Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862.

1921-05-07 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1921:187, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 187.

Nr 187.

Godkänd av första kammaren den 7 maj 1921,

Godkänd av andra kammaren den 7 maj 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad

lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 40.)

Till Konungen.

Genom en till riksdagen avlåten, den 18 mars 1921 dagtecknad

proposition, nr 299, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för

samma dag, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag

till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862.

I sin skrivelse nr 86 anhöll 1919 års lagtima riksdag »det täcktes

Kungl. Maj:t, eventuellt i samband med en allmän revision av förordningen

om kommunalstyrelse på landet, upptaga spörsmålet, huru gränsen

mellan kommunalstämmas och kommunalfullmäktiges befogenheter

måtte bliva på ett noggrannare sätt bestämd, än i nu gällande lagstiftning

är fallet, samt till riksdagen snarast möjligt inkomma med förslag

i ämnet».

Resultatet av den utredning, som i anledning av denna riksdagens

skrivelse igångsattes, föreligger i kommunalförfattningssakkunnigas betänkande

II, avgivet den 12 februari 1921, vari bl. a. lagändringar,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 187.

11

åsyftande att bestämma gränsen mellan kommunalstämmas och kommunalfullmäktiges

befogenhet, föreslås. Av de sålunda av de sakkunniga

gjorda lagändringsförslagen hava i förevarande proposition endast upptagits

de, som befunnits vara av trängande behov påkallade; man har, såsom

departementschefen i sitt yttrande vid propositionens föredragning

utvecklat, ansett att med regleringen av en del i de sakkunnigas betänkande

upptagna spörsmål bör anstå, tills en allmän revision av förordningen

om kommunalstyrelse på landet kommer till stånd. På grund

. härav hava endast föreslagits vissa lagändringar, varigenom gränsen

mellan stämmas och fullmäktiges beslutanderätt klargöres.

Enligt riksdagens mening skulle det utan tvivel, såsom också departementschefen

framhållit, hava inneburit en påtaglig fördel, om frågan

om gränsen mellan stämmas'' och fullmäktiges befogenhet samt därmed

sammanhängande spörsmål kunnat lösas i ett sammanhang och om

därmed kunnat anstå, till dess en allmän revision av förordningen

om kommunalstyrelse på landet kommit till stånd. A andra sidan

har emellertid, som vid propositionens föredragning anmärktes, ett

så starkt behov av omedelbar klarläggning av här berörda spörsmål

yppats, att det icke torde vara möjligt att uppskjuta frågan, till dess

detta omfattande arbete slutförts. Sålunda har från svenska landskommunernas

förbund med styrka framhållits, att ett uppskov med regleringen

av gränsen mellan stämmas och fullmäktiges befogenhet skulle

vålla avsevärda svårigheter för de talrika landskommunerna med fullmäktigsystem.

Under sådana förhållanden har riksdagen ansett sig böra

« bifalla den klarläggning av berörda spörsmål i dess huvudsakliga delar,

som i förevarande proposition framlagda förslag avser att åstadkomma.

Riksdagen, som i huvudsak intet haft att erinra mot förevarande

förslag, har emellertid ansett vissa smärre ändringar i detsamma påkallade.

Sålunda torde i § 27 i anslutning till paragrafens nuvarande lydelse och

för undvikande av missförstånd betonas, att bestämmelsen avser den

kommunen i kommunala angelägenheter tillkommande beslutanderätt. Därjämte

synes stadgandet i § 36 mom. 4 böra ändras därhän, att även

vid val omröstning bör ske med slutna sedlar endast därest någon det

fordrar; härigenom uppnås överensstämmelse med vad som gäller om

val vid kommunalstämma.

Med åberopande av vad sålunda blivit anfört, får riksdagen, som

alltså icke kunnat i oförändrat skick bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande

proposition, anmäla, att riksdagen för sin del antagit följande

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdag ens skrivelse Nr 187.

Lag

om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att § 17 mom. 1, § 27 mom. 1 samt §§ 35

och 36 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862

skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 17. .

Mom. 1. I kommun, där kommunalfullmäktige icke finnas, skola årligen

tre ordinarie kommunalstämmor hållas: en under senare hälften av

mars månad för besluts fattande i anledning av berättelsen om föregående

årets räkenskaper och förvaltning samt för val av ledamöter i

valnämnd, enligt vad därom är särskilt stadgat; en i oktober för bestämmande

av kommunens utgifts- och inkomststat enligt § 63; och en

i december månad för granskning av debiterings- och uppbördslängden

samt för anställande av val till de befattningar inom kommunen, vilka

vid årets slut bliva lediga, ävensom av revisorer; dock att i kommun

inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län de

två först nämnda stämmorna, därest skäl därtill föreligger, må kunna

hållas högst fjorton dagar före eller högst fjorton dagar efter den för

dessa stämmor ovan stadgade tid.

I kommun, där kommunalfullmäktige finnas, skall årligen ordinarie

kommunalstämma hållas i december månad för granskning av debiteringsoch

uppbördslängden och för anställande av val, som på stämman ankomma.

Ordinarie kommunalstämma i december må kunna beträffande de

ordinarie kommunalstämmorna under nästföljande år eller någon av dem

besluta, å vilken dag sådan stämma skall hållas eller, därest så ej finnes

lämpligt, huruvida stämma skall utsättas till sön- eller helgdag.

Om val av nämndemän är särskilt stadgat.

Den, vilken såsom ledamot av kommunalnämnd eller eljest är redovisningsskyldig

till kommunen, må icke väljas till revisor av förvaltning,

för vilken han har att redovisa, ej heller deltaga i val av revisor av

sådan förvaltning eller i beslut i anledning av revisorernas granskning

av sagda förvaltning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 187.

§ 27.

Mom. 1. I kommun med över 1,500 invånare skall den kommunen

i kommunala angelägenheter tillkommande beslutanderätt, med de undantag,

om vilka här nedan i § 35 förmäles, uppdragas åt kommunalfullmäktige.

§ 35.

Mom. 1. Följande ärenden må ej av kommunalfullmäktige upptagas:

a) val av kommunalfullmäktige, vilka val skola förrättas inför valnämnden

i den ordning, som i § 29 sägs;

b) nedanstående ärenden, vilka alltid skola behandlas å kommunalstämma,

nämligen

ärenden, varom förmäles i § 10 mom. 2 och § 11 mom. 2,

justering av den i § 65 omförmälda längd,

val till ordförande och vice ordförande i kommunalstämma,

beslut i frågor, varom i §§ 16, 27 och 28 sägs, ävensom beslut

enligt § 17 angående dag för kommunalstämma.

Mom. 2. Där annorstädes än i denna förordning stadgas, att beslutanderätt

i ärende tillkommer kommun på landet eller kommunalstämma,

skall beslutanderätten utövas av fullmäktige, där sådana finnas, dock att

ärende, för vars avgörande gäller annan grund för rösträtten än i § 8 sägs,

alltid skall å kommunalstämma företagas, samt att val av nämndemän och

av sockenfullmäktige för utseende av vattenrättsnämndemän ej må förrättas

av kommunalfullmäktige.

§ 36.

Mom. 1. Kungörelse om — — — — — honom översändas.

Mom. 2. Kommunalfullmäktige må —---— eller upplösas.

Mom. 3. Vid kommunalfullmäktiges — — — — — besluten

deltaga.

Mom. 4. Kommunalfullmäktiges förhandlingar skola vara offentliga;

dock kunna fullmäktige för någon särskild fråga besluta, att överläggningen

skall inom lyckta dörrar hållas.

Vid omröstning äger varje kommunalfullmäktig en röst. Askas

omröstning, skall den verkställas öppet, utom vid val, då den, där någon

det fordrar, bör ske med slutna sedlar.

Till beslut i frågor, som angivas i § 21 mom. 2, erfordras två

tredjedelar av de i omröstningen deltagandes röster. I övriga frågor

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 186—187. 1264 21 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 187.

bestämmes utgången genom enkel röstpluralitet; falla därvid rösterna

lika för olika meningar, bliver den mening, som ordföranden biträder,

fullmäktiges beslut.

I övrigt gäller, i avseende å kommunalfullmäktige och deras beslut,

till efterrättelse vad som är stadgat för kommunalstämma i kommun, där

fullmäktige icke finnas.

Mom. 5. Vad i denna förordning eller annan författning stadgas om

befogenhet eller skyldighet för kommunalstämmans ordförande att med

ärende taga befattning, skall i kornmun, där fullmäktige finnas, anses gälla

fullmäktiges ordförande, såvida beslutanderätten i ärendet icke enligt § 35

är förbehållen kommunalstämman.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1921.

Stockholm den 7 maj 1921.

Med undersåtlig vördnad.

\

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.