Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar.

1921-01-27 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1921:21, Skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 21.

Nr 21.

Godkänd av första kammaren den 27 januari 1921.

Godkänd av andra kammaren den 27 januari 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade

ändringar i rikets grundlagar.

(Konstitutionsutskottets memorial nr 4 p. 7.)

Till Konungen.

Sedan 1919 års lagtima riksdag i anledning av Eders Kungl.

Maj:ts propositioner nr 354 och 358 till nämnda riksdag antagit såsom

vilande förslag till ändrad lydelse av §§ 6, 7, 9, 16, 19, 21 och 24 riksdagsordningen

och till övergångsstadgande däri, har riksdagen vid numera

företagen slutlig prövning för sin del godkänt och antagit berörda

förslag.

Enligt de av riksdagen sålunda fattade beslut skulle förenämnda

grundlagsparagrafer och övergångsstadgande i nedanskrivna delar erhålla

följande lydelse:

§ 6.

1. Första kammarens ledamöter skola till ett antal av etthundrafemtio

väljas av landstingens ledamöter och särskilt utsedda elektorer för

de städer, som ej deltaga i''landsting. Valet gäller för en tid av åtta år,

räknade från januari månads början året näst efter det, under vilket

valet skett.

2. För val till första kammaren är riket indelat i valkretsar. Stockholms

stad och Göteborgs stad utgöra var för sig en valkrets. Annan

stad, som ej deltager i landsting, tillhör samma valkrets som det landstingsområde,

vari staden förut ingått. Flera landstingsområden kunna sammanföras

i en valkrets; men ej må landstingsområde delas å skilda valkretsar.

Indelningen i valkretsar innehalles i vallagen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 21.

15

3. För varje valkrets våljes efter folkmängden inom dess område en

riksdagsman för varje fullt tal, motsvarande en etthundrafemtiondel av

rikets folkmängd.

4. Därest det antal riksdagsmän, som med tillämpning av stadgandet

i 3 mom. bör utses, icke uppgår till etthundrafemtio, skola,

för ernående av detta antal, de valkretsar, vilkas folkmängd mest

överskjuter de tal, som enligt samma mom. äro bestämmande för riksdagsmännens

antal inom valkretsarna, vara berättigade att vardera välja

ytterligare en riksdagsman.

5. Det antal riksdagsmän, varje valkrets enligt ovan angivna grunder

äger utse, bestämmes vart tionde år av Konungen; dock må vad sålunda

bestämmes icke lända till inskränkning i vald riksdagsmans rätt att

under föreskriven tid utöva riksdagsmannakallet.

6. Äro icke, då tillämpning skall ske av den i 5 mom. nämnda

bestämmelse, så många ledigheter inom kammaren, att valkretsar, för

vilka ökning av antalet riksdagsmän bör äga rum, kunna samtidigt

komma i åtnjutande av rättigheten att välja fullt antal riksdagsmän, skall,

i avseende å ordningen för sagda rättighets utövning dessa valkretsar

emellan, gälla till efterrättelse: att valkretsar, för vilka tillökningen i

riksdagsmännens antal är grundad på stadgandena i 3 mom., äga företräde

framför valkretsar, för vilka sådan tillökning härleder sig från

föreskrifterna i 4 mom.; att bland sådana valkretsar, vilka på grund av

stadgandena i 3 mom. äga välja ökat antal riksdagsmän, den har företrädet,

för vilken detta antal är störst, eller, om antalet är lika för

två eller flera valkretsar, den bland dem, vars folkmängd mest överskjuter

de tal, som enligt samma mom. äro bestämmande för riksdagsmännens

antal inom valkretsarna; att bland sådana valkretsar, vilka jämlikt

4 mom. äga utse ökat antal riksdagsmän, företrädet tillkommer den,

för vilken det i samma mom. omnämnda folkmängdsöverskott är störst;

samt att i de fall, där folkmängdsöverskottet, såsom lika stort för två

eller flera valkretsar, ej kan tjäna till grund för bestämmande av företrädet

dem emellan, detta skall avgöras genom lottning inför chefen

för det departement, till vilket justitieärendena höra, i närvaro av tre

bland fullmäktige i rikets bank och tre bland fullmäktige i riksgäldskontor.

7. Tillhöra flera landstingsområden samma valkrets och är i något av

områdena landsting smännens antal större än som skolat utses, därest den för

annat landstingsområde inom valkretsen vid landstingsmannaval gällande

grund blivit tillämpad, då skola ej flera av landsting smännen i förstnämnda

område deltaga i valet av riksdagsmän än att valmännens antal svarar

opaginerad Kontrollera mot PDF

1(5

Riksdagens skrivelse Nr 21.

mot nyssberörda grund; och skall förty, då riksdagsmannaval för valkretsen

skall förrättas, landstinget i det område till sådant antal bland tingets ledamöter

utvälja dem, som skola deltaga i riksdagsmannavalet. Val, varom i

detta mom. stadgas, sker proportionellt enligt de närmare grunder, som av

Konungen och riksdagen gemensamt stiftad lag bestämmer. Varder landstingsman,

som blivit utsedd till valman, förhindrad att fullgöra uppdraget,

inkallas suppleant i den ordning, som beträffande förhinder för landstingsman

i allmänhet gäller.

8. De i 1 mom. omförmälda elektorer utses för Stockholms stad och

Göteborgs stad till lika antal med stadsfullmäktige samt för annan stad, som

ej deltager i landsting, till det antal, som efter folkmängden i staden eller i

de särskilda valkretsar, vari den för valet må vara indelad, svarar mot den

beträffande landstingsmannaval i allmänhet gällande grund.

9. Valrätt vid elektorsval tillkommer envar i kommunens allmänna

angelägenheter röstberättigad från och med kalenderåret näst efter det, varunder

han uppnått tjugusju års ålder. Valen åro omedelbara och, där två

eller flera elektorer skola utses, proportionella. Varje röstande har lika röst.

Vid val av elektorer skola jämväl utses suppleanter för dem. Närmare bestämmelser

om elektorsval meddelas i vallagen.

10. Till elektor må endast den utses, som själv vid elektorsvalet äger

rösträtt.

Elektor kan ej vara:

den som står under förmynderskap eller som är i konkurstillstånd;

den som är förklarad ovärdig att i rikets tjänst vidare nyttjas eller

eljest på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän befattning

eller genom utslag, vilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till

straffpåföljd, varom sist förmäles, eller den som år ställd under framtiden

för brott, vilket kan medföra sådan påföljd;

den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.

För valbarhet till suppleant erfordras samma egenskaper som för valbarhet

till elektor.

11. Omfattar valkrets för val av ledamöter i första kammaren flera

län eller delar av flera län, åligger Konungens befallning shav ande i det av

dessa län, som Konungen bestämmer, att med allt, som med valet har samband,

taga den befattning, som enligt vad därom är stadgat tillkommer Konungens

befallning shav ande.

§ 7.

1. Valkretsarna indelas i åtta grupper. Denna indelning fastställes

i vallagen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 21.

17

2. Varje år under september månad skall inom en av de i 1 mom.

nämnda grupper förrättas val för nästföljande åttaårsperiod. Vilken ordning

härvid skall iakttagas mellan grupperna, därom stadgas i vallagen.

3. Har Konungen — — — utgången av den åttaårsperiod, för

vilken — — — tillhör.

4. Har i en valkrets riksdagsman avgått före åttaårsperiodens slut,

---i vallagen sägs. Skall---återstående tiden.

5. Skall plats, när åttaårsperioden---värde under åttonde

året av sagda period, löpande -åttaårsperiod för samma valkrets.

6. Har i en valkrets riksdagsman avgått före åttaårsperiodens slut,

— — — till årets slut.

§ 9.

Till ledamöter i första kammaren kunna endast väljas män och

kvinnor, som uppnått---sin befattning.

§ 16.

Valrätt tillkommer en var man och kvinna, som är svensk undersåte

och senast under nästföregående kalenderår uppnått tjugutre års ålder.

Valrätt må dock ej utövas av:

a) den som står under förmynderskap eller

som är i konkurstillstånd;

b) den som är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig

försörjning;

c) den som är från valrätten utesluten på grund av ådömd straffpåföljd;
d)

värnpliktig, som icke fullgjort de honom till och med utgången

av sistförflutna kalenderåret åliggande värnpliktsövningar.

Till efterrättelse---inträffar.

§ 19.

Till ledamöter i andra kammaren kunna endast utses män och kvinnor,

som äga valrätt — — — någon av dessa.

§ 21.

Riksdagsman — — — lagtima riksdagar.

Kvinna är berättigad att avsäga sig riksdagsmannauppdrag, även om

icke något av nu nämnda skäl är för handen.

Avsägelse---Konungens befallningshavande.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 16—22.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 21.

§ 24.

Rösträtt må ej utövas av annan valberättigad än den, som vid valtillfälle

personligen sig inställer; dock att dels sådan valberättigad, som

genom frånvaro från valdistriktet till följd av yrkes- eller tjänsteförpliktelse

är förhindrad att personligen inställa sig vid valtillfället, må, i den utsträckning

och under de villkor, som stadgas i vallagen, utan sådan inställelse avgiva

valsedel, dels ock make må, i den ordning, som stadgas i nyssnämnda

lag, avgiva valsedel genom andra maken, därest denna är röstberättigad.

Övergångsstadgande.

Det år, varunder lagtima riksdag först sammanträder efter nya val i

hela riket till andra kammaren, förrättade efter den 1 april 1919, kallas här

nedan första valåret.

Riksdagsmayi i första kammaren, som är vald med tillämpning av de

före första valåret gällande stadganden, äger ej med sin befattning fortfara

längre än till utgången av nämnda år. Inträffar dessförinnan ledighet, skall

sådan, med tillämpning av nyssnämnda stadganden, fyllas för den återstående

tiden.

Val till första kammaren skall i hela riket förrättas under första

valåret i september månad i den ordning, som för val, grundat på stadgande''na

i 7 § 2 mom., är föreskriven. För den grupp av valkretsar, vilken är

den första enligt den i vallagen mellan grupperna stadgade ordning, gäller

valet de åtta åren närmast efter första valåret, men för annan grupp för

tiden från och med året närmast efter första valåret till ingången av gruppens

närmaste åttaårsperiod.

Förordnar Konungen om nya val till första kammaren, innan val i

åttonde gruppen förrättats för åttaårsperiod, skola de nya valen gälla för

grupp, som valt för åttaårsperiod, till periodens utgång och för annan grupp

till början av dess första åttaårsperiod.

Före ingången av september månad första valåret meddelar Konungen

bestämmelse om antalet riksdagsmän i första kammaren för varje valkrets

efter vad i 6 § 5 mom. sägs.

Sedan riksdagen därjämte, såsom i särskild skrivelse kommer att

för Eders Kungl. Maj:t anmälas, till slutligt avgörande förehaft och antagit

ett från 1920 års riksdag vilande, av Eders Kungl. Maj:t i en till

nämnda riksdag avlåten proposition, nr 328, framställt förslag till ändrad

lydelse av §§ 21 och 22 riksdagsordningen, kommer emellertid § 21

riksdagsordningen att erhålla följande lydelse:

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 21.

19

§ 21.

Vill ledamot av andra kammaren befattningen sig avsäga, äger han

det göra vid valtillfället eller sedermera, mellan riksdagarna, hos Konungens

befallningshavande.

Stockholm den 27 januari 1921.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 22.

Godkänd av första kammaren den 27 januari 1921.

Godkänd av andra kammaren den 27 januari 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade

ändringar i rikets grundlagar.

(Konstitutionsutskottets memorial nr 4 p. 8.)

Till Konungen.

Det jämlikt § 64 riksdagsordningen från 1920 års riksdag vilande

av Eders Kungl. Maj:t framställda förslag till ändrad av §§ 6 och 7

successionsordningen har riksdagen numera förehaft till slutligt avgörande

och antagit, i följd varav nämnda paragrafer erhållit följande lydelse:

§ 6.

Prinsessor av det kungliga huset må ej träda i gifte utan Konungens

vetskap och samtycke.

§ 7.

Tronföljaren må ej anträda resa utrikes utan Konungens vetskap och

samtycke.

Stockholm den 27 januari 1921.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.