Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tilläggspension åt läroverksadjunkten A. Hesslén.
1921-05-10 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1921:197, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tilläggspension åt läroverksadjunkten A. Hesslén.
Dokumentets text
6
Riksdagens skrivelse Nr 197.
Nr 197.
Godkänd av första kammaren den 10 maj 1921.
Godkänd av andra kammaren den 10 maj 1921.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående tilläggspension åt läroverksadjunkten
A. Hesslén.
(Bankoutskottets utlåtande nr 37)
Till Konungen.
I en till riksdagen den 18 mars 1921 avlåten proposition nr 291
har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen medgiva, att adjunkten vid högre allmänna läroverket i Uppsala
August Hesslén må, efter erhållet avsked från adjunktsbefattningen,
under sin återstående livstid uppbära utöver den pension, vartill han
enligt gällande bestämmelser är berättigad, en tilläggspension från allmänna
indragningsstaten till sådant belopp, att sammanlagda pensionsbeloppet
uppgår till 2,500 kronor för år.
Frågan om rätt för lärare vid statsläroverk att för pension tillgodoräkna
sig föregående tjänstgöring vid enskild läroanstalt har, såsom i
statsrådsprotokollet berörts, tidigare varit förelagd riksdagen. 1 en till
1907 års riksdag avlåten proposition nr 96 föreslog Eders Kungl. Maj:t
riksdagen medgiva, att ordinarie ämneslärare och ämneslärarinna vid allmänt
läroverk, folkskoleseminarium och högre lärarinneseminariet måtte
för rätt till pension få tillgodoräkna sig intill tio år av den tid, han
eller hon, efter fullgörandet av de för behörighet till sådan tjänst
erforderliga prov, vid enskilt läroverk med nit och skicklighet bestritt
viss närmare angiven tjänstgöring. Statsutskottet, som hade att behandla
propositionen, avstyrkte bifall till densamma, under anförande att förslaget
innebure avvikelse såväl från hittills tillämpade regler för tjänstårsberäkning
i berörda hänseende som ock från de grunder för sådan
tjänstårsberäkning, vilka innehölles i det av Eders Kungl. Maj:t för
7
Riksdagens skrivelse Nr 197.
riksdagen då framlagda och av riksdagen i huvudsakliga delar godkända
förslag till lag angående civila tjänstinnehavares rätt till pension.
I detta ärende fattade kamrarna skiljaktiga beslut, vadan frågan
förföll. Något nytt förslag i ämnet liar sedermera från Eders Kungl.
Majits sida icke framlagts.
I sitt den 31 maj 1918 avgivna betänkande IV: 1 föreslog sedermera
lärarlönenämnden, att lärare vid statsanstalt måtte vid beräkning
av tjänstår för erhållande av pension få tillgodoräkna sig de tjänstår
utöver tre, han kunde hava varit anställd som lärare vid kommunal
anstalt, dock högst 15 sådana tjänstår.
1 häröver avgivet betänkande anförde löneregleringskommittén
huvudsakligen, att spörsmålet om ändrade bestämmelser angående beräkning
av tjänstår för erhållande av statspension borde tillsvidare anstå
för att upptagas till prövning först efter erhållande av en allsidig utredning,
huruvida samt i jakande fall i vilken omfattning och under
vilka förutsättningar statstjänsteman kunde böra vid tjänstårsberäkning
i pensionshänseende få tillgodoräkna sig verksamhet annorledes än i
statstjänst, varjämte kommittén hemställde om åtgärder för åvägabringande
av en dylik utredning. Såvitt riksdagen har sig bekant, har
någon sådan utredning hittills icke blivit ingångsatt. Frågan torde
emellertid, i vad den avser lärarpersonalen, inom en nära framtid komma
att upptagas i samband med vissa för närvarande under utredning
varande spörsmål rörande omorganisation av undervisningsväsendet.
Då sålunda frågan om rätt för lärare vid statliga läroanstalter att
i pensionshänseende tillgodoräkna sig tjänstår vid enskilda läroverk är
att betrakta såsom ett spörsmål av vittomfattande principiell betydelse,
torde enligt riksdagens uppfattning, innan en allsidig utredning i ämnet
verkställts, i enskilda fall icke böra fattas beslut av beskaffenhet att
kunna verka prejudicerande för en lösning av frågan i dess helhet.
Riksdagen vill i detta sammanhang erinra, att riksdagen tidigare
behandlat en fråga rörande tilläggspension av enahanda art som den
här föreliggande. Såsom i statsrådsprotokollet omnämnts, gjorde Eders
Kungl. Maj:t i proposition till 1914 års förra riksdag (tionde huvudtiteln,
punkt 37) framställning, att åt adjunkten vid högre lärarinneseminariet
i Stockholm E. G. J. Lilljebjörn, som på grund av jämförelsevis
kort anställning i statstjänst kunde erhålla endast avkortad pension
å 1,920 kronor, motsvarande 23/35 av hel pension, måtte med hänsyn
till hans långvariga lärarverksamhet vid Fjellstedtska skolan i Uppsala
beviljas tilläggspension till sådant belopp, att hans sammanlagda
pension uppginge till 2,800 kronor. På hemställan av bankoutskottet
8
Riksdagens skrivelse Nr 197.
beslöt riksdagen, enär tillräckliga skäl icke blivit anförda för en förhöjning
av den Lilljebjörn lagligen tillkommande pensionen och då icke
heller i övrigt några särskilda omständigheter förekommit, som påkallade
en dylik höjning, att avslå propositionen.
Vad angår det i statsrådsprotokollet såsom precedensfall åberopade
beslutet av 1917 års riksdag, varigenom läroverksadjunkten
J. H. Hjorth tillerkändes viss tilläggspension, vill riksdagen framhålla,
att de i nämnda fall åberopade omständigheterna näppeligen kunna anses
vara likartade med de här föreliggande. Hos Eders Kungl. Maj:t hade
Hjorth hemställt om rätt att vid avskedstagandet från sin tjänst
vid statens läroverk räkna sig tillgodo 10 år av sin tjänst vid
Beskowska skolan i Stockholm. I häröver avgivet utlåtande anförde
statskontoret, bland annat, att det måste anses betänkligt att sålunda
avvika från en av den civila pensionslagens huvudgrunder och att statskontoret
av sådan anledning för sin del icke kunde förorda en framställning
till riksdagen i den form, som vore föreslagen. Med hänsyn
till Hjorths framstående verksamhet som lärare och pedagogisk författare
ville statskontoret emellertid tillstyrka, att honom vid avgången bereddes
en tilläggspension till angivet belopp. Departementschefen åberopade
vad statskontoret anfört. Statskontorets uppfattning delas även av riksdagen.
Den tilläggspension, som beviljades Hjorth, kan sålunda enligt
riksdagens mening icke åberopas såsom prejudikat i fråga om rätt för
läroverkslärare att i pensionshänseende tillgodoräkna sig enskild lärartjänst
utan måste närmast uppfattas såsom ett .uttryck av erkännande
för framstående pedagogiskt författarskap.
Enligt riksdagens mening synes det kunna medföra betydande principiella
betänkligheter att i särskilda fall avvika från gällande grunder
för beräknande av tjänstår för erhållande av statspension. Härigenom
skulle vidare föregripas den utredning, som bör föregå införande avändrade
grunder för sådan tjänstårsberäkning. Under sådana förhållanden
och då i övrigt icke anförts några särskilda omständigheter, som
kunna påkalla en höjning av den Hesslén lagligen tillkommande pensionen,
har riksdagen icke ansett sig höra bifalla Eders Kungl. Maj:ts proposition.
Riksdagen får sålunda anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande
proposition icke av riksdagen bifallits.
Stockholm den 10 maj 1921.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.