Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.is propositioner dels med förslag till lag om ströängars indragande till kronan m. m., dels ock angående anslag till bestridande av kostnader för ströängars indragande till kronan.

1921-05-20 · 19 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 18 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1921:221, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.is propositioner dels med förslag till lag om ströängars indragande till kronan m. m., dels ock angående anslag till bestridande av kostnader för ströängars indragande till kronan.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 221.

1

Nr 221.

Godkänd av första kammaren den 20 maj 1921.

Godkänd av andra kammaren den 20 maj 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.is

propositioner dels med förslag till lag om ströängars

indragande till kronan m. m., dels ock angående anslag

till bestridande av kostnader för ströängars indragande

till kronan.

(Sammansätta andra lag- och jordbruksutskottets utlåtande nr 1.)

Till Konungen.

Genom en den 18 mars 1921 dagtecknad proposition, nr 199,

har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda, i

statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga

vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ströängars indragande till kronan;

2) lag huru förhållas bör med ströängar vid ägostyckning inom

Västerbottens eller Norrbottens läns lappmark; samt

3) lag om förbud mot avsöndring av ströängar inom Västerbottens

eller Norrbottens läns lappmark.

Genom en samma dag dagtecknad proposition, nr 245, har Eders

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till bestridande av kostnaderna för

ströängars indragande till kronan under nionde huvudtiteln å extra stat

för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 250,000 kronor.

Under hänvisning till vad som anförts i sammansatta andra lagoch

jordbruksutskottets, av riksdagen godkända utlåtande nr 1, varav

ett tryckt exemplar härvid fogas, får riksdagen anmäla,

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 221—222. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 221.

A) att Eders Kungl. Maj:ts i propositionen nr 199 innefattade lagförslag

icke kunnat av riksdagen i oförändrat skick bifallas, men att

riksdagen i anledning av samma proposition för sin del antagit följande

1) Lag

om ströängars indragande till kronan.

I. Allmänna bestämmelser.

1 §’

Med ströängar förstås i denna lag ägor, som hemman eller nybygge

i Västerbottens eller Norrbottens läns lappmark vid avvittring

fått sig tillsvidare tillagda å kronomark.

2 §•

Ströängar skola efter ty i denna lag stadgas indragas till kronan.

3 §•

Denna lag skall icke äga tillämpning å ströängar inom Västerbottens

läns lappmark, vilka tillhöra fastighet, som, enligt vad särskilt

är stadgat, kan bliva föremål för tilläggsavvittring, ej heller å ströängar,

tillhörande fastighet inom Karesuando socken eller inom Gällivare, Jokkmokks

eller Arjeplogs socken belägen by eller fastighet, vars samtliga

ägor ligga ovan odlingsgränsen.

4 §‘

Består fastighet, som tillkommit genom jordavsöndring, uteslutande

av en eller flera ströängar, inbegripas dylika ängar icke under stadgandet

i 2 §.

5 §-

Under stadgandet i 2 § inbegripes icke äng eller del därav, som,

innan förrättning enligt denna lag å fastigheten företages, blivit försatt

i sådant odlat skick, att den kan för framtiden brukas såsom åker.

Ströäng, som, änskönt ej odlad, i befintligt skick kan med fördel

iråu fastigheten brukas till årlig slåtter, vare ej heller inbegripen

under 2 §.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 221.

3

6 §•

År ströäng, som, enligt vad här förut är stadgat, skulle vara

underkastad indragning, belägen i omedelbar närhet av äng, som jämlikt

5 § är från indragning undantagen, varde ock den förra ängen

eller viss del därav undantagen, i den mån sådant prövas nödigt för

vinnande av lämplig ägoanordning.

För ernående av dylik ägoanordning må ock äng, som enligt

senare stycket av 5 § skulle bibehållas under fastighet, eller del av

sådan äng indragas till kronan.

7 §•

Vederlag för ströängar, som indragas till kronan, skall utgå medelst

bekostande av odling å den fastighet, vartill ängarna höra. Odlingen

skall vara sådan, att därigenom kan åt fastigheten beredas höavkastning

till samma myckenhet, som vid uppskattning enligt denna lag beräknas

kunna skördas å ängarna.

Har vid laga skifte mark, som i skifteshandlingarna betecknats

såsom avrösningsjord, upptagits bland ströängar, skall å marken sättas

visst värde i penningar och odlingen bestämmas så, att kostnaden därför

motsvarar värderingsbeloppet.

Ingår i ströäng område, som vid skifte betecknats såsom impediment,

tillfälle det kronan utan ersättning.

8 §■

Fråga om ströängars indragande till kronan och bestämmande av

vederlag för dem skall företagas till handläggning av en särskild nämnd,

kallad ströängsnämnd.

Nämnden skall bestå av en lantmätare, vilken förordnas av

Konungen, samt en jordbrukskonsulent eller annan person med jämförlig

utbildning och en person, som, utan att behöva äga dylik utbildning,

besitter praktisk insikt i lappmarkernas jordbruksförhållanden,

vilka sistnämnda ledamöter förordnas, den förre av länsstyrelsen och

den senare av länets hushållningssällskaps förvaltningsutskott.

9 §■

Konungen bestämmer för varje år antalet av de ströängsnämnder,

som skola tillsättas, samt anvisar åt varje nämnd visst verksamhetsområde.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 221.

10 §.

Lantmätaren har att leda ströängsnämndens sammanträden och

därvid föra protokoll, innefattande redogörelse för vad under förrättningen

förekommit. Protokollet bör vid varje sammanträdes slut uppläsas

för närvarande sakägare.

11 §■

Stanna ströängsnämndens ledamöter i olika meningar, gälle vad

de flesta säga. Har var sin mening, gälle lantmätarens.

12 §.

Mot ledamot i ströängsnämnd gälle de jäv, som i avseende å laga

skifte äro stadgade för lantmätare eller god man.

Anmäles vid förrättningen jäv, meddele ströängsnämnden beslut

däröver.

Ogillas framställt jäv, skall, utan hinder av jävet, förrättningen

fortgå.

Finnes jäv lagligen grundat, varde förrättningen avbruten, och

tillkännagive lantmätaren förhållandet för länsstyrelsen, som har att vidtaga

åtgärd för annan ledamots förordnande.

År någon missnöjd med beslut, varigenom jäv-mot förrättningsman

ogillas, äge han inom trettio dagar från det beslutet meddelades

till ordföranden i ägodelningsrätten ingiva besvär, åtföljda av utdrag

av protokollet i vad det avser överklagade beslutet. Klaganden stånde

ock öppet att på eget äventyr med posten insända besvären till ordföranden

så tidigt, att de komma honom till hända före sagda tids utgång.

Ordföranden i ägodelningsrätten meddele skyndsamt beslut angående jävet,

över dylikt beslut må ej klagan foras.

13 §.

Särskild förrättning enligt denna lag varde hållen för varje fastighet,

vilken behörigen utbrutits eller efter sämjedelning bildar särskild

brukningsdel. Åro ströängår gemensamma för två eller flera i övrigt

skilda fastigheter, varde gemensam förrättning hållen för dessa. Finner

ströängsnämnd eljest särskilda omständigheter föranleda, att förrättning

äger rum i ett sammanhang för flera fastigheter, må nämnden därom

besluta.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 221.

Ändå att fastigheten är sådan, som i 4 § avses, varde förrättning

därå enligt denna lag hållen för meddelande av förklarande om dithörande

ängars undantagande från indragning.

14 §.

Om ungefärliga tiden för förrättning, som ströängsnämnd har att

företaga å fastighet, skall lantmätaren minst fjorton dagar förut låta

uppläsa kungörelse i kyrkan i den församling, där fastigheten är belägen.

Därjämte åligger lantmätaren att minst tjugo dagar före den

beräknade tiden för förrättningen med posten avsända kallelse till den,

som enligt senaste mantalslängd eller eljest tillgängliga upplysningar

i egenskap av ägare innehar fastigheten; dock vare, där denne icke har

känt hemvist inom riket eller han vistas utom riket, sådan kallelse icke

erforderlig.

Då ecklesiastikt hemman beröres av förrättning, som här avses,

göre lantmätaren i god tid hos länsstyrelsen anmälan därom, i syfte

att allmänt ombud må förordnas att vid förrättningen bevaka hemmanets

rätt.

15 §.

Vid uppskattning av ströängars avkastning har ströängsnämnden

att beräkna myckenheten av det hö, ängarna i befintligt skick i medeltal

årligen kunna lämna. Beträffande ströäng, som i skifteshandlingar

eller, där skifte ej ägt rum, i avvittringshandlingar betecknats såsom

ägnad för röjning, ängsvattning eller vattenavtappning men varå sådant

arbete ej kommit till stånd, skall avkastningen beräknas till en femtedel

av vad marken efter dess iordningsställande kan anses komma att lämna.

16 §.

Till ledning vid den i 15 § avsedda beräkning av ströängars höavkastning

skall tjäna den uppskattning, som skett vid avvittringen;

dock må avvikelse därifrån äga rum i den mån sådant föranledes av

innehållet i skifteshandlingar, kreatursantalet vid gården eller andra

omständigheter. Ströängsnämnden äge, då särskild anledning därtill

föreligger, att för höavkastningens beräknande företaga besiktning av

ängarna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 221.

17 §•

Då, efter ty i 7 § sägs, värdet av ströäng skal] beräknas i penningar,

må det ej i något fall sättas högre än till femton kronor för

hektar räknat.

18 §.

Ströängsnämnden tillkommer att utse området för den odling, som

skall av kronan bekostas.

Till odlingsområde må utses antingen mark inom fastighetens

egentliga ägoområde eller till fastigheten hörande ströäng eller ock

kronomark, däri inbegripen äng, som ströängsnämnden finner böra från

annan fastighet indragas till kronan.

19 §.

Varder av fastighetens ägare viss mark inom fastighetens egentliga

ägoområde anvisad till odlingsområde, skall denna anvisning följas, därest

antingen kostnaden för områdets odlande och första gödslande understiger

två tredjedelar av det belopp, som, på sätt i 20 § sägs, varder

bestämt såsom det högsta, vartill i något fall dylik kostnad må uppgå,

eller ock odlingsområdets förläggande till annan plats än den anvisade

icke skulle medföra nämnvärd minskning i den kostnad, som skall av

kronan gäldas.

20 §.

Där ej till odlingsområde utses mark, som av fastighetens ägare

anvisas, skall vid dess utväljande iakttagas:

att odlingsområde ej i något fall må förläggas så, att avståndet

från boplats, därifrån det skall brukas, överstiger fem kilometer, efter

framkomlig väg räknat;

att till odlingsområde ej må utses mark utanför fastighetens egentliga

ägoområde, med mindre sådant länder fastigheten till fördel och

icke föranleder olämplig ägoanordning för kronan;

att mark, vars odlande skulle medföra betydande kostnad, ej må

ifrågakomma, så framt annan mark står till buds, som kan odlas för

väsentligen mindre kostnad; samt

att mark, å vilken torrläggning eller annat arbete för uppodling

till åker ägt rum, innan förrättning å fastigheten företages, ej må ifrågakomma,

med mindre ägaren lämnar sitt medgivande därtill eller annan

mark ej finnes att tillgå.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 221.

7

På Konungen ankommer att tid efter annan fastställa ett belopp

såsom det högsta, vilket i något fall må, för hektar räknat, utbetalas

enligt denna lag såsom kostnad för områdes odlande och första gödslande;

och må mark, vars iordningsställande skulle medföra högre kostnad,

ej utses till odlingsområde, med mindre ägaren åtager sig att svara

för den del av kostnaden, som överstiger sagda belopp.

I övrigt skall vid odlingsområdes utväljande tillses, vad som är

för fastigheten lämpligast.

21 §.

För bestämmande av omfattningen av mark, som för ernående av

den enligt 7 § erforderliga höavkastningen bör utläggas såsom odlingsområde,

har ströängsnämnden att till viss myckenhet, lägst ettusensjuhundra

kilogram och högst tretusen kilogram för hektar, beräkna den

höavkastning, marken kan i odlat skick lämna. Varcter till odlingsområde

utsedd sådan fastigheten tillhörande mark, som redan begagnas

till slåtter, skall från den beräknade myckenheten avdragas vad som

enligt ströängsnämndens uppskattning motsvarar avkastningen av marken

i dess befintliga skick.

22 §.

Där till odlingsområde utses mark, å vilken torrläggning eller

annat arbete för uppodling till åker påbörjats, vare ägaren, efter ströängsnämndens

beprövande, berättigad till skälig ersättning av kronan

för det arbete, som å marken nedlagts.

23 §.

Där ströängar, som ifrågakomma till indragning, hava den beskaffenhet

och det läge, att de väl lämpa sig att odlas och brukas under

den fastighet, dit de höra, skall ströängsnämnden tillse, huruvida fastigheten

efter ängarnas avträdande samt uppodlande av ifrågasatt odlingsområde

skulle hava i behåll till odling tjänlig mark, som kan efter verkställd

odling lämna en avkastning, motsvarande den från ängarna beräknade

och hälften därutöver. Skulle så ej vara fallet, skall av kronomark,

som är tjänlig till odling och väl lämpar sig att brukas under fastigheten,

till denna läggas ett område av den omfattning, att från detsamma

och den i behåll varande odlingsmarken inom fastigheten kan efter verkställd

odling erhållas en avkastning, motsvarande den från ängarna beräknade

och hälften därutöver.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 221.

24 §.

Odlingsområde, som för fastigheten utses utanför dess egentliga

ägoområde, skall, såvitt ske kan, utläggas så, att det kommer att omfatta,

förutom vad som är avsett att odlas, jämväl därmed sammanhängande

mark, som ytterligare kan erfordras för områdets ändamålsenliga

brukande samt för bildande av regelbundna och tjänliga gränser.

Lag samma vare beträffande område av kronomark, som enligt

23 § tillägges fastigheten.

25 §.

Tillhöra ströängar två eller flera fastigheter samfällt utan att vara

dem emellan sämjedelade, skall, där så ske kan, å någon av ängarna

eller å annan för fastigheterna gemensam mark eller ock å kronomark

odlingsområde i enlighet med denna lag utläggas för fastigheterna samfällt.

Det i 20 § givna stadgandet, att odlingsområde ej må utläggas

på större avstånd än fem kilometer från boplats, varifrån det skall

brukas, äge i ty fall ej tillämpning, ej heller de i 23 § givna föreskrifter

om åliggande för ströängsnämnd att tillse, det fastighet efter

ängars avträdande har i behåll mark, som är tjänlig till odling.

26 §.

Finnes vid förrättning enligt denna lag, att odlingsområde ej står

till buds eller att vad som står till buds ej förslår till beredande åt

fastigheten av en höavkastning, till fullo motsvarande den, som ströängarna

kunna lämna, skola ängarna, i den mån deras avkastning således

ej kan ersättas genom odling, bibehållas åt fastigheten.

Står odlingsområde till buds men däremot icke sådant område, som

i 23 § avses, skola, i den mån det saknas, ströängarna bibehållas, där

ej fastighetens ägare yrkar, att de ändock indragas.

27 §.

Skola på grund av bestämmelserna i 26 § de till en fastighet

hörande ströängar allenast delvis indragas, tillkommer ströängsnämnden

att, efter ty prövas vara för fastigheten lämpligast, bestämma vad som

skall indragas och vad som skall åt fastigheten bibehållas.

28 §.

Kan torrläggningsarbete, som ifrågakommer för utläggande av

( odlingsområde, medföra märkbar inverkan å vattenförhållandena i vatten
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 221.

9

drag, sjö eller annan vattensamling, eller uppkommer fråga om arbetets

laglighet med hänsyn till inverkan å mark, som tillhör annan än den,

för vilkens räkning odlingsområde utlägges, skall frågan om torrläggningen

prövas i den ordning, som i vattenlagen finnes för sådant fall

stadgat; och skall förrättningen under tiden vila.

Finner ströängsnämnd i andra fall än som i första stycket avses,

att ifrågakommande torrläggningsarbete bör, såsom ländande till båtnad

för två eller flera fastigheters odlingsområden utföras i ett sammanhang,

skall envar av fastigheternas ägaie deltaga i arbetet i mån av den nytta,

som nämnden prövar kunna genom torrläggningen beredas fastigheten.

Nämnden tillkommer att med tillämpning härav mellan ägarna fördela

arbetet, så att envar av dem får sig anvisad viss del av arbetet, eller

ock, där det ej lämpligen kan ske, föreskriva, att arbetet skall utföras

av delägarna samfällt. Efter enahanda grunder har nämnden i tv fall

ock att meddela bestämmelser om underhållet av föreskriven anläggning.

29 §.

Ströängsnämnden har att uppgöra plan till den odling, som skall

av kronan bekostas. Sådan plan skall innefatta bestämmelse om sättet

för såväl utförande av odlingen, torrläggning däri inbegripen, som den

odlade markens första gödsling med erforderlig konstgödsel ävensom

detaljerad beräkning av kostnaderna för dessa åtgärder.

I planen skola angivas vilka arbeten skola anses motsvara hälften

av kostnaden. Där så lämpligen kan ske, skola dessa arbeten bestämmas

så, att efter deras utförande viss del av odlingsområdet är färdigt

att tagas i bruk.

30 §.

Över odlingsområde skall upprättas kartskiss och beskrivning, så

avfattade, att området lätt kan återfinnas, varjämte detsamma skall utstakas

å marken. År området beläget utanför fastighetens egentliga

ägoområde, skall det därjämte rörläggas samt fullständig karta med

beskrivning upprättas. Lag samma vare i fråga om område, som jämlikt

23 § förenats med fastigheten.

I planen upptagna diken skola, i den mån sådant erfordras, utmärkas

å marken.

Har ströäng allenast delvis indragits till kronan, skall rågång

mot den del av ängen, som bibehållits under fastigheten, å marken

utstakas och rörläggas samt karta med beskrivning över rågången

upprättas.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 221—222. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 221.

31 §.

Sedan alla vid förrättningen förekommande frågor blivit behörigen

utredda, skall ströängsnämnden avgiva utlåtande. Detta skall föredragas

å sammanträde med sakägarna, och varde därvid tillkännagivet

vad enligt 34 § skall iakttagas för fullföljande av talan'' mot nämndens

beslut.

Uppskov med förrättning må ej äga rum, med mindre sådant på

grund av sakens vidlyftighet eller andra tvingande omständigheter är

oundgängligen nödigt.

32 §.

Senast sex månader efter det förrättningen avslutats skall ett exemplar

av protokollet över densamma med därtill hörande handlingar utan

lösen bevisligen tillställas fastighetens ägare eller, om dennes vistelseort

ej är känd eller han vistas utom riket, någon som är boende å fastigheten

eller en av grannarna.

Avser förrättningen flera fastigheter, skola förrättningshandlingarna

tillställas den, som vid förrättningen utsetts att för gemensam räkning

mottaga desamma.

Då fråga är om ecklesiastikt hemman, skola förrättningshandlingarna

tillställas det allmänna ombudet.

Inom. den i första stycket angivna tid åligger det tillika lantmätaren

att översända samtliga till förrättningen hörande koncepthandlingar

till vederbörande revirförvaltare; och har denne att tillställa lantmätaren

bevis om mottagandet.

Bevis att förrättningshandlingarna blivit vederbörande tillställda

skall av lantmätaren översändas till ordföranden i ägodelningsrätten.

33 §.

Revirförvaltaren åligger att i vad kronans rätt angår granska förrättningshandlingarna

samt, där han finner sådant påkallat, å kronans

vägnar fullfölja talan mot förrättningen.

Förrättningshandlingarna skola, evad talan av revirförvaltaren fullföljes

eller icke, inom besvärstidens utgång av honom insändas till ordföranden

i ägodelningsrätten.

34 §.

Den som är missnöjd med ströängsnämnds utlåtande skall, vid äventyr

att detsamma eljest vinner laga kraft, inom sextio dagar efter hand
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 221.

11

lingarnas delfående ingiva besvär till ordföranden i ägodelningsrätten.

Klaganden stånde ock öppet att på eget äventyr med posten insända

besvären till ordföranden så tidigt, att de komma denne till hända före

sagda tids utgång.

35 §.

Hava besvär i enlighet med 34 §• inkommit till ordföranden i ägodelningsrätten,

utsätte han så snart lämpligen ske kan tid och ort för

ärendets handläggning samt kalle minst fjorton dagar före sammanträdet

rättens ledamöter, fastighetens ägare och revirförvaltaren ävensom allmänt

ombud, där sådant varit förordnat. Ordföranden äge tillika, där särskilda

omständigheter sådant påkalla, till rätten kalla förrättningslantmätaren,

så ock särskild sakkunnig till rättens biträde.

36 §.

Ägodelningsrätten sammanträder å plats, där sammanträde med

minsta kostnad för det allmänna och sakägare kan hållas. Syn på stället

må förrättas endast då ägodelningsrätten eller dess ordförande finner

det för ärendets prövning oundgängligen nödigt.

Kostnaden för ägodelningsrätten s sammanträde ävensom gottgörelse

åt förrättningslantmätare och sakkunnig, som till rätten kallas,

skola gäldas av allmänna medel.

37 §.

Över ägodelningsrättens utslag må ej klagan föras i annat hänseende

än såvitt fråga är huruvida och i vilken omfattning ströängar skola till

kronan indragas. Den som härutinnan är missnöjd med ägodelningsrättens

utslag äger att sist å sextionde dagen från den dag, utslaget gavs, till

ordföranden i ägodelningsrätten ingiva sina till Konungen ställda besvär.

Besvären skola vara avfattade i två exemplar vid äventyr att

klaganden eljest har att gälda lösen för avskrift å desamma.

Finner revirförvaltaren synnerliga skäl att påkalla sakens fullföljande

hos Konungen, har han att i god tid före besvärstidens utgång till

ombudsmannen och fiskalen hos domänstyrelsen ingiva skriftlig framställning

av sagda skäl ävensom ägodelningsrättens protokoll och utslag

samt handlingarna i ärendet; och skola dessa för sådant ändamål på

anmälan tillhandahållas honom av ordföranden. Har dylik framställning

gjorts, äger ombudsmannen, där även han finner synnerliga skäl till

klagan föreligga, å kronans vägnar fullfölja talan mot utslaget.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 221.

Hava besvär anförts av ombudsmannen, skola de av ordföranden

tillställas fastighetens ägare eller den, som enligt 32 § mottagit förrättningshandlingarna.

När besvär anförts av annan än ombudsmannen,

har ordföranden att låta besvären jämte övriga handlingar tillställas

ombudsmannen.

Efter det delgivning av besvären sålunda ägt rum, må till Konungen

ställd förklaring över besvären inom trettio dagar från delgivningen

till ordföranden ingivas eller med posten insändas. Sedan den förelagda

tiden tilländagått eller förklaring därförinnan inkommit, varde handlingarna

av ordföranden insända till Konungens nedre justitierevision.

38 §.

Då beslut om ströängars indragande äger laga kraft, skall ordföranden

i ägodelningsrätten därom meddela bevis, att biläggas förrätt''

ningshandlingarna och tecknas å karta, där sådan upprättats. Bevis om

beslutets laga kraft varde jämväl med posten av ordföranden tillställt

fastighetens ägare eller den, som enligt 32 § mottagit förrättningshandlingarna.

Ordföranden översände därefter handlingar och karta till lantmätaren;

och har denne att medelst utdrag ur handlingarna samt, där så erfordras,

kopia av kartan meddela domänstyrelsen nödig kännedom om ärendet.

39 §.

Utöver vad i 34—38 §§ finnes stadgat skall beträffande rättegång

i mål om ströängars indragande i tillämpliga delar gälla vad i avseende

å rättegången i skiftesmål är föreskrivet.

40 §.

Ströängar skola till kronan avträdas, då fyra år förflutit från det

laga kraft åkommit beslut om deras indragande. Dock må ströängsnämnden

för.särskilt fall, där synnerliga skäl föreligga, medgiva ytterligare

anstånd med högst fyra år.

Har ströäng eller del därav utsetts till odlingsområde för annan

fastighet, skall ängen avträdas, så snart laga kraft åkommit sagda beslut.

Agaren njute i sådant fall ersättning för mistad avkastning

under en tid av fyra år från avträdandet; och varde beloppet av sagda

ersättning bestämt av ströängsnämnden.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 221.

13

41 §.

Finnes lada å ströäng, som indrages, vare ägaren berättigad att

bortföra ladan. År den ej bortförd inom två år efter det ängen avträddes,

tillfälle den kronan utan lösen.

42 §.

Ersättning, som avses i 22 eller 40 §, skall av länsstyrelsen utbetalas,

så snart förrättningen vunnit laga kraft.

Annan odlingskostnad, som det åligger kronan att gälda, skall av

länsstyrelsen utbetalas med en femtedel, så snart beslutet om ängarnas

indragande äger laga kraft och fastighetens ägare anmäler sig ämna påbörja

odlingsarbetet, med två femtedelar, då fastighetens ägare med intyg

av nämndeman, ledamot i ägodeluingsrätt eller god man för lantmäteriförrättningar

eller ock två andra trovärdiga män styrker sig hava

i enlighet med uppgjord plan fullgjort så mycket av vad däri föreskrives

som motsvarar halva kostnaden, samt med återstående två femtedelar,

då med intyg av synemän, som länsstyrelsen på ansökan förordnat,

styrkes, att det föreskrivna är i sin helhet fullgjort.

43 §.

Belopp, som i enlighet med denna lag utgår i män av verkställda

arbeten, skall, utan att vara underkastat preskription, innestå för fastighetens

räkning, till dess arbetena utförts och avsynats.

44 §.

År fastighet, från vilken ströängar skola indragas, utarrenderad,

ankommer det, utan hinder av arrendeavtalet, på ägaren att utföra den

odling, som enligt ströängsnämndens beslut skall av kronan bekostas.

Har ägaren ej inom ett år från det förrättningen vunnit laga kraft påbörjat

odlingen, eller har han väl inom sagda tid påbörjat men ej inom

ytterligare två år fullbordat densamma, må länsstyrelsen på framställning

av arrendatorn efter ägarens hörande förklara arrendatorn berättigad att

i ägarens ställe utföra odlingen och uppbära innestående odlingskostnad.

45 §.

Har torrläggning, som skall utföras för flera fastigheter i ett sammanhang,

icke påbörjats inom ett år från det förrättningen vunnit laga

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 221.

kraft, eller bär arbetet väl inom sagda tid påbörjats men ej inom ytterligare

två år fullbordats, skall, på anmälan av någon bland ägarna,

länsstyrelsen föranstalta om arbetets utförande. Kostnaden varde avräknad

å vad som enligt 43 § innestår för den eller de fastigheters

räkning, vilkas ägare det tillkommit att utföra arbetet.

46 §.

Finnes på grund av särskilda omständigheter, som inträffat efter

det ströängsnämndens • utlåtande vunnit laga kraft, avvikelse från den

fastställda odlingsplanen erforderlig, må, på ansökan av fastighetens

ägare, länsstyrelsen -medgiva ändring i planen.

47 §.

Har genom laga kraft ägande beslut förklarats, att odling för

fastighet skall äga rum å område, som förut icke tillhör fastigheten,

eller att till denna skall läggas område, som i 23 § sägs, varde området

för framtiden inräknat i fastighetens ägovälde. .

48 §.

Ströängar, som enligt denna lag indragas till kronan, skola utan

rubbning i skattetal å fastighet, från vilken ängarna avträdas, tilläggas

kringliggande kronomark.

49 §.

Har förrättning enligt denna lag blivit kungjord på sätt i 14 §

sägs, må, intill dess ärendet blivit slutligen avgjort, laga skifte, hemmansklyvning

eller ägostyckning å fastigheten icke handläggas i sådana

delar, som äro beroende av indragningsfrågan, med mindre delningsförrättningen

fortskridit så långt, att lotterna blivit å marken utstakade.

Har, då kungörelse om förrättning enligt denna lag skall utfärdas,

laga delning påbörjats och fortskridit så långt som nyss är sagt, skall

med förstnämnda förrättning anstå, till dess delningen blivit fastställd.

50 §.

Då laga kraft ägande beslut om ströängars indragande till kronan

föreligger, vare ängarna fria från all rätt, som i avseende å dem förut

tillkommit annan; dock må nyttjanderätt och servitut äga bestånd till

dess ängarna avträdas till kronan. -

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 221.

15

Öl §.

Ängar, som vid förrättning enligt denna lag förklarats icke skola

indragas, vare sedermera ej underkastade indragning; och skola beträffande

sådana ängar de i skiftesstadgan givna bestämmelser om rågångar

och om ägoutbyten äga tillämpning.

52 §.

Den rätt, som enligt gällande bestämmelser tillkommer innehavare

av ströäng att av kronan erhålla virke till behövliga hägnader, hässjor

och hölador, skall beträffande ängar, som vid förrättning enligt denna

lag förklarats icke skola indragas, tillsvidare gälla.

53 §.

Vad i denna lag är stadgat om ägare av fastighet, skall, där

fastighet utgöres av nybygge, äga tillämpning å nybyggaren.

54 §.

Kostnad till ströängsnämnd samt till erforderlig hantlangning, så

ock andra utgifter för förrättning enligt denna lag ävensom ersättningtill.

synemän, som länsstyrelsen enligt 42 § förordnat, skola bestridas av

allmänna medel enligt föreskrifter, som meddelas av Konungen.

55 §.

Närmare bestämmelser om tillämpningen av denna lag meddelas

av Konungen.

II. Särskilda bestämmelser i fråga om ströängar, tillhörande fastighet,

varå ej idkas självständigt jordbruk, så ock beträffande hemmanslott,

som består uteslutande av en eller flera ströängar.

56 §.

Höra ströängar till fastighet, varå'' ej idkas självständigt jordbruk,

skall ersättning för ängarna utgå i penningar med belopp, vartill

ängarna varda av ströängsnämnden uppskattade. I dylikt fall skola

jämväl indragas sådana ängar, som eljest enligt 5 § må vid fastighet

bibehållas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 221.

Ersättning, varom här är sagt, må ej i något fall för hektar räknat

sättas högre än till åttio kronor för ströängar, som i befintligt skick

kunna brukas till årlig slåtter, och tjugu kronor för ströängar, som

ej kunna till sådan slåtter brukas.

57 §.

Vad i 56 § är föreskrivet skall jämväl äga tillämpning, då hemmanslott

består uteslutande av en eller flera ströängar; dock må med

hänsyn till hemmanslottens andel i samfällighet ersättningen kunna ökas

med högst femton procent av det värde, vartill själva ängarna skattas.

Ändå att samtliga till hemmanslotten hörande ägor i följd av indragningen

införlivas med kronomarken, skall, utan ändring av hemmanets

i jordeboken upptagna mantal, lotten i jordregistret bibehållas

såsom särskild fastighet. Ej må indragningen medföra ändring i lottens

ansvarighet för allmänna besvär och fordringar, som åtnjuta förmånsrätt

enligt 17 kaj:». 6 § handelsbalken. Däremot vare lotten, då laga

kraft ägande beslut om indragningen föreligger, fri från inteckning, som

däri meddelats.

58 §.

I fall, som i 56 eller 57 § sägs, äge fastighetens ägare påfordra

ströängarnas indragande enligt de i denna lag givna allmänna bestämmelser,

så framt han till odlingsområde anvisar mark, som är belägen

inom fastighetens egentliga ägoområde eller, där fråga är om hemmanslott,

bestående uteslutande av ströängar, å någon av ängarna och denna

mark finnes till odling lämplig.

59 §.

Utgår ersättning på sätt i 56 eller 57 § sägs och är fastigheten

intecknad, skall ägodelningsrättens ordförande, så snart laga kraft ägande

beslut om ströängarnas indragning föreligger, ombesörja, att å nästa

rättegångsdag under lagtima ting i inteckningsprotokollet antecknas, att

ängarna eller i fall, som avses i 57 §, hemmanslotten icke vidare besväras

av inteckningen.

60 §.

Ersättning, som utgår på sätt i 56 eller 57 § sägs, skall''av länsstyrelsen

utbetalas, så snart beslutet om ängarnas indragning äger laga

kraft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 221.

IT

Besväras fastigheten av sökt eller beviljad-inteckning för fordran

eller för avkomst eller annan förmån, som upplåtits att utgå av fastigheten,

eller kan fastigheten, jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken i ägarens

hand häfta för ogulden köpeskilling, må ersättningen icke till ägaren

utbetalas, med mindre han styrker, att vederbörande rättsägare lämnat

sitt medgivande därtill. Gitter fastighetens ägare ej visa sådant medgivande,

skall länsstyrelsen fördela beloppet mellan rättsägarna i den

ordning, som är stadgat för fördelning av köpeskilling för utmätningsvis

såld fast egendom.

Kallelse till sammanträde för fördelningen skall genom länsstjTelsens

försorg med posten sändas till fastighetens ägare samt inteckningshavare,

som äga rätt till betalning ur ersättningen. År inteckningshavare

okänd, läte länsstyrelsen införa kungörelse i allmänna tidningarna

och tidning inom orten minst fjorton dagar före sammanträdet.

61 §•

Utfaller vid fördelning enligt 60 § av ersättning för ströängar,

tillhörande fastighet, som avses i 57 §, likvid å intecknings huvudstol,

vare inteckningen till motsvarande belopp utan verkan.

62 §.

År i fall, som i 56 eller 57 § avses, fastigheten intecknad gemensamt

med en eller flera andra fastigheter, skola dessa icke häfta för

intecknat belopp, varför betalning utfallit vid fördelning av ersättning

för ströängarna.

63 §.

Har likvid utfallit å huvudstol av inteckning, som enligt 61 eller

62 § delvis är utan verkan, åligger det länsstyrelsen att, sedan fördelningen

blivit godkänd eller vunnit laga kraft, ofördröjligen därom göra

anmälan hos domaren och tillika insända fördelningslängden; och skall

å nästa rättegångsdag under lagtima ting om förhållandet göras anteckning

i intebkningsprotokollet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1922.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt Nr 221—222.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 221.

2) Lag

huru förhållas hör med ströängar vid ägostyckning inom Västerbottens

eller Norrbottens läns lappmark.

Med upphävande av lagen den 25 maj 1917 huru förhållas bör

med ströängar vid ägostyckning inom Västerbottens eller Norrbottens

läns lappmark förordnas som följer:

Höra till fastighet inom Västerbottens eller Norrbottens läns lappmark

ängar utom fastighetens egentliga ägoområde (ströängar) och sökes

hos länsstyrelsen tillstånd till ägostyckning, varigenom skulle bildas en

eller flera lotter, som jämlikt bestämmelserna i 3 § av lagen den 25

juni 1909 om inskränkning i rätten^ att erhålla ägostyckning äro att

anse såsom tjänliga för jordbruk, må ej tillstånd meddelas, med mindre

ängarna äro avsedda att läggas till sådan lott.

Vad sålunda är stadgat äge dock ej tillämpning å ängar, som vid

förrättning enligt lagen den---om ströängars indragande till

kronan bibehållits under fastighet.

3) Lag

om förbud mot avsöndring av ströängar inom Västerbottens eller

Norrbottens läns lappmark.

Med upphävande av lagen den 25 maj 1917 om förbud mot avsöndring

av ströängar inom Västerbottens eller Norrbottens läns lappmark

förordnas, att inom Västerbottens eller Norrbottens läns lappmark ängar

utom fastighets egentliga ägoområde (ströängar) ej må genom avsöndring

skiljas från fastigheten i annat fall än då äng, som är belägen å kronomark,

överlåtes å ''kronan eller äng inom allmänning överlåtes å delägarna

i allmänningen eller ock Konungen med hänsyn till särskilda

omständigheter lämnar tillstånd till avsöndringen.

Vad sålunda är stadgat äge dock ej tillämpning å ängar, som vid

förrättning enligt lagen den — — — om ströängars indragande till

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr 221.

kronan förklarats icke skola indragas, ej heller då avhandling rörande

jordavsöndring blivit upprättad före den 1 mars 1917 och till länsstyrelsen

ingivits för fastställelse före den 26 maj 1917.

B) att riksdagen till bestridande av kostnaderna för ströängars

indragande till kronan under nionde huvudtiteln å extra stat för år 1922

anvisat ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

Stockholm den 20 maj 1921.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.