Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till lag om utmätningsed m. m.

1921-04-23 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1921:137, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till lag om utmätningsed m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 137.

1

Nr 137.

Godkänd av första kammaren den 23 april 1921.

Godkänd av andra kammaren den 23 april 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

May.ts proposition med förslag till lag om utmätningsed

m. m.

(Första lagutskottets utlåtande nr 29.)

Till Konungen.

Genom en den 18 mars 1921 dagtecknad proposition, nr 195, har

Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och

lagrådet hållna protokoll, föreslagit riksdagen att antaga bl. a. nedan

omförmälda förslag till lag om utmätningsed.

Under åberopande av första lagutskottets av riksdagen godkända

utlåtande nr 29, varav ett tryckt exemplar bifogas, får riksdagen, som

icke kunnat i oförändrat skick godkänna omförmälda lagförslag, anmäla,,

att riksdagen i anledning av ifrågavarande proposition för sin del antagit

följande

Lag om utmätningsed.

1 §•

Har vid utmätning bos gäldenär full tillgång till gäldande av skuld,

varför utmätningen skett, icke kunnat anträffas eller bar uppgiven tillgång

funnits tvistig eller av annan orsak ej kunnat strax till betalning

i laga ordning användas, vare gäldenären pliktig att, där borgenären

det äskar, upprätta skriftlig förteckning över sina tillgångar samt med

ed fästa förteckningens riktighet. Sådan ed kallas utmätningsed.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 137—139.

1049 21

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 137.

2 §.

Vill gäldenären avlägga utmätningsed, oaktat yrkande därom icke

framställts, stånde det honom fritt.

3 §.

Den, som vill påkalla avläggandet av utmätningsed, skall göra

skriftlig ansökning därom hos konkursdomaren i den ort, där gäldenären

bör inför domstol svara i mål, som angå gäld i allmänhet. Vid ansökningen

foge sökanden i huvudskrift eller bestyrkt avskrift protokoll över

den utmätningsförrättning, som föranlett ansökningen. Göres ansökning

av gäldenär, skall vid ansökningen jämväl fogas förteckning över gäldcnärens

tillgångar.

Ansökning, som i första stycket sägs, må ej göras senare än sex

månader efter det utmätningsförrättningen ägde rum.

4 §‘

Finner konkursdomaren, att han enligt 3 § ej är behörig att taga

befattning med ansökning, som där sägs, eller har sökanden ej iakttagit

vad i samma paragraf föreskrives eller kan ansökningen av annan orsak

icke upptagas, meddele konkursdomaren genast beslut i överensstämmelse

därmed och teckne det å ansökningen.

5 §‘

Upptages ansökning, som gjorts av borgenär, skall förhör med

parterna hållas inför konkursdomaren å tid och ort, som av honom bestämmas.

Konkursdomaren teckne genast å ansökningen föreläggande

för gäldenären att inställa sig vid förhöret, beredd att avgiva förklaringöver

ansökningen, vid äventyr att uraktlåtenhet därutinnan ej utgör

hinder för målets avgörande. Nämnda äventyr skall utsättas i föreläggandet,

vilket ock skall innehålla erinran om att utmätningseden må

avläggas vid förhöret samt anmaning till gäldenären att, om han saknar

laga orsak att bestrida ansökningen, personligen infinna sig vid förhöret

för att med företeende av förteckning över sina tillgångar fullgöra

edgåugen. Borgenären vare pliktig att minst en vecka före den för förhöret

bestämda dagen tillställa gäldenären ansökningshandlingarna i

huvudskrift eller bestyrkt avskrift, så ock att sist vid förhöret till

konkursdomaren inkomma med sådant intyg, som ill kap. 38 § rättegångsbalken

sägs, rörande delgivningen och dagen därför samt återställa

ansökningshandlingarna eller inkomma med styrkt avskrift därav. Har

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 137.

ej borgenären • vid förhöret inkommit med bevis, att delgivning skett

inom föreskriven tid, eller visat, att hinder för delgivningen mött, och

inställer sig ej gäldenären ändock vid förhöret, vare ansökningen förfallen.

Samma lag vare, där icke vid förhöret ansökningshandlingarna

återställts eller styrkt avskrift därav inkommit. Har borgenären visat,

att hinder för delgivning mött, utsatte konkursdomaren ny dag för förhör.

'' Skola, enligt vad i första stycket sägs, ansökningshandlingarna eller

avskrift därav eller delgivningsbevis tillhandahållas konkursdomaren, må

insändande ske med posten, och skall handling, som blivit sålunda insänd,

anses hava inkommit å tid, då den mottogs.

6 §''

- Över ansökning, som gjorts av borgenär, skall konkursdomaren

meddela beslut vid det förhör, varom i 5 § förmäles. Bestrider gäldenären

ansökningen, må dock konkursdomaren, om han på grund av

särskilda omständigheter finner det erforderligt, till rätten hänskjuta

frågan, om edgång skall äga rum. Har sådant hänskjutande skett, utsäde

konkursdomaren dag för målets handläggning vid rätten; och

åligge det parterna att utan särskild kallelse inställa sig vid rätten,

vid äventyr att parts utevaro ej hindrar nämnda frågas avgörande.

7 §•

Varder av borgenär gjort edgångsyrkande bifallet men kan eden

ej genast avläggas, meddele konkursdomaren beslut om tid och ställe,

då gäldenären skall, med företeende av förteckning över sina tillgångar,

inför konkursdomaren fullgöra edgången. Beslutet skall innehålla erinran

om den påföljd, som gäldenärens underlåtenhet att ställa sig beslutet till

efterrättelse enligt vad i 8 § stadgas kan medföra för honom.

År gäldenären häktad eller avlägset boende, må konkursdomaren

tillåta honom att fullgöra edgången inför den domstol eller konkursdomare,

som är närmast; är gäldenären sjuk, äge konkursdomaren låta

honom hemma i sin bostad avlägga eden.

År gäldenären ej personligen närvarande, då beslut, som i första

stycket sägs, av konkursdomaren meddelas, skall konkursdomaren låta

delgiva gäldenären beslutet. År borgenären ej tillstädes, skall han, så

vitt ske kan, av konkursdomaren underrättas om beslutet.

8 §''

Underlåter gäldenär av tredska eller eljest att inställa sig å tid och

ställe, som bestämts jämlikt 7 §, eller tredskas han att, med företeende

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 137.

av förteckning över sina tillgångar, avlägga ed, som blivit honom förelagd,

må han efter omständigheterna hämtas eller genom häkte tillhållas

att fullgöra sin skyldighet.

9 §•

På konkursdomaren ankomme att förordna om vidtagande av åtgärd

enligt 8 §. Har gäldenär för tredska insatts- i häkte, skall konkursdomaren,

då anledning till gäldenärens kvarhållande ej längre är för

handen, genast förordna om hans lösgivande.

Varder gäldenären enligt vad ovan är stadgat hållen i häkte, skall

kostnaden därför gäldas av allmänna medel.

10 §.

Efter framställning av gäldenär, som på yrkande av borgenär förpliktats

att avlägga utmätningsed, äge konkursdomaren, där han finner

gäldenären tarva biträde vid upprättandet av förteckning över sina tillgångar,

förordna magistratsperson, landsfiskal, rättens betjänt eller annan

lämplig person att vid förteckningens upprättande tillhandagå gäldenären.

Gottgörelse till den sålunda förordnade skall gäldas av borgenären.

u §•

Har gäldenär gjort ansökning om att få avlägga utmätningsed,

bestämme konkursdomaren genast, när och var edgången skall, vid äventyr

att ansökningen varder förfallen, inför konkursdomaren fullgöras.

Bestämmelserna i 7 § andra stycket och tredje stycket sista punkten

skola därvid äga motsvarande tillämpning.

12 §.

Då utmätningsed skall avläggas, göre gäldenären först de tillägg

till den av honom upprättade förteckningen eller de ändringar däri, som

han må finna påkallade, och betyge därefter med. ed, att förteckningen

(med däri av honom gjorda tillägg eller ändringar) är riktig, så att ej

gäldenären veterligen någon tillgång blivit utelämnad.

13 §.

Har gäldenär avlagt utmätningsed, vare han ej pliktig att innan

tre år förflutit ånyo avlägga sådan ed, där det ej göres sannolikt, att

ny tillgång efter edgången tillfallit honom.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 137

Samma lag vare, då gäldenären avlagt bouppteckningsed i konkurs,

som avskrivits jämlikt 185 eller 186 § konkurslagen eller avslutats

genom slututdelning utan att icke förmånsberättigade borgenärer erhållit

full betalning. 1 nu sagda fall skall tiden räknas från det konkursen

upphörde.

14 §.

Konkursdomaren skall föra förteckning över gäldenärer, som avlagt

utmätningsed eller förpliktats att avlägga sådan ed men uraktlåtit att

fullgöra edgången. Förteckningen skall upptaga varje gäldenärs namn

och bostad, dag, då edgången fullgjorts, samt av rätten eller konkursdomaren

i ärendet meddelade beslut eller däri eljest vidtagna åtgärder.

15 §.

Över beslut, som konkursdomaren meddelat i fall, då sådant enligt

denna lag ankommer på honom, må klagan föras i hovrätten; dock

gånge beslutet, om ej gäldenären därigenom mot sitt bestridande förklarats

pliktig att avlägga utmätningsed, utan hinder av förd klagan i

verkställighet, där ej förbud däremot från hovrätten kommer.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1922.

Stockholm den 23 april 1921.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.