Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tilläggspension åt läroverksadjunkten A. Hesslén.

1921-05-10 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1921:197, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tilläggspension åt läroverksadjunkten A. Hesslén.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 197.

Nr 197.

Godkänd av första kammaren den 10 maj 1921.

Godkänd av andra kammaren den 10 maj 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående tilläggspension åt läroverksadjunkten

A. Hesslén.

(Bankoutskottets utlåtande nr 37)

Till Konungen.

I en till riksdagen den 18 mars 1921 avlåten proposition nr 291

har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen medgiva, att adjunkten vid högre allmänna läroverket i Uppsala

August Hesslén må, efter erhållet avsked från adjunktsbefattningen,

under sin återstående livstid uppbära utöver den pension, vartill han

enligt gällande bestämmelser är berättigad, en tilläggspension från allmänna

indragningsstaten till sådant belopp, att sammanlagda pensionsbeloppet

uppgår till 2,500 kronor för år.

Frågan om rätt för lärare vid statsläroverk att för pension tillgodoräkna

sig föregående tjänstgöring vid enskild läroanstalt har, såsom i

statsrådsprotokollet berörts, tidigare varit förelagd riksdagen. 1 en till

1907 års riksdag avlåten proposition nr 96 föreslog Eders Kungl. Maj:t

riksdagen medgiva, att ordinarie ämneslärare och ämneslärarinna vid allmänt

läroverk, folkskoleseminarium och högre lärarinneseminariet måtte

för rätt till pension få tillgodoräkna sig intill tio år av den tid, han

eller hon, efter fullgörandet av de för behörighet till sådan tjänst

erforderliga prov, vid enskilt läroverk med nit och skicklighet bestritt

viss närmare angiven tjänstgöring. Statsutskottet, som hade att behandla

propositionen, avstyrkte bifall till densamma, under anförande att förslaget

innebure avvikelse såväl från hittills tillämpade regler för tjänstårsberäkning

i berörda hänseende som ock från de grunder för sådan

tjänstårsberäkning, vilka innehölles i det av Eders Kungl. Maj:t för

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 197.

riksdagen då framlagda och av riksdagen i huvudsakliga delar godkända

förslag till lag angående civila tjänstinnehavares rätt till pension.

I detta ärende fattade kamrarna skiljaktiga beslut, vadan frågan

förföll. Något nytt förslag i ämnet liar sedermera från Eders Kungl.

Majits sida icke framlagts.

I sitt den 31 maj 1918 avgivna betänkande IV: 1 föreslog sedermera

lärarlönenämnden, att lärare vid statsanstalt måtte vid beräkning

av tjänstår för erhållande av pension få tillgodoräkna sig de tjänstår

utöver tre, han kunde hava varit anställd som lärare vid kommunal

anstalt, dock högst 15 sådana tjänstår.

1 häröver avgivet betänkande anförde löneregleringskommittén

huvudsakligen, att spörsmålet om ändrade bestämmelser angående beräkning

av tjänstår för erhållande av statspension borde tillsvidare anstå

för att upptagas till prövning först efter erhållande av en allsidig utredning,

huruvida samt i jakande fall i vilken omfattning och under

vilka förutsättningar statstjänsteman kunde böra vid tjänstårsberäkning

i pensionshänseende få tillgodoräkna sig verksamhet annorledes än i

statstjänst, varjämte kommittén hemställde om åtgärder för åvägabringande

av en dylik utredning. Såvitt riksdagen har sig bekant, har

någon sådan utredning hittills icke blivit ingångsatt. Frågan torde

emellertid, i vad den avser lärarpersonalen, inom en nära framtid komma

att upptagas i samband med vissa för närvarande under utredning

varande spörsmål rörande omorganisation av undervisningsväsendet.

Då sålunda frågan om rätt för lärare vid statliga läroanstalter att

i pensionshänseende tillgodoräkna sig tjänstår vid enskilda läroverk är

att betrakta såsom ett spörsmål av vittomfattande principiell betydelse,

torde enligt riksdagens uppfattning, innan en allsidig utredning i ämnet

verkställts, i enskilda fall icke böra fattas beslut av beskaffenhet att

kunna verka prejudicerande för en lösning av frågan i dess helhet.

Riksdagen vill i detta sammanhang erinra, att riksdagen tidigare

behandlat en fråga rörande tilläggspension av enahanda art som den

här föreliggande. Såsom i statsrådsprotokollet omnämnts, gjorde Eders

Kungl. Maj:t i proposition till 1914 års förra riksdag (tionde huvudtiteln,

punkt 37) framställning, att åt adjunkten vid högre lärarinneseminariet

i Stockholm E. G. J. Lilljebjörn, som på grund av jämförelsevis

kort anställning i statstjänst kunde erhålla endast avkortad pension

å 1,920 kronor, motsvarande 23/35 av hel pension, måtte med hänsyn

till hans långvariga lärarverksamhet vid Fjellstedtska skolan i Uppsala

beviljas tilläggspension till sådant belopp, att hans sammanlagda

pension uppginge till 2,800 kronor. På hemställan av bankoutskottet

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 197.

beslöt riksdagen, enär tillräckliga skäl icke blivit anförda för en förhöjning

av den Lilljebjörn lagligen tillkommande pensionen och då icke

heller i övrigt några särskilda omständigheter förekommit, som påkallade

en dylik höjning, att avslå propositionen.

Vad angår det i statsrådsprotokollet såsom precedensfall åberopade

beslutet av 1917 års riksdag, varigenom läroverksadjunkten

J. H. Hjorth tillerkändes viss tilläggspension, vill riksdagen framhålla,

att de i nämnda fall åberopade omständigheterna näppeligen kunna anses

vara likartade med de här föreliggande. Hos Eders Kungl. Maj:t hade

Hjorth hemställt om rätt att vid avskedstagandet från sin tjänst

vid statens läroverk räkna sig tillgodo 10 år av sin tjänst vid

Beskowska skolan i Stockholm. I häröver avgivet utlåtande anförde

statskontoret, bland annat, att det måste anses betänkligt att sålunda

avvika från en av den civila pensionslagens huvudgrunder och att statskontoret

av sådan anledning för sin del icke kunde förorda en framställning

till riksdagen i den form, som vore föreslagen. Med hänsyn

till Hjorths framstående verksamhet som lärare och pedagogisk författare

ville statskontoret emellertid tillstyrka, att honom vid avgången bereddes

en tilläggspension till angivet belopp. Departementschefen åberopade

vad statskontoret anfört. Statskontorets uppfattning delas även av riksdagen.

Den tilläggspension, som beviljades Hjorth, kan sålunda enligt

riksdagens mening icke åberopas såsom prejudikat i fråga om rätt för

läroverkslärare att i pensionshänseende tillgodoräkna sig enskild lärartjänst

utan måste närmast uppfattas såsom ett .uttryck av erkännande

för framstående pedagogiskt författarskap.

Enligt riksdagens mening synes det kunna medföra betydande principiella

betänkligheter att i särskilda fall avvika från gällande grunder

för beräknande av tjänstår för erhållande av statspension. Härigenom

skulle vidare föregripas den utredning, som bör föregå införande avändrade

grunder för sådan tjänstårsberäkning. Under sådana förhållanden

och då i övrigt icke anförts några särskilda omständigheter, som

kunna påkalla en höjning av den Hesslén lagligen tillkommande pensionen,

har riksdagen icke ansett sig höra bifalla Eders Kungl. Maj:ts proposition.

Riksdagen får sålunda anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition icke av riksdagen bifallits.

Stockholm den 10 maj 1921.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.