Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862.
1921-05-07 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1921:187, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862.
Dokumentets text
10
Riksdagens skrivelse Nr 187.
Nr 187.
Godkänd av första kammaren den 7 maj 1921,
Godkänd av andra kammaren den 7 maj 1921.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad
lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862.
(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 40.)
Till Konungen.
Genom en till riksdagen avlåten, den 18 mars 1921 dagtecknad
proposition, nr 299, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för
samma dag, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag
till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862.
I sin skrivelse nr 86 anhöll 1919 års lagtima riksdag »det täcktes
Kungl. Maj:t, eventuellt i samband med en allmän revision av förordningen
om kommunalstyrelse på landet, upptaga spörsmålet, huru gränsen
mellan kommunalstämmas och kommunalfullmäktiges befogenheter
måtte bliva på ett noggrannare sätt bestämd, än i nu gällande lagstiftning
är fallet, samt till riksdagen snarast möjligt inkomma med förslag
i ämnet».
Resultatet av den utredning, som i anledning av denna riksdagens
skrivelse igångsattes, föreligger i kommunalförfattningssakkunnigas betänkande
II, avgivet den 12 februari 1921, vari bl. a. lagändringar,
Riksdagens skrivelse Nr 187.
11
åsyftande att bestämma gränsen mellan kommunalstämmas och kommunalfullmäktiges
befogenhet, föreslås. Av de sålunda av de sakkunniga
gjorda lagändringsförslagen hava i förevarande proposition endast upptagits
de, som befunnits vara av trängande behov påkallade; man har, såsom
departementschefen i sitt yttrande vid propositionens föredragning
utvecklat, ansett att med regleringen av en del i de sakkunnigas betänkande
upptagna spörsmål bör anstå, tills en allmän revision av förordningen
om kommunalstyrelse på landet kommer till stånd. På grund
. härav hava endast föreslagits vissa lagändringar, varigenom gränsen
mellan stämmas och fullmäktiges beslutanderätt klargöres.
Enligt riksdagens mening skulle det utan tvivel, såsom också departementschefen
framhållit, hava inneburit en påtaglig fördel, om frågan
om gränsen mellan stämmas'' och fullmäktiges befogenhet samt därmed
sammanhängande spörsmål kunnat lösas i ett sammanhang och om
därmed kunnat anstå, till dess en allmän revision av förordningen
om kommunalstyrelse på landet kommit till stånd. A andra sidan
har emellertid, som vid propositionens föredragning anmärktes, ett
så starkt behov av omedelbar klarläggning av här berörda spörsmål
yppats, att det icke torde vara möjligt att uppskjuta frågan, till dess
detta omfattande arbete slutförts. Sålunda har från svenska landskommunernas
förbund med styrka framhållits, att ett uppskov med regleringen
av gränsen mellan stämmas och fullmäktiges befogenhet skulle
vålla avsevärda svårigheter för de talrika landskommunerna med fullmäktigsystem.
Under sådana förhållanden har riksdagen ansett sig böra
« bifalla den klarläggning av berörda spörsmål i dess huvudsakliga delar,
som i förevarande proposition framlagda förslag avser att åstadkomma.
Riksdagen, som i huvudsak intet haft att erinra mot förevarande
förslag, har emellertid ansett vissa smärre ändringar i detsamma påkallade.
Sålunda torde i § 27 i anslutning till paragrafens nuvarande lydelse och
för undvikande av missförstånd betonas, att bestämmelsen avser den
kommunen i kommunala angelägenheter tillkommande beslutanderätt. Därjämte
synes stadgandet i § 36 mom. 4 böra ändras därhän, att även
vid val omröstning bör ske med slutna sedlar endast därest någon det
fordrar; härigenom uppnås överensstämmelse med vad som gäller om
val vid kommunalstämma.
Med åberopande av vad sålunda blivit anfört, får riksdagen, som
alltså icke kunnat i oförändrat skick bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande
proposition, anmäla, att riksdagen för sin del antagit följande
12
Riksdag ens skrivelse Nr 187.
Lag
om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862.
Härigenom förordnas, att § 17 mom. 1, § 27 mom. 1 samt §§ 35
och 36 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862
skola erhålla följande ändrade lydelse:
§ 17. .
Mom. 1. I kommun, där kommunalfullmäktige icke finnas, skola årligen
tre ordinarie kommunalstämmor hållas: en under senare hälften av
mars månad för besluts fattande i anledning av berättelsen om föregående
årets räkenskaper och förvaltning samt för val av ledamöter i
valnämnd, enligt vad därom är särskilt stadgat; en i oktober för bestämmande
av kommunens utgifts- och inkomststat enligt § 63; och en
i december månad för granskning av debiterings- och uppbördslängden
samt för anställande av val till de befattningar inom kommunen, vilka
vid årets slut bliva lediga, ävensom av revisorer; dock att i kommun
inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län de
två först nämnda stämmorna, därest skäl därtill föreligger, må kunna
hållas högst fjorton dagar före eller högst fjorton dagar efter den för
dessa stämmor ovan stadgade tid.
I kommun, där kommunalfullmäktige finnas, skall årligen ordinarie
kommunalstämma hållas i december månad för granskning av debiteringsoch
uppbördslängden och för anställande av val, som på stämman ankomma.
Ordinarie kommunalstämma i december må kunna beträffande de
ordinarie kommunalstämmorna under nästföljande år eller någon av dem
besluta, å vilken dag sådan stämma skall hållas eller, därest så ej finnes
lämpligt, huruvida stämma skall utsättas till sön- eller helgdag.
Om val av nämndemän är särskilt stadgat.
Den, vilken såsom ledamot av kommunalnämnd eller eljest är redovisningsskyldig
till kommunen, må icke väljas till revisor av förvaltning,
för vilken han har att redovisa, ej heller deltaga i val av revisor av
sådan förvaltning eller i beslut i anledning av revisorernas granskning
av sagda förvaltning.
13
Riksdagens skrivelse Nr 187.
§ 27.
Mom. 1. I kommun med över 1,500 invånare skall den kommunen
i kommunala angelägenheter tillkommande beslutanderätt, med de undantag,
om vilka här nedan i § 35 förmäles, uppdragas åt kommunalfullmäktige.
§ 35.
Mom. 1. Följande ärenden må ej av kommunalfullmäktige upptagas:
a) val av kommunalfullmäktige, vilka val skola förrättas inför valnämnden
i den ordning, som i § 29 sägs;
b) nedanstående ärenden, vilka alltid skola behandlas å kommunalstämma,
nämligen
ärenden, varom förmäles i § 10 mom. 2 och § 11 mom. 2,
justering av den i § 65 omförmälda längd,
val till ordförande och vice ordförande i kommunalstämma,
beslut i frågor, varom i §§ 16, 27 och 28 sägs, ävensom beslut
enligt § 17 angående dag för kommunalstämma.
Mom. 2. Där annorstädes än i denna förordning stadgas, att beslutanderätt
i ärende tillkommer kommun på landet eller kommunalstämma,
skall beslutanderätten utövas av fullmäktige, där sådana finnas, dock att
ärende, för vars avgörande gäller annan grund för rösträtten än i § 8 sägs,
alltid skall å kommunalstämma företagas, samt att val av nämndemän och
av sockenfullmäktige för utseende av vattenrättsnämndemän ej må förrättas
av kommunalfullmäktige.
§ 36.
Mom. 1. Kungörelse om — — — — — honom översändas.
Mom. 2. Kommunalfullmäktige må —---— eller upplösas.
Mom. 3. Vid kommunalfullmäktiges — — — — — besluten
deltaga.
Mom. 4. Kommunalfullmäktiges förhandlingar skola vara offentliga;
dock kunna fullmäktige för någon särskild fråga besluta, att överläggningen
skall inom lyckta dörrar hållas.
Vid omröstning äger varje kommunalfullmäktig en röst. Askas
omröstning, skall den verkställas öppet, utom vid val, då den, där någon
det fordrar, bör ske med slutna sedlar.
Till beslut i frågor, som angivas i § 21 mom. 2, erfordras två
tredjedelar av de i omröstningen deltagandes röster. I övriga frågor
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 186—187. 1264 21 3
14
Riksdagens skrivelse Nr 187.
bestämmes utgången genom enkel röstpluralitet; falla därvid rösterna
lika för olika meningar, bliver den mening, som ordföranden biträder,
fullmäktiges beslut.
I övrigt gäller, i avseende å kommunalfullmäktige och deras beslut,
till efterrättelse vad som är stadgat för kommunalstämma i kommun, där
fullmäktige icke finnas.
Mom. 5. Vad i denna förordning eller annan författning stadgas om
befogenhet eller skyldighet för kommunalstämmans ordförande att med
ärende taga befattning, skall i kornmun, där fullmäktige finnas, anses gälla
fullmäktiges ordförande, såvida beslutanderätten i ärendet icke enligt § 35
är förbehållen kommunalstämman.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1921.
Stockholm den 7 maj 1921.
Med undersåtlig vördnad.
\
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1921.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.