Skrivelse till Konungen i anledning av Kungi. Maj:ts proposition angående rätt för läroverksadjunkten Karl Gustaf Harlin att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig viss tjänstgöring
1921-05-11 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1921:191, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungi. Maj:ts proposition angående rätt för läroverksadjunkten Karl Gustaf Harlin att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig viss tjänstgöring
Dokumentets text
Riksdagens skrivelsee Nr 191.
3
Nr 191.
Godkänd av första kammaren den 11 maj 1921.
. Godkänd av andra kammaren den 11 maj 1821-
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungi.
Maj:ts proposition angående rätt för läroverksadjunkten
Karl Gustaf Harlin att för erhållande
av ålderstillägg tillgodoräkna sig viss tjänstgöring,
(Statsutskottets utlåtande nr 87.)
Till Konungen.
I en till riksdagen avlåten, den 25 februari 1921 dagtecknad
proposition, nr 110, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att adjunkten vid
högre allmänna läroverket i Luleå Karl Grustaf Harlin må för erhållande
av ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid efter ingången
av år 1905, varunder han tjänstgjort som tillförordnad rektor vid
lägre allmänna läroverket i Söderköping, eller tiden från och med
den 1 januari 1905 till och med den 30 juni 1907.
I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
beslöt 1920 års riksdag i fråga om ålderstillägg vid ordinarie anställning
inom den civila statsförvaltningen, bland annat, medgiva, att för
erhållande av ålderstillägg vid en befattning befattningshavaren
finge tillgodoräkna den tid, han i statens tjänst utfört arbete, som
kunde anses likvärdigt med eller av högre värde än det han hade
att å befattningen utföra; dock att, därest nämnda tid icke varit
sammanhängande eller befattningshavaren under samma tid för
arbetet åtnjutit vederlag, som varit mindre än i allmänhet för detsamma
utgående ersättning, på Eders Kungl. Maj:t skulle ankomma
att efter särskild prövning i varje fall avgöra, om och i vilken mån
4
Riksdagens skrivelse Nr 191.
sådan tid kunde räknas befattningshavaren till godo. Riksdagens
beslut var närmast föranlett av en utav riksdagen år 1918 begärd
utredning i ämnet, varigenom riksdagen avsåg dels att tillgodose
rättvisa och likformighet i behandlingen av ålderstilläggsfrågor, dels
ock att vinna befrielse för riksdagen från handläggning av speciella
sådana frågor. Förenämnda grunder för lönetursberäkning hava av
Eders Kungl. Maj:t fastställts genom kungörelse den 7 maj 1920 mod
vissa bestämmelser angående ålderstillägg för civila befattningshavare
i statens tjänst (Svensk författningssamling nr 212).
Då den nu föreliggande framställningen faller under sådana
ålderstilläggsfrågor, beträffande vilka Eders Kungl. Maj:t med stöd av
ovanberörda kungörelse äger att besluta, torde densamma icke böra
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Riksdagen får alltså anmäla,
att Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning
icke föranlett någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 11 maj 1921.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.