Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion om ändrad lydelse av §§ 25-27 i förordningen om landsting.

1920-03-19 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1920:85, Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion om ändrad lydelse av §§ 25-27 i förordningen om landsting.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 85.

3

Nr 85.

Godkänd av första kammaren den 19 mars 1920.

Godkänd av andra kammaren den 19 mars 1920.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion

om ändrad lydelse av §§ 25-27 i förordningen om

landsting.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 4.)

Till Konungen.

I en inom riksdagen väckt motien, nr 9, av herr Hage, hemställes,

att riksdagen för sin del måtte antaga följande: _

Lag om ändrad lydelse av §§ 25-27 i förordningen om landsting

^ Härigenom8förordnas, att §§ 25-27 i förordningen om landsting den

21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade lygelse.

§ 25.

Vid varje lagtima landstings första sammanträde företages upprop av

samtliga valkretsarna i länet, därvid de utsedda ombuden skola sina fullmakter

förete. Framställes anmärkning mot ombuds behörighet att i landstingen

taga inträde, äga de landstingsmän, vilkas fullmakter godkan a

blivit, att8 efter fulländat upprop, däröver besluta; och må över sådant

beslut klagan ej föras.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdag ens skrivelse. <$r So.

Sedan granskning av fullmakterna på sätt § 25 föreskriver ägt rum

utser landstinget bland tingets ordinarie ledamöter eu ordförande och en

vice ordförande för tiden intill nästa lagtima sammankomst

Upphör under nämnda tid ordföranden och vice ordföranden att vara

förande ^aman'' Upph°r J''ämval be&ftningen som ordförande eller vice ord
§

27.

Den landstingsman, som bevistat de flesta landstingen, eller, där två

! eJn?e^a landstmgsmän deltagit i lika inånga landsting, den av dem, som

ar tflll levnadsåren äldst, förer ordet till dess ordförande blivit vald. Inträffar

uader mötet samtidigt förfall för både ordförande och vice ordförande

utses under enahanda ordförandeskap eu av landstingets ordinarie ledamöter

att tjänstgöra som ordförande till dess förfallet upphört.

Vid samtidigt förfall för både ordförande och vice ordförande under

den tid, da landstinget ej är samlat till möte, skall ovannämnda äldste

ledamot tjänstgöra som ordförande, till dess förfallet upphört.

Därest under tiden mellan landstingets lagtima sammanträden ordförande

. avgår eller hans befattning eljest upphör, skall vice ordföranden

tjanstgoia som ordförande intill nästa lagtima sammankomst. Skulle under

samma tid jämväl vice ordföranden avgå eller hans befattning upphöra

skall bemfilde Sidst© ledamot tjänstgöra som ordförande.

Konungens befallningshavande skallar äldste ledamot till tiänstgörimr

varom .©van stadgat är. : * > Tu—n bj-/-.,.J 7j

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1920. opgj

Förslag om rätt för landsting att själft utse ordförande hava framförts

i riksdagen vid flera tillfällen, nämligen 1850/ 1870, 1906r 1912, 1913

9,14r 1,91b- motiv> som förebragts mot den föreslagna reformen

och hittills hindrat densammas genomförande, äro huvudsakligen av prakis’

natur. Desamma finnas utförligt angivna i lagutskottets utlåtande

L*» -j i^ksdag, varest särskilt frarahållos, att landstingets

ordförande god tid före tingets sammanträde borde taga kännedom om

vad damd skall förekomma och att detta nödvändiggjorde hans utnämning

,f*hian<J av utanförkmget stående myndighet. Därjämte påpekade utsirottet,

att även mellan landstingens sammanträden eu ordförande måste

finnas och att därför, om denne skulle väljas av landstinget;, sammankab

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr So. 5

laude av urtima landsting för utseende av efterträdare till avgången ordförande

kunde nödvändiggöras; även för undvikande av dylika valsamtnanträden

med åtföljande kostnader och ©lägenheter borde, ansåg utskottet,

rätt ätt tillsätta ordförande stanna hos Kungl. Maj:t. Lagutskottet» metning

delades av bagge kamrama. Detta lagutskottet» utlåtande åberopas,

då frågan nästa gång, vid 191*2 ars riksdag, kom före, av konstitutionsutskottet

i dess utlåtande nr 25 och torde sammanfatta de skid, som främst

framförts mot förslagen om förändring av hithörande bestämmelser i av

motionen angiven riktning. Resultatet av frågans behandling vid 1912 års

riksdag blev emellertid i så måtto ett annat, att andra kammaren denna

gång förordade eu skrivelse till Kungl. Maj:t i motionens sylte.

Vid 1913 års riksdag kom fragan åter före, då genom eu kungl.

proposition med förslag av ordagrant samma innehall som det i förevarande

motion framlagda. I det förslaget bifogade yttrandet av vederbörande departementschef

upptogos de i de nämnda utskottsutlåtandena anförda betänkligheterna

till bemötande, varjämte i förslaget inrycktes vissa bestämmelser,

som avsågo att fullständigt undanröja de praktiska olägenheter, som genom

den föreslagna reformen annars kunnas tänkas hava uppkommit. Yad

först beträffar anmärkningen, att ordföranden i landstinget före dettas

sammanträde borde taga kännedom om vad därvid skulle förekomma och

att detta skulle nödvändiggöra utnämning på förhand, framhölls av departementschefen,

att »ej endast ordföranden utan även övriga ledamöter av

landstinget (särskilt blivande utskotteordförande) torde vara nödsakade att

före tingets sammanträde sätta sig in i de ärenden, som skola förekomma»

och att »även om det överlämnas åt landstinget att utse ordförande, anledning

saknas antaga, att icke landstinget genom att omvälja den ordförande,

som visat sig för uppdraget skickad, komme att i regel söka undvika de

möjliga olägenheter täta ombyten av ordförande tilläventyrs skulle medföra».

Därjämte föreslogs en förändring av § 32 i landstingsförordningon,

varigenom ökad garanti skulle givas för att inkomna framställningar i god

tid före landstingets sammanträde tillhandahölles landstingets ledamöter,

Horn alltså alla skulle kunna fa tillfälle att på förhand sätta sig in i förevarande

frågor.

Vad åter beträffar de i omförmäldu utskottsutlåtanden framställda

erinringarna om alt även mellan landstingets sammanträden eu ordförande

måste finnas, föreslogos i det kungl. förslaget bestämmelser, genom vilka

garanterades, att, utan att några sammanträden mellan de ordinarie landstingen

bleve behövliga, locka» efter en avgången ordförande alltid skulle

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 85.

kunna fyllas. Det föreslogs nämligen införandet i § 27 av stadganden,

enligt vilka vid förfall för eller avgång av ordförande, under den tid, landstinget

ej ilr samlat, vice ordföranden skulle tjänstgöra som ordförande, eller,

om även vice ordföranden finge förfall eller avginge, den landstingsman,

som bevistat de flesta landstingen, eller, där två eller flera landstingsmån

deltagit i lika många landsting, den av dem, som år till levnadsåren äldst.

Detta Kung! Maj:ts förslag tillstyrktes av konstitutionsutskottet vid

1913 års riksdag i dess utlåtande nr 25, under framhållande av att de

förut förebragta praktiska skälen mot landstings rätt att självt utse ordförande

genom de i propositionen ifrågasatta anordningarna syntes undanröjda.

Utskottets hemställan bifölls av andra kammaren men avslogs av

den första, varmed den föreslagna reformen alltså även denna gång gick

om intet; däremot genomfördes i § 32 de av Kungl. Maj:t föreslagna förändringarna,

varigenom avsågs att bereda tillfälle för varje landstingsman

att i god tid före landstingets sammansräde sätta sig in i förevarande

frågor. Då förslag om landsting att själft utse ordförande 1914 och 1916

genom motioner ånyo förelädes riksdagen, blev resultatet likaledes negativt,

i det att de båda kamrarna stannade i olika beslut.

Då föreliggande motion om ändring i §§ 25—27 i landstingsförordningen

ordagrant återger det i 1913 års kungl. proposition framlagda förslaget,

anser sig riksdagen i fråga om de tidigare framställda praktiska betänkligheterna

mot rätt för landsting att själft utse ordförande, kunna hänvisa

till vad som blivit anfört i det till Kungl. Maj:ts proposition nr 185 vid

1913 års riksdag fogade utdraget av protokollet över civilärenden den 4

april 1913 och konstitutionsutskottets utlåtande nr 25 vid samma riksdag.

Med hänsyn härtill och då enligt riksdagens mening det måste anses ömkligt,

att även i fråga om landstingen den princip genomföres, som alltmera

trångt igenom i fråga om offentliga beslutande församlingar, nämligen att

de tillerkännas rätt att själva utse de personer, som skola leda deras förhandlingar,

får riksdagen anmäla att riksdagen för sin del antagit följande:

Lag om ändrad lydelse av §§ 25—27 i förordningen om landsting

den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 25—27 i förordningen om landsting den

21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade lydelse:

Vid varje lagtima landstings första sammanträde företages upprop av

samtliga valkretsarna i länet, därvid de utsedda ombuden skola sina full
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens sbivelse Kr &5. <

makter förete. Framställes anmärkning mot ombuds behörighet att i landstinget

taga inträde, äga de landstingsraän, vilkas fullmakter godkända blivit,

att, efter fulländat upprop, däröver besluta; och må över sådant beslut

klagan ej föras.

§ 26.

Sedan granskning av fullmakterna pa sätt § 2o föreskriver ägt rum,

utser landstinget bland tingets ordinarie ledamöter en ordförande och en

vice ordförande för tiden intill nästa lagtima sammankomst.

Upphör under nämnda tid ordföranden eller vice ordföranden att

vara landstingsman, upphör jämväl befattningen som ordförande eller vice

ordförande.

§ 27.

Den landstingsman, som bevistat de flesta landstingen, eller, där två

eller flera landstingsman deltagit i lika många landsting, den av dem, som

är till levnadsåren äldst, förer ordet till dess ordförande blivit vald. Inträffar

under mötet samtidigt förfall för både ordförande och vice ordförande,

utses under enahanda ordförandeskap en av landstingets ordinarie ledamöter

att tjänstgöra som ordförande till dess förfallet upphört.

Vid samtidigt förfall för både ordförande och vice ordförande under

den tid, då landstinget ej är samlat till möte, skall ovannämnda äldste

ledamot tjänstgöra som ordförande, till dess förfallet upphört.

Därest under tiden mellan landstingets lagtima sammanträden ordförande

avgår eller hans befattning eljest upphör, skall vice ordföranden

tjänstgöra som ordförande intill nästa lagtima sammankomst. Skulle under

samma tid jämväl vice ordföranden avgå eller hans befattning upphöra,

skall bemälde äldste ledamot tjänstgöra som ordförande.

Konungens befallningshavande kallar äldste ledamot till tjänstgöring,

varom ovan stadgat är.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1920.

Stockholm den 19 mars 1920.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.