Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar.

1921-01-27 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1921:23, Skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse ATr 23.

1

Nr 23.

Godkänd av första kammaren den 27 januari 1921.

Godkänd av andra kammaren den 27 januari 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade

ändringar i rikets grundlagar.

(Konstitutionsutskottets memorial nr 4 p. 9.)

Till Konungen.

Det jämlikt § 64 riksdagsordningen från 1920 års riksdag vilande,

av Eders Kungl. Maj:t i en till nämnda riksdag avlåten proposition,

nr 322, framställda förslag till ändrad lydelse av § 52 regeringsformen

samt §§ 33, 34 och 38 riksdagsordningen har riksdagen numera förehaft

till slutligt avgörande och antagit, i följd varav nämnda paragrafer i

nedanskrivna delar erhållit följande lydelse:

Regeringsformen.

§ 52.

Riksdagens kamrar äga att, på sätt i riksdagsordningen sägs, var för

sig utse talman samt en förste och en andre vice talman.

Riksdagsordningen.

§ 33.

1. Så snart riksdagen sammanträtt och berättelse om förloppet

av den i nästföregående paragraf mom. 1 föreskrivna granskning blivit

av chefen för det departement, till vilket justitieärendena höra, eller

den i hans ställe förordnad är, meddelad kamrarna, var i vad dess

ledamöter angår, välje vardera kammaren bland sina ledamöter talman

samt en förste och en andre vice talman.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 saml. Nr 23—28.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 23.

Närmare bestämmelser om val av talmän och vice talmän meddelas

genom särskild av Konungen och riksdagen samfällt beslutad stadga.

2. Innan val enligt mom. 1 ägt rum, föres i vardera kammaren ordet

av den därstädes närvarande ledamot, som de flesta riksdagar

bevistat, och, där två eller flera ledamöter i lika många riksdagar

deltagit, den av dem, som är till levnadsåren äldst.

3. Där talman eller vice talman under riksdag med döden avgår eller

sin befattning frånträda'', välje kammaren omedelbart ny talman eller vice

talman.

4. Vid samtidigt förfall för både talmannen och vice talmännen

i någon av riksdagens kamrar utses under ordförandeskap, som i mom. 2

sägs, en av kammarens övriga ledamöter att tjänstgöra såsom talman,

till dess förfallet upphört.

§ 34.

Konungen låter offentligen kungöra den av honom för riksdags

öppnande bestämda tid, som må utsättas till första eller andra söckendagen

efter riksdags början. På den tid — — — framställa.

Då Konungen---undersåtliga vördnad.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer att granska rikets grundlagar,

vallagen, stadgan om val av talmän och vice talmän i riksdagens

kamrar ävensom stadgan om val till riksdagens utskott

samt frågor rörande omförmälda stadgar.

2. Utskottet — — — kommunallagarna.

3. Utskottet--— stadgat.

4. Utskottet ----proposition.

I händelse Eders Kungl. Maj:t täcktes godkänna de i riksdagens

skrivelser nr 16 och 17 upptagna förslag till ändring i andra hänseenden

av rikets grundlagar, bör § 38 riksdagsordningen erhålla följande avfattning

:

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer att granska rikets grundlagar,

vallagen, stadgan om val av talmän och vice talmän i riksdagens

kamrar ävensom stadgan om val till riksdagens utskott

samt frågor rörande omförmälda stadgar.

2. Utskottet skall vidare meddela utlåtanden och avgiva förslag

i anledning av dit hänvisade frågor, som angå antingen stiftande, ändring,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 23.

o

förklaring eller upphävande av kommunallagarna samt av lagar och författningar

om statsrådets ansvarighet, om statsdepartementen, om kommandomål,

om förvärvande och förlust av medborgarrätt, om rikets vapen

och flagga och om allmänt kyrkomöte, eller ock överenskommelser med

främmande makter i ämnen, som ej tillhöra annat utskotts behandling.

3. Utskottet åligger ock att äska de i statsrådet förda protokoll;

dock gälle vad i 105 § regeringsformen finnes om vissa protokoll särskilt

föreskrivet. Om utskottets rätt och plikt att, efter granskning av protokollen,

hos riksdagen anmäla de anmärkningar, vartill denna granskning

funnits föranleda, eller eljest vidtaga den med anledning av gjord

anmärkning erforderliga åtgärd, så ock att, när av riksdagsman eller av

annat utskott än konstitutionsutskottet fråga blivit väckt, att statsrådet

eller någon dess ledamot eller föredragande sitt ämbete på obehörigt

sätt utövat, däröver, före frågans avgörande av riksdagen, avgiva yttrande,

därom är i regeringsformen stadgat.

4. Utskottet tillkommer — — — vägrar proposition.

I händelse endast det i skrivelsen nr 16, men ej det i skrivelsen

nr 17 upptagna förslag vinner Eders Kung]. Maj:ts bifall, bör § 38 riksdagsordningen

erhålla följande lydelse:

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer att granska rikets grundlagar,

vallagen, stadgan om val av talmän och vice talmän i riksdagens kamrar

ävensom stadgan om val till riksdagens utskott — — — — samt frågor

rörande omförmälda stadgar.

2. Utskottet skall vidare meddela utlåtanden och avgiva förslag

i anledning av dit hänvisade frågor, som angå antingen stiftande, ändring,

förklaring eller upphävande av kommunallagarna samt av lagar och författningar

om statsrådets ansvarighet, om statsdepartementen, om förvärvande

och förlust av medborgarrätt, om rikets vapen och flagga och

om allmänt kyrkomöte, eller ock överenskommelser med främmande makter

i ämnen, som ej tillhöra annat utskotts behandling.

3. Utskottet åligger ock att äska de i statsrådet förda protokoll;

dock gälle vad i 105 § regeringsformen finnes om vissa protokoll särskilt

föreskrivet. Om utskottets rätt och plikt att, efter granskning av protokollen,

hos riksdagen anmäla de anmärkningar, vartill denna granskning

funnits föranleda, eller eljest vidtaga den med anledning av gjord anmärkning

erforderliga åtgärd, så ock att, när av riksdagsman eller av

annat utskott än konsitutionsutskottet fråga blivit väckt, att statsrådet

eller någon dess ledamot eller föredragande sitt ämbete på obehörigt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 23.

sätt utövat, däröver, före frågans avgörande av riksdagen, avgiva yttrande,

därom är i regeringsformen stadgat.

4. Utskottet tillkommer — — — vägrar proposition.

I händelse endast det i skrivelsen nr 17 upptagna förslag i vad

det avser förändrade bestämmelser rörande kommandomål vinner Eders

Kungl. Maj:ts bifall, bör § 38 riksdagsordningen erhålla följande lydelse:

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer att granska rikets grundlagar,

vallagen, stadgan om val av talmän och vice talmän i riksdagens kamrar

ävensom stadgan om val till riksdagens utskott — —--samt frågor

rörande omförmälda stadgar.

2. Utskottet skall vidare meddela utlåtanden och avgiva förslag

i anledning av dit hänvisade frågor angående stiftande, ändring, förklaring

eller upphävande av lagar och författningar rörande statsrådets ansvarighet,

om statsdepartementen, om kommandomål, om förvållande och

förlust av medborgarrätt, om rikets vapen och flagga och om allmänt

kyrkomöte så ock av kommunallagarna.

3. Utskottet---stadgat.

4. Utskottet — — — proposition.

Stockholm den 27 januari 1921.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.