Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kung!. Maj:ts proposition om ändring i vissa delar av lagen den 2 december 1892 angående lindring i rustningsoch roteringsbesvären jämte två i ämnet väckta motioner.

1921-05-18 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1921:202, Skrivelse till Konungen i anledning av Kung!. Maj:ts proposition om ändring i vissa delar av lagen den 2 december 1892 angående lindring i rustningsoch roteringsbesvären jämte två i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 202.

19

Nr 202.

Godkänd av första kammaren den 18 maj 1921.

Godkänd av andra kammaren den 18 maj 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kung!.

Maj:ts proposition om ändring i vissa delar av lagen

den 2 december 1892 angående lindring i rustnings- och

roteringsbesvären jämte två i ämnet väckta motioner.

(Sammansätta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande nr 4.)

Till Konungen.

Uti en den 11 februari 1921 dagtecknad proposition, nr 86, bär

Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att

dels antaga följande

Förslag
till
Lag
om

ändring i vissa delar av lagen den 2 december 1892 (av 108) angående

lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

Härigenom förordnas,

dels att de i § 2 av lagen den 2 december 1892 angående lindring i

rustnings- och roteringsbesvären meddelade bestämmelser om vissa värden

å rustnings- och roteringsbesvären vid båtsmanskållet skola, såvitt angår

rusthåll och rotar, av vilka dylikt besvär fortfarande utgår, upphöra att

gälla,

dels ock att § 3 i samma lag skall erhålla följande ändrade lydelse:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 202.

§ 3.

Länsstyrelse i län, varest ett eller liera effektiva rusthåll eller rotar

vid truppförband eller båtsmanshållet finnas, skall första gången år 1922

lör åren 1922—1926 samt därefter år 1926 och vart femte följande år,

varje gång för de närmast kommande fem åren, i enlighet med av Kungl.

Maj:t utfärdade närmare föreskrifter bestämma rustnings- och roteringsbesvärens

värde för det i § 1 angivna ändamål beträffande samtliga inom

länet befintliga rusthåll eller rotar, därvid särskilt värde skall fastställas

för varje rusthåll eller rote.

Besvär över länsstyrelses beslut i fråga, som ovan sägs, må anföras

hos kammarkollegiet före klockan tolv å sextionde dagen från det beslutet

gavs, och må över kammarkollegiets beslut besvär anföras hos Konungen

före klockan tolv å sextionde dagen från det kollegiets beslut gavs.

Länsstyrelses beslut rörande rustnings- eller roteringsbesvärs värde

värde genom länsstyrelsens försorg ofördröjligen delgivet advokatfiskalen

i kammarkollegiet, vilken äger att mot beslutet föra talan för bevarande

av kronans rätt.

Underrättelse om att länsstyrelse eller kammarkollegiet meddelat beslut

angående rustnings- eller roteringsbesvärs värde och om tiden då

det skett skall genom myndighetens försorg ofördröjligen införas i allmänna

tidningarna och i tidning inom orten samt med posten sändas

till enskild part.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1922.

dels och medgiva

a) att, därest vid uppskattning av rustnings- och roteringsbesvär

erfordras, att länsstyrelse biträdes av särskild sakkunnig, härav föranledda

utgifter må bestridas av vederbörande anslag till ersättning för

rustning och rotering, och

b) att — utan hinder av vad i § 3 av lagen den 2 december 1892

angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären stadgas om bestämmande

vart tionde år, varje gång för de närmast följande tio åren, av

rustnings- och roteringsbesvärens värde för det i § 1 av samma lag

angivna ändamål — de genom kungörelsen den 31 december 1909 angående

ny uppskattning av rustnings- och roteringsbesvären vid vissa

truppförband för en tid av tio år, räknat från början av år 1910, fastställda

värden må gälla jämväl under år 1921.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 202.

21

Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition hava

framställningar i ämnet gjorts i två inom andra kammaren väckta motioner,

nämligen nr 274 av herr Karl Magnusson i Skövde och nr 275 av

herr Bernhard Nilsson i Landeryd m. fl. Uti dessa motioner har hemställts

av herr Magnusson:

att riksdagen måtte för sin del uttala, att Eders Kungl. Maj:t vid

utfärdande av närmare föreskrifter för bestämmande av rustnings- och

roteringsbesvärens värde måtte förordna, dels att vid värderingen hänsyn

tages till eventuell nybyggnadsplikt, så att åtminstone någon ersättning

därför beredes åt rust- och rotehållarna, dels att dessa genom någon

sin sakkunniga representant lämnas tillfälle att direkt deltaga vid uppskattningen

av rustnings- och roteringsbesvärets värde.

av herr Nilsson in. fl.:

att riksdagen måtte i motiveringen till sitt beslut i anledning av

ifrågavarande proposition göra ett uttalande därom, att i sådana fall,

då rusthåll eller rote varit skyldig att tillhandahålla torp, men genom

skriftligt avtal med vederbörande emot vederlag befriats härifrån, vid

den uppskattning som sker 1922 jämväl värdet av dylikt vederlag skall

beräknas ändock att avtal därom träffats efter den 31 december 1919,

dock högst till ett belopp av 200 kronor per år.

Uti § 1 av lagen den 2 december 1892 angående lindring i rustnings-

och roteringsbesvären stadgas, att i nämnda besvär skall, på

sätt i lagen närmare angives, lindring äga rum att årligen utgå under

åren 1893—1903 med vissa procent av dessa besvärs uppskattade värde

samt från och med år 1904 med hela beloppet av samma värde. Sedan

därefter i § 2 angivits, till vilka värden prestationerna för varje rusthåll

eller rote skulle vid uppskattning av rustnings- och roteringsbesvären

för det i § 1 angivna ändamål bestämmas dels vid båtsmanshållet dels

ock för tiden intill år 1900 vid rust- och rotehållet i övrigt, föreskrives

i § 3 bland annat följande: År 1899 och därefter vart tionde år, varje

gång för de närmast följande tio åren, bestämmer Konungen rustningsoch

roteringsbesvärens värde för det i § 1 angivna ändamål efter föregående

utredning av en för varje landstingsområde, inom vilket finnas

rusthåll eller rotar, tillhörande regemente eller kår, på visst sätt utsedd

nämnd och utlåtande av vederbörande landsting, dock att, där inom ett

Motioner.

Riksdagens

nttalar.de.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 202.

landstingsområde antalet rusthåll eller rotar vid samma regemente eller

kår understiger femtio, beträffande dessa icke erfordras något yttrande av

nämnd. Efter det nämndernas förslag avgivits och vederbörande landstings

yttranden inhämtats, bestämmas ifrågavarande värden till ett för

varje rusthåll eller rote vid samma regemente eller kår i fullt tiotal av

kronor angivet, lika belopp.

I enlighet med stadgande i § 13 av förenämnda lag att de ytterligare

bestämmelser, som för tillämpning av föreskrifterna i lagen

kunna finnas erforderliga, meddelas av Konungen, har i kungörelse

den 23 juli 1897 föreskrivits, bland annat, att vederbörande länsstyrelse

skall vidtaga åtgärder för utseende av uppskattningsnämnd,

att nämnden skall sammanträda första gången år 1898 och därefter

vart tionde år senast under förra hälften av juli månad, samt att det

åligger vederbörande länsstyrelse att efter mottagandet av de vid

nämndens sammanträde förda protokoll däröver inhämta landstingets yttrande

samt till Kungl. Maj:t före den 15 oktober ovan angivna år insända

landstingets yttrande jämte eget utlåtande och övriga handlingar

i ärendet.

Sedan genom kungörelse den 31 december 1909 värdena å rustningsoch

roteringsbesvären fastställts för tidsperioden 1910—1919, förordnade

Eders Kungl. Maj:t, efter riksdagens därtill lämnade medgivande, genom

kungörelse den 19 mars 1920, att de sålunda fastställda värdena finge

gälla jämväl under år 1920. För innevarande år hava några värden

ännu icke blivit fastställda.

Det av Eders Kungl. Maj:t framlagda lagförslaget avser dels att ett

individuellt värde skall fastställas för varje särskild rote eller rusthåll, dels

att nämnda värden, i anseende till de inträdda osäkra prisförhållandena,

skola erhålla en giltighetstid av fem år i stället för tio år, dels ock att

den nuvarande ordningen för uppskattning av värdet av besvären förenklas

därhän, att det överlämnas åt länsstyrelserna att, i enlighet med

av Eders Kungl. Maj:t utfärdade närmare föreskrifter, bestämma värdena

i fråga, med rätt för såväl enskilda rust- och rotehållare som kronan att

fullfölja talan mot länsstyrelsernas beslut.

Då den nya anordningen är avsedd att tillämpas först från och

med år 1922, har Eders Kungl. Maj:t vidare föreslagit, att de genom

kungörelsen den 31 december 1909 för åren 1910—1919 fastställda

värdena å rustnings- och roteringsbesvären skola, i likhet med vad som

beslutats för år 1920, gälla jämväl för innevarande år.

Slutligen har Eders Kungl. Maj:t begärt riksdagens medgivande att

från vederbörande anslag till ersättning för rustning och rotering bestrida

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 202.

sådana utgifter, som kunna föranledas därav, att länsstyrelse vid uppskattning

av rustnings- och roteringsbesvär biträdes av särskild sakkunnig.

Att nu gällande föreskrifter rörande uppskattning av värdet av rustnings-

och roteringsbesvären icke äro tillfredsställande samt att eu revision

av samma föreskrifter erfordras för möjliggörande av en rättvis

uppskattning av kostnaderna för ifrågavarande besvärs fullgörande, torde

genom den i ärendet förebragta utredningen vara till fullo ådagalagt.

Vid sådant förhållande och då den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna ordningen

för uppskattningen av värdet av besvären icke blott innebär eu

avsevärd förenkling i det hittills tillämpade förfarandet utan jämväl synes

på ett bättre sätt än nu är fallet tillförsäkra vederbörande rust- och rotehållare

ersättning för dem påvilande kostnader, har riksdagen funnit

sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts i ämnet framställda förslag.

Enligt lagförslaget skall det ankomma på Eders Kungl. Maj:t att

utfärda närmare föreskrifter för bestämmande av rustnings- och roteringsbesvärens

värde. Dessa föreskrifter avse dels formen för verkställande

av den förberedande utredning, som bör föregå länsstyrelsernas beslut,

dels vissa allmänna grunder för värdesättningeu. Då de i ovannämnda

motioner i förevarande hänseende framhållna synpunkterna synas riksdagen

beaktansvärda, torde behörig hänsyn härtill böra tagas vid utfärdandet

av berörda närmare föreskrifter.

Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag att de genom kungörelsen den 31

december 1909 för åren 1910—1919 fastställda värdena må gälla jämväl

under år 1921 ävensom att vederbörande anslag till ersättning för rustning

och rotering må tagas i anspråk för gäldande av vissa med uppskattningen

förenade kostnader har riksdagen icke något att erinra.

På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att. riksdagen

bifallit Eders Kungl. Maj:ts i px-opositionen nr 86 framlagda förslag.

Stockholm den 18 maj 1921.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.