Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i fråga om anordnande av en ambulerande undervisning för landets jordbrukare.

1921-05-11 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1921:170, Skrivelse till Konungen i fråga om anordnande av en ambulerande undervisning för landets jordbrukare.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 170.

5

Nr 170.

Godkänd av första kammaren den It maj 1921.

Godkänd av andra kammaren den 11 maj 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen i fråga om anordnande av en ambulerande

undervisning för landets jordbrukare.

(Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 12.)

(Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 3.)

Till Konungen.

Inom riksdagen har gjorts framställning i syfte att genom lantbruksstyrelsen

snarast möjligt utredning måtte komma till stånd rörande anordnande

under sommarhalvåret av en ambulerande undervisning för landets

jordbrukare, särskilt medelst anlitande av den vid lantmannaskolorna anställda

personalen.

Över motionen har vederbörande utskott inom riksdagen inhämtat

yttrande från Sveriges allmänna lantbrukssällskap.

Riksdagen får till en början ‘erinra om, att hushållningssällskapen i

landet årligen sedan länge på skilda platser inom sina verksamhetsområden

låtit anordna några dagars teoretiska jordbrukskurser med föredrag av sällskapens

konsulenter m. fl. Enligt Eders Kungi. Maj:ts reglemente för de

med statsmedel understödda åtgärder till höjande av det mindre jordbruket

den 19 oktober 1911 kunna sådana längre eller kortare kurser genom hushållningssällskapens

försorg anordnas dels för en större allmänhet, dels för

särskilt antagna manliga elever, dels ock för särskilt antagna kvinnliga

elever. Statsunderstöd anvisas dessutom för undervisning, som avser att

främja det mindre jordbruket, men som icke på annat sätt kan komma i

åtnjutande-av dylikt understöd. Under 1918 — det senaste år, för vilket

statistik föreligger — förekommo kurser av nu ifrågavarande slag till ett

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 170.

antal av omkring 240. Till kostnaderna, som uppgingo till 71,586 kronor,

Indrog staten med 45,450 kronor. Under år 1914 utgjorde antalet kurser

omkring 325, under år 1913 ungefär lika många. Under krisåren minskades

kursantalet, beroende dels på att hushållningssällskapens konsulenter

och andra tjänstemän voro upptagna av krigstidsangelägenheter, dels ock

på att det ansågs lämpligt och behövligt att anordna endagskurser med

orienterande föredrag i de mest brännande kristidsfrågorna. Intresset för

jordbrukskurserna synes nu derstädes hava avtagit.

Med undantag av vissa specialkurser, såsom trädgård skurser, konserveringskurser

och kurser i biskötsel, hava de kurser, som i det föregående

berörts, så gott som undantagslöst hållits under den kallare årstiden. Detta

är anledningen till att undervisningen fått en övervägande teoretisk läggning.

I förevarande motion framföres tanken, att, med ökat tillgodogörande

av de lärarekrafter, som finnas vid de statsunderstödda lantmannaskolorna,

under sommarmånaderna anordna kortare, ambulerande jordbrukskurser i

förening med praktiska demonstrationer. Riksdagen — som givetvis anser

en lämplig jordbruksundervisning vara av den största betydelse, och som

därför tilltalats av varje .strävan att giva denna undervisning i vårt land

en mera allmän omfattning och praktisk läggning — finner ett sådant

supplerande av nuvarande undervisningskurser för mindre jordbrukare värt

att tagas under omprövning. Visserligen torde oöverstigliga svårigheter

möta för vinnande av önskvärd anslutning till längre kurser under sommaren,

då ju jordbruksbefolkningen är så strängt sysselsatt; i landets nordligaste

delar avslutas icke vårsådden förrän under förra hälften av juni.

Men förslaget att anordna kortare kurser, i regel omfattande endast någon

dag under sommaren å den tid, som för varje ort kan vara lämplig, synes

vara väl förtjänt av att pröv.as. Just sommartiden är den tjänliga årstiden

med hänsyn till en del viktigare demonstrationer, som endast kunna utföras

under denna årstid, och som man vintertiden alltså måste sakna. Dessa

demonstrationer skulle mångenstädes underlättas genom förläggning till

sådana jordbruk, där lämpligt material för ändamålet förefinnes, och borde

genom exemplets makt vara ägnade att väcka ett förblivande och verksamt

intresse för tidsenliga och rationella bruknings- och byggnadssätt, redskap

och anordningar för övrigt. Sommarkurserna möjliggöra besök vid välskötta

egna hem, exkursioner å åker och äng; och om än sommmarerr i allmänhet

av angivna skäl i vissa avseenden är en mindre lämplig undervisningstid,

hyser riksdagen intet tvivel om, att en på detta praktiska sätt lagd undervisning

skall kunna bliva verkligt fruktbärande både för de jordbrukare,

som äro i behov av elementära kunskapér, och de mera försigkomna, vilka

behöva få praktisk kännedom om de nya rön, som framträtt, och om de

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 170. ?

tekniska ock vetenskapliga hjälpmedel, som numera stå jordbruksnäringen

till buds. Sommarkurserna erbjuda också den fördelen, att denna undervisning

kan göras mera rörlig jämväl i så måtto, att den så att säga kan

uppsöka det jordbrukande folket, även i mindre grupper. En så anlagd

undervisning torde även kunna komma jordbruksarbetarna till godo, om den

anpassas efter deras fritider, och så hos dem befrämja yrkeskunskap och

arbetsintresse. Det synes icke heller alldeles uteslutet, att kurser av nu

ifrågavarande slag med fördel kunde tillgodogöras undervisningen i de yrkesbestämda

fortsättningsskolorna på landsbygden.

I fråga om begagnandet av lantmannaskolornas lärarekrafter för nu

berörda kurser vill riksdagen erinra om att många av lantbrukslärarna,

särskilt under de senaste åren, visserligen haft fullt arbete i offentlig tjänst

under sommarmånaderna, t. ex. vid statsinventeringen av odlingsjord, såsom

biträden till lantbruksingenjörerna och såsom insamlare av primäruppgifter

till jordbruksstatistiken m. in. Då emellertid dylika uppdrag äro av mer

eller mindre tillfällig natur och en del äro av den beskaffenhet, att de icke

vidare lära återkomma, anser riksdagen med hänsyn till lantmannaskolornas

i regel starkt begränsade undervisningstid, det vara värt att undersökas,

huruvida ej lantmannaskolornas lärarekrafter skulle kunna efter samråd med

hushållningssällskapen och dess konsulenter tagas i anspråk för en undervisning

av i det föregående antytt slag. Så mycket hellre vill riksdagen

förorda en sådan undersökning, som det synes uppenbart, att lantbrukslärarnas

arbete på detta område skäll kunna verka livgivande även på undervisningen

i lantmannaskolorna, dels genom den på självsyn grundade kännedom

om jordbrukets tillstånd och behov, som lärarna under kurserna få

tillfälle att inhämta, dels också genom de personliga förbindelser med jordbruksbefolkningen,

som vid kurserna kunna knytas. Vägande ekonomiska

skäl tala slutligen för att lantbrukslärarnas arbetskraft utnyttjas på sätt i

det föregående antytts.

• Åt lantbruksstyrelsen torde den utredning kunna anförtros, som är

nödvändig för ett exakt bedömande av förutsättningarna för och jämväl de

ekonomiska konsekvenserna av en jordbruksundervisning av här ifrågavarande

slag och av möjligheterna för lantbrukslärarnas anlitande för eu

dylik undervisning. Då motionärerna anvisat denna utredningsväg och icke

ifrågasatt tillsättandet av någon särskild kommitté, ansluter sig riksdagen i

denna del till deras förslag.

Med hänsyn till vad ovan anförts, får riksdagen anhålla, att Eders

Kungl. Maj:t täcktes genom lantbruksstyrelsen snarast möjligt låta verkställa

utredning om anordnande under sommartiden av en ambulerande

undervisning, bestående av korta, med demonstrationer förenade kurser

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 170.

eller föredrag, för landets jordbrukare, särskilt medelst anlitande av den

vid de statsunderstödda lantmannaskolorna anställda lärarepersonalen, samt

att Eders Kungi. Maj:t därefter måtte vidtaga de åtgärder, vartill utredningen

kan giva anledning.

Stockholm den 11 maj 1921.

Med undersåtlig vördnad.

STOCKHOLM, A.-il. 1*. A. NYMANS l?FTR. 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.