Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående fondering av de från skgdds skogarna i Jämtlands län inflytande skogsvårdsavgifterna.

1921-04-09 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1921:115, Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående fondering av de från skgdds skogarna i Jämtlands län inflytande skogsvårdsavgifterna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 115.

1

Nr 115.

Godkänd av första kammaren den 9 april 1921.

Godkänd av andra kammaren den 9 april 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om

skrivelse till Kungl. Maj:t angående fondering av de från skgdds
skogarna

i Jämtlands län inflytande skogsvårdsavgifterna.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 13.)

Till Konungen.

Uti en inom riksdagen väckt motion har hemställts, att riksdagen

ville besluta att hos Kungl. Maj:t göra framställning om att de från skyddsskogarna

i Jämtlands län inflytande skogsvårdsavgifterna måtte, intill dess

frågan om skyddsskogarnas ställning till skogsvårdsstyrelse och skogsstat

kan bliva av riksdag och regering definitivt avgjord, avsättas till en särskild

fond att av skogsvårdsstyrelsen förvaltas för att sedan komma skyddsskogarna

inom Jämtlands län till del.

Enligt förordningen den 11 oktober 1912 om skogsvårdsavgift, vilken

förordning gäller landet i dess helhet med undantag av \ ästerbottens och

Norrbottens län, Sårna socken av Kopparbergs län samt områden för städer,

som icke tillhöra landstingsområde, skall för avverkat virke, som taxeras

jämlikt lagen om skogsaccis och om virkestaxering, erläggas skogsvårdsavgift

med 1.3 -procent av virkets taxerade värde. Av de genom skogsvårdsavgiften

inom varje landstingsområde inflytande medel skola 90 piocent

tillhandahållas skogsvårdsstyrelsen inom landstingsområdet samt 10 procent

redovisas till statskontoret för att av Kungl. Maj: t i man av förefallande

behov fördelas mellan, samtliga skogsvårdsstyrelser i riket. Skogsvårdsstyrelse

åligger att av de medel, som sålunda eller eljest inflyta till skogsRihang

till riksdagens protokoll 1921. 11 samt. Nr 115 119.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 115.

vårdskassan, bevilja bidrag till bland annat arbeten för skogskultur inom

skogsvård sstyrelsens område.

Jämlikt lagen den 24 juli 1903 angående vård av enskildes skogar

stå under skogsvårdsstyrelsens uppsikt de skogar, som falla under denna

lags tillämpning. I 14 § andra momentet av nämnda lag finnes emellertid

stadgat, att lagen icke äger tillämpning i avseende å skogar, vilkas bestånd

erfordras till skydd mot fiygsandsfält eller fjällgränsens nedgående, sedan

vederbörligt förordnande i fråga om avverkning å desamma meddelats.

1 motionen framhålles nu, hurusom år 1914 skogsvårdsstyrelsen inom

Jämtlands län, vilken dittills icke i fråga om tilldelning av skogsvårdsmedel

gjort åtskillnad mellan skogar inom och utom länets skvddsskogsområde,

funnit sig förhindrad att vidare lämna bidrag ur skogsvårdsstyrelsens

kassa beträffande skyddsskogarna därstädes. Anledningen härtill

uppgives i motionen hava hänfört sig till det förhållande, att skogsvårdsstyrelsen

på grund av ordalydelsen i ovannämnda lagrum ansåge skyddsskogarna

ställda icke under skogsvårdsstyrelsens utan under skogsstatens

tillsyn. För att bringa ändring i nämnda enligt motionärernas uppfattning

påtagliga missförhållande, föreslås i motionen såsom en utväg, att de från

skyddsskogarna i Jämtlands län inflytande skogsavgifterna måtte, intill

dess frågan om skyddsskogarnas ställning till skogsvårdsstyrelse och skogsstaten

kan bliva avgjord, avsättas till en särskild fond att av skogsvårdsstyrelsen

förvaltas för att sedan komma skyddsskogarna inom Jämtlands

län till del.

Enligt vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat hava även vissa

skogsägare inom ifrågavarande skyddsskogsområde hos Kungi. Maj:t gjort

framställning i liknande syfte, vilken framställning av Kungl. Maj:t överlämnats

till domänstyrelsen för att av styrelsen tagas i övervägande vid

dess yttrande över skogslagstiftningskommitténs betänkande av den 9

december 1918. I detta betänkande har nämligen jämväl frågan om

skyddsskogsägares rätt till bidrag ur skogsvårdskassan upptagits till behandling.

Riksdagen, som behjärtar de i motionen framhållna synpunkterna å

förevarande spörsmål, håller före, att frågan i vad den rör skyddsskogarna

i allmänhet bör slutligt prövas i samband med det förslag till ny skogslagstiftning,

som Kungl. Maj:t på grundvalen av skogslagstiftningskommitténs

utredning torde komma att för riksdagen framlägga. I avvaktan

härpå torde emellertid enligt riksdagens mening böra övervägas, huruvida

icke provisoriska åtgärder för avhjälpande av i motionen angivna olägenheter

kunna anses erforderliga och lämpliga. Utan att taga ställning till

det i motionen i sådant avseende framställda förslaget får riksdagen anhålla,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 115.

att Eders Kungl. Maj:t ville, i avvaktan på den slutliga prövningen av

det förslag till ny skogslagstiftning, som Kungl. Maj:t på grundvalen av

skogslagstiftningskommitténs utredning torde komma att för riksdagen

framlägga, beträffande skyddsskogarna i riket taga i övervägande, huruvida

icke provisoriska åtgärder för avhjälpande av i förevarande motion framhållna

olägenheter kunna anses erforderliga och lämpliga.

Stockholm den 9 april 1921.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.