Skrivelse till Konungen, angående av postverket ifrågasatt övertagande av stämpeltrycket.
1920-03-24 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1920:95, Skrivelse till Konungen, angående av postverket ifrågasatt övertagande av stämpeltrycket.
Dokumentets text
2
Riksdagens skrivelse Nr 95.
Nr 95.
Godkänd i första kammaren den 24 mars 1920.
Godkänd i andra kammaren den 24 mars 1920.
Riksdagens skrivelse till Konungen, angående av
postverket ifrågasatt övertagande av stämpeltrycket.
(Bankoutskottets utlåtande nr 12.)
Till Konungen.
Enligt ett mellan kimgl. statskontoret ock fullmäktige i riksbanken
den 19 mars 1914 upprättat kontrakt, som under februari månad 1915
från nämnda ämbetsverk överlåtits på kungl. generalpoststyrelsen, skall
allt stämpel papper förfärdigas vid riksbankens pappersbruk Tumba under
iakttagande av enahanda kontroller, som äro föreskrivna för tillverkning
av bankens egna sedlar av lägre valör, varefter stämpeltrycket skall verkställas
vid riksbankens sedeltryckeri.
I samband med godkännande av viss förhöjning av de i förenämnda
kontrakt fastställda priser för levererat stämpelpappper har generalpoststyrelsen
i en till fullmäktige den 20 maj 1919 avlåten skrivelse meddelat,
att styrelsen, som hade för avsikt att inrätta eget frimärkstryckeri,
vore betänkt att till detta tryckeri framdeles överflytta tryckningen av
statsstämplar.
Med avseende å det sålunda tilltänkta tryckeriet för tillverkning av
frimärken har riksdagen inhämtat, att generalpoststyrelsen i Amerikas
förenta stater för postverkets räkning inköpt en automatisk frimärkstryckpress
med tillbehör jämte perforeringsmaskin ävensom maskiner för tillverkning
av tryckplåtar, allt för en kostnad av i runt tal 265,000 kronor;
och har Kungl. Maj:t, på framställning av styrelsen, genom beslut den 5
december 1919 godkänt av styrelsen vidtagna åtgärder för anskaffande av
maskiner för tillverkning av frimärken samt bemyndigat styrelsen att av
-
3
Riksdagens skrivelse Nr 95. .
föra berörda kostnad med högst 265,000 kronor å det å postverkets stat
för driftkostnader under omkostnadsstaten uppförda förslagsanslaget för
tillverkning av frankotecken.
Ifrågavarande maskiner hava i slutet av förlidet år uppsatts inom centralposthusets
lokaler i huvudstaden.
Då genom den ifrågasatta överflyttningen av statsstämpeltrycket verksamheten0
å riksbankens sedeltryckeri, sådan densamma på grund av Kungl.
May.ts och riksdagens beslut rörande stämpeltillverkningen oavbrutet fortgått
alltsedan 1840-talet, skulle i avsevärd grad rubbas, hava fullmäktige,
enligt vad fullmäktige jämväl under § 37 i sin till riksdagen överlämnade
berättelse meddelat, ansett sig böra fästa Eders Kungl. Maj:ts uppmärksamhet
på denna angelägenhet och hemställt, att Eders Kungl. Maj.t
ville låta verkställa utredning rörande den ifrågasatta överflyttningen av
stämpeltrycket samt därefter taga under omprövning, huruvida en sådan
överflyttning kunde vara för statsverket fördelaktig.
Även riksdagen har ej kunnat undgå att ägna uppmärksamhet åt
denna fråga och har riksdagen av handlingarna i ärendet inhämtat följande.
Vid 1840 — 1841 års riksdag föreslogs uti en hos ridderskapet och
adeln väckt motion, att rikets ständer måtte hos Kungl. Maj:t anhålla,
att Kungl. Maj:t täcktes anbefalla statskontoret att vid Tumba bruk låta
tillverka0det för Chartae-sigillatae-kontoret nödiga papper ävensom att rikets
ständer måtte tillika besluta, att i stället för den förut verkställda
vitstämplingen en annan, av möjligaste svårighet att eftergöra, borde med
tillhjälp av bankens stereotypering sanstalt och under därstädes för sedeltillverkningen
införda kontroller begagnas.
Såsom skäl för förslaget framhölls huvudsakligen behovet av noggranna
kontroller mot missbruk eller förfalskning av Chartm-sigillatse-papperet
och anfördes, att dessa kontroller, vilka bestode dels i papperets beskaffenhet
och uppsikten vid dess tillverkning och dels i den särskilda stämpel.
varmed detsamma försåges, innan det bleve gällande, kunde ernås i
förra hänseendet, därigenom att sådant papper alltid komme att tillverkas
vid Tumba bruk, varest då både större konstfärdighet hos arbetarna, bättre
materialier och strängare kontroller mot underslev vid tillverkningen än
vid något annat pappersbruk i riket erbjöde sig, samt i senare hänseendet
genom begagnande av bankens förenämnda stereotyperingsanstalt för stämplarnas
anbringande.
Efter noggrant övervägande funno rikets ständer de föreslagna förändringarna
i avseende å beskaffenheten och stämplandet av Chai tic-sigil.
latse-kontorets papper vara av behovet högeligen påkallade samt anhöllo i
4 Riksdagens skrivelse Nr 95.
skrivelse, att Kungl. Maj:t täcktes låta anbefalla vederbörande ämbetsverk
och myndigheter att vidtaga de åtgärder, som för verkställigheten av berörda
förändringar vore erforderliga.
Sedan med anledning härav underhandlingar pågått mellan statskontoret
och fullmäktige rörande förändrade bestämmelser med avseende på
Chartse-sigillatae-papperets tillverkning och stämpling, förordnade Kungl.
Maj:t den 29 maj 1843, att detta papper därefter skulle förfärdigas vid
rikets ständers banks pappersbruk och förses med vattenmärken efter föreslagen
ny metod ävensom att stämplingen borde ske i banken genom begagnande
av nödiga konstgraverade stämplar, varjämte statskontoret erhöll
befallning att efter träffad överenskommelse med fullmäktige om de nya
stämplarnas och vattenmärkenas utseende, papperets finhet, leveranspris
in. in. anmäla sådan överenskommelse till fastställelse.
Genom kungl. brev den 17 oktober 1843 erhöll statskontoret meddelande,
att Kungl. Maj:t, med gillande av överlämnade prov till stämplat
papper och fullmäktiges förslag rörande såväl kontrollen vid papperets
tillverkning och stämpling som leveranspris in. in., beslutit, dels att begagnande
av det på sådant sätt tillverkade papperet skulle taga sin början
med 1845 års ingång dels ock att statskontoret ägde med fullmäktige
avsluta kontrakt om leverering av erforderligt stämpelpapper på de av
fullmäktige föreslagna villkor.
Sedan ^ på sådant sätt i anslutning till beslut av rikets ständer och
Kungl. Maj:t kontrakt avslutats mellan statskontoret och riksbanken angående
tillverkning och leverering av stämpelpapper, har denna verksamhet
med undantag för tillverkning under viss kortare tid av skrivstämplar
alltjämt fortgått vid Tumba bruk och å riksbankens sedeltryckeri, endast
med vissa förändringar i avseende å papperets beskaffenhet, pris
m. rn., varom överenskommelser träffats genom under årens lopp förnyade
kontrakt och senast genom här ovan omförmälda kontrakt den 19
mars 1914.
överlåtelsen av detta kontrakt till generalpoststyrelsen var en följd av
den omläggning av stämpelförsäljningsväsendet, som genomfördes vid 1914
års senare riksdag. Pa grund av da godkända förslag till denna omläggning
skulle nämligen icke blott själva stämpelförsäljningen ombesörjas av
postverket, utan även all den befattning med stämpelmedlen, som dittills tillkommit
statskontoret, överflyttas på generalpoststyrelsen.
Men . i samband härmed förekom vid riksdagsförhandlingarna i detta
ärende ej något uttalande angående ändring med avseende å själva tillverkningen
av statsstämplarna, och syntes härav framgå, att den genomförda
reformen, som endast avsåg stämpelförsäljningen och möjligheten
Riksdagens skrivelse Nr 95. 5
att göra stämplarna lätt tillgängliga för allmänheten, icke jämväl åsyftade
omläggning av tillverkningen, sådan denna försigginge enligt statsmakternas
tidigare beslut.
Då generalpoststyrelsen nu ifrågasatt en omläggning av stämpeltillverkningen,
hade fullmäktige ansett det vara nödigt, att, innan den tilltänkta
överflyttningen av statsstämpeltrycket verkställdes, det noga undersöktes,
huruvida därigenom för statsverket uppkomme någon besparing eller
andra fördelar vunnes. För närvarande hade riksbanken i sitt sedeltryckeri
en personal av mer än 70 personer, som med rekrytering ända från
1876 utbildats för såväl sedel- som stämpel- och värdepapperstryck samt
genom sin oavbrutna sysselsättning med dylikt tryck vunnit särskild färdighet
i dessa hänseenden.
Om tryckningen av statsstämplar borttoges från tryckeriets verksamhet,
skulle enligt verkställda beräkningar för denna personal uppstå eu
arbetsminskning på mer än 40 procent. Någon minskning av arbetsstyrkan
kunde dock ej ifrågakomma, enär vid tillfällen av större sedel- och
blankettillverkning hela nuvarande arbetsstyrkan jämte samtliga maskiner
vore erforderliga. Och såsom ytterligare skäl för bibehållande av den nuvarande
personalen åberopades, dels att arbetarna på grund av sin specialutbildning
vore mindre lämpliga för användning i privata tryckerier, dels
ock att personalen skulle vara ovärderlig att tillgå, därest ett statstryckeri
för tillverkning av allt statens värdetryck upprättades.
För närvarande kunde under perioder med ringa sedelbehov både personal
och maskiner användas för stämpel- och värdepapperstryck samt därigenom
helt utnyttjas. Nämnda tryck utgjorde sålunda en nästan nödvändig
regulator för arbetet inom tryckeriet, vilket utan detta tryck komme
att förete växlingar, ofördelaktiga både för tillgodogörande av personalens
arbetskraft och ur ekonomisk synpunkt.
Vad anginge avlöningen till personalen, hade riksbanken, därest stämpeltrycket
borttoges, i allt fall att för obegagnad tid betala ett belopp,
efter nuvarande arbetslöner beräknat till omkring 104,000 kronor om året,
vartill komme kostnader för hyra, ränta in. in.
Driften av sedeltryckeriet, som förut på entreprenad omhånderhafts
av en utav fullmäktige antagen tryckeri föreståndare, hade sedan medlet
av år 1918 övertagits av riksbanken, i följd varav den vinst eller förlust,
som uppkomme av tryckeriets verksamhet, ytterst bleve eu statsverkets
vinst eller förlust.
Med erinran att såsom huvudsakligaste skäl för rikets ständers beslut
om förläggande av stämpeltillverkningen till Tumba bruk och riksbanken,
åberopats° konstfärdigheten hos dåvarande arbetare, materialiernas goda
opaginerad Kontrollera mot PDF
b Riksdagens skrivelse JVr 95.
beskaffenhet samt den strängt utövade kontrollen över tillverkningen från
början till slut både slutligen framhållits, att samma skäl för tillverkningens
bibehållande hos riksbanken med dess bruk och tryckeri syntes i
huvudsak ännu kvarstå och att isynnerhet kontrollsynpunkten borde tillmatas
en mycket stor betydelse. Den kontroll, som inom sedeltryckeriet
utövades, både nämligen genom lång tids verksamhet visat sm vara ef
-
Riksdagen hyser visserligen den uppfattningen, att inköpet av ifrågavarande
maskiner för framställning genom statsverkets direkta försorg"av
rimärken var eu välbetänkt åtgärd, vilken särskilt på grund av maskinernas
störa kapacitet torde vara ägnad att ej obetydligt nedbringa kostnaderna för
statsverket. Da emellertid, enligt vad riksdagen inhämtat, tillverkningen av
frimärken endast lärer komma att upptaga omkring 200 av årets arbetsdagar,
bär, såsom förut nämnts, generalpoststyrelsen ifrågasatt överflyttning av
statsstämpel trycket från riksbankens sedeltryckeri till postverkets tryckeri.
Härigenom uppkommer för riksbanken den'' olägenheten, att å dess sedeltryckeri
icke tinnes tillräckligt arbetsmaterial för utnyttjande av de därstädes
tillgängliga arbetskrafterna. Förhållandena å detta tryckeri torde
även vara sådana, att arbetsstyrkan icke kan nedbringas vare sig i motsvarande
omfattning eller överhuvud taget och är detta i sin ordning beroende
på fluktuationerna i sedeltillverkningen, men framför allt därav,
att personalen å sedeltryckeriet på grund av förhållandenas egen art måste
:• synner%en kvalificerad, varjämte en långt driven specialisering är
Ö *
-Nu angivna förhållanden påkalla, enligt riksdagens mening, eu undersökning,
huruvida det ur statsverkets synpunkt kan vara ändamålsenligt,
att värdetryck för statsverkets behov verkställes å två olika för statens räkning
bedrivna tryckerier. Men även ur en annan synpunkt synes det riksdagen,
som om starka skal kunde förebringas för att förlägga värdetrycet
till ett enda tryckeri. I detta avseende må erinras, hurusom tryck av
et slag, varom här är fråga, måste vara underkastat en såväl dyrbar som
ytterst noggrann kontroll. Vid riksbankens sedeltryckeri har efter experim
eu te rande under en lång tidrymd utarbetats ett kontrollsystem, som torde
upprida åven de allra strängaste fordringar. Vid postverket måste givetvis,
därest även därstädes tryck av värdehandlingar skulle bedrivas, ett
motsvarande kontrollsystem anordnas, något som skulle komma att verka
fördyrande för statsverket,
r.. ^*a riksdagen alltså utgår från den uppfattningen, att starka skäl kunna
an öras för upprättande av ett gemensamt tryckeri av7 ifrågavarande slag,
7
Riksdagens skrivelse Nr 95.
har riksdagen velat särskilt framhålla, att en blivande undersökning bör
omfatta dels de anordningar, som omedelbart kunna erfordras, dels ock
frågan huru saken bör för framtiden ordnas. I förra hänseendet har riksdagen
inhämtat, att plats torde kunna beredas inom sedeltryckeriets nuvarande
lokaler för de av postverket inköpta frimärksmaskinerna, vilket torde
böra beaktas vid en blivande undersökning. Vad åter angår sakens ordnande
för framtiden, vill riksdagen erinra därom, att några få år efter det riksbankens
sedeltryckeri förlädes till sina nuvarande lokaler, den uppfattning gjoide sig
vallande, att desamma syntes vara tillräckliga för en tidrymd av ytterligare
endast omkring 10 år. Såväl det ökade arbetet som ock riksbankens eget behov
av ökat lokalutrymme jämte vissa andra omständigheter torde inom kort tid
nödvändiggöra en förflyttning av sedeltryckeriet till lokaler utom riksbanken.
Innan en sådan förflyttning verkställes, lärer dock med hänsyn till de därmed
förknippade kostnaderna fullständig utredning böra föreligga beträffande
det framtida ordnandet av statens värdetryck. Det har därför synts
riksdagen lämpligt, att detta spörsmål upptages i sammanhang med den nu
forell okande frågan. Vad platsen för ett dylikt tryckeri beträffar, lärer
även böra undersökas, huruvida icke sådan lämpligen kunde anordnas vid
Tumba bruk. Då den ifrågavarande undersökningen alltså bör avse icke
blott ordnandet av riksbankens eget värdetryck utan även frågan om ordnandet
av enahanda tryck för statens räkning, torde den erforderliga ut
redningen lämpligast böra verkställas genom Eders Kungl. Maj:ts försorg.
Med åberopande av vad riksdagen sålunda anfört får riksdagen anhålla,
att Eders Kungl. Maj:t ville låta utreda, på vad sätt handhavaudet
av statens värdetryck ur ekonomiska och administrativa synpunkter bör
anordnas, samt efter verkställd utredning till riksdagen inkomma med
det yttrande och förslag, vartill utredningen må föranleda.
Stockholm den 24 mars 1920.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.