Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i fråga om åstadkommande genom statens ingripande av bättre anordningar för transport å landsbygden av sjuka till och från sjukhus.

1920-03-17 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1920:78, Skrivelse till Konungen i fråga om åstadkommande genom statens ingripande av bättre anordningar för transport å landsbygden av sjuka till och från sjukhus.

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 76.

Nr 78.

Godkänd av första kammaren den 17 mars 1920.

Godkänd av andra kammaren den 17 mars 1920.

Riksdagens skrivelse till Konungen i fråga om åstadkommande genom

statens ingripande av bättre anordningar för transport

å landsbygden av sjuka till och från sjukhus.

(Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 16.)

(Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.)

Till Konungen.

Enskild motionär inom riksdagen har framhållit behovet därav att en

utredning komme till stånd, huruvida och på vad sätt genom statens ingripande

lämpligare sjuktransporter kunde åstadkommas för sjuka personer

å landsbygden vid färd till och från sjukhus.

Såsom av motionären framhållits, är syftet med förevarande motion

att för landsbygdens vidkommande få till stånd ett ordnat sjuktransportväsen,

som i någon mån motsvarar städernas ambulansorganisation. Om

man betänker de missförhållanden i sjukvårdshänseende, som för närvarande

äro rådande på landsbygden på grund av de långa avstånden till läkare

och sjukhus i stora delar av vårt land, och de svårigheter som därav uppstå

att i rätt tid och på lämpligaste sätt bringa de sjuka erforderlig hjälp,

synes det riksdagen otvetydigt, att här föreligger en angelägenhet, som för

sitt ordnande på tillfredsställande sätt kräver ett ingripande från statsmakternas

sida. Yäl är det sant, att i några län vissa anstalter genom lands
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 78.

tingens, röda korsets eller enskildas försorg blivit vidtagna för upphjälpande

av transporten av sjuka. Men dels måste dessa anstalter, som bestå i tillhandahållandet

av en och annan sjuktransportbil från röda korset, betraktas

som i och för sig otillräckliga, dels torde åtgärder av denna art saknas

i de flesta län. Tida kraftigare och mera planmässiga anstalter måste därför

vidtagas, om en effektiv förbättring i här åsyftade avseenden skall

kunna åstadkommas.

När det gäller att utröna, vad som kan åtgöras för att råda hot pa

här ifrågavarande missförhållanden, vill riksdagen till en början erinra

därom, att 1916 års provinsialläkaredistriktskommitté i sitt utlåtande den

1 december 1917 (sid. 71) fäst uppmärksamheten på nyttan av, att tjänsteläkarna

kunde sättas i tillfälle att kostnadsfritt använda automobilskjuts

för sina resor, och gjorde kommittén, som till följd av då rådande affärsförhållanden

icke ansåg det möjligt att framlägga något förslag i ämnet,

likväl det uttalandet, »att det vore önskvärt, att tjänsteläkarna, i större

utsträckning än hittills skett, kunde begagna sig av detta fortskaffnmgsmedel

vid sjukresor». Tydligt är, att det vore till stor fördel, om åtminstone

i de större kommunerna, dylika tjänstebilar kunde införas. Det synes,

som om en kombinerad användning av dessa kunde komma till stånd på

så sätt, att de borde bli till gagn såväl för vederbörande befattningshavare

inom sjukvården, såsom läkare, sjuksköterskor och barnmorskor, som ock

för transport av sjuka.

Riksdagen får vidare fästa uppmärksamheten på, att här förevarande

spörsmål varit under övervägande av överstyrelsen för svenska röda korset,

som till dess lösning även framlagt ett synnerligen beaktansvärt förslag i

en cirkulärskrivelse, utfärdad i mars 1918. I avsedda cirkulärskrivelse

har överstyrelsen anfört följande:

»Beträffande sjuktransportväsendets ordnande på landet, särskilt inom

landsdelar med dåliga kommunikationer, har Svenska Röda korset en viktig

uppgift att fylla och äger i sin upplagrade sjuktransportmateriel otvivelaktigt

stora möjligheter att utöva eu för befolkningen välsignelsebnngande

verksamhet. Man behöver icke vara synnerligen förtrogen med förhållandena

på landet för att veta, huru de sjukas och skadades forslande från

hemmen till läkare och sjukvårdsanstalter ofta sker på ett sätt, som orsakar

dem alldeles onödiga lidanden och förvärrar deras tillstånd. Aven här

är sakkunskapen ense om, att stora sociala brister finnas att fylla, och på

Röda korsets ordförandemöte i Stockholm var intresset för denna punkt pa

överstyrelsens sociala arbetsprogram framför allt märkbart och livligt.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 78.

Transport av sjuka torde i huvudsak komma i fråga, dels direkt till

lasarettet, dels till läkare eller Edda korsets sjukkvarter (om sådana komma

till stånd) för tillfällig vård och därifrån åter eller till sjukhuset, dels slutligen

till närmaste järnvägsstation för vidaretransport till lasarettet.

Idealet bland transportmedlen för sjuka är otvivelaktigt bilen, men

denna är i varje fall tills vidare ur räkningen, och även efter världskrigets

slut torde det överstiga Edda korsets krafter att mera allmänt hålla bilar

för. här ifrågavarande ändamål. Detta bör emellertid icke hindra distriktsstyrelse

från att göra vad den kan för att härutinnan söka påverka den

enskilda offervilligheten. Därest endast ett bilchassi kan anskaffas äger

styrelsen möjlighet att genom utlåning av befintliga två överreden för sjuktransport

bidraga till sakens främjande.

Därnäst komma sjuktransportvagnar (-kärror); dylika tillhörande Svenska

Edda korset äro delvis redan i bruk, och de, som icke äro det, torde böra

utlånas genom distriktsstyrelsens försorg mot underhållskyldighet. Sådan

utlåning bör först och främst ske till lasarett och sjukstugor mot villkor,

att den även kommer lantbefolkningen till godo. Men även med vanliga

sjukbårar, apterade på hjul eller upphängda inuti höskrindor och andra

fordon — om vintern slädar (risslor) — kan åtskilligt uträttas till sjuktransportfrågans

lösande på landet. Därvid är emellertid nödvändigt, att

det förutom träns portm ateriel även finnes folk till hands, som förstår att

handskas med sjuka och skadade och på ett praktiskt sätt använda tillgänglig

materiel. Även motorcyklar torde kunna här bliva till ovärderlig

nytta, så snart en lämplig konstruktion föreligger, som ersätter den nu

brukliga sidostolen med en liggstol; åtgärder i denna riktning äro redan

vidtagna.

Överstyrelsen har i sina särskilda förråd för närvarande lagrade e:a

2,000 bårar. Av dessa kunna 50 proc. utlånas till distrikt, vilka därom

gorå framställning och samtidigt förbinda sig att ständigt hålla dem i krigsdugligt

skick samt att i händelse av mobilisering låta översända dem till

de Döda korsets krigssjukhus (deras urlastningsstationer), för vilka de äro

avsedda. Med bårarna böra följa dem tillhörande, stora stoppade transporttäcken

av Edda korsets modell, i vilken den sjuke helt och hållet kan

insvepas. Ett hundratal dylika täcken kunna måhända utfås till låns från

Svenska Edda korsets överstyrelse, utan att detta kommer att rubba krigsförråden.

Lämpliga platser för tillhandahållande — på rekvisition av läkare —- av Edda korsets transportmateriel torde vara: lasarett (sjukstugor), vilka

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 78.

icke förfoga över bilar eller sjukfransportfordon, Eöda korsets sjukkvarter

samt sockenstugor eller motsvarande kommunala lokaler inom områden med

tät befolkning och långa avstånd till järnväg och sjukhus. Platsen bör

bekantgöras och vara försedd med telefon.

Tillhandahållandet av inövat sjukvårdsmanskap till sjuktransportmaterielens

betjänande är en svår fråga, som dock måste lösas, därest syftet

skall uppnås. Å de platser, där minst 4 man av Svenska Eöda korsets

frivilliga manliga sjukvårdstrupper äro bosatta, kunna dessa sannolikt påräknas

såsom villiga att, eventuellt mot ringa ersättning, åtaga sig denna

uppgift, som de torde vara fullt kompetenta att handhava. Där detta icke

är fallet, bör distriktsstyrelsen, under samverkan med lämplig därav intresserad

myndighet, söka anvärva och utbilda lämpligt manskap och på så

sätt samtidigt tillföra de frivilliga sjukvårdstrupperna ett ökat antal medlemmar.

Det är möjligt att kringresande instruktörer för den praktiska

undervisningen kunna på begäran erhållas genom överstyrelsens försorg.

Genom att bereda nya tillfällen till utbildning och övning för sjuktransportpersonal

kommer sålunda den nu berörda fragan att även verka

främjande på Eöda korsets krigsförberedande arbeten.»

Anförda uttalande av Eöda korsets överstyrelse kan sägas innefatta

ett program till ordnande av landsbygdens sjuktransportväsende, vilket,

om det komme till utförande, skulle föra lösningen av denna fråga ett

gott stycke framåt. Det visar även, att beaktansvärda resurser för ändamålet

stå till buds. Yad som i första rummet kräves är en planmässig

samverkan av alla intresserade parter — stat, landsting och kommuner

för realiserande av de föreliggande önskemålen pa tjänligaste sätt. bör att

en dylik samverkan skall kunna komma till stånd och därmed ett över

hela landet enhetligt organiserat sjuktransportväsende inrättas, är tydligen

en allsidig utredning nödvändig. Det synes riksdagen, som om en sådan

utredning lämpligast borde komma till stånd genom medicinalstyrelsen jämte

Svenska Eöda korsets överstyrelse.

I anslutning till vad "bär ovan framhållits får riksdagen uttala sin

förväntan att vid en eventuell utredning alla de spörsmål, som för sjukoch

hälsovården i transportavseende äro av betydelse, tagas upp till behandling

i ett sammanhang. Endast därigenom synes denna fråga kunna

ordnas på ett sätt, som verkligen tillfredsställer de praktiska kraven för dess

lösning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 78.

Med anledning av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att Eders

Kungl. Maj:t täcktes låta föranstalta om utredning, huruvida och på vad

sätt genom statens ingripande lämpligare sjuktransporter kunna åstadkommas

å landbygden vid färd till och från sjukhus.

Stockholm den 17 mars 1920.

Med undersåtlig vördnad.

Tryckt hos P. Palmquists Aktiebolag, Stockholm 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.