Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt tillämpning av lagen den 30 juni 1920 med vissa föreskrifter'' i fråga om val av kommunal-, municipaloch stadsfullmäktige samt av land sting smän samt en inom riksdagen i ämnet väckt motion.

1921-05-07 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1921:185, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt tillämpning av lagen den 30 juni 1920 med vissa föreskrifter'' i fråga om val av kommunal-, municipaloch stadsfullmäktige samt av land sting smän samt en inom riksdagen i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 185.

Nr 185.

Godkänd av första kammaren den 7 maj 1921.

Godkänd av andra kammaren den 7 maj 1921

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag om fortsatt tillämpning

av lagen den 30 juni 1920 med vissa föreskrifter'' i fråga

om val av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige

samt av land sting smän samt en inom riksdagen i ämnet

väckt motion.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 32.)

Till Konungen.

Geuom en till riksdagen avlåten, den 25 februari 1921 dagtecknad

proposition har Eders Kungl. Magt, under åberopande av bifogat utdragav

statsrådsprotokollet över socialärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till lag om fortsatt

tillämpning av lagen den 30 juni 1920 med vissa föreskrifter i fråga

om val av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige samt av landstingsmän.

Samtidigt med nämnda proposition har riksdagen jämväl till behandling

förehaft en inom riksdagens första kammare väckt motion,

vari hemställts, »att riksdagen måtte för sin del antaga sådana ändringar

och tillägg i vederbörliga förordningar, att de bestämmelser, som återfinnas

i lagen den 30 juni 1920 med föreskrifter i fråga om val av

kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige samt av landstingsmän, måtte

ej mindre erhålla fortsatt giltighet, än även tillämpning å val till riksdagens

andra kammare».

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 185. 3

De skäl, soin i departementschefens yttrande vid förevarande propositions

föredragning- framlagts, äro enligt riksdagens uppfattning övertygande.

Det underlättande av de kommunala valen, som 1919 års provisoriska

vallag och 1920 års prolongering i huvudsak av densamma

åvägabragte, har visat sig vara av betydande värde. Behovet av ifrågavarande

stadgande synes, såsom också i länsstyrelsernas av departementschefen

åberopade yttranden i allmänhet framhålles, till väsentlig

del kvarstå, även sedan ''den 1920 beslutade nya valdistriktsindelningen

genomförts/ Några olägenheter av nämnda bestämmelser eller några svårigheter

vid deras tillämpning hava icke, såvitt riksdagen har sig bekant,

visat sig. Riksdagen, som alltså är av den uppfattningen, att bestämmelserna

i 1920 års provisoriska lag i huvudsak böra erhålla fortsatt

giltighet, anser även, i likhet med föredragande departementschefen, att

dessa bestämmelser fortfarande böra ha sin plats i särskild lag, och att

med frågan om deras inarbetande i kommunallagarna bör anstå, tills

den nu pågående utredningen rörande bl. a. frågan om införandet av eu

särskild kommunal vallag blivit verkställd.

Vad beträffar den tid, för vilken ifrågavarande bestämmelser böra

prolongeras, tinner riksdagen den i propositionen föreslagna begränsningen

till den 30 juni 1922 mindre lämplig. För vederbörande kommuner skulle

det innebära en avgjord fördel, att det osäkerhetstillstånd, som alltid

medföljer ett provisorium, försvinner, och att man erhåller visshet om

att de nu använda bestämmelserna tillsvidare bliva gällande. Riksdagen,

som alltså för sin del ansett sig böra besluta, att ifrågavarande bestämmelser

utan tidsbegränsning förlängas, vill dock härvid betona, att eu

sådan prolongering på intet sätt hindrar, att bestämmelserna i fråga,

om så finnes lämpligt, inarbetas i en särskild kommunal vallag, om eu

sådan kommer till stånd, eller i annat fall i kommunallagarna, och ej

heller att dessa bestämmelser i sinom tid helt eller delvis ersättas av

andra regler avseende att underlätta valdeltagandet.

Då riksdagen stannat för ett prolongerande utan tidsbegränsningav

1920 års provisoriska lag, har den ändring i lagen synts böra vidtagas,

att sista punkten av 3 § borttages. Densamma utgår nämligen

från att landstingsmannaval, såsom enligt gällande bestämmelser är fallet,

skola förrättas den 24 mars. Då emellertid tiden för landstingsmannaval

genom lagen den 30 juni 1920, som träder i kraft den 1 januari 1922,

ändrats, och före den 1 januari 1922 några landstingsmannaval icke

enligt gällande stadganden skola äga rum, bör denna punkt vid en prolongering

tillsvidare av lagen utgå. I samband härmed har hänvisningen

i samma 3 § till 1 § ansetts böra något modifieras.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

lliksdagéfés skrivelse Nr 185.

På grund av det nu anförda får riksdagen anmäla, att det vid propositionen

fogade lagförslaget icke kunnat i oförändrat skick av riksdagen

godkännas, men att riksdagen, i anledning av samma proposition

och det ovan omnämnda, motionsvis inom riksdagen framförda yrkandet,

för sin del antagit följande

Lag

med vissa föreskrifter i fråga om val av kommunal-, municipal- och

stadsfullmäktige samt av landstingsman.

Härigenom förordnas, att följande skall såsom tillägg till gällande

bestämmelser utan hinder av vad lag eller författning innehåller däremot

stridande lända till efterrättelse.

1 §•

Val av kommunalfullmäktige skall i kommun, vars invånarantal

överstiger 3,000, med de i 3 och 4 §§ angivna undantag utsättas att

äga rum å två på varandra följande dagar, av vilka den ena skall vara

en söndag.

I sådan kommun varde ock med nyss angivna undantag val för

utseende av landstingsmän utsatt att äga rum, förutom å den i § 5

mom. 2 c) i förordningen om landsting den 21 mars 1862 åsyftade dag,

jämväl å dagen närmast efter eller, efter vederbörande val förr ättares

beprövande, närmast före sagda dag.

År för val, varom ovan sagts, kommun indelad i särskilda valdistrikt,

skola stadgandena i denna paragraf i stället äga tillämpning å

varje särskilt valdistrikt, vars invånarantal överstiger 3,000.

Föreskrifterna i denna paragraf hava icke, i annat fall än som i

8 § sägs, avseende å köping, som bildar egen kommun.

2 §•

I fall, som i 1 § avses, skall valförrättningen äga rum å vanligt

ställe. Endera förrättningsdagen må valet dock äga rum å tillgänglig

lokal inom annan del av kommunen eller distriktet, därest val förrättar en

med hänsyn till samfärdsförhållandena eller andra orsaker inom kommun

eller distrikt prövar detta erforderligt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 185. °

3 §•

Utsätter valförrättare!! valförrättning- att äga rum annan lokal än

den sedvanliga, äge lian jämväl, där förhållandena sa påkalla, förordna,

att valförrättning å lokal, som senare användes, icke skall taga sm

början förrän å andra ''dagen efter nästföregående förrättnmgsdag, dock

att endera förrättningsdagen, på sätt i 1 § stadgas, skall vara en söndag.

4 §•

Där synnerliga skäl därtill äro, må beträffande kommun eller distrikt,

som i 1 § avses, valförrättaren utsätta valförrättningen att äga rum

jämväl å en påföljande tredje fön-ättningsdag å tillgänglig lokal inom

sådan del av kommunen eller distriktet, där förrättning icke å första

eller andra förrättningsdagen skall hållas.

Utsättes valet-jämlikt denna paragraf att äga.ruin jämväl å en tredje

förrättnmgsdag, äga föreskrifterna i 3 § tillämpning.

5 §..

Valman vare oförhindrad att avgiva sin röst, vilken av de för valet

utsatta förrättningsdagar han helst önskar, å den för denna dag bestämda

lokalen.

6 §•

I den kungörelse, som angående valförrättningen utfärdas, skall

tydligt angivas, vilka dagar förrättningen skall hållas , samt å vilken

lokal förrättningen skall för varje särskild förrättnmgsdag äga rum. I

kungörelsen skall ock meddelas innehållet av 5 § av denna lag.

7 §•

Vad i gällande lag föreskrives om de tider på dagen, under vilka

valförrättning, som ovan omförmälts, skall minst fortgå, skall äga till—

lämpning med avseende å var och en av de dagar, å vilka enligt 1 4

§§ förrättning, som där avses, kommer att äga rum.

Å var särskild valdag skola, sedan valmännen avlämnat sina röster,

valkuverten uttagas ur valurnan och oöppnade räknas. Sedan därefter

i det protokoll, som skall vid förrättningen föras, antecknats antalet valkuvert,

inläggas dessa i ett hållfast omslag, som omsorgsfullt förseglas

under minst två närvarandes sigill. De sålunda åsätta sigillen skola

jämväl i protokollet avtryckas.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 184 — 185. 1263 21 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

o . Riksdagens skrivelse Nr 185.

Sedan valprotokollet för dagen upplästs och dess riktighet bekräftats

av ordföranden och två av de närvarande, avslutas förrättningen

för dagen.

För varje förrättningsdag insände ordföranden ofördröjligen till vederbörande

myndighet omslaget med valkuverten.

Samtidigt med valkuverten för sista förrättningsdagen insände han

samtliga protokoll för valet.

Varje försändelse skall, om allmänna posten därvid anlitas, assureras.

8 §•

Pa vederbörande valförrättare ankomme att förordna, huruvida den

ovan i 1 § stadgade utsträckning av tiden för valförrättning skall äga

rum vid val av kommunalfullmäktige eller landstingsmän i köping-, som

bildar egen kommun, samt i sådan landskommun eller valdistrikt av

landskommun, som icke uppnått ett invånarantal av 3,000.

Finnes sådan utsträckning böra äga rum, skall i tillämpliga delar

gälla vad ovan i 2, 3, 5, 6 och 7 §§ stadgas.

Vid val av municipalfullmäktige äge vederbörande valförrättare förordna,

att^ den i 1 § stadgade utsträckning av valet skall äga rum, och

gälle i sådant fall i tillämpliga delar vad ovan i 5, 6 och 7 S§ föreskri

ves.

9 §''

Vid val av stadsfullmäktige eller av landstingsmän i stad äge magistraten

eller, där magistrat icke finnes, den för staden särskilt tillsatta

styrelse förordna, att valet samtidigt skall äga rum å flera lokaler, avsedda

för särskilda delar av staden eller av valkrets i 3taden.

Magistrat och stadsstyrelse äge även befogenhet att utsträcka val,

som i denna paragraf avses, att hållas under två på varandra följande

dagar. Förordnar magistraten eller stadsstyrelsen om sådan utsträckning

av val, gälle i tillämpliga delar vad ovan i 5 och 6 §§ samt i 7 S

första stycket stadgas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1921.

Stockholm den 7 maj 1921.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.