnit sig böra godkänna förslaget om uppförande å

ordinarie stat av 26 kvinnliga biträden av andra och 13 kvinnliga biträden

av första lönegraden samt ej heller i övrigt haft något att erinra

mot. vad Eders Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit, får

riksdagen anmäla, att riksdagen

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5.

37

l:o) å ordinarie staten för landsstaten från och med år 1921

uppfört

dels för Södermanlands län 1 länsbokhållare av första lönegraden

med en årlig avlöning av 3,600 kronor, därav 2,200 kronor lön och

1,400 kronor tjänstgöringspenningar, samt för Ålvsborgs län 1 länsnotarie

och 1 länsbokhållare, båda av andra lönegraden och med en

årlig avlöning av 3,200 kronor, därav 2,000 kronor lön och 1,200

kronor tjänstgöringspenningar, varjämte för samtliga ifrågavarande befattningshavare

kunna efter respektive 5, 10 och 15 år komma tre

ålderstillägg, vart och ett å 500 kronor;

dels för Stockholms län 1 landskontorist med en årlig avlöning

av 2,600 kronor, därav 1,500 kronor lön, 900 kronor tjänstgöringspenningar

och 200 kronor ortstillägg, för Södermanlands län 1 landskanslist

med en årlig avlöning av 2,400 kronor, därav 1,500 kronor lön och 900

kronor tjänstgöringspenningar, samt för Jämtlands län likaledes 1 landskanslist

med en årlig avlöning av 2,500 kronor, därav 1,500 kronor lön,

900 kronor tjänstgöringspenningar och 100 kronor ortstillägg, varjämte

för samtliga berörda befattningshavare kunna efter respektive 5, 10 och

15 år komma tre ålderstillägg till lönen, vart och ett å 400 kronor;

2:o) föreskrivit, att för de nya befattningshavare, som sålunda uppförts

å ordinarie stat, i tillämpliga delar skola gälla de villkor och bestämmelser,

som genom kungörelse den 14 juni 1917 äro stadgade för

åtnjutande av de från 1918 års början fastställda avlöningsförmåner för

landsstaten;

3:o) å ordinarie staten för landsstaten från och med år 1921

uppfört

dels 26 kvinnliga biträden av andra lönegraden, därav 2 för vart

och ett av Stockholms, Östergötlands, Göteborgs och Bohus, Ålvsborgs,

Kopparbergs och Yästernorrlands län samt 1 för vart och ett av Södermanlands,

Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gottlands, Kristianstads,

Malmöhus, Skaraborgs, Örebro, Västmanlands, Gävleborgs, Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län;

dels ock 13 kvinnliga biträden av första graden, därav 2 för Malmöhus

län samt 1 för vart och ett av Stockholms, Östergötlands, Jönköpings,

Blekinge, Ålvsborgs, Värmlands, Västmanlands, Kopparbergs,

Gävleborgs, Västernorrlands och Västerbottens län;

4:o) föreskrivit, att de kvinnliga biträden, vilka sålunda uppförts

å ordinarie staten för landsstaten, skola åtnjuta avlöning enligt de bestämmelser,

som av 1919 års lagtima riksdag blivit fastställda att gälla

från och med år 1920 för ordinarie kvinnliga biträdesbefattningar,

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse Nr 5.

dock att i dessa bestämmelser må vidtagas sådan ändring, att biträde

av andra graden vid länsstyrelserna i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län må komma i åtnjutande av, förutom de

för biträden av andra graden i landsorten bestämda avlöningsförmåner,

jämväl ortstillägg å 100 kronor, ävensom beslutat, att de å ordinarie

staten för landsstaten nu uppförda skrivbiträden skola från och med år

1921 benämnas kvinnliga biträden av första graden;

5:o) beslutat sådan ändring i de utav 1917 års riksdag godkända

villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från 1918 års början

fastställda avlöningsförmåner för landsstaten, att beträffande rätt för

kvinnliga biträden att räkna sig viss tjänstgöring till godo för åtnjutande

av ålderstillägg skall gälla, att den, som från och med eller efter

den 1 januari 1921 befordras till ordinarie biträde hos länsstyrelse,

skall äga att för åtnjutande av avlöningsförhöjning räkna sig till godo

den tid, biträdet omedelbart före uppförandet å ordinarie stat av vederbörande

befattning med stadigvarande anställning hos länsstyrelsen utfört

arbete av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet; samt

6:o) höjt det ordinarie anslaget till tjänstemän och betjänte vid

länsstyrelserna, nu 1,354,450 kronor, med 83,800 kronor till 1,438,250

kronor.

96:o) I förslaget till riksstat för år 1921 har Eders Kungl. Maj:t upptagit

ordinarie reservationsanslaget till arvoden åt extra länsnotarier

m. m. med oförändrat belopp, 383,000 kronor.

Departementschefens förslag om höjning efter viss tids tjänstgöring

av maximiarvodena för de extra biträdena hos länsstyrelserna,

vilka innehava juridisk utbildning, har riksdagen funnit sig böra bifalla.

Beträffande tiden, befattningshavarna i fråga böra hava tjänstgjort

hos länsstyrelse för att komma i åtnjutande av högsta arvode,

anser sig riksdagen emellertid icke kunna medgiva, att densamma bestämmes

till tre år, utan anser riksdagen, att minimitiden för anställningens

varaktighet bör vara fem år, därvid länsstyrelse efter

prövning i varje särskilt fall har att avgöra, huruvida vederbörande

bör tillerkännas arvodesförhöjning eller icke.

Beträffande förslaget om höjning av arvodena till extra kvinnliga

biträden med fast arvode, har det synts riksdagen, att det för extra

biträde, som utför mera kvalificerat arbete, föreslagna avlöningsbeloppet

bör begränsas till 1,550 kronor. Vad departementschefen i övrigt föreslagit,

har icke givit riksdagen anledning till erinran.

Riksdagen har i riksstaten för år 1921 under femte huvudtiteln

uppfört ordinarie reservationsanslaget till arvoden åt extra länsnotarier m. m.

med oförändrat belopp, 383,000 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5.

39

97:o) Uti eu inom första kammaren väckt motion, nr 65, har

hemställts, att riksdagen måtte besluta, dels att å tilläggsstat eller

extra stat för år 1920 upptaga och anslå nödiga medel till bestridande

av landsfiskalernas förvaltningsbidrag under året sålunda, att för

distrikt med en folkmängd av 5,000 innevånare och därunder anslås

2,300 kronor, i distrikt med en folkmängd av mellan 5,000 och 10,000

innevånare 2,800 kronor och i distrikt med en folkmängd av över

10,000 innevånare 3,300 kronor samt att dyrtidstillägg måtte få åtnjutas

jämväl å förvaltningsbidraget dels ock att å 1921 års stat måtte upptagas

anslag av enahanda beskaffenhet.

Vidare har i en inom andra kammaren väckt motion, nr 164, föreslagits,

att riksdagen ville besluta, att det till landsfiskal utgående förvaltningsbidraget

från och med år 1920 tillsvidare må höjas till 2,500

kronor, samt i anledning därav bevilja erforderligt anslag å såväl 1920

års tilläggsstat som 1921 års stat.

Över ifrågavarande motioner har riksdagens vederbörande utskott

i vederbörlig ordning inhämtat statskontorets yttrande, vilket såsom

bilaga närslutes denna skrivelse (Bil. A).

Såsom statskontoret i sitt yttrande påvisat, åsyfta de föreliggande

motionerna en väsentlig förändring av det till landsfiskalerna utgående

förvaltningsbidragets karaktär, nämligen så, att detsamma skulle vara

avsett icke blott för skrivmaterialier och andra kontorsutensilier utan

även till hyra för kontorslokal med värme och belysning, pensionsavgift

och telefon, ersättning för tings- och diverse andra tjänsteresor samt

lön till tjänstebiträde.

Till vad statskontoret anfört i fråga om ersättning av statsmedel

till landsfiskalerna för hyra av kontorslokal med värme och belysning,

för pensionsavgift och telefon samt för utgifter till tings- och andra

tjänsteresor finner sig riksdagen kunna i allmänhet taget uttala sin anslutning.

Att i detta sammanhang och enbart på grund av enskild

motionärs yrkande omlägga grunderna för och innebörden av förvaltningsbidragen,

anser riksdagen alltså icke tillrådligt.

Vad härefter angår frågan om beredande på statsverkets bekostnad

av tjänstebiträden åt landsfiskalerna får riksdagen, i likhet med statskontoret,

erinra om, att, då frågan härom var föremål för prövning av

1919 års lagtima riksdag, riksdagen ansåg förhållandena inom den nya

landstatsorganisationen icke hava vunnit den stadga, att det vore möjligt

— särskilt med hänsyn till de abnorma tidsförhållanden, som sedan

dess tillkomst varit rådande — att då taga ställning till berörda spörsmål.

Ytterligare utredning rörande denna fråga syntes riksdagen av

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens skrivelse Nr 5.

behovet påkallad. Detta uttalande finner riksdagen alltjämt äga giltighet.

Riksdagen, som sålunda funnit sig icke kunna medgiva, att landsfiskalerna

erhålla ersättning av statsmedel för de omkostnader, som

nu nämnts, har emellertid, med hänsyn till, att landsfiskalernas förvaltningsbidrag

— särskilt i belysningen av att deras utgifter för skrivmaterialier

och kontorsu ten siker under senare åren avsevärt stigit —

måste anses redan vid senaste omregleringen vara lågt satta, ansett

dessa förvaltningsbidrag böra höjas med 200 kronor eller från 300 till

500 kronor. Denna höjning finner riksdagen lämpligen böra träda i kraft

vid nästkommande års ingång. På grund härav erfordras en höjning av

ordinarie anslaget till fögderiförvaltningama, nu 2,260,731 kronor, med

97,800 kronor till 2,358,531 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen dels beslutat, att landsfiskalernas

förvaltningsbidrag skall från och med år 1921 utgå med ett

till 500 kronor förhöjt belopp; dels ock. på grund härav i riksstaten

för år 1921 upptagit ordinarie anslaget till fögderiförvaltningarna med

2,358,531 kronor.

98:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 86) att

från och med år 1921 under femte huvudtiteln uppföra ett ordinarie

förslagsanslag till vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningarna å

25.000 kronor.

Eders Kungl. Majrts förevarande framställning har icke givit riksdagen

anledning till erinran, och har riksdagen sålunda från och med

år 1921 under femte huvudtiteln uppfört ett ordinarie förslagsanslag till

vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningarna å 25,000 kronor.

99:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 87) att

nedsätta det ordinarie anslaget till övergångsstat för landsstaten, nu

55.000 kronor, med 15,500 kronor till 39,500 kronor.

Riksdagen har nedsatt det ordinarie anslaget till övergångsstat för

landsstaten, nu 55,000 kronor, med 15,500 kronor till 39,500 kronor.

100:o) Uti en till riksdagen avlåten, den 12 mars 1920 dagtecknad

proposition, nr 280, har Eders Kungl. Magt föreslagit riksdagen att

dels, för beredande för år 1921 av ortstillägg till vissa tjänstemän och

betjänte vid landsstaten i Göteborgs och Bohus län, på extra stat för

samma år under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag, högst,

3,750 kronor, dels ock, vid bifall till vad sålunda föreslagits, besluta

sådan ändring i anmärkningen 2) under de av 1918 års lagtima riksdag

enligt skrivelse nr 415 i samband med regleringen av löneförhållanden

m. m. för vaktmästare och med dem jämförliga befattnings
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Riksdagens skrivelse Nr 5.

havare beslutade tillägg till avlöningsstaterna för vissa angivna verk

och institutioner, att, därest bostad med bränsle anvisas åt vaktmästare

vid länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, han för sådan förmån

skall, så länge ortstillägg till honom utgår, av lönen avstå 225 kronor

för år.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen dels, för beredande för år

1921 av ortstillägg till vissa tjänstemän och betjänte vid landsstaten i Göteborgs

och Bohus län, på extra stat för samma år under femte huvudtiteln

anvisat ett förslagsanslag, högst, 3,750 kronor,

dels ock beslutat sådan ändring i anmärkningen 2) under de av

1918 års lagtima riksdag enligt skrivelse nr 415 i samband med regleringen

av löneförhållanden m. in. för vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare beslutade tillägg till avlöningsstaterna för vissa

angivna verk och institutioner, att därest bostad med bränsle anvisas

åt vaktmästare vid länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, han för

sådan förmån skall, så länge ortstillägg till honom utgår, av lönen avstå

225 kronor för år.

101:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 88) att på extra

stat för år 1921 ställa till Eders Kungl. Maj:ts förfogande ett förslagsanslag

av 800,000 kronor att, huvudsakligen under de i statsrådsprotokollet

över civilärenden den 21 februari 1908 angivna villkor för åtnjutande

av bidrag från anslaget, användas till avlöning och underhåll av särskild

polisstyrka på landet, där sådan kan av förhållandena påkallas,

under medgivande tillika, dels att av detta anslag erforderligt belopp

må användas till åtgärder i särskilda fall för grövre brotts upptäckande

och misstänkta personers efterspanande och gripande, dels ock att

Eders Kungl. Maj:t må av anslaget använda lämpligt belopp till årsarvode

åt den polistjänstemän, som förordnas att inom civildepartementet biträda

ej mindre vid förande av register över den polisstyrka, som kan

komma att ur vissa städers poliskårer ställas till länsstyrelsernas förfofogande

för beredande av polisskydd vid oroligheter å rikets landsbygd,

än ock vid beredning inom departementet av frågor om samma polisstyrkas

användning i förekommande fall.

Riksdagen, som förutsätter, att anslaget kommer till användning

efter samma principer som hittills varit tillämpade samt att vid beviljande

av bidrag från detsamma största möjliga sparsamhet iakttages, har

funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

Riksdagen har alltså på extra stat för år 1921 ställt till Eders Kungl.

Maj:ts förfogande ett förslagsanslag av 800,000 kronor att, huvudsakligen

under de i statsrådsprotokollet över civilärenden den 21 februari 1908

Bihang till riksdagens protokoll 1920. Ii sand. Nr 5. i98i 20 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens skrivelse Nr 5.

angivna villkor för åtnjutande av bidrag från anslaget, användas till

avlöning och underhåll av särskild polisstyrka på landet, där sådan kan

av förhållandena påkallas, under medgivande tillika, dels att av detta

anslag erforderligt belopp må användas till åtgärder i särskilda fall för

grövre brotts upptäckande och misstänkta personers efterspanande och

gripande, dels ock att Eders Kungl. Maj:t må av anslaget använda lämpligt

belopp till årsarvode åt den polistjänstemän, som förordnas att

inom civildepartementet biträda ej mindre vid förande av register över

den polisstyrka, som kan komma att ur vissa städers poliskårer ställas

till länsstyrelsernas förfogande för beredande av polisskydd vid oroligheter

å rikets landsbygd, än ock vid beredning inom departementet av

frågor om samma polisstyrkas användning i förekommande fall.

102:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 89) att

till ersättning åt lappfogdar m. m. på extra stat för år 1921 anvisa

ett reservationsanslag av 41,550 kronor.

Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl.

Maj:ts ifrågavarande framställning, har till ersättning åt lappfogdar m. m.

på extra stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag av 41,550 kronor.

Diverse.

103:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen

till understöd åt kommuner m. fl. för uppförande av vissa bostadsbyggnader

å extra stat för år 1921 anvisat ett reservationsanslag å 6,500,000

kronor, att av byggnadsskatt direkt utgå.

104:o) 1 enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda

förslag (punkt 90) har riksdagen till beredande, i enlighet med de i

statsrådsprotokollet över civilärenden den 7 januari 1920 angivna

grunder, av extra lönetillägg åt en del tjänstemän och betjänte i de till

socialdepartementet hörande ämbetsverk och kårer på extra stat för år

1921 anvisat såsom förslagsanslag ett belopp av 3,000 kronor.

105:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 91) att från

och med år 1921 under femte huvudtiteln till ålderstillägg upptaga ett

ordinarie förslagsanslag av 500,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl.

Maj:ts föreliggande framställning, har från och med år 1921 under

femte huvudtiteln till ålderstilläqq upptagit ett ordinarie förslagsanslag av

500,000 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5.

43

106:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 92) att från

och med år 1921 under femte huvudtiteln till rese- och traktaraentspenningar

uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 400,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen ansett sig

böra bifalla och får sålunda anmäla, att riksdagen från och med år

1921 under femte huvudtiteln till rese- och traktamentspenningar uppfört

ett ordinarie förslagsanslag av 400,000 kronor.

107:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 93) att från

och med år 1921 under femte huvudtiteln för bestridande av kostnader

för kommittéer och utredningar genom sakkunniga uppföra ett ordinarie

förslagsanslag av 225,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot förevarande framställning,

har från och med år 1921 under femte huvudtiteln för bestridande

av kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga

uppfört ett ordinarie förslagsanslag av 225,000 kronor.

108:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 94) att från

och med år 1921 under femte huvudtiteln till bestridande av extra

utgifter upptaga ett ordinarie reservationsanslag av 40,000 kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag,

har alltså från och med år 1921 under femte huvudtiteln till bestridande

av extra utgifter upptagit ett ordinarie reservationsanslag av

40,000 kronor.

109:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen (punkt 95)

att från och med år 1921 under femte huvudtiteln till skrivmaterialier och

expenser, ved m. m. uppföra ett ordinarie förslagsanslag om 1,000,000

kronor.

Vad Eders Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit riksdagen,

har riksdagen funnit sig böra bifalla, och har riksdagen alltså

från och med år 1921 under femte huvudtiteln till skrivmaterialier och

expenser, ved m. m. uppfört ett ordinarie förslagsanslag om 1,000,000 kronor.

110:o) Eders Kungl. Maj:t har slutligen föreslagit riksdagen (punkt 96)

att från och med år 1921 under femte huvudtiteln till tryckningskostnader,

som icke skola gäldas av andra medel, upptaga ett ordinarie

förslagsanslag av 300,023 kronor.

På grund härav och för jämnande av huvudtitelns slutsumma har

riksdagen från och med år 1921 under femte huvudtiteln till tryckningskostnader,

som icke skola gäldas av andra medel, upptagit ett ordinarie

förslagsanslag av 300,044 kronor.

111 :o) Beträffande övriga å gällande riksstat under sjätte huvudtiteln,

civildepartementet, upptagna, nu till uppförande under femte huvudtiteln

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens skrivelse Nr 5.

föreslagna ordinarie anslag, har någon förändring icke ifrågasatts, utan

hava dessa föreslagits till upptagande med oförändrade belopp.

Riksdagen har i riksstaten för år 1921 under femte huvudtiteln

med oförändrade belopp uppfört samtliga här ovan icke särskilt omförmälda,

hittills under sjätte huvudtiteln upptagna ordinarie anslag,

vilka icke enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag samt riksdagens beslut skola

till annan huvudtitel överföras.

Stockholm den 21 juni 1920.

Med undersåtlig vördnad.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5.

45

Bil. A.

Till riksdagens statsutskott.

Genom nådig remiss den 5 i denna månad har kungl. statskontoret

anbefallts att till riksdagens statsutskott avgiva yttrande i anledning av

två inom riksdagen väckta motioner om höjning av landsfiskalernas förvaltningsbidrag.

Till åtlydnad härav får kungl. statskontoret anföra

följande.

Före fögderiförvaltningens omorganisation utgick förvaltningsbidrag

med 300 kronor till kronofogde och med 100 kronor till länsman. Då

vid förvaltningsreformen en del av kronofogdarnas göromål övergick till

länsmännen, vilka samtidigt erhöllo titeln landsfiskaler, höjdes dessas

förvaltningsbidrag till 300 kronor. Dessa förhöjda bidrag voro dock

påtagligen fortfarande avsedda blott för samma ändamål som de förutvarande

förvaltningsbidragen, eller till skrivmaterialier, kontorsutensilier

och dylikt.

De nu föreliggande motionerna åsyfta en väsentlig förändring av

förvaltningsbidragets karaktär, nämligen så, att detsamma skulle vara

avsett, icke blott för skrivmaterialier och andra kontorsutensilier, utan

även till byra för kontorslokal med värme och belysning, pensionavgift

och telefon, .ersättning för tings- och diverse andra tjänsteresor samt

lön till tjänstebiträde. Den väckta frågan är alltså av betydande räckvidd

såväl principiellt som ur kostnadssynpunkt.

Vad först angår de jämförelsevis mindre betydande poster för pensionsavgift

och telefon samt för tjänsteresor, vilka i den vid motionen

nr 65 i första kammaren fogade bilaga beräknats till respektive 400

kronor och 200 kronor, torde böra framhållas, dels att de tjänstemännen

åliggande pensionsavgifter under inga förhållanden torde kunna betraktas

såsom sådana expenser i tjänsten, för vilka ersättning av statsmedel

kan ifrågakomma, dels ock att landsfiskalerna redan i väsentlig omfattning

av statsmedel åtnjuta gottgörelse för tjänsteresor samt för telefonavgifter,

och att frågan om utsträckning av denna rätt icke synes böra

prövas i den ordning och det sammanhang nu ifrågasatts.

Av de kostnader, för vilkas bestridande det höjda förvaltningsbidraget

skulle vara avsett, återstå härefter de i förenämnda bilaga upptagna

posterna: lön till tjänstebiträde, beräknad till 1,800 kronor, och

till byra för kontorslokal med värme och belysning, beräknad till 500

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens skrivelse Nr 5.

kronor. Vad sistnämnda post beträffar, torde landsfiskalerna, i likhet

med en hel del andra befattningshavare, i allmänhet hava sin tjänstelokal

förlagd till bostaden; och något rum utöver bostadsbehovet torde

knappast vara för tjänstegöromålen erforderligt, annat än i den mån det

till äventyrs kan behövas för arbetsplats åt tjänstebiträde.

Härav torde framgå, att det är frågan om beredande på statsverkets

bekostnad av tjänstebiträden åt landsfiskalerna, som utgör kärnpunkten

i de nu väckta motionerna.

I denna fråga har kungl. statskontoret yttrat sig i underdånigt utlåtande

den 31 december 1918 angående landsfiskalskårens rekrytering

m. m., återgivet i det vid propositionen nr 303 till 1919 års riksdag

fogade utdrag ur statsrådsprotokollet den 11 mars 1919. Kungl. statskontoret

framhöll i nämnda utlåtande, att behov av tjänstebiträde yppat

sig för landsfiskalerna i riket, men uttalade, att ämbetsverket fann det

vanskligt att på den då föreliggande utredningen bygga något förslag

om statsbidrag till avlönande av dylika tjänstebiträden. Inom civildepartementet

särskilt tillkallade sakkunnige ansågo, att man åtminstone

för det dåvarande borde bortse från landsfiskalernas behov av lättnad i

tjänstearbetet och att, om man således huvudsakligen fäste sig vid behovet,

att för landsfiskalskårens rekrytering tillräckligt antal aspiranter

bereddes tillfälle till stadgad förberedande tjänstgöring å landsfiskalskontor,

det redan föreliggande utredningsmaterialet kunde anses giva

vid handen, att det för ett dylikt ändamål erforderliga anslagsbeloppet

kunde beräknas till 65,000 kronor. Vederbörande departementschef anslöt

sig till de sakkunniges uppfattning, att man i förevarande sammanhang

borde bortse från landsfiskalernas större eller mindre behov av

lättnad i arbetsbördan. Att redan nu, så kort tid efter den nya fögderiförvaltningsorganisationens

genomförande, anställa statsunderstödda biträden

för tillgodoseende av ett dylikt behov, syntes departementschefen

ej böra ifrågakomma och skulle lätteligen kunna medföra konsekvenser,

vilka ej nu kunde överblickas. Däremot fann departementschefen förslaget

om arvoden åt landsfiskalsaspiranter innefatta ett beaktansvärt

uppslag. Men då de nya förhållandena inom landstaten icke ännu syntes

hava vunnit den stadga, att man kunde avgöra, huruvida den föreslagna

vägen till rektyringssvårigheternas avhjälpande borde för framtiden

anlitas, S}Tntes det föreslagna anslaget av 65,000 kronor böra kunna ganska

väsentligt reduceras, nämligen till 30,000 kronor. Riksdagen förklarade

sig emellertid i skrivelse den 4 juni 1919 icke kunna godtaga Kungl.

Maj:ts framställning om statsbidrag till utbildning av landsfiskalsbiträden,

då nämligen riksdagen av den i ämnet lämnade utredningen icke blivit

s. 47 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5.

47

övertygad om, att den föreslagna utvägen vore den lämpligaste. Förhållandena

inom den nya landsstatsorganisationen syntes för övrigt ännu

icke hava vunnit den stadga, att det vore möjligt — särskilt med hänsyn

till de abnorma tidsförhållanden, som sedan dess tillkomst varit

rådande — att redan nu taga ställning till berörda spörsmål. Ytterligare

utredning rörande denna fråga syntes riksdagen sålunda av behovet

påkallad.

Av det förestående lärer framgå, att, då icke ens det för 1919 års

riksdag framlagda förslaget om anvisande av ett anslag å 30,000 kronor

till arvoden åt landsfiskalsaspiranter under deras tjänstgöring å landsfiskalskontor

ansetts böra föranleda till någon åtgärd förr än ytterligare

utredning åstadkommits, det nu föreliggande, långt mera vittgående förslaget

om anvisande åt varje landsfiskal i riket av 1,800 kronor för avlönande

av tjänstebiträde torde erfordra närmare utredning, innan det

till prövning upptages. Vid en sådan utredning, som torde kunna äga

rum blott på föranstaltande av Kungl. Maj:t, torde måhända även böra

undersökas, dels i vad mån landsfiskalernas utgifter i och för tjänsten

motvägas av sportelinkomster, dels i vad mån landsfiskalerna kunna

anses för sina tjänstelokaler behöva utrymme utöver vad som erfordras

till bostad, dels ock i vad mån det nu utgående förvaltningsbidraget är

otillräckligt för bestridande av kostnaden för skrivmaterialier och kontorsutensilier.

På grund av vad sålunda anförts, anser kungl. statskonsoret för sin

del resultatet av eu dylik utredning böra avvaktas, innan åtgärd vidtages

i det i motionerna angivna syftet.

Stockholm den 18 mars 1920.

PER SÖDERMARK.

C. A:SON LEIJONHUVUD. K. BECKMAN.

N. SPIKHAMMAR. GUSTAF ALVE.

A. J. Bagge.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens skrivelse Nr 5.

Tabell över anslagen under riksstatens för år 1921 femte

huvudtitel.

Socialdepartementet.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

A. Departementet.

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

1

Departementschefen ...................................................

17,000

2

Provisorisk löneförhöjning för departementschefen, förslags-

anslag, högst.......................................................

7,000

3

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli...........

182,900

4

Övergångsstat, förslagsanslag, högst ..............................

15,600

5

Departementets verksamhet, förslagsanslag, högst...............

10,500

Säger för departementet

215.500

17.500

B. Sociala verk och inrättningar.

lliksförsäkringsanstalten:

1

Riksförsäkringsanstalten ..........................................

113,600

2

Riksförsäkringsanstaltens verksamhet, förslagsanslag.........

1,123,400

3

Kostnader enligt 13 och 37 \\ i lagen om försäkring för

olycksfall i arbete, förslagsanslag ...........................

50,000

4

Ersättning till postverket för dess bestyr för nksforsäk-

ringsanstalten, förslagsanslag, högst .......................

11,700

5

Ersättning till postsparbanken för dess bestyr för riksför-

säkringsanstalten, förslagsanslag, högst.....................

33,500

6

Statens bidrag till fiskares försäkring, förslagsanslag ......

34,000

197,600

1,174,400

Eörsäkringsrådet:

7

Försäkrangsrådet ...................................................

65,500

8

Försäkringsrådets verksamhet, förslagsanslag..................

55,000

Socialstyrelsen:

9

Socialstyrelsen .....................................................

207,900

10

Socialstyrelsens verksamhet, förslagsanslag, högst............

78,300

11

Allmän bostadsräkning, förslagsanslag, högst..................

75,000

12

Allmän levnadskostnadsundersökning, förslagsanslag, högst

40,000

13

Levnadskostnadsundersökning bland de mindre bemedlade

klasserna av landsbygdens befolkning, förslagsanslag,

högst..............................................................

20,000

14

Ersättning åt förlikningsmän m. m. för medling i arbets-

tvister, förslagsanslag .........................................

144,000

15

Central skiljenämnd för vissa arbetstvister, förslagsanslag

60,000

|

16

Bidrag till bestridande av kostnaderna för särskilda skilje-

domare i arbetstvister, förslagsanslag........................

20,000

17

Offentliga arbetsförmedlingen i riket, förslagsanslag.........

200,000

18

Medellösa arbetssökandes resor, förslagsanslag...............

30,000

i

s. 49 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5.

49

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

19

Bekämpande av arbetslösheten, för slag samlag, högst ......

1,000,000

20

Internationella föreningen för arbetslöshetens bekämpande,

förslagsanslag, högst ...........................................

750

21

Mellanfolkliga arbetsamtet i Basel, förslagsanslag, högst...

750

207,900

1,668,800

Arbetarskydd:

22

Yrkesinspektionen..................................................

164.100

23

Personligt lönetillägg åt yrkesinspektrisen Kerstin Hessel-

gren, förslagsanslag, högst ....................................

1,000

24

Yrkesinspektionens verksamhet, förslagsanslag, högst.........

54,050

25

Permanenta utställningen i Stockholm av skyddsanord-

ningar mot olycksfall och ohälsa i arbetet, förslags- anslag, högst ....................................................

8.000

164,100

63,050

Statens tvångsarbetsanstalter:

Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö:

26a

Bestämt anslag ................................... 89,100

26b

Förslagsanslag....................................... 200.000

289,100

Statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona:

27 a

Bestämt anslag .................................... 36,400

27b

Förslagsanslag....................................... 130,000

166.400

455,500

Nykterhetsverksamhet:

Alkoholistvård:

28

Ny statens vårdanstalt för alkoholister vid

Svartsjö, förslagsanslag ..................... ... 50,000

29

Avlöningar och vikariatsersättningar åt befatt-

ningshavare vid statens vårdanstalt å Salbo-

hed för alkoholister, förslagsanslag, högst ... 21,885

30

Driftkostnaderna i övrigt för statens vårdanstalt

å Salbohed för alkoholister, förslagsanslag 66,000

Erkända och enskilda alkoholistanstalters drift-

31

kostnader, förslagsanslag........................ 100,000

Statens kostnader för farliga alkoholister m. m.,

förslagsanslag ..................................... 17,000

Anordnande av erkända alkoholistanstalter,

32

33

reservationsanslag................................. 10,000

Sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ären-

34

den rörande alkoholistvården, förslagsanslag,

högst................................................ 3,600

268,485

Främjande av nykterhet och motarbetande av drycken-

skapens följder:

35a

Förslagsanslag, högst .............................. 22,750

294,235

35b

Reservationsanslag ................................. 3,000

25,750

Sjukförsäkring:

36

37

Sjukkasseväsendcts befrämjande, förslagsanslag...............

Extra statsbidrag för år 1920 åt registrerade sjukkassor,

1,700,000

förslagsanslag ...................................................

1,500,000

38

Sjukkassor, som meddela moderskapsundcrstöd^/orafoyaaMéffa^

110.000

39

Tillsyn över understödsföreningarna, förslagsanslag, högst

6,000

1,700,000

1,616,000

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 sand. Nr 5. isisi so 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens skrivelse Nr 5,

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Arbetsrådet:

40

Kostnader för tillämpning av lagen om arbetstidens be-

gräfning m. in., förslagsanslag..............................

150,000

Allmänna pensionsförsäkringen:

41

Pensionsstyrelsen ...................................................

405,900

42

Pensionsstyrelsens verksamhet m. m., för slag aanslag.........

586,000

43

Statens kostnad för pensionstillägg och understöd åt de

personer, som äro därtill berättigade jämlikt lagen om

allmän pensionsförsäkring enligt dess lydelse före lagen

den 8 juni 1915, förslagsanslag..............................

16,075,000

44

Bidrag till understöd åt de personer, som genom lagen

den 8 juni 1915 blivit delaktiga i den allmänna pen- sionsförsäkringen, förslag »anslag, högst.....................

5,850,000

45

Ersättning till postverket för dess bestyr med pensionsut-

betalningar m. m., för slag sanslag, högst ..................

60,500

46

Ersättning till postsparbanken för dess bestyr med pen-

sionsutbctalningar m. m., förslagsanslag ..................

168,000

47

Ersättning till härads skrivarn a för pensionsförteckningar,

förslagsanslag ....................................................

50,000

405,900

22,789,500

Fattigvård och barnavård:

48

Fattigvården i Stockholm och landsorten .....................

9,564

49

Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag .....................

700,000

50

Svenska fattigvårdsförbundet, för slag sanslag, högst .........

19,400

Öl

Statsinspektion av fattigvården, för slag sanslag, högst ......

49,650

52

Bidrag till driftkostnaderna Tid arbetshem, förslagsanslag

100,000

53

Allmänna barnhuset i Stockholm ......

84,700

54

2,750

28,380

55

Barnhusen i landsorten .........................................

825,394

169,050

Diverse sociala ändamål:

56

Nationalföreningen mot emigrationen, förslagsanslag, högst

10,000

57

Stiftelsen »Hemmet Fristad», förslagsanslag, högst ......

20,000

58

Småbrukskolonin Emaus i Norrtälje, förslagsanslag, högst

2,500

59

Drottning Sophias skyddshem, förslagsanslag, högst.........

4.000

36,500

Säger för sociala verk och inrättningar

4,021,894

28,016,535

C. Medicinalstaten samt hälso- och

sjukvården.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

1

Medicinalstyrelsen.....................................................

240,730

25,650

2

Medicinalstyrelsens verksamhet, förslagsanslag, högst .........

3

Personligt avlöningstillägg till en befattningshavare i medi- cinalstyrelsen, förslag sanslag, högst ............................

Statsmedicinska anstalten:

1,300

4

Statens bakteriologiska laboratorium .... 102.290

5

Statens rättskemiska laboratorium ....... 19,550

s. 51 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5.

51

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

6

Förstärkning av anslaget till statens

rättskemiska laboratorium, förslags-

anslag, högst ..........................

2,500

7

Statens farmaceutiska laboratorium,

för-

slagsanslag, högst.....................

20,700

121,840

23,200

8

Förste provinsialläkare och provinsialläkare .....................

1,451,300

9

Skrivbiträde och övriga expenser åt förste provinsialläkare

m. m., förslagsanslag, högst ..........

52,400

10

Åstadkommande av ett omedelbart provisoriskt avhjälpande

av läkarbristen i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands

län, förslagsanslag, högst................

50,000

11

Flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare, förslagsamlag......

4,000

12

Resestipendier åt förste provinsialläkare m.fl., reservationsanslag

5,000

13

Avlöning åt civila läkarstipondiater, reservationsanslag.........

31,000

14

Bidrag till extra provinsialläkares avlönande, förslagsanslag

40,000

1,889,870

156,550

Sjukvdrdsanstalterna.

Sinnessjukvårdsanstalterna:

15

Hospitals underhåll, förslagsanslag ...

8,100,000

16

Bidrag till befordringsavgifter för vissa

befattningshavare vid statens hospi- tal och asyler, förslagsanslag, högst

45,000

17

Resestipendier åt vid statens hospital

och asyler anställda läkare, reserva- tionsanslag..............................

1,000

18

Nytt hospital vid Hälsingborg, reserva-

tionsanslag..............................

1,000,000

19

Nya paviljonger för oroliga sjuka

vid Säters och Västerviks hospital,

reservationsanslag.....................

800,000

20

Bostadshus för hospitalspersonal, re-

servationsanslag........................

563,500

21

Bostadshus för personal vid Stock-

holms hospital, reservationsanslag

132,500

22

Bostadshus för personal vid Uppsala

hospital och asyl, reservationsanslag

100,000

23

Vattenreningsverk vid Östersunds ho-

spital, reservationsanslag ..........

100,000

24

Anstalter för obildbara sinnesslöajyor-

slag sanslag..............................

450,000

25

Anstalter för bildbara sinnesslöa, som

icke äro fallandosjuka,/br#^<7«a«a^

700,000

26

Epileptikeranstalter, förslagsanslag...

100,000

9,351,000

2,741,000

Övriga sjukvårdsanstalter:

27

Lasaretts underhåll .....................

15,774

28

Resestipendier åt ordinarie läkare vid

länslasarett m. fl., reservationsanslag

3,000

29

Underhåll av Järvsö sjukhus för spe-

tälska .................................

23,500

30

Täckande av brist u anslaget till

underhåll av Järvsö sjukhus för

spetälska, för slag sanslag} högst ...

16,500

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens skrivelse Nr 5.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

31

Bidrag för driftkostnaderna vid tuber-

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

kulos6jukvårdsanstalter, förslagsan- slag .................................... *2.500,000

32

Kesebidrag till yissa patienter yid

kustsanatorierna, förslagsanslag ... 15,000

33

Resestipendier åt läkare för studier i

tuberkulossjukvård, reservationsan- slag .................................... 2,000

34

De genom medel ur Konung Oscar II:s

jubileumsfond inrättade folksanato- rierna, förslag sanslag, högst ...... 750,000

35

Statsbidrag till dispensärYerksamhet,

förslagsanslag ......................... 250,000

36

Behandling av medellösa lupuspatienter

från landsorten, förslagsanslag ____ 30,000

37

Radiumhemmets verksamhet, förslags-

i anslag, högst........................... 35,000

38

Resebidrag till vissa patienter vid

radiumhemmet, förslagsanslag...... 15,000

39

Statsbidrag för uppförande, inrättande

eller inlösen av epidemisjukhus, för- slagsanslag.............................. 2,000,000

40

Statsbidrag för driften av epidemisjuk-

hus, förslagsanslag .................. 600,000

2,574,274

3,681,500

Yanföreväsendet:

41

Kliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göte-

borg och Hälsingborg, förslagsanslag............ 179,500

42

Polikliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm,

Göteborg och Hälsingborg, förslagsanslag...... 15,000

43

Underhåll av skol- och uppfostringshem för van-

föra, förslagsanslag ................................. 131,400

44

Bidrag till resor för yanföra jämte yårdare, för-

slagsanslag .......................................... 35,000

45

De i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg in-

rättade undervisningsanstalterna för vanföra

m. m., förslagsanslag .............................. 184,500

545,400

12,470,674

6,422,500

Hälsovård i allmänhet.

46

Kostnader för allmän hälso- och sjukvård, förslagsanslag____

275,000

47

Lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden sjuk-

vårdskostnader, förslagsanslag....................................

230,000

48

Anordnande av en statens skola för utbildning av distrikts-

sköterskor, förslagsanslag ........................................

8,000

49

Stipendier för sjuksköterskor för genomgående av en statens

skola för utbildning av distriktssköterskor, förslagsanslag,

högst..................................................................

20,000

50

Statsbidrag för anställning av distriktssköterskor, förslags-

anslag ................................................................

250.000

500.000

51

Statsbidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor, förslagsanlag

52

Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen..................

38,680

53

Fortbildningskurser för barnmorskor, förslagsanslag, högst...

4,000

54

Ortopediska institutet ............................................

8,250

240,000

55

Skyddskoppympningen, förslagsanslag..............................

56

Karantänsanstalten på Känsö, för slag san slag, högst ............

16,600

s. 53 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5.

53

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

57

Skötsel av den å karantänsanstalten på Känsö befintliga kol-

oxidapparaten, förslagsanslag, högst ...........................

1,000

58

Personligt lönetillägg åt karantänsläkaren på Känsö G. E.

Hjortzberg, förslagsanslag, högst ...............................

500

59

Bidrag till odling av frön för uppdragande av medicinal-

växter m. m., förslagsanslag, högst ...........................

3,000

60

Svenska läkarsällskapet ............................................

3,000

61

Stipendier för deltagande i medicinska fortsättningskurser

m. m., förslagsanslag, högst ..................................

12,000

62

Resestipendier åt civila läkare .....................................

3.500

63

Sveriges andel i kostnaderna för den internationella hälso-

vårdsbyrån i Paris, förslagsanslag.............................

7,000

592,030

1,028,500

Säger för medicinalstaten samt hälso- och sjukvården

14.952,574

7.607,550

D. ÖverståtMllarämbetet.

1

Över8tåthållarämhetet ..

123,822

O

u

Utgivande av »Polisunderrättelser», förslagsanslag, högst ...

95,000

3

Centralbyrå för fingeravtryck, förslagsanslag.....................

30,000

Säger för överståthållarämbetet

123,822

125,000

E. Landsstaten.

1

Landshövdingarna ....................................................

318,500

2

Tjänstemän och betjänte vid länsstyrelserna ..................

1,438,250

3

Sakkunniga till biträde vid utredningar m. m., förslagsanslag,

högst......................... .......................................

12,000

4

Arvoden åt extra länsnotarier m. m., reservationsanslag......

383,000

5

Fögderiförvaltningarna................................................

2,358.531

6

Vikariats ersättningar vid fögderiförvaltningarna, förslagsanslag

25,000

7

Övergångsstat ...................................................

39,500

8

Ortstillägg till vissa tjänstemän och betjänte vid landsstaten

i Göteborgs och Bohus län, förslagsanslag, högst............

3,750

9

Avlöning och underhåll av särskild polisstyrka på landet,

förslagsanslag .....................................................

800,000

10

Ersättning åt lappfogdar m. m., reservationsanslag...........

41,550

Säger för landsstaten

4,574.781

845,300

F. Diverse.

1

Understöd åt kommuner m. 11. för uppförande av vissa bostads-

bvefcnåder,reservationsanslag, att av byggnadsskatt direkt utgå

6,500,000

2

Extra lönetillägg, förslagsanslag....................................

3,000

3

Alderstillägg, förslagsanslag..........................................

500,000

4

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag..................

400,000

5

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, förslagsanslag

225,000

6

Extra utgifter, reservationsanslag .................................

40,000

7

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag ____

1,000,000

8

Tryckningskostnader, förslagsanslag ...............................

300.044

Sugor för diverse

_2,465.044

6503,000

Summa

............ 20,353,015

43,114,885

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 14 sand. (Nr 5.) i as 120 8

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.