Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds i vissa punkter under åttonde huvudtiteln av statsverkspropositionen samt under samma huvudtitel av propositionen om tilläggsstat till riksstaten för år 1921 gjorda framställningar.

1921-05-10 · 23 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 23 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1921:188, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds i vissa punkter under åttonde huvudtiteln av statsverkspropositionen samt under samma huvudtitel av propositionen om tilläggsstat till riksstaten för år 1921 gjorda framställningar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 188.

1

Nr 188.

Godkänd av första kammaren den 10 maj 1921.

Godkänd av andra kammaren den 10 maj 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj ds i vissa punkter under åttonde huvudtiteln

av statsverkspropositionen samt under samma huvudtitel

av propositionen om tilläggsstat till riksstaten

för år 1921 gjorda framställningar.

(Statsutskottets utlåtanden nr 8 A och 8 B.)

Till Konungen.

l:o) I den till riksdagen den 7 januari 1921 avlåtna statsverkspropositionen

har Eders Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln

(punkt 16) föreslagit riksdagen att till förstärkande av det på ordinarie

stat för nationalmuseet upptagna ordinarie reservationsanslaget

å 30,000 kronor till målnings- och skulptursamlingarnas ökande

anvisa på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 15,000

kronor.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t i den samma dag till riksdagen

avlåtna propositionen nr 2 angående tilläggsstat till riksstaten för

år 1921 under åttonde huvudtiteln (punkt 2) föreslagit riksdagen

att för samma ändamål anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag,

högst, 15,000 kronor.

Under åttonde huvudtiteln i statsverkspropositionen till 1920 urs

riksdag föreslog Eders Kungl. Maj:t riksdagen en höjning av anslaget

till målnings- och skulptursamlingarnas ökande från 15,000 kronor med

30,000 kronor till 45,000 kronor. Riksdagen höjde anslaget endast

till 30,000 kronor och anförde därvid, att riksdagen liölle före, att,

då man med detta anslag i allt fall ej kunde na de stora mästarnas

arbeten eller sådana dyrbara konstverk, varpa i statsradsprotoBihang

till riksdagens protokoll 1921. It sand. Nr 18S. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 188.

kollet exempel angåves, man härutinnan ej kunde finna ett skäl till

en förhöjning av anslaget ifråga. Emellertid funne riksdagen för

möjliggörande av nyförvärv i ungefär samma omfattning som hittills

en ökning av anslaget påkallad, om ock ej i den utsträckning,

som av Eders Kungl. Maj:t föreslagits. En ökning med 100 procent

torde enligt riksdagens åsikt kunna under dåvarande förhållanden anses

såsom fullt tillräcklig.

De skäl, som av 1920 års riksdag anfördes vid anmälan om

riksdagens beslut om förhöjning av det ordinarie anslaget till målnings-

och skulptursamlingarnas ökande, finner riksdagen äga samma

grad av giltighet, då nu en ytterligare förstärkning av detta anslag

ifrågasättes. På samma grunder, som föranledde riksdagen att år

1920 icke i allo biträda Eders Kungl. Maj:ts då gjorda framställning,

anser sig riksdagen alltså nu böra avslå det föreliggande förslaget,

i vad det avser anslag å 1922 års stat. Vidkommande åter det

äskade anslaget å tilläggsstat för år 1921 anser sig riksdagen böra

bifalla detsamma, då, sedan förra riksdagen fattade sitt beslut, vissa

i statsrådsprotokollet omförmälda omständigheter inträffat, vilka

medfört, att för närvarande föreligga sådana möjligheter, som måhända

aldrig återkomma, att till synnerligen fördelaktiga pris förvärva

värdefulla konstverk.

Riksdagen får alltså anmäla

dels att riksdagen, till förstärkande av det för nationalmuseum

uppförda ordinarie reservationsanslaget å 80,000 kronor till målningsoch

skulptursamlingarnas ökande, anvisat på tilläggsstat för år 1921

ett förslagsanslag, högst, 15,000 kronor;

dels ock att Eders Kungl. Maj:ts framställning om anslag för

samma ändamål på extra stat för år 1922 icke vunnit riksdagens

bifall.

2:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 6 under åttonde

huvudtiteln av propositionen nr 2 därom framställda förslag och

under erinran, att med hänsyn till sjunkande priser besparing å anslaget

torde vara att förvänta, får riksdagen anmäla, att riksdagen

till anskaffande av en korkmatta för ett rum i naturhistoriska riksmuseets

byggnad vid Frescati anvisat på tilläggsstat för år 1921

ett förslagsanslag, högst, 1,888 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 188.

3:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts i punkt 7 under åttonde

huvudtiteln av propositionen nr 2 därom framställda förslag har

riksdagen till täckande av vissa kostnader, som naturhistoriska

riksmuseets etnografiska avdelning under åren 1919 och 1920 ådragit

sig för uppvärmning m. m. beträffande de till avdelningen

under sagda år upplåtna lokaler i kvarteret Grönlandet norra i

Stockholm, anvisat på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag,

högst, 9,407 kronor.

4:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts i punkt 15 under åttonde

huvudtiteln av propositionen nr 2 framlagda förslag har riksdagen

för konservering av S:t Lars och S:t Nicolai ruiner i Vishy

anvisat på tilläggsstat för år 1921 ett reservationsanslag av 3,500

kronor.

5:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 16 under åttonde huvudtiteln

av propositionen nr 2 föreslagit riksdagen att för konservering

av det s. k. Sverkerskapellet vid Alvastra anvisa på tilläggsstat för

år 1921 ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

I den beräknade kostnadssumman av 5,000 kronor ingår ett

belopp av 1,000 kronor till oförutsedda utgifter. Detta belopp synes

riksdagen väl högt beräknat, och torde på grund av fallande konjunkturer

en nedsättning av anslaget utan olägenhet kunna vidtagas.

Riksdagen, som mot framställningens syftemål icke funnit något att

erinra, har beviljat för ändamålet ett belopp av 4,500 kronor och

får alltså anmäla, att riksdagen för konservering av det s. k. Sverkerskap>ellet

vid Alvastra anvisat på tilläggsstat för år 1921 ett

reservationsanslag av 4,500 kronor.

6:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 18 under åttonde

huvudtiteln av propositionen nr 2 framlagda förslag har riksdagen

för utförande av konserveringsarheten å Kronobergs slottsruin

i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för den 7 januari 1921 angiven plan anvisat på

tilläggsstat för år 1921 ett reservationsanslag av 11,000 kronor, att

utgå under villkor att föreningen för Kronobergs slottsruins bevarande

för ändamålet tillskjuter ett belopp av 6,000 kronor att jämte

statsanslaget användas enligt de närmare bestämmelser, som av

Eders Kungl. Maj:t meddelas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 188.

7:o) I enlighet med Eders Kung! Maj:ts i punkt 19 under åttonde

huvudtiteln av propositionen nr 2 därom framställda förslag har

riksdagen till konservering under riksantikvariens inseende av Hemmes]

ö, Svenneby och Sjösås ödekyrkor i den omfattning, som i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 7 januari 1921 angivits,

anvisat på tilläggsstat för år 1921 följande särskilda reservationsanslag,

nämligen för Hemmesjö ödekyrka 4,000 kronor, för Svenneby

ödekyrka 1,000 kronor och för Sjösås ödekyrka 1,200 kronor, tillhopa

6,200 kronor, under villkor, vad varje särskilt anslag beträffar,

att dess utgående är beroende av ett tillskott från kommun

eller enskilda, för Hemmesjö ödekyrka av 5,000 kronor, för Svenneby

ödekyrka av 1,000 kronor och för Sjösås ödekyrka av 1,500

kronor.

8:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 23 under åttonde huvudtiteln

av propositionen nr 2 föreslagit riksdagen att till gäldande av

årspremier för brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska

teaterns byggnad anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag,

högst, 115,628 kronor.

För brandförsäkring av de staten tillhöriga teaterbyggnaderna

i Stockholm utgår för år 1920 ett extra anslag av 39,760 kronor.

Försäkringsbeloppen hava utgjort, för operabyggnaden 4,578,441

kronor 79 öre och för dramatiska teaterns byggnad 4,500,000 kronor.

Dessa belopp hava med hänsyn till nuvarande värden ansetts absolut

otillräckliga och har ifrågasatts, att försäkringsbeloppet beträffande

operabyggnaden skulle höjas till 13,555,741 kronor 79 öre och motsvarande

belopp beträffande dramatiska teaterns byggnad till 12,845,000

kronor. Arspremierna skulle i så fall ökas och hava beräknats till

i runt tal 115,628 kronor.

På sätt av statsrådsprotokollet framgår, hade redan år 1908

dåvarande överintendentsämbetet ifrågasatt, huruvida det finge anses

ekonomiskt riktigt att hava dessa byggnader försäkrade, då statsverket

i allmänhet hade sina fastigheter oförsäkrade, och därför

hemställt, huruvida icke skäl finge anses föreligga att för framtiden

icke försäkra ifrågavarande byggnader. Denna hemställan vann

emellertid icke bifall. Byggnadsstyrelsen har nu — under framhållande

att för byggnadernas försäkring till belopp, som någorlunda

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 188. 5

motsvarade deras nuvarande värde, skulle krävas en högst avsevärd

ökning av ifrågavarande statsutgift — förnyat överintendentsämbetets

hemställan om försäkringarnas upphörande. Departementschefen åter

har vidhållit den uppfattning, som föranlett riksdagen att under en

följd av år bevilja medel till ifrågavarande ändamål.

Frågan om huruvida staten bör vara sin egen assuradör har

vid flera tillfällen varit föremål för prövning från riksdagens sida.

Riksdagen vill nu allenast erinra om vad vid 1914 års senare riksdag

i samband med behandlingen av statsrevisorernas berättelse för år

1912 i denna fråga förekom. Det erinrades härvid^ bland annat, om

en av dåvarande chefen för finansdepartementet igångsatt utredning

i ämnet, och anser riksdagen, att i avvaktan på resultatet av denna

utredning frågans principiella avgörande bör tills vidare anstå.

Vad den föreliggande framställningen beträffar, har riksdagen

icke ansett sig böra bifalla den ifrågasatta anslagshöjningen. Dels

kan nämligen ett bifall till framställningen medföra konsekvenser

av en nu icke överskådlig räckvidd, dels synes det icke lämpligt att

nu öka ett anslag av ifrågavarande art, innan ännu frågan till sin

principiella innebörd blivit slutligen avgjord.

Riksdagen har alltså för ändamalet beviljat anslag till enahanda

belopp som för år 1920 eller 39,760 kronor. Enligt vad riksdagen

inhämtat, svara de ur detta anslag utgående premiekostnaderna

fortfarande mot nii gällande försäkringsbelopp.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till gäldande, av

årspremier för brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska

teaterns byggnad anvisat på tilläggsstat för ar 1921 ett förslagsanslag,

högst, 39,760 kronor.

9:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts i punkt 24 under åttonde

huvudtiteln av propositionen nr 2 därom framställda förslag har

riksdagen å tilläggsstat för år 1921 såsom särskilda förslagsanslag,

högst, anvisat

dels till gäldande av årspremie för brandförsäkring under tiden

den 15 juli 1921—den 15 juli 1922 av staten tillhörig i operabyggnaden

förvarad lösegendom ett belopp av 7,280 kronor;

dels till gäldande av årspremier för brandförsäkring under samma

tid av staten tillhörig, i dramatiska teaterns byggnad och i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 188.

visst i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7 januari

1921 angivet magasin förvarad lösegendom ävensom av själva magasinet

ett belopp av 6,300 kronor;

dels och till gottgörelse åt hungl. dramatiska teaterns aktiebolag

för av detsamma utlagda medel, utöver anvisat statsanslag, till försäkring

under tiden den 15 juli 1920—den 15 juli 1921 av nyss

omförmälda lösegendom och magasin ett belopp av 1,007 kronor.

10:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 98 under åttonde huvudtiteln

av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att

l:o) å ordinarie stat för karolinska mediko-kirurgiska institutet

uppföra

dels en kamrerare med en avlöning av 5,800 kronor, därav lön

3,600 kronor, tjänstgöringspenningar 1,800 kronor och ortstillägg

400 kronor, samt med rätt till två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor

efter respektive 5 och 10 års tjänstgöring;

dels ett kvinnligt biträde, avsett att enligt i vederbörlig ordning

meddelade närmare bestämmelser tillhandagå institutets rektor

och sekreterare, med en avlöning av 2,000 kronor, därav lön 1,300

kronor, tjänstgöringspenningar 500 kronor och ortstillägg 200 kronor,

samt med rätt till tre ålderstillägg, vartdera å 200 kronor, efter

respektive 5, 10 och 15 års tjänstgöring;

2: o) bestämma, att kamreraren skall äga rätt till årlig semester

av en och en halv månad, när sådant av institutets rektor prövas

kunna äga rum, utan hinder av göromålens behöriga gång, samt i

tillämpliga delar vara underkastad de villkor och bestämmelser, som

gälla i fråga om övriga ordinarie befattningshavare vid institutet;

3:o) föreskriva, att beträffande omförmälda kvinnliga biträde

skola lända till efterrättelse dels i tillämpliga delar de villkor och

bestämmelser, som gälla i fråga om övriga ordinarie befattningshavare

vid institutet, dels ock de föreskrifter, som äro eller kunna

varda utfärdade angående allmänna villkor och bestämmelser att

gälla för å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater

uppförda biträdesbefattningar;

4: o) minska den nu å karolinska institutets stat uppförda anslagsposten:

arvoden åt bibliotekarie, sekreterare och kamrerare från

dess nuvarande belopp, 7,800 kronor, till 5,400 kronor och i sammanhang

därmed ändra nämnda anslagsposts beteckning till »arvoden

åt bibliotekarie och sekreterare»;

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 188.

5:o) vid bifall till sålunda under l:o och 4:o framställda förslag

öka det för karolinska institutet uppförda ordinarie bestämda anslaget

med ett belopp av 5,400 kronor;

6:o) medgiva sådan förändring av åliggandena för det nu på

karolinska institutets stat uppförda kvinnliga biträde, vilket är avsett

att tillhandagå vid fullgörande av vissa på institutets sekreterare

och kamrerare ankommande åligganden, att nämnda biträde må

uteslutande tillhandagå kamreraren;

7: o) till ersättning åt vikarier för kamreraren samt för de under

l:o och 6:o omförmälda kvinnliga biträden å ordinarie stat för karolinska

institutet uppföra ett förslagsanslag av 600 kronor med rubrik:

ersättning åt vikarier för kamreraren m. fl.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t i punkt 35 under åttonde huvudtiteln

av propositionen nr 2 föreslagit riksdagen att på tilläggsstat för

år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor, att efter Eders

Kungl. Maj:ts bestämmande användas till beredande av ökad arbetskraft

å karolinska mediko-kirurgiska institutets kamerala avdelning.

I den i ärendet förebragta utredningen hava uppvisats de svårigheter,

varmed karolinska institutet haft att kämpa i avseende å

sin kamerala administration, ävensom starkt framhållits behovet av

en ändamålsenligare anordning härutinnan. Riksdagen har funnit

sig övertygad, att den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna utvägen är

ägnad att avsevärt underlätta institutets trångmål i angivna hänseenden,

och har för sin del bifallit förslaget. Riksdagen förutsätter

härvid, att beträffande kompetensfordringarna för den föreslagna

kamrerarbefattningen desamma varda så uppställda, att av blivande

innehavare i främsta rummet fordras kameral utbildning.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

l:o) å ordinarie stat för karolinska mediko-kirurgiska institutet

uppfört

a) en kamrerare med en avlöning av 5,800 kronor, därav lön

3,600 kronor, tjänstgöringspenningar 1,800 kronor och ortstillägg

400 kronor, samt med rätt till två ålderstillägg, vartdera å 500

kronor efter respektive 5 och 10 års tjänstgöring;

b) ett kvinnligt biträde, avsett att enligt i vederbörlig ordning

meddelade närmare bestämmelser tillhandagå institutets rektor och

sekreterare, med en avlöning av 2,000 kronor, därav lön 1,300 kronor,

tjänstgöringspenningar 500 kronor och ortstillägg 200 kronor, samt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 188.

med rätt till tre ålderstillägg, vartdera å 200 kronor, efter respektive

5, 10 och 15 års tjänstgöring;

2:o) bestämt, att kamreraren skall äga rätt till årlig semester

av en och en halv månad, när sådant av institutets rektor prövas

lämna äga rum, utan hinder av göromålens behöriga gång, samt i

tillämpliga delar vara underkastad de villkor och bestämmelser, som

gälla i fråga om övriga ordinarie befattningshavare vid institutet;

3:o) föreskrivit, att beträffande omförmälda kvinnliga biträde

skola lända till efterrättelse dels i tillämpliga delar de villkor och

bestämmelser, som gälla i fråga om övriga ordinarie befattningshavare

vid institutet, dels ock de föreskrifter, som äro eller lämna

varda utfärdade angående allmänna villkor och bestämmelser att

gälla för å vissa domstolars, ämbetsverks och .myndigheters stater

uppförda biträdesbefattningar;

4:o) minskat den nu å karolinska institutets stat uppförda anslagsposten:

arvoden åt bibliotekarie, sekreterare och kamrerare, från

dess nuvarande belopp, 7,800 kronor, till 5,400 kronor och i sammanhang

därmed ändrat nämnda anslagsposts beteckning till »arvoden

åt bibliotekarie och sekreterare»;

5:o) ökat det för karolinska institutet uppförda ordinarie bestämda

anslaget med ett belopp av 5,400 kronor eller från 307,285

kronor till 312,685 kronor;

6:o) medgivit sådan förändring av åliggandena för det nu på

karolinska institutets stat uppförda kvinnliga biträde, vilket är avsett

att tillhandagå vid fullgörande av vissa på institutets sekreterare

och kamrerare ankommande åligganden, att nämnda biträde må

uteslutande tillhandagå kamreraren;

7:o) till ersättning åt vikarier för kamreraren samt för de under

l:o) och 6:o) omförmälda kvinnliga biträden å ordinarie stat för karolinska

institutet uppfört ett förslagsanslag av 600 kronor med rubrik:

ersättning åt vikarier för kamreraren m. fl.

8:o) å tilläggsstaf för år 1921 anvisat ett förslagsanslag, högst,

3,000 kronor att efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande användas

till beredande av ökad arbetskraft å karolinska mediko-kirurgiska

institutets kamerala avdelning.

ll:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 119 under åttonde huvudtiteln

av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att till diverse

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 188.

utgifter för bränsle, lyshållning m. m. vid tekniska högskolan anvisa

på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 250,000

kronor.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t i propositionen om tilläggsstat

till riksstaten för år 1921 (punkt 43) föreslagit riksdagen att till

förstärkande av anslaget till diverse utgifter för bränsle, lyshållning

m. m. vid tekniska högskolan anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett

förslagsanslag, högst, 200,000 kronor.

I avseende å det för år 1922 ifrågasatta beloppet av 250,000

kronor har riksdagen ej funnit anledning till erinran mot de till grund

härför liggande beräkningarna och har alltså beviljat anslaget i fråga.

Vad åter angår det på 1921 års tilläggsstat föreslagna beloppet av

200.000 kronor, må erinras, att utgifterna för ifrågavarande ändamål

under år 1921, på sätt av statsrådsprotokollet framgår, uppskattats

till i runt tal 479,000 kronor. Då härav 275,000 kronor allaredan

stå till buds, skulle erfordras i runt tal 200,000 kronor. I den för

år 1921 beräknade summan ingår jämväl ett belopp av i runt tal

73.000 kronor för uppvärmning av det nya kemiska laboratoriet.

Då emellertid, efter vad riksdagen inhämtat, detta laboratorium ej

kommer att tagas i bruk förrän tidigast med hösten 1921, torde en

nedsättning av beloppet böra vidtagas. Såväl i betraktande härav

som med hänsyn till fallande bränslepriser finner riksdagen sig böra

på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett belopp av 130,000 kronor för

ändamålet.

Eiksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels till diverse utgifter för bränsle, lyshållning m. m. vid tekniska

högskolan anvisat på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,

högst, å 250,000 kronor,

dels och till förstärkande av anslaget till diverse utgifter för

bränsle, lyshållning m. m. vid tekniska högskolan anvisat på tillläggsstat

för år 1921 ett förslagsanslag, högst, 130,000 kronor.

12:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 123 under åttonde huvudtiteln

av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att kostnaderna för skolöverstyrelsen för skrivmaterialier,

uppvärmning, belysning, renhållning, tryck m. m. må från och

med år 1922 intill de belopp, som av Eders Kungl. Maj: t bestämmas,

gäldas från de under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda ordijBihang

till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 188. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens skrivelse Nr 188.

narie förslagsanslagen till skrivmaterialier och expenser, ved m. ni.

samt till tryckningskostnader;

dels besluta, att i den tjänsteförteckning, vilken såsom bilaga

åtföljer det av Eders Kungl. Maj:t till innevarande års riksdag avlåtna

förslag till avlöningsreglemente för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk tillhörande den civila statsförvaltningen,

må beträffande skolöverstyrelsen vidtagas den ändring, att

i stället för 5 notarier B. 18 uppföras 6 notarier B. 13 och att, utöver

den för statistiska avdelningen upptagna expeditionsvakten, i

stället för 2 expeditionsvakter B. 1 uppföras 3 expeditionsvakter B. 1;

dels godkänna följande stat för skolöverstyrelsen att tillämpas

från och med år 1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsan
-

,s^aS.....................................kronor 388,500: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag........... » 24,000:_

Arvoden ä 500 kronor till tre avdelningschefer,

förslagsanslag, högst....................... » 1,500:_

Arvode till en konsulent och särskild föredragande

för ärenden angående husligt arbete, förslagsanslag,

högst ............................. » 6,000: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag, högst................ » 52,400:_

Förslagsanslag kronor 472,400: —

dels och under riksstatens åttonde huvudtitel, med uteslutande

av det under rubriken skolöverstyrelsen uppförda ordinarie bestämda

anslaget, under samma rubrik uppföra ett ordinarie förslagsanslag

å 472,400 kronor.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t i propositionen om tilläggsstat

till riksstaten för år 1921 (punkt 46) föreslagit riksdagen att på

tilläggsstat för år 1921 anvisa såsom särskilda förslagsanslag, högst:

dels till täckande av under år 1920 uppkommen brist i staten

för skolöverstyrelsen ett belopp av 45,000 kronor;

dels till förstärkande för år 1921 av den i staten för skolöverstyrelsen

uppförda anslagsposten till expenser m. m. ett belopp av

53,000 kronor;

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 188.

dels och till förstärkande för år 1921 av den i samma stat för

skolöverstyrelsens statistiska avdelning uppförda anslagsposten till

extra arbetskrafter, vikariatsersättningar och expenser ett belopp av

36,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts framställning innebär till en början en utökning

av skolöverstyrelsens ordinarie tjänstemannapersonal med dels en

notarie, dels ock en expeditionsvakt. Vad beträffar anställande av

en ytterligare ordinarie notarie, må erinras, hurusom överstyrelsen

i samband med anslagsäskanden, avsedda att föreläggas 1920 års

riksdag, redogjorde för behovet av förstärkta arbetskrafter och framhöll,

att detta behov lämpligen borde tillgodoses genom inrättande av

vissa nya ordinarie tjänster. Eders Kungl. Maj:t upptog emellertid icke

i framställning till riksdagen något förslag om nya ordinarie tjänster,

utan ifrågasatte i stället anvisande av medel på extra stat till förstärkning

av ämbetsverkets arbetskrafter. Dessa medel, till belopp

av 15,000 kronor, beviljades av riksdagen, som tillika förklarade,

att av sagda belopp finge utgå 3,900 kronor till en extra notarie.

Då sålunda genom beslut av 1920 års riksdag en anordning träffats,

varigenom överstyrelsen utöver sina å ordinarie stat uppförda tjänstemän

av notaries grad allaredan förfogar över en dylik av extra anslagsmedel

avlönad tjänsteman och några särskilda omständigheter

sedan dess icke inträffat, som synas motivera beredande åt denne befattningshavare

av ordinarie anställning, anser sig riksdagen icke kunna

bifalla förslaget i denna del. Skulle det efter någon tids erfarenhet

visa sig, att överstyrelsen i sin verksamhet är i oavvisligt behov

av ytterligare en notarie med ordinarie anställning, lärer Eders

Kungl. Maj:t ej underlåta att då göra förnyad framställning i ämnet.

Riksdagen anser emellertid, att med en dylik anordning kan utan

olägenhet anstå ännu någon tid.

Beträffande förslaget om ytterligare en expeditionsvakt anser

sig riksdagen om ock med stor tvekan böra bifalla detsamma. Riksdagen

förutsätter dock, att denne befattningshavare liksom, i den

mån sig göra låter, även de andra expeditionsvakterna inom överstyrelsen

varda tagna i anspråk i erforderlig utsträckning jämväl

för andra göromål än rena vaktbestyr, exempelvis renskrivning eller

andra enklare skrivgöromål.

I anledning av riksdagens numera fattade beslut rörande ny

definitiv lönereglering för befattningshavare vid statsdepartement

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 188.

och centrala ämbetsverk kommer staten för skolöverstyrelsen att erhålla

ett i viss mån förändrat utseende. I det av löneregleringskommittén

framlagda statförslaget ingår en post å 373,500 kronor

till avlöningar åt ordinarie tjänstemän. Då numera kommitténs

förslag i fråga om de ordinarie befattningshavarnas avlöningsförmåner

vunnit riksdagens bifall, torde i staten sagda anslagspost böra

upptagas till ovan omförmält belopp, ökat med den beräknade avlöningen

för en expeditionsvakt eller alltså till 376,500 kronor.

I skolöverstyrelsens nuvarande stat äro uppförda dels en anslagspost

å 46,650 kronor till expenser m. m., dels ock en anslagspost å

25.000 kronor till extra arbetskrafter, vikariatsersättningar och expenser

för skolöverstyrelsens statistiska avdelning. På grund av

dessa anslagsposters påvisade otillräcldighet har nu föreslagits en

ändrad anordning för säkerställandet av överstyrelsens behov av expensmedel

och extra arbetskrafter. Förslaget innebär till en början,

att kostnaderna för skrivmaterialier, uppvärmning, belysning m. m.

må bestridas från det under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget

till skrivmaterialier och expenser, ved m. m. och kostnaderna

för tryck från det under samma huvudtitel uppförda förslagsanslaget

till tryckningskostnader. De årliga kostnaderna för nu angivna

ändamål hava beräknats till sammanlagt 130,000 kronor, varav

61.000 kronor skulle komma på anslaget till skrivmaterialier, expenser,

ved in. m. och 69,000 kronor på anslaget till tryckningskostnader.

För vikariatsersättningar har å överstyrelsens ordinarie

stat beräknats ett belopp av i runt tal 24,000 kronor, varjämte för

icke-ordinarie befattningshavare beräknats en summa av 39,300

kronor, vilken summa i anslutning till det numera i huvudsak godkända

förslaget rörande definitiv lönereglering för befattningshavare

vid statsdepartement oeh centrala ämbetsverk ökats med 33 procent

till 52,400 kronor.

Vad beträffar de å den ordinarie staten uppförda anslagsposterna

till vikariatsersättningar och till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare

har riksdagen icke något att erinra. Däremot måste

riksdagen ställa sig i hög grad tveksam inför frågan att överflytta

kostnaderna för expenser, ved och tryck m. m. på de under huvudtiteln

uppförda förslagsanslagen.

Det synes i allmänhet gälla om våra ämbetsverks expenslcostna
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 188.

der, att de på senare tider tagit proportioner, som man förut säkerligen

icke kunnat beräkna. Till en del är detta att tillskriva den allmänna

prisfördyringen på diverse materialier såsom papper och framför allt

de uppdrivna tryckningskostnaderna; till en del är orsaken att söka i

ämbetsverkens utvidgade verksamhet och de stora krav i avseende å

arbetsprestanda, som av statsmakterna ställas på de förvaltande myndigheterna.

Då man emellertid närmare skärskådar denna ökning av

expenskostnaderna, kan man icke frigöra sig från den uppfattningen,

att icke i samtliga fall den sparsamhet iakttages, som är nödvändig

vid liandhavande av statens medel.

Beträffande förenämnda kostnader för expenser, ved, tryck m. m.

äro nu olika förhållanden rådande, i det att i vissa fall dessa kostnader

bestridas från de under vederbörande huvudtitlar uppförda förslagsanslag

till motsvarande ändamål, i andra fall åter från särskilda,

under respektive stater uppförda anslagsposter. Att lata ämbetsverken

få sina utgifter av ifrågavarande slag ersatta från berörda förslagsanslag

är givetvis för verken själva en stor fördel, men lika uppenbart

är, att genom för ändamålet anvisade bestämda belopp verken tvingas

att söka i möjligaste mån hålla sig inom ramen för dessa, Riksdagen

saknar nu anledning att närmare ingå på denna fråga, men då spörsmålet

genom ifrågavarande framställning kommit under prövning,

vill riksdagen hava uttalat, att ensartade grunder synas böra råda i

förevarande hänseende. Då den i ärendet nu förebragta utredningen

icke givit riksdagen någon ledning för ett allsidigt bedömande

av spörsmålet och lämpligheten av ett frångående av hittillsvarande

anordning beträffande skolöverstyrelsens expensmedel icke synes till

fullo styrkt, har riksdagen icke funnit sig kunna bifalla Eders Kungl.

Maj:ts i detta hänseende gjorda förslag. Att erinra är dessutom, att

skolöverstyrelsen är ett av våra yngsta ämbetsverk och att således

någon längre tids erfarenhet icke kan hava vunnits beträffande de

konstanta anslagsbehoven för nu ifrågavarande ändamål.

Enligt riksdagens mening böra alltså för expenser, ved, tryck

m. m. erforderliga medel uppföras på överstyrelsens ordinarie stat.

För detta ändamål har beräknats ett belopp av 130,000 kronor.

Denna summa synes riksdagen över hövan stor, helst om man tager

i betraktande de fallande prisen på papper och de sjunkande tryckningskostnaderna,

Riksdagen har i samband härmed icke kunnat

underlåta framhålla den från ekonomisk synpunkt framträdande vå
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Riksdagens skrivelse Nr 188.

i dan av att lata det statistiska trycket svälla ut till alltför stor omfattning.

Enligt riksdagens mening torde med en insiktsfull behandling

det statistiska materialets bearbetning kunna ställa sig väsentligen

billigare och framför allt de statistiska publikationerna göras

enklare och mindre omfattande, utan att ändamålet med detsamma

i någon mån # äventyras. Det är enligt riksdagens uppfattning att

hoppas, att da den statistiska avdelningen nu kommer under ny

ledning, en varsam urskiljning gör sig gällande och hänsyn allenast

tages till publicering av sådan statistik, som kan vara från skolorganisatorisk

eller allmän samhällelig synpunkt av verklig vikt att

offentliggöra.

På grund av anförda förhållanden och under förutsättning att

mer ingående beräkning av medelsbehoven varder ett annat år förelagd

riksdagen, anser sig riksdagen nu böra för ändamålet bevilja

ett belopp av 100,000 kronor.

Vad angar de på tilläggsstat föreslagna beloppen har riksdagen

intet att erinra mot det till täckande av under år 1920 uppkommen

brist i överstyrelsens stat ifrågasatta anslaget å 45,000 kronor. Beträffande

de båda för år 1921 föreslagna förstärlcningsanslagen å

53,000 kronor, respektive 36,000 kronor, anser riksdagen med hänsyn

till fallande priser en nedsättning av desamma väl låta sig försvara

och finner detsamma böra begränsas till 45,000 kronor, respektive

25,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, ej mindre att riksdagen dels

bestämt antalet befattningshavare å ordinarie stat för skolöverstyrelsen

på följande sätt:

Befattningshavare.

1 generaldirektör.........

14 ledamöter..............

1 förste bibliotekskonsulent

3 sekreterare.............

1 andre bibliotekskonsulent.

5 notarier...............

1 registrator och aktuarie .

2 kontorsskrivare, kvinnliga

5 kanslibiträden, kvinnliga. .

6 kontorsbiträden, kvinnliga

Avlönings
grad.

A 3

B 20

B 15

B 15

B 13

B 13

B 13

C 5

C 3

C 2

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 188.

1 förste expeditionsvakt............................... B 3

3 expeditionsvakter................................... B 1

Skolöverstyrelsens statistiska avdelning.

1 chef............................................... B 20

1 förste aktuarie..................................... B 15

2 aktuarier.......................................... B 13

2 kontorsskrivare, kvinnliga............................ C 5

3 kanslibiträden, kvinnliga............................. C 3

5 kontorsbiträden, kvinnliga........................... C 2

1 expeditionsvakt..................................... B 1

dels med avslag å Eders Kungl. Maj:ts framställning, i vad den

avser bestridande av kostnaderna för skolöverstyrelsen för skrivmaterialier,

^ uppvärmning, belysning, renhållning, tryck m. m. från de

under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslagen till skrivmaterialier

och expenser, ved m. m, samt till tryckningskostnader, godkänt

följande stat för skolöverstyrelsen att tillämpas från och med år 1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 376,500: —

Yikariatsersättningar, förslagsanslag............ » 24,000: —

Arvoden ä 500 kronor till tre avdelningschefer, förslagsanslag,

högst.......................... » 1,500: —

Arvode till en konsulent och särskild föredragande

för ärenden angående husligt arbete, förslagsanslag,

högst.............................. » 6,000: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag, högst................. » 52,400: —

Skrivmaterialier, expenser, bränsle samt tryckningskostnader,

förslagsanslag, högst.............. » 100,000: —

Förslagsanslag kronor 560,400: —

dels a riksstatens åttonde huvudtitel, med uteslutande av det

under rubriken skolöverstyrelsen uppförda ordinarie bestämda anslaget,

under samma rubrik uppfört ett ordinarie förslagsanslag: å

560,400 kronor,

än även att riksdagen på tilläggsstat för år 1921 anvisat såsom

särskilda förslagsanslag, högst:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 188.

dels till täckande av under år 1920 uppkommen brist i staten

för skolöverstyrelsen ett belopp av 45,000 kronor;

dels till förstärkande för år 1921 av den i staten för skolöverstyrelsen

uppförda anslaqsposten till expenser m. m. ett belopp av

45.000 kronor;

dels ock till förstärkande för år 1921 av den i samma stat för

skolöverstyrelsens statistiska avdelning uppförda anslagsposten till

extra arbetskrafter, vikariatser sättning ar och expenser ett belopp av

25.000 kronor.

i

13:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 51 under åttonde huvudtiteln

av propositionen nr 2 föreslagit riksdagen att för täckande,

efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande, av utgifter, som under år

1921 skola bestridas av ljus- och vedkassan vid vederbörande allmänna

läroverk men som ej kunna utgöras av denna kassas medel, därest

ej terminsavgifterna till densamma sättas till högre belopp än 25

kronor, anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag av 500,000

kronor.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen på tilläggsstat för år

1920 anvisat ett förslagsanslag av 600,000 kronor. Härvid blev dock

maximibeloppet för terminsavgifterna till ljus- och vedkassorna bestämt

till 20 kronor. Skolöverstyrelsen har nu för ändamålet föreslagit

ett belopp av 750,000 kronor att utgå för vart och ett av åren

1921 och 1922. Emellertid har Eders Kungl. Maj:t genom att föreslå

en höjning av den övre gränsen för terminsavgifterna från 20 till 25

kronor nedbringat anslagsbehovet för år 1921 till 500,000 kronor.

Vad angår anslag för år 1922 har departementschefen på grund av

svårigheterna att härutinnan kunna göra tillförlitliga beräkningar

icke ansett sig böra tillstyrka framställning i detta hänseende.

Med hänsyn till de fallande bränslepriser, vilka gjort sig företrädesvis

märkbara efter den tidpunkt, då beräkningarna av medelsbehoven

för ifrågavarande ändamål uppgjorts, anser riksdagen, att

någon begränsning av anslaget, utöver den av departementschefen

redan gjorda, bör kunna vidtagas, men torde man i sådant avseende

dock icke böra gå längre än att anslaget bestämmes till ett till

450.000 kronor nedsatt belopp.

Vad angår höjningen av maximigränsen för terminsavgifterna

från 20 till 25 kronor, delar riksdagen de av departementschefen

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 188.

17

härutinnan anförda betänkligheterna, men har dock ansett sig böra

vidtaga en sådan anordning under förutsättning att, då normala förhållanden

på bränslemarknaden åter inträtt, avgifterna må kunna

begränsas till vad de förut vai it.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för täckande, efter Eders

Kungl. Maj:ts beprövande, av utgifter, som under år 1921 skola bestridas

av ljus- och vedkassan vid vederbörande allmänna läroverk

men som ej kunna utgöras av denna kassas medel, därest ej terminsavgifterna

till densamma sättas till högre belopp än 25 kronor,

anvisat på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag av 450,000

kronor.

14:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 52 under åttonde huvudtiteln

av propositionen nr 2 föreslagit riksdagen att till täckande

av de utgifter, som under år 1921 skola bestridas av nya elementarskolans

skolkassa men som ej kunna utgöras medelst avgifter å

sammanlagt 59 kronor av varje betalande lärjunge, anvisa på tilläggsstat

för år 1921 ett förslagsanslag å 18,000 kronor.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen på tilläggsstat för år

1920 anvisat ett förslagsanslag av 22,000 kronor. Maximiavgiften

till skolkassan bestämdes därvid till 49 kronor för varje betalande

lärjunge. Skolöverstyrelsen har nu för år 1921 för ändamålet beräknat

ett belopp av 22,000 kronor, vilket Eders Kungl. Maj:t genom

att höja berörda avgifts övre gräns till 59 kronor begränsat till

18,000 kronor.

Med hänsyn till vad riksdagen under nästföregående punkt anfört,

anser riksdagen anslaget kunna ytterligare begränsas till 15,000

kronor.

Riksdagen har alltså, till täckande av de utgifter, som under

år 1921 skola bestridas av nya elementarskolans skolkassa men som

ej kunna utgöras medelst avgifter å sammanlagt 59 kronor av varje

betalande lärjunge, anvisat på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag

å 15,000 kronor.

15:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 149 under åttonde huvudtiteln

av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att för beredande,

under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna

gott föreskriva, av extra understöd för år 1922 åt de statsunderstödda

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 188. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 188.

enskilda lärarinneseminarierna anvisa på extra stat för år 1922 ett

reservationsanslag av 28,600 kronor.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t i propositionen om tilläggsstat

till riksstaten för år 1921 under åttonde huvudtiteln (punkten 54)

föreslagit riksdagen att för beredande under år 1921 av extra understöd

åt de statsunderstödda enskilda lärarinneseminarierna anvisa på

tilläggsstat för år 1921 ett reservationsanslag av 28,500 kronor, att

utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan

finna gott föreskriva.

De skäl, som beträffande de enskilda lärarinneseminarierna föranlett

kravet på ökat statsbidrag, äro dyrtidens verkningar på en

redan förut svårt ansträngd ekonomi.

Med hänsyn till det trängande behovet av ökade medel för

uppehållande av ifrågavarande seminariers verksamhet har riksdagen

ansett sig böra bevilja anslag för ändamålet för år 1921. Beloppet

av anslaget har riksdagen funnit böra begränsas till två tredjedelar

av det till samma läroanstalter utgående ordinarie anslaget eller alltså

19,000 kronor, vilket belopp anvisats såsom ett engångsanslag för

ändamålet.

Ifrågavarande läroanstalters verksamhet är givetvis i särskilt

hög grad beroende av resultatet av nu pågående utredningsarbete

rörande skolväsendet i dess helhet, och har riksdagen i anledning

därav ansett det icke vara för staten tillrådligt att binda sig vid

högre anslag till dessa seminarier än allaredan å ordinarie stat utgår.

Riksdagen har därför icke ansett sig böra bifalla Eders Kungl.

Maj:ts förslag om extra understöd för år 1922 åt de enskilda

lärarinneseminarierna.

Riksdagen får alltså anmäla,

dels att riksdagen för beredande under år 1921 av extra understöd

åt de statsunderstödda enskilda lärarinneseminarierna anvisat

på tilläggsstat för år 1921 såsom engångskostnad ett reservationsanslag

av 19,000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,

dels ock att Eders Kungl. Maj:ts framställning om anslag för

ifrågavarande ändamål å extra stat för år 1922 icke vunnit riksdagens

bifall.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr 188.

16:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 64 under åttonde huvudtiteln

av propositionen nr 2 föreslagit riksdagen att å tilläggsstat för

år 1921 såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisa

dels till täckande av den ytterligare brist, som under år 1920

må hava uppkommit i staten för institutet och förskolan för blinda

å Tomteboda ett belopp av 30,000 kronor;

fg§|!'' dels ock till förstärkande av det ordinarie anslaget till nämnda

läroanstalt för år 1921 ett belopp av 160,000 kronor, båda anslagen

att utgå enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande.

Mot det belopp av 30,000 kronor, som begärts för täckande av

under år 1920 uppkommen brist, har riksdagen intet att erinra. Beträffande

det för år 1921 ifrågasatta förstärkningsanslaget torde detsamma

med hänsyn till nedgången i den allmänna prisnivån utan

olägenhet kunna minskas, och anser riksdagen, att detsamma bör bestämmas

till 130,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla,

att riksdagen å tilläggsstat för år 1921 såsom särskilda förslagsanslag,

högst, anvisat

dels till täckande av den ytterligare brist, som under år 1920

må hava uppkommit i staten för institutet och förskolan för blinda

å Tomteboda ett belopp av 30,000 kronor;

dels ock till förstärkande av det ordinarie anslaget till nämnda

läroanstalt för år 1921 ett belopp av 130,000 kronor,

båda anslagen att utgå enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande.

17:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 66 under åttonde huvudtiteln

av propositionen nr 2 föreslagit riksdagen att anvisa pa tillläggsstat

för år 1921 ett förslagsanslag, högst 110,000 kronor, att

efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande användas till förstärkande

av anslagen till den med drottning Sofias stiftelse förenade vårdanstalten

för blinda dövstumma och blinda sinnesslöa m. fl. under

år 1921.

Till enahanda ändamål har på 1920 års tilläggsstat anvisats

ett belopp av 95,000 kronor. Riksdagen anser det nu ifrågasatta beloppet

kunna med hänsyn till fallande konjunkturer utan olägenhet

nedsättas till 100,000 kronor och får alltså anmäla,

att riksdagen anvisat på tilläggsstat för år 1921 ett förslags
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 188.

anslag, högst, 100,000 kronor, att efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande

användas till förstärkande av anslagen till den med drottning

Sofias stiftelse förenade vårdanstalten för blinda dövstumma och

blinda sinnesslöa m. fl. under år 1921.

18:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 69 under åttonde huvudtiteln

av propositionen nr 2 föreslagit riksdagen att för tekniska

skolan i Stockholm på tilläggsstat för år 1921 såsom särskilda förslagsanslag,

högst, anvisa

dels till täckande av under åren 1918 och 1919 uppkomna

brister i de för läroanstalten anslagna medel till uppvärmning, belysning

och diverse utgifter ett belopp av 24,617 kronor;

dels till täckande av för år 1920 beräknad brist i de åt läroanstalten

för nämnda ändamål anslagna medel ett belopp av 17,933

kronor;

dels ock till förstärkande av de för år 1921 läroanstalten för

samma ändamål till buds stående medel ett belopp av 25,000 kronor.

Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag om anslag till täckande av under

åren 1918 och 1919 uppkommen och för år 1920 beräknad brist har

riksdagen icke ansett sig böra göra någon erinran. Däremot finner

riksdagen, att någon förstärkning av de medel, vilka för år 1921 stå

tekniska skolan till buds, med hänsyn till de alltmer fallande konjunkturerna

icke torde vara erforderlig.

Riksdagen får alltså anmäla,

att riksdagen för tekniska skolan i Stockholm på tilläggsstat för

år 1921 såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisat

dels till täckande av under åren 1918 och 1919 uppkomna

brister i de för läroanstalten anslagna medel till uppvärmning, belysning

och diverse utgifter ett belopp av 24,617 kronor;

dels ock till täckande av för år 1920 beräknad brist i de åt läroanstalten

för nämnda ändamål anslagna medel ett belopp av 17,933

kronor; samt att riksdagen avslagit Eders Kungl. Maj:ts förslag om

anslag till förstärkande av de för år 1921 läroanstalten för samma

ändamål till buds stående medel.

19:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 79 under åttonde huvudtiteln

av propositionen nr 2 föreslagit riksdagen att till restaurering

av den på Filipstads och Eärnebo församlingars kyrkogård uppförda

minnesvården över John Ericsson anvisa på tilläggsstat för år 1921

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse Nr 188.

såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 25,000 kronor under villkor

att minst samma belopp för ändamålet tillskjutes av kommun

eller enskilda.

Av utredningen framgår, att byggnadsstyrelsen, som i januari

1920 upptog restaureringskostnaderna till 40,000 kronor, i augusti

samma år framhållit, att denna summa vore beräknad efter dåvarande

arbets- och materialpriser samt att försiktigheten bjöde, att

kostnaden beräknades till 50,000 kronor. I betraktande av den allmänna

nedgång i prisläget, som allaredan inträtt, synes riksdagen

den ursprungligen beräknade kostnadssumman av 40,000 kronor vara

tillfyllest, och, då hälften härav skulle ankomma på staten, har

riksdagen till restaurering av den på Filip stads och Färnebo församlingars

kyrkogård uppförda minnesvården över John Ericsson

anvisat på tilläggsstat för år 1921 såsom förslagsanslag, högst, ett

belopp av 20,000 kronor under villkor att minst samma belopp för

ändamålet tillskjutes av kommun eller enskilda.

20:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 260 under''åttonde huvudtiteln

av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att höja det

under riksstatens åttonde huvudtitel på ordinarie stat uppförda reservationsanslaget

till resestipendier samt läroböckers, tidskrifters och

lärda verks utgivande från desss nuvarande belopp, 150,000 kronor,

med 70,000 kronor till 220,000 kronor.

Till förstärkande av ifrågavarande anslag har på tilläggsstat för

år 1921 (punkt 80) äskats ett belopp av 50,000 kronor.

Genom beslut av 1919 års riksdag höjdes ifrågavarande anslag

från sitt förutvarande belopp, 80,000 kronor till 150,000 kronor.

Denna ökning har, efter vad av statsrådsprotokollet framgår, icke

motsvarat behovet. Särskilt hade stegringen av tryckningskostnaderna

och de höjda pappersprisen gjort den ekonomiska ställningen

för tidskrifterna synnerligen bekymmersam och i en del fall alldeles

ohållbar, därest ej ökade medel snart bereddes. Enligt departementschefens

mening förelåge här en allvarlig fara för hela vår vetenskapliga

produktion.

Härjämte är avsikten att från ifrågavarande anslag bereda medel

såväl till de förut genom särskilt anslag å riksstaten understödda

medicinska tidskrifterna »Acta medica scandinavica» och »Acta chirurgica

scandinavica» som särskilt till fyra nya medicinska tid
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 188.

skrifter, nämligen »Acta dermato-venereologica», »Acta gynecologica»,

»Acta pediatrica» och »Acta radiologica». För en var av samtliga

nn nämnda tidskrifter beräknades ett årligt belopp av 4,000 kronor.

Tillkomsten av dessa publikationer vore, på sätt departementschefen

framhåller, föranledd av svårigheten för svenska forskare å ifrågavarande

områden att få — såsom tidigare varit fallet — sina arbeten

intagna i utländska specialtidskrifter, varjämte tidskrifterna också

skulle tjäna till att återknyta de internationella förbindelserna vetenskapsmännen

emellan.

Den av Eders Kung! Maj:t föreslagna anslagsökningen grundar sig

företrädesvis på två omständigheter, nämligen dels de stegrade produktionskostnaderna,

dels önskvärdheten att kunna i något större

utsträckning än hittills tillgodose kravet på understöd åt nya tidskrifter

eller vetenskapliga publikationer. Vad de stegrade produktionskostnaderna

beträffar, har redan en sänkning av pappersprisen

inträtt och torde såväl en ytterligare sänkning av dessa priser som

en minskning, av tryckningskostnaderna vara att emotse. I anledning

härav torde den nu ifrågasatta anslagsökningen kunna något

begränsas.

Beträffande önskvärdheten att kunna i större utsträckning än

hittills tillgodose kravet på understöd åt nya tidskrifter eller vetenskapliga

arbeten delar riksdagen till fullo departementschefens åsikt

beträffande anslag till ovanberörda fyra nya medicinska tidskrifter.

Den betydelsefulla uppgift den svenska vetenskapen i våra dagar äger att

fylla genom att söka bilda en förbindelseled mellan de genom världskriget

åtskilda vetenskapsmännen och dymedelst söka återknyta de internationella

vetenskapliga förbindelserna kan ej skattas nog högt, och

det torde vara ej endast en skyldighet för vårt land, som i stort sett

undgått världskrigets hemsökelser, utan även en hederssak för den

sedan gammalt högt stående svenska vetenskapliga forskningen att söka

bidraga till återställandet av det forna mellanfolkliga kulturarbetet.

Från denna synpunkt finner riksdagen det vara av vikt, att svenska

staten ekonomiskt bidrager till sådana publikationer, som äro ägnade

att kunna arbeta i angivna syfte. Att emellertid ej endast berörda

medicinska tidskrifter utan även andra vetenskapliga publikationer

kunna vara härtill ägnade, torde vara uppenbart, och riksdagen måste

lika med departementschefen finna det innebära en fara för vår

vetenskapliga produktion, därest de för ifrågavarande ändamål till
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens skrivelse Nr 188.

gängliga medlen bleve allt för snävt begränsade. I betraktande av

vad sålunda anförts, torde skäl kunna anses förefinnas för beviljande

av den ifrågasatta anslagsökningen, i vad den avser medel till nya

tidskrifter och vidmakthållande av äldre sådana.

Då emellertid det finansiella läget manar till sparsamhet i fråga

om varje slag av anslagsökning, har riksdagen icke ansett sig kunna

helt bifalla den föreslagna höjningen. För att dock härvid icke

de ändamål, riksdagen nyss angivit, skola äventyras, synes riksdagen

en undersökning böra vidtagas, i vad män sådana tidskrifter,

vilka numera föra ett tynande liv, verkligen kunna anses äga

den betydelse från såväl vetenskaplig som allmän samhällelig synpunkt,

att de fortfarande äro förtjänta av understöd av statsmedel.

Genom en i angivna hänseende företagen effektiv gallring torde

man kunna erhålla medel till understödjande av de med den moderna

vetenskapens hjälpmedel arbetande livaktiga tidskrifterna, vilkas insats

i forskningen och vilkas allmänna betydelse är oomtvistlig.

På grund av vad sålunda anförts, anser riksdagen den ifrågasatta

anslagsökningen böra begränsas till 50,000 kronor. Riksdagen

anser dock icke, att förhöjningen, på sätt Eders Kungl. Maj:t föreslagit,

bör göras definitiv genom ökning av det ordinarie anslaget,

utan synes försiktigheten bjuda att berörda belopp anvisas såsom

ett extra förstårkningsanslag. På tilläggsstat för år 1921 har riksdagen

beviljat ett förstärkningsanslag av 30,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels uppfört det ordinarie reservationsanslaget till resestipendier

samt läroböcker, tidskrifter och lärda verks utgivande med oförändrat

belopp, 150,000 kronor;

dels till förstärkande av nyssnämnda anslag på extra stat för

år 1922 såsom förslagsanslag, högst, anvisat ett belopp av 50,000

kronor;

dels och till förstärkande av samma anslag anvisat på tilläggsstat

för år 1921 såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 30,000

kronor.

Stockholm den 10 maj 1921.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.