Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar.

1921-01-27 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1921:16, Skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 16.

1

Nr 16.

Godkänd av första kammaren den 27 januari 1921- Godkänd av andra kammaren den 27 januari 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade

ändringar i rikets grundlagar.

(Konstitutionsutskottets memorial nr 4 p. 2.)

Till Konungen.

Sedan 1919 års lagtima riksdag i anledning av Eders Kungl. Maj:ts

proposition nr 346 till nämnda riksdag antagit såsom vilande förslag till

ändrad lydelse av §§ 12, 54 och 105 regeringsformen, §§ 38, 50, 55, 56

och 74 riksdagsordningen samt § 2 mom. 4 tryckfrihetsförordningen, har

riksdagen vid numera företagen slutlig prövning för sin del godkänt och

antagit berörda förslag.

Enligt de av riksdagen sålunda fattade beslut skulle förenämnda

grundlagsparagrafer i nedanskrivna delar erhålla följande lydelse:

Regeringsformen.

§ 12.

Konungen äger ingå överenskommelse med främmande makt, sedan statsi

ädel däröver blivit hört. Sådan överenskommelse skall, där den angår fråga,

som riksdagen enligt denna regeringsform äger allena eller med Konungen

avgöra, eller, utan att angå sådan fråga, är av större vikt, framläggas för

riksdagen till godkännande; och skall i överenskommelsen intagas förbehåll,

varigenom dess giltighet göres beroende av riksdagens bifall.

Skulle i något fall rikets intresse kräva, att överenskommelse, som är

av större vikt men ej angår fråga, som riksdagen äger avgöra, varder

avslutad utan .riksdagens godkännande, må det ske, dock att i sådant fall

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 saml. Nr 16—22. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 16.

den i 54 § omförmälda utrikesnämnd på sätt där stadgas erhåller tillfälle

att yttra sig, innan överenskommelsen ingås.

§ 54.

Vid varje riksdag skola kamrarna utse en nämnd av sexton ledamöter

att med Konungen rådpläga om ärenden, som angå rikets förhållande

till främmande makter. Rådplägning med denna utrikesnämnd bör i alla

utrikesärenden av större vikt äga rum före avgörandet. Då ärende förekommer

till behandling, skola alla tillgängliga handlingar och upplysningar

meddelas. De beslut Konungen fattar i ärenden, som varit föremål för

rådplägning med nämnden, värde delgivna dess ledamöter senast vid nästa

sammanträde.

Ministern för utrikes ärendena skall i början av varje riksdag och

sedermera så ofta omständigheterna det föranleda lämna nämnden en fraynställning

av de allmänna utrikespolitiska förhållanden, som kunna för riket

erhålla betydelse.

Nämndens ledamöter böra visa största varsamhet i avseende å meddelanden

till andra om vad vid yiämyidens sammanträden förekommit. I

fall, då Konungen eller den som i hans frånvaro leder förhandlingarna

prövar ovillkorlig tystnadsplikt vara av nöden, vare ledamöterna därtill förbimdna.

Ledamot skall första gången han deltager i sammanträde avgiva

försäkran om tystnadspliktens iakttagande.

§ 105.

Lagtima riksdags konstitutionsutskott åligger att äska de protokoll,

som uti statsrådet blivit förda. Sådant särskilt protokoll som i 9 § sägs

må dock äskas allenast i vad ayigår visst av utskottet uppgivet mål. Sker

det, pröve Konungen, huruvida, med häyisyn till rikets säkerhet eller andra

av förhållandet till främmande makt betingade, synnerligen viktiga skäl,

hinder möter för protokollets överlämnande till utskottet. Ej må protokollet

vägras, utan att utrikesnämnden erhållit tillfälle att yttra sig i ämnet.

Protokoll i kommandomål må kunna fordras endast i det som rörer

allmänt kända och av utskottet uppgivna händelser.

Riksdagsordningen.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet — — — omförmälda stadga.

2. Utskottet skall vidare meddela utlåtanden och avgiva förslag i

anledning av dit hänvisade frågor, som angå antingen stiftande, ändring,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 16.

förklaring eller upphävande av kommunallagarna samt av lagar och författningar

om statsrådets ansvarighet, om statsdepartementen, om förvärvande

och förlust av medborgarrätt, om rikets vapen och flagga och om

allmänt kyrkomöte, eller och överenskommelser med främmande makter i

ämnen, som ej tillhöra annat utskotts behandling.

3. Utskottet åligger ock att äska de i statsrådet förda protokoll;

dock galle vad i 105 § regeringsformen finnes om vissa protokoll särskilt

föreskrivet. Om utskottets rätt och plikt att, efter granskning av protoIwllen,

hos riksdagen anmäla de anmärkningar, vartill denna granskning

funnits föranleda, eller eljest vidtaga den med anledning av gjord anmärkning

erforderliga åtgärd, så ock att, när av riksdagsman eller av

annat utskott än konstitutionsutskottet fråga blivit väckt, att statsrådet

eller någon dess ledamot eller föredragande sitt ämbete på obehörigt sätt

utövat, däröver, före frågans avgörande av riksdagen, avgiva yttrande,

därom är i regeringsformen stadgat.

4. Utskottet tillkommer — — — vägrar proposition.

§ 50.

Den i 54 § regeringsformen omförmäla utrikesnämnd skall bestå

av åtta ledamöter från vardera kammaren. De skola inom sex dagar

efter riksdagens öppnande väljas på sätt om val till utskott är stadgat.

Sedan valet ägt rum, skall vardera kammaren i samma ordning utse

åtta suppleanter. Ledamot utövar sin befattning till dess nytt val förrättas

vid nästa riksdag, dock att ledamot, som avgår ur riksdagen

innan den tid, för vilken han blivit vald till riksdagsman, tilländalupit,

eller som utnämnes till statsråd, ej vidare skall anses tillhöra nämnden.

Förordnar Konungen om nya val till båda kamrarna eller den ena av dem,

behålle utan hinder därav nämndens ledamöter sina befattningar.

Suppleant må ej inträda såsom ledamot i annat fall än då ledighet

i nämnden inträffat. Beträffande den ordning, som vid inträde skall iakttagas

mellan suppleanterna, gälle enahanda bestämmelser som i fråga om

suppleants inträde i utskott. Ej må den, som. är suppleant, övervara

nämndens sammanträden.

Konungen sammankallar nämnden så ofta ärendena det fordra och leder

nämndens förhandlingar, när han är tillstädes. I Konungens frånvaro

föres ordet av statsministern eller om han ej är närvarande, av ministern

för utrikes ärendena. Andra statsrådsledamöter, så ock särskilde

sakkunnige må av Konungen tillkallas. Sekreterare hos nämnden förordnar

Konungen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 16.

Skulle minst sex av nämndens ledamöter hos ministern för utrikes

ärendena göra framställning om rådplägning i viss uppgiven fråga, varder

nämnden sammankallad.

Ledamot av nämnden åtnjute ej någon ersättning under den tid riksdagen

är samlad. För inställelse vid sammanträde, då riksdagen ej är

samlad, utgår ersättning enligt de i 12 och 23 §§ bestämda grunder.

§ 55.

Motion i ämne, som tillhör ständigt utskotts behandling, må av

riksdagsman i den kammare, han tillhör, göras inom tio dagar från

riksdags öppnande, dock att motion i grundlagsfråga må väckas inom

fyrtio dagar från öppnandet och motion, som föranledes av kungl.

proposition, vilken efter öppnandet till riksdagen avlåtits, sist vid det

sammanträde, som infaller näst efter tio dagar från propositionens avlämnande

i kammare. I sistnämnda fall äge likväl kammare, därest den

med hänsyn till infallande helg eller ärendets synnerliga omfattningfinner

sådant nödigt, medgiva utsträckning av motionstiden, dock längst

till det sammanträde, som infaller näst efter tjugu dagar från propositionens

avlämnande, och må fråga härom ej väckas senare än vid

sammanträdet näst efter det, då propositionen avläts.

Motion i ämne, som tillhör tillfälligt utskotts behandling, må väckas

inom tjugu dagar efter riksdags öppnande, kammare obetaget att för

särskilt fall medgiva, att sådan motion även senare må väckas.

I frågor, som röra någondera kammaren enskilt, samt i frågor,

som av redan inom någondera kammaren fattat beslut eller annan under

riksdagen inträffad händelse omedelbarligen föranledas, må motion framställas,

så länge riksdagen är samlad.

Motion bör alltid skriftligen till protokollet avlämnas. Ej må i en

skrift flera mål av olika beskaffenhet sammanföras.

Konungens propositioner, så ock motioner i ämnen, som tillhöra ständigt

utskotts behandling, kunna icke till avgörande i kammare företagas,

innan utskott däröver avgivit yttrande. Angår motion annat ämne, och rörer

det ej kammaren enskilt, kan motionen ej utan remiss till utskott bifallas.

Frågor, som röra någondera kammaren enskilt, må genast avgöras.

§ 56.

Prövar Konungen lämpligt att i fråga, som angår rikets förhållande

till främmande makt, eller i annat ärende av större allmänt intresse meddelande

muntligen göres till riksdagen, tillkommer det statsrådsledamot, som

Konungen därtill förordnar, att i vardera kammaren framföra meddelandet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 16. • 5

Ej vare ledamot av kammaren förmenat att yttra sig över vad sålunda

meddelats.

Konungen äger bestämma att i fall, som här avses, kamrarnas sammanträden

skola hållas inom lyckta dörrar.

§ 74.

Riksdagens valmän och nämnder, med undantag av utrikesnämnden,

fitse själva inom sig ordförande.

Tryckfrihetsförordningen.

§ 2.

4:o. I grund av — — som helst.

Vid föregående tillåtelse---— iakttagas:

Att protokoll, hållna hos Konungen i ministeriella ärenden och

kommandomål, eller statsrådets protokoll och handlingar, eller riksståndens,

eller utrikesnämndens, eller konstitutionsutskottets, rörande statsrådet,

eller banko- och riksgäldsverkens, eller banko- och statsutskottens,

eller revisorers över banko- och riksgäldsverken, rörande samma

verks hemliga ärenden, icke kunna före femtio år efter protokollets eller

handlingens datum till tryckning fordras, eller, utan vederbörandes tillstånd,

utbekommas. Utgivas sådana handlingar —---icke uppen
bara.

Stockholm den 27 januari 1921.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.