Skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner om ändrade bestämmelser rörande omyndiga barns taxering.
1921-04-20 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1921:133, Skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner om ändrade bestämmelser rörande omyndiga barns taxering.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 133.
3
Nr 133.
Godkänd av första kammaren den 20 april 1921.
Godkänd av andra kammaren den 20 april 1921.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner
om ändrade bestämmelser rörande omyndiga barns
taxering.
(Bevillningsutskottets betänkande nr 19.)
Till Konungen.
Inom riksdagen liava behandlats tvenne motioner rörande omyndiga
barns taxering (den s. k. familjebeskattningen), väckta, den ena inom
första kammaren, nr 50, och den andra inom andra kammaren, nr 100.
I den förra motionen har hemställts, »att riksdagen måtte besluta
dels att, vid statlig eller kommunal beskattning av barns inkomst tillsammans
med föräldrarnas särskild debetsedel bör för varje skattskyldig!
barn utfärdas, varvid samma grunder för skattefördelningen böra tilllämpas,
som nu gälla för äkta makars beskattning; dels att i skrivelse
till Kungl. Maj:t begära förslag till sådan ändring av de nuvarande
bestämmelserna för familjebeskattningen, att de missförhållanden, vartill
de enligt vunnen erfarenhet visa sig kunna giva anledning, må
undanröjas.»
I den inom andra kammaren väckta motionen har föreslagit:
»l:o) att riksdagen måtte besluta, att 9 §, 18 § 1 mom. b) och
25 § i förordningen den 28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt
samt l:o II b) och 5:o 1) i vid samma förordning fogade anvisningar
till ledning vid taxeringen måtte erhålla följande ändrade lydelse:
4
Riksdagens skrivelse Nr 133.
9 §•
Vid uppskattning .............................. inventarier; avlöning, kost och
övriga utgifter för de i skattskyldigs verksamhet använda biträden, arbetare
och hemmavarande barn, vilka uppnått 16 år eller själva skola taxeras
till inkomst- och förmögenhetsskatt;
pensioner.......................................................................................................
....................................................................................... dylik utdelning.
18 §.
1 mom.......................................................................................................................
b) Utöver ortsavdraget äger skattskyldig, vilken är gift eller har hemmavarande
eller av honom helt eller delvis underhållna barn, vilka icke
uppnått 16 år och icke själva skola taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt,
erhålla avdrag (familjeavdrag) med 200 kronor för varje sådant
barn, dels ock ............................. åtnjuta avdrag.
25 §.
2 mom. Skattskyldig taxeras för omyndigt barns förmögenhet, så framt
icke barnet självt skall taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt.
Särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen.
l:o.
Inkomst av fast egendom.
7 § l:o.
II....................................................................................................................................
b) inkomst genom direkt ..................... avsedda inventarier.
För lön och underhåll åt hemmavarande barn, som deltaga i
arbetet med egendomens skötsel, äger ............................................. uppnått
16 år eller särskilt taxeras för sin inkomst. J andra fall..........................
................. såsom inkomst för barnet.
Kostnad ........................................................................................jordbruk.
5
Riksdagens skrivelse Nr 133.
5:o.
Vissa avdrag vid inkomstens uppskattning.
Avdrag är medgivet:
1) för alla omkostnader ............................................
....................................................................... För lön och underhåll åt hemmavarande
barn, ........................................................................................................
.....................................................därest barnet uppnått 16 års ålder eller
särskilt taxeras för sin inkomst. I andra fall ............................................
........................................................................ är stadgat.
2:o) att 8 § mom. 2 och 11 § mom. 2, 3:o i förordningeu den 28
oktober 1910 angående bevillning av fast egendom samt av inkomst
måtte erhålla följande ändrade lydelse:
8 §•
mom. 2. Skattskyldigheten för inkomst........................................................
.........................................................från andra makens behållna inkomst.
11 §•
mom. 2..................................................................................................................
3:o vid uppskattning av inkomst ...................................................................
................................................................... och inventarier;
avlöning, kost och övriga uppgifter för de i skattskyldigs verksamhet
använda biträden, arbetare och hemmavarande barn, vilka uppnått
16 år eller själva skola taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt;
pensioner.........................................................................................................
....................:........................................... att vara delägare.
3:o) att 2 § mom. 1 c) och 3 § i förordningen den 28 oktober
1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering måtte erhålla
följande ändrade lydelse:
2 §.
Mom. 1.....................................................................................................................
c) annan skattskyldig.........................................................minst 100 kronor;
skolande vid beräkning ....................................................................... till
hustrus inkomst och förmögenhet och barns förmögenhet, därest............
............................................................................................. skall taxeras därför.
6
Riksdagens skrivelse Nr 133.
3 §•
Deklaration skall avgivas....................................................................
..................................................................... nästföljande år.
Skall uppgiftspliktig taxeras jämväl för hustrus inkomst och förmögenhet
eller barns förmögenhet, skall deklarationen..............................
.......................................................... egen inkomst och förmögenhet.
O O
Deklaration skall särskilt .........................................................................
.................................................................................. 1 mars det löpande året.
4:o) att vissa delar av de vid förordningen den 28 oktober 1910
om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering fogade anvisningar
för deklarationsblankettens ifyllande jämte vissa delar av deklarationsblankett
nr 1 måtte erhålla i bilagor till denna motion angiven
ändrad lydelse;
samt att bevillningsutskottet ville göra de eventuellt ytterligare
förändringar i gällande förordningar, som ett bifall till vad härovan
under 1 ro)—4:o) yrkats erfordrar.»
De nyssnämnda bilagorna till motionen återfinnas såsom bilagor
1 och 2 till denna skrivelse.
Den gamla regeln i vår skattelagstiftning, att mannen är skattskyldig
för både sig och sin hustru, blev vid 1919 års reform av inkomst-
och förmögenhetsskatten utsträckt till ett slags familjebeskattning,
i det fader (resp. moder)'') ålades att skatta även för sina omyndiga
barns inkomst och förmögenhet, där barnen ej enligt allmänna regler
borde själva taxeras. Enligt vad förut gällde, hade skattskyldig att
skatta blott för hemmavarande barns förmögenhet.
Genom beslut av 1920 års riksdag har motsvarande regel om
familjebeskattning införts även i bevillningsförordningen och därmed fått
tillämpning på det kommunala beskattningsområdet.
Familjebeskattningens innebörd är i propositionen till 1919 års
riksdag av departementschefen angiven sålunda:
»Enligt förslaget skall skattskyldig taxeras, förutom för sin egen samt i allmänhet även
hustruns inkomst och förmögenhet, jämväl för hemmavarande omyndigt barns inkomst och förmögenhet,
så framt barnet icke självt skall taxeras för inkomst och förmögenhet. Därest barnet
*) Vad i det följande säges om fader gäller ock moder, där denna taxeras för barnet.
Riksdagens skrivelse Nr 133. 7
biträder i den skattskyldiges verksamhet, skall formellt den skattskyldige å ena sidan från sin
inkomst såsom utgift avdraga lön, underhåll och övriga kostnader för barnet samt å andra sidan
uppgiva motsvarande belopp såsom inkomst för barnet. Detta är tydligen en onödig omväg och
kunde lätt medföra misstag, varför i de särskilda anvisningarna införts bestämmelser, att i dylika
fall den skattskyldige icke skall avdraga lön, underhåll och övriga kostnader för barnet men å
andra sidan ej heller upptaga desamma såsom inkomst för barnet. Omyndigt barn, som helt eller
delvis underhålles av den skattskyldige, skall enligt förslaget behandlas enligt samma regler, som
om det vistades hos den skattskyldige. Anledningen härtill är den, att ett sådant barns inkomst
kommer att minska den skattskyldiges underhållsplikt och på sådant sätt öka hans skatteförmåga,
samt att, på sätt jag nedan skall redogöra för i samband med frågan om skattelindring för familjeförsörjare,
den skattskyldige bör erhålla skattelindring icke blott för hemmavarande utan jämväl
för av honom eljest underhållna barn.»
På sätt i motionerna erinrats, hade kammarrätten vid granskning
av de sakkunnigas förslag till de nya bestämmelserna om familjebeskattning
haft vissa anmärkningar mot detsamma. Kammarrätten yttrade
därvid, efter erkännande av principens riktighet, följande:
»Emellertid leder den av sakkunniga sålunda föreslagna anordningen, i följd av systemet
med ortsavdragen och beskattningens egenskap att vara progressiv, till mindre tillfredsställande
resultat, i det att, då barnens inkomst taxeras hos någondera av föräldrarna, dennes skatt kan
bliva icke obetydligt högre än de sammanlagda beloppen, som eljest skolat belöpa å både honom
och barnen. Det kan sålunda inträffa, att, så snart barnet blir myndigt eller dess inkomst ökas
så att det överstiger ortsavdraget, den samfällda skattebördan minskas. Förutom det principiellt
oriktiga däri, att ju större familjens skatteförmåga blir, dess lägre blir dess skattebörda, följer
vidare av ifrågavarande anordning, att det redan nu överklagade missförhållandet, att jordbrukarna
bidraga med relativt för låga skatter till staten, blir än mera skärpt. Säkerligen komma nämligen
hemmavarande, i jordbruket sysselsatta barns i avlöning, kost och andra förmåner bestående inkomst,
med eller utan övervärdering, att upptagas till belopp, som överstiga ortsavdraget, vilket
för landsbygden får antagas i regel bliva 600 kronor. I dessa fall komma sålunda barnen att
självständigt taxeras och ett jämförelsevis ringa skattebelopp dem påföras, medan fadern eller
modern, som äger från sin inkomst avdraga motsvarande utgifter för barnen, får sin skattebörda
i väsentligt högre mån nedsatt. Och än gynnsammare kan förhållandet ställa sig för familjen, i
den mån barnen uppnå 21 års ålder.
Vidare kan inträffa, att om barns inkomst uppgår till belopp, som överstiger ortsavdraget
inom lägre ortsgrupp men understiger ortsavdraget inom högre ortsgrupp, det skattebelopp, som
gemensamt faller å familjen, blir större, om familjen är bosatt å den dyrare orten än å den billigare,
ehuru förhållandet givetvis borde vara motsatt.
Dessa erinringar, vilka jämväl framförts av åtskilliga Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande.
synas kammarrätten vara av den betydelse, att därest icke särskilda anordningar kunna åvägabringas,
varigenom nu påpekade oegentlighet er undvikas, de nuvarande bestämmelserna om avdrag
för hemmavarande barn, som sysselsättas i skattskyldigs verksamhet, och om beloppet för skattepliktens
inträde synas böra bibehållas. Kammarrätten tillåter sig emellertid fästa uppmärksamheten
å ett av Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande i Uppsala län framställt förslag, att hemmavarande
eller av skattskyldig underhållet barn i varje fall och oberoende av dess ålder taxeras
särskilt, men att vid taxeringen och skattens beräkning tillämpas de i 25 § 1 mom givna föreskrifterna
i fråga om makar, vilka blivit särskilt taxerade. Genom en sådan anordning, som
kammarrätten för sin del vill förorda, synas de olägenheter, som ovan berörts, kunna undgås.»
8
Riksdagens skrivelse Nr 133.
De föreliggande motionerna vittna om, att de uttalade farhågorna
redan efter ett års lagtillämpning besannats. Särskilt har i motionen
nr 100 i andra kammaren såsom en praktisk erfarenhet från familjebeskattningens
tillämpning vid 1920 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt
framhållits det i många fall förekommande missförhållandet,
att skattskyldiga i ungefär samma ekonomiska ställning blivit
högst olika beskattade, och genom exempel hava påvisats de obilliga
konsekvenser, vartill familjebeskattningsregeln kan leda.
Motionerna överensstämma däri, att eu revision av familjebeskattningen
måste företagas. Medan den ena stannat vid förslag om frågans hänskjutande
till Kungl. Maj:ts åtgärd, har den i andra lämnats ett utformat
förslag till författningsändringar, innebärande att omyndiga barn skulle
i fråga om subjektiv skattskyldighet bliva likställda med andra skattskyldiga.
Någon sambeskattning med fadern skulle ej vidare förekomma,
utan skulle barn, vars inkomst icke uppgår till beskattningsbart belopp,
utan vidare bliva fritt från taxering.
Motivet för familj ebeskattningens införande var givetvis, att
barnets inkomst ansågs öka familjeförsörjarens skatteförmåga. Sedan det
emellertid visat sig, att syftet med densamma, en rättvisare fördelning
av skattebördan efter den individuella skatteförmågan, ej uppnåtts, delarriksdagen
den i motionerna uttalade uppfattningen, att ifrågavarande bestämmelser
böra underkastas revision. I vilken riktning denna bör gå, kan
vara vanskligt att avgöra. Kammarrätten förordade, såsom ovan framgått,
en sådan anordning,- att barnet visserligen skulle taxeras för sig, men
det beskattningsbara beloppet bestämmas efter dess och faderns taxerade
belopp sammanräknade, varvid skulle tillämpas samma regler som
stadgats för äkta makars taxering. Det inom andra kammaren väckta
förslaget innebär, såsom redan framhållits, att barn, så snart de allmänna
förutsättningarna för skattskyldighet förelåge, skulle taxeras och
beskattas för sig utan hänsyn till faderns taxering men eljest ej alls
taxeras. Bevillningsutskottet, som förberedande behandlat ifrågavarande
motioner, har förklarat sig icke vara berett att i frågans nuvarande läge
obetingat förorda någondera vägen. I likhet med utskottet anser också
riksdagen motionernas syfte bäst tjänas genom en framställning till
Kungl. Maj:t att efter skyndsam utredning framlägga förslag till sådana
ändrade bestämmelser, att de påpekade missförhållandena förebyggas.
Enligt gällande bestämmelser har fader, som taxerats för barns
inkomst eller förmögenhet, rätt till gottgörelse i barnet tillhöriga medel
för vad av skattebeloppet belöper å barnets andel i de taxerade beloppen.
9
Riksdagens skrivelse Nr 133.
Denna regressrätt lärer, enligt vad i motionen inom första kammaren
framhållits, ofta nog bliva illusorisk till följd av barnens obenägenhet
att av arbetsförtjänst, varöver de själva förfoga, lämna ersättning i berörda
avseende. I sistnämnda motion har nu nämnda olägenhet ansetts
kunna avhjälpas på det sätt, att barnet erbölle egen debetsedel upptagande
den del av skattebeloppet, som belöpte å dess i taxeringen ingående
inkomst eller förmögenhet. Det framgår ej klart, huruvida det å barnet
debiterade beloppet skulle vara lagligen utkrävbart, så att t. ex. införsel
kunde erhållas i dess avlöning, eller den särskilda debetsedeln blott skulle
underlätta uppgörelsen mellan fader och barn. Vilketdera än må hava
avsetts, torde emellertid förslaget vara skattetekniskt oegentligt i så
måtto, att debetsedel skulle utfärdas för person, som icke blivit taxerad
för det belopp, varå debitering skett. Om familjebeskattningen vid den
ifrågasatta utredningen skulle finnas böra i någon form bibehållas, får
. man vid utredningen söka ernå nu berörda givetvis berättigade syfte på
annat sätt.
Under åberopande av det ovan anförda får riksdagen anhålla, att
Eders Kungl. Maj:t ville föranstalta om skyndsam utredning, i syfte att
de i omförmälda motioner påpekade missförhållandena beträffande taxeringen
av omyndiga barns inkomst och förmögenhet bos fadern eller
modern (den s. k. familjebeskattningen) måtte förebyggas, samt för
riksdagen framlägga det förslag, som kan av utredningen föranledas.
Stockholm den 20 april 1921.
Med undersåtlig vördnad.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 131—133.
2
10
Riksdagens skrivelse Nr 133.
Bilaga 1.
Förslag till ändrad lydelse i vissa delar av:
Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande.
Deklaration skall för en var ....................................................................................
........................................................ mannens förvaltning.
Har skattskyldig omyndiga barn, skall, därest barnen icke själva skola taxeras
till inkomst- och förmögenhetsskatt, den skattskyldige i sin deklaration eller i bilaga
till densamma uppgiva sådana barns förmögenhet.
Den, som ej är svensk medborgare,.......................................................................
.................................................................... ordföranden i vederbörande taxeringsnämnd.
9. Svensk medborgare,............................
............................som här utövats.
Därest hustrun särskilt taxeras.......
.................... andra makens behållna
inkomst.
15. Uppgift om husföreståndarinna........
............................icke uppnått 16 år
och icke självt skall taxeras till
inkomst- och förmögenhetsskatt.
18. Till skattskyldigs familj....................
............................som uppnått 16 år
eller självt skall taxeras för inkomst.
Under utrymmen................................
....................... personligt bruk o. d.
25. Såsom utgifter få ej räknas............
icke uppnått 16 år, eller självt
taxeras för sin inkomst, eller åt
tjänare ................................................
............ från vilken avdraget skett.
Biksdagens skrivelse Nr 133.
11
Bilaga 2.
Förslag till ändrad lydelse i vissa delar av:
Deklarationsblankett nr 1.
C. Inkomst av arbete (i penningar eller naturaförmåner):
I. Inkomst av arbetsanställning eller tjänst, pension m. in. (se 4)
a) Av tjänst, .....................
..... och uppdraget:
för mig i egenskap av
b)
c)
d)
för min hustru.........
Av tillfällig .................... för anställningen
Pension, livränta, undantagsförmån............
Periodiskt understöd (se 5)
Inkomst under C I
Inkomst, icke
överstigit
Kronor
Särskilda upplysningar och yrkanden.
Undertecknad var under............................................................................................
husföreståndarinna (se 15).
Antalet hemmavarande ............................................................................................
................................ ej uppnått 16 år och icke själva skola taxeras till inkomst- och
förmögenhetsskatt, utgjorde....................
Att jag och min hustru under året icke åtnjutit annan inkomst och att jag,
min hustru och mina omyndiga barn, vilka icke själva skola taxeras till inkomst
och
förmögenhetsskatt, icke vid årets slut haft förmögenhet ............................ på heder
och samvete.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.