Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående reglering av utgifterna för kapitalökning för år 1922 i vad angår jordbruksärendena.

1921-06-01 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1921:252a, Skrivelse till Konungen angående reglering av utgifterna för kapitalökning för år 1922 i vad angår jordbruksärendena.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 252 A.

1

Nr 252 A.

Godkänd av första kammaren den 1 juni 1921.

Godkänd av andra kammaren den 1 juni 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående reglering av utgifterna

för kapitalökning för år 1922 i vad angår

jordbruksärendena.

(Jordbruksutskottets utlåtanden nr 10 A. 25. 47 och 60.)

Till Konungen.

Statens affärsverksamhet.

i

Statens domäners fond.

l:o) I punkt 1 av den till innevarande riksdag avlåtna statsverkspropositionen

avdelning: utgifter för kapitalökning i vad angår jordbruksdepartementet,

bar Eders Kung]. Maj:t föreslagit riksdagen att för inköp

eller uppförande av bostäder åt revirförvaltare såsom kapitalökning för

statens domäners fond för år 1922 anvisa, att av Kungl. Maj:t för ändamålet

användas, ett reservationsanslag av 250,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 99, anmält, har riksdagen

för inköp eller uppförande av bostäder åt revirförvaltare såsom kapitalökning

för statens domäners fond för år 1922 anvisat ett reservationsanslag

av 250,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i

annat sammanhang sitt beslut.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 252 A—252 B.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 252 A.

Statens utlåningsfonder.

2:6) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkten 2 av förenämnda

avdelning av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen dels medgiva, att

från och med år 1922 tillsvidare ett belopp av 2,500,000 kronor årligen

må av Kungl. Maj:t disponeras såsom lån från odlingslånefonden; dels

ock såsom kapitalökning för samma fond för år 1922 anvisa ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft en inom

andra kammaren väckt motion, nr 126, vari hemställts, att riksdagen

ville medgiva, att av de för nyodlingsverksamheten under krisåren anvisade,

hittills icke använda medlen må mot att motsvarande belopp

upptages å riksstatens inkomstsida såsom i anspråk tagna kapitaltillgångar

få anvisas:

bland annat såsom kapitalökning för »Odlingslånefonden» å tillläggsstat

för år 1921 ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt, vilket endast

har avseende å år 1922, skulle det högsta totala utlåningsbeloppet från

odlingslånefonden från och med samma år höjas från 2,000,000 kronor

till 2,500,000 kronor och ett kapitalökningsbelopp av 1,000,000 kronor

anvisas.

I motionen framhålles emellertid, hurusom enligt av motionärerna

från lantbruksstyrelsen inhämtade uppgifter med hänsyn till redan inkomna

och beräknade ansökningar om lån under år 1921 ett tilläggsbehov

för samma år skulle uppstå på omkring 1,500,000 kronor, och

hava motionärerna, som icke redan nu velat ifrågasätta uppförande av

hela detta belopp för 1921, likväl, för att icke ett uppskjutande av nödiga

företag på grund av bristande medel skulle behöva äga rum, föreslagit, att

ett belopp av 500,000 kronor måtte från uppkomna överskott å de under

kristiden beviljade anslag till vissa odlingsföretag överföras till odlingslånefonden

såsom kapitalökning till fonden å tilläggsstat för år 1921.

I betraktande av de betydande belopp, vartill ansökning om lån

från odlingslånefonden enligt statsrådsprotokollet torde komma att föreligga

redan under år 1921, delar riksdagen motionärernas uppfattning om

önskvärdheten att något ytterligare belopp utöver det Kungl. Maj:t föreslagit

finnes tillgängligt för odlingslåns utlämnande under sistnämnda

år. Ovannämnda överskottsmedel för odlingsändamål lära efter de av

Kungl. Maj:t beträffande norrländska och allmänna nyodlingsfonderna

föreslagna dispositionerna uppgå till 2,500,000 kronor. Härav synes

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 252 A.

riksdagen eu ytterligare fondering böra ske genom utökning av odlingslånefonden.

Det i sådant avseende i motionen ifrågasatta beloppet ger

icke riksdagen anledning till någon erinran. Riksdagen vill sålunda

biträda att såsom kapitalökning anvisas till odlingslånefonden å tilläggsstat

för år 1921 ett anslag av 500,000 kronor. I samband härmed bör

det av Kungl. Maj:t föreslagna högsta totala utlåningsbeloppet höjas till

2,500,000 kronor redan från och med innevarande år. Mot det begärda

kapitalökningsbeloppet för år 1922 har riksdagen intet att erinra.

Beträffande tilläggsanslaget anmäler riksdagen sitt beslut i särskild

skrivelse.

I anslutning till det anförda har riksdagen

dels medgivit, att från och med år 1921 tillsvidare ett belopp av

2,500,000 kronor årligen må av Kungl. Maj:t disponeras såsom lån från

odlingslånefonden;

dels och såsom kapitalökning för samma fond för år 1922 anvisat

ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i

annat sammanhang sitt beslut.

3:o) Under punkt 3 av förberörda avdelning av statsverkspropositionen

har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning

för egnahemslånefonden för år 1922 anvisa ett reservationsanslag

av 6,000,000 kronor.

Då riksdagen icke funnit anledning till erinran mot förevarande

framställning, har riksdagen såsom kapitalökning för egnahemslånefonden

för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 6,000,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i

annat sammanhang sitt beslut.

4:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkt 4 av förenämnda

avdelning av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen dels godkänna

sådan ändring i gällande bestämmelser rörande fonden för fiskerinäringens

befrämjande, att tillämpas från och med år 1921, att låneunderstöd, som

utlämnas av hushållningssällskap eller landsting, må utgöra högst 25,000

kronor; dels medgiva, att från och med år 1921 tillsvidare ett belopp

av 1,800,000 kronor må av Kungl. Maj:t årligen disponeras såsom lån

från ifrågavarande fond; dels ock till kapitalökning för samma fond för

år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 900,000 kronor.

Högsta medgivna årsutlåningen från fiskerilånefonden är för närvarande

1,100,000 kronor och högsta beloppet av låneunderstöd, som av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 252 A.

hushållningssällskap eller landsting från fondens medel utlämnas till

enskilda låntagare, 15,000 kronor.

Förevarande framställning avser nu en höjning av det högsta

tillåtna utlåningsbeloppet till 1,800,000 kronor, varjämte föreslås, att

maximibeloppet för de enskilda lånen ökas till 25,000 kronor. Dessa

förändringar skulle enligt förevarande framställning tillämpas från och

med år 1921. Av departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet

framgår emellertid, att förändringarna för att undvika allt för stort

kapitalökningsanslag å tilläggsstat avsetts att träda i kraft först från och

med år 1922. Det erforderliga kapitalökningsbeloppet för år 1922 har av

Kungl. Maj:t beräknats till 900,000 kronor. Därjämte ifrågasattes ett

kapitalökningsbelopp för år 1921 av 280,000 kronor.

Framställningen föranleder icke någon erinran från riksdagens sida

i annan mån än att av skäl som ovan nämnts de föreslagna förändringarna

i gällande lånebestämmelser böra gälla först från och med år 1922.

Under erinran att riksdagen i särskild skrivelse anmäler sitt beslut

rörande tilläggsanslaget får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels godkänt sådan ändring i gällande bestämmelser rörande fonden

för fiskerinäringens befrämjande, att tillämpas från och med år 1922,

att låneunderstöd, som utlämnas av hushållningssällskap eller landsting,

må utgöra högst 25,000 kronor;

dels medgivit, att från och med år 1922 tillsvidare ett belopp av

1,800,000 kronor må av Kungl. Maj:t årligen disponeras såsom lån från

ifrågavarande fond;

dels ock till kapitalökning för samma fond för år 1922 anvisat ett

reservationsanslag av 900,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen

annat sammanhang sitt beslut.

5:o) I en till riksdagen den 4 mars 1921 avlåten proposition, nr 181,

har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att dels godkänna i statsrådsprotokollet föreslagna ändrade villkor för

lån från täckdikningslånefonden att tillämpas från och med år 1922;

dels medgiva, att till hushållningssällskapen årligen må från och med

1922 utgå förvaltningsbidrag enligt i berörda protokoll tillstyrkta grunder,

dock för varje år med högst 92,000 kronor; dels ock besluta att såsom

kapitalökning för täckdikningslånefonden skall efter ingången av 1922

överföras då odisponerad behållning å dräneringslånefonden.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse anmäler har riksdagen

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 252 A.

1) dels godkänt av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkta

ändrade villkor för lån från täckdikningslånefonden att tillämpas

från och med år 1922;

dels medgivit, att till hushållningssällskapen årligen må från och

med 1922 utgå förvaltningsbidrag enligt av departementschefen i statsrådsprotokollet

tillstyrkta grunder, dock för varje år med högst 92,000

kronor;

dels och beslutat att såsom kapitalökning för täckdikningslånefonden

skall efter ingången av 1922 överföras då odisponerad behållning å

dräneringslånefonden;

2) anhållit att Kungl. Maj:t ville i anslutning till vad riksdagen i sin

ovanberörda skrivelse anfört för 1922 års riksdag framlägga förslag till

ändring i moment 1 av gällande villkor om lån från täckdikningslånefonden.

6:o) Under punkt 5 av nu ifrågavarande avdelning av statsverkspropositionen

har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels godkänna de

av departementschefen i statsrådsprotokollet föreslagna villkoren för lån

från norrländska nyodlingsfonden, att från och med år 1922 tillämpas å lån,

som därefter utlämnas; dels medgiva, att från och med år 1922 tillsvidare

lån ur sagda fond må beviljas intill ett belopp av 1,000,000 kronor

årligen; dels för tiden från och med år 1922 medgiva, att, där å lån,

som från ifrågavarande fond utlämnats av hushållningssällskap eller landsting,

uppkommit förlust, Kungl. Maj:t må äga att på framställning av

hushållningssällskapet eller landstinget och efter prövning av de i varje

fall förekommande omständigheter av fondens medel anvisa hushållningssällskapet

eller landstinget gottgörelse för den lidna förlusten med skäligt

belopp; dels såsom kapitalökning för ifrågavarande fond för år 1922

anvisa ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor.

Riksdagen anhöll i skrivelse nr 342 år 1918 om utredning, huru

kolonisationen å bondejord i Norrland måtte kunna främjas, bland annat

genom ändring i villkoren för lån från norrländska nyodlingsfonden. I

skrivelse nr 474 samma år anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t måtte i

samband med den sålunda begärda utredningen taga i övervägande,

huruvida icke en förändring borde vidtagas jämväl av villkoren för lån

från allmänna nyodlingsfonden.

I förevarande framställning föreslås nu vissa förändrade villkor

för tillgodonjutande av lån från norrländska nyodlingsfonden avseende

att underlätta erhållandet av sådana lån.

Med avseende å de sålunda föreslagna nya bestämmelserna, vilka

utarbetats med den utgångspunkten att hittillsvarande villkor, i vad de

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 252 A.

visat sig i praktiken ändamålsenliga, såvitt möjligt bibehållas, må framhållas,

att lånen enligt dessa kunna utlämnas till ägare eller brukare

av jord, oberoende av storleken av den fastighet, varå odlingsarbetet

är avsett att utföras, och beträffande brukare av brukningstidens längd.

Lånesumman per hektar jord har bestämts så, att låneunderstöd må kunna

utgå till högst tre fjärdedelar av den beräknade kostnaden, dock icke till

mer än 500 kronor för hektar av den jord, som är avsedd att uppodlas.

Det maximibelopp, till vilket lån till en och samma person må under ett

och samma år utlämnas, har höjts från nuvarande 500 kronor till 1,500

kronor. Den totala lånesumma, som på en gång må innehavas av enskild

låntagare, har satts till 5,000 kronor. Lånen skola återbetalas inom tio

år. Härunder åtnjutes två års rånte- och amorteringsfrihet. För

närvarande är denna tid ett år. Amorteringstiden är sålunda sju år.

Räntan är densamma som för närvarande eller 3 procent.

Motsvarande bestämmelse har departementschefen ansett böra stadgas

beträffande lån från allmänna nyodlingsfonden.

De föreslagna villkoren beträffande norrländska nyodlingsfonden

äro av följande lydelse:

1) Hushållningssällskap eller landsting, som önskar från ifrågavarande fond

erhålla statslån för att därav utlämna nyodlingslån, må därom inom tid, som Kungl.

Maj:t bestämmer, till lantbruksstyrelsen ingiva skriftlig framställning, innehållande

uppgift å de odlingsföretag, för vilka nyodlingslån blivit hos hushållningssällskapet

eller landstinget sökta, förslag till belopp och lånetid för varje särskilt nyodlingslån

ävensom övriga för ärendets bedömande erforderliga uppgifter; ägande lantbruksstyrelsen

fastställa formulär för sådan framställning.

2) Lantbruksstyrelsen må efter prövning av sålunda gjorda framställningar

bevilja hushållningssällskap eller landsting statslån från fonden och därvid fastställa

den tid, inom vilken varje särskilt odlingsföretag skall vara påbörjat och avslutat;

ägande lantbruksstyrelsen att på framställning av hushållningssällskap eller landsting

bevilja högst ett års förlängning i den för ett visst företags påbörjande eller

fullbordande bestämda tid ävensom medgiva ändring i den fastställda arbetsplanen.

Lantbruksstyrelsen åligger att om beviljat lån meddela uppgift till statskontoret.

3) Statslån från fonden må av hushållningssällskap eller landsting under två

år från lyftningsdagen innehavas räntefritt utan amortering.

Sedan lånet innehafts under sagda två år, skall vid utgången av vart och

ett av de därpå följande sju åren dels återbetalas en sjundedel av det ursprungliga

lånebeloppet dels ock gäldas ränta efter tre procent å oguldet kapitalbelopp. Med

fullgörande av betalningen må dock hushållningssällskap eller landsting åtnjuta

anstånd varje gång under tre månader.

Därest förfallet kapitalbelopp icke inom föreskriven tid inbetalas, är hushållningssällskap

eller landsting skyldigt att å det förfallna beloppet erlägga sex procent

årlig ränta från förfallodagen till dess betalning sker.

4) Finnes lånebelopp vara av hushållningssällskap eller landsting disponerat

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 252 A.

på annat sätt än förevarande bestämmelser tillåta eller det därmed avsedda arbetet

icke vara inom den av lantbruksstyrelsen bestämda eller på grund av medgivet

uppskov slutligt fastställda tid påbörjat eller avslutat, skall sådant lånebelopp, på

yrkande av lantbruksstyrelsen, omedelbart återbetalas av hushållningssällskapet eller

landstinget, därvid bör erläggas ränta efter sex procent för år, räknat från lånets

lyftningsdag.

5) De, som av hushållningssällskap eller landsting erhålla nyodlingslån, skola

likaledes åtnjuta amorterings- och räntefrihet under två år från lyftningsdagen; och

skola jämväl i övrigt å dessa lån tillämpas ovan stadgade bestämmelser om amortering

och räntebetalning, dock att, även om hushållningssällskap eller landsting

begagnar sig av ovannämnda anstånd, hushållningssällskapet eller landstinget icke

är förpliktat medgiva låntagaren dylikt anstånd; skolande tiden för amorteringsskyldighetens

inträde räknas från den dag, då medel å lånet första gången lyftats.

6) Nyodlingslån må beviljas ägare eller brukare av jord, oberoende av storleken

av den fastighet, där arbetet är avsett att utföras, och, beträffande brukare,

av brukningstidens längd: börande såvitt möjligt tillses, att lån främst tillgodokomma

dem, som äro mest i behov därav.

7) Nyodlingslån må icke under något år beviljas låntagare till högre belopp

än 1,500 kronor, och skall lånesökande, som tidigare erhållit lån från fonden för

utförande av nyodlingsarbeten, innan nytt lån beviljas, därest så påfordras, styrka,

att den i samband med tidigare lån stadgade odlingsskyldigheten i det väsentliga

blivit fullgjord. Ej må låntagare på grund av särskilda nyodlingslån samtidigt

häfta i skuld till högre belopp än 5,000 kronor.

8) Nyodlingslån må kunna uppgå till högst tre fjärdedelar av den beräknade

kostnaden, dock icke till mer än 500 kronor för hektar av den jord, som är avsedd

att nyodlas. Sådant lån må räknas i jämna 10-tal kronor.

9) Vid beräkning av kostnad, som nu sagts, upptages kostnaden för såväl

själva odlingsarbetet som ock för den erforderliga dikningen; dock att arbete, som

utgöres av mera omfattande upprensningar eller fördjupning av avloppsdiken och

avloppsgravar, ävensom egentlig täckdikning icke må inräknas i kostnaden. Ej må

i denna upptagas kostnad för dikning eller vattenavledning, för såvitt statsbidrag

under form av lån eller anslag förut utgått därtill.

10) Innan nyodlingslån beviljas, skall utlåtande i ärendet, upptagande plan

och kostnadsförslag för nyodlingen m. m. ävensom karta däröver vara uppgjort av

lantbruksingenjör, länsagronom, jordbrukskonsulent eller annan person, som hushållningssällskap

eller landsting prövar därtill kompetent, och skall denne även avgiva

yttrande om markens lämplighet till åker med avseende på dess såväl beskaffenhet

som läge.

11) Låntagare åligger att vid ansökningshandlingarnas ingivande eller senast

innan medel å lånet lyftas, överlämna till vederbörande hushållningssällskap eller

landsting, för att i dess arkiv förvaras, bestyrkt kopia av den över nyodlingsföretaget

uppgjorda karta ävensom bestyrkta avskrifter av därtill hörande godkänt utlåtande

med plan och kostnadsförslag m. m.

12) Hushållningssällskap eller landsting äger bestämma de närmare villkoren

för åtnjutande av nyodlingslån, dock med iakttagande att minst en fjärdedel av

lånebeloppet skall innestå, till dess arbetet blivit avsynat och godkänt, liksom ock

tillse, att det med beviljat nyodlingslån avsedda ändamål vinnes.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 252 A.

13) Det åligger hushållningssällskap eller landsting, som innehar statslån, att

årligen inom tid, som lantbruksstyrelsen bestämmer, till styrelsen avgiva redogörelse

över lånerörelsen enligt av styrelsen fastställt formulär.

14) Statskontoret äger att till vederbörande hushållningssällskap eller landsting

utbetala beviljat statslån mot hushållningssällskapets eller landstingets förskrivning därå.

15) Statskontoret har att, därest stadgad kapital- eller räntebetalning icke i

rätt tid fullgöres, därom göra anmälan hos Kungl. Maj:t, som då vill bestämma,

huruvida oguldet statslånebelopp jämte ränta skall före den fastställda amorteringstidens

slut återbetalas.

16) Kungl. Maj:t äger meddela de närmare bestämmelser, som kunna erfordras

för vinnande av det med ifrågavarande lånerörelse avsedda ändamål.

Mot de sålunda föreslagna ändrade grunderna beträffande norrländska

nyodlingsfonden har riksdagen intet att erinra.

Då med hänsyn till de föreslagna nya lånebestämmelserna för

ifrågavarande båda fonder en avsevärd ökning i lånefrekvensen beräknats

vara att emotse, hava de högsta totala årliga utlåningsbeloppen

från och med år 1922 föreslagits höjda beträffande norrländska nyodlingsfonden

från nuvarande 300,000 kronor till 1,000,000 kronor och

i fråga om allmänna nyodlingsfonden från nuvarande 200,000 kronor

till 500,000 kronor. Såsom kapitalökning för fonderna ifrågasättas

3,000,000 kronor beträffande den förra och 1,500,000 kronor beträffande

den senare. Dessa medel äro avsedda att tagas i anspråk från uppkommet

överskott å till understödjande under kristiden av vissa odlingsföretag

beviljade medel, vilka därtill torde lämna tillgång.

De såsom erforderliga ansedda årsutlåningsbeloppen föranleda icke

någon erinran från riksdagens sida, liksom ej heller att såsom kapitalökning

anvisas de därför begärda anslagen. Riksdagen instämmer jämväl

i övrigt med vad departementschefen i ärendet anfört. Under åberopande

av det anförda och med förmälan att riksdagen under nästföljande punkt

anmäler sitt beslut beträffande allmänna nyodlingsfonden får riksdagen

nu anmäla, att riksdagen

dels godkänt de ovan intagna villkoren för lån från norrländska

nyodlingsfonden, att från och med år 1922 tillämpas å lån, som därefter

utlämnas;

dels medgivit, att från och med år 1922 tillsvidare lån ur sagda

fond må beviljas intill ett belopp av 1,000,000 kronor årligen;

dels för tiden från och med år 1922 medgivit, att, där å lån,

som från ifrågavarande fond utlämnats av hushållningssällskap eller

landsting, uppkommit förlust, Kungl. Maj:t må äga att på framställning

av hushållningssällskapet eller landstinget och efter prövning av de i

varje fall förekommande omständigheter, av fondens medel anvisa hus
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 252 A. 9

hållningssällskapet eller landstinget gottgörelse för den lidna förlusten

med skäligt belopp;

dels såsom kapitalökning för ifrågavarande fond för år 1922 anvisat

ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i

annat sammanhang sitt beslut.

7:o) Under punkt 6 av förenämnda avdelning av statsverkspropositionen

har Eders Kungl. Maj:t vidare föreslagit riksdagen dels godkänna de

av departementschefen i statsrådsprotokollet föreslagna villkoren för lån från

allmänna nyodlingsfonden, att från och med år 1922 tillämpas å lån, som

därefter utlämnas; dels medgiva, att från och med år 1922 tillsvidare

lån ur sagda fond må beviljas intill ett belopp av 500,000 kronor årligen;

dels för tiden från och med år 1922 medgiva, att, där å lån, som från

ifrågavarande fond utlämnats av hushållningssällskap eller landsting, uppkommit

förlust, Kungl. Maj:t må äga att på framställning av hushållningssällskapet

eller landstinget och efter prövning av de i varje fall

förekommande omständigheter, av fondens medel anvisa hushållningssällskapet

eller landstinget gottgörelse för den lidna förlusten med skäligt

belopp; dels såsom kapitalökning för ifrågavarande fond för år 1922

anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.

I avseende å lånevillkoren böra såsom riksdagen redan under nästföregående

punkt antytt gälla samma bestämmelser, som föreslagits i

fråga om norrländska nyodlingsfonden, allenast med den skillnad att

såsom departementschefen framhållit i andra stycket av mom. 3) räntefoten

bör angivas till fyra procent.

Under hänvisning i övrigt till vad riksdagen under nästföregående

punkt anfört får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels godkänt de av departementschefen i statsrådsprotokollet föreslagna

villkoren för lån från allmänna nyodlingsfonden, att från och med

år 1922 tillämpas å lån, som därefter utlämnas;

dels medgivit, att från och med år 1922 tillsvidare lån ur sagda

fond må beviljas intill ett belopp av 500,000 kronor årligen;

dels för tiden från och med år 1922 medgivit, att, där å lån,

som från ifrågavarande fond utlämnats av hushållningssällskap eller

landsting, uppkommit förlust, Kungl. Maj:t må äga att på framställning

av hushållningssällskapet eller landstinget och efter prövning av de i

varje fall förekommande omständigheter, av fondens medel anvisa hushållningssällskapet

eller landstinget gottgörelse för den lidna förlusten

med skäligt belopp;

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 saml. Nr 252 A—252 B. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 252 A.

dels såsom kapitalökning för ifrågavarande fond för år 1922 anvisat

ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i

annat sammanhang sitt beslut.

8:o) Under punkt 7 av förenämnda avdelning av statsverkspropositionen

har Eders Kungl. Maj:t vidare föreslagit riksdagen att dels medgiva,

att från och med år 1921 tillsvidare lån ur kraftledningslånefonden

må beviljas till ett belopp av högst 2,500,000 kronor årligen; dels ock

till kapitalökning för samma fond för år 1922 anvisa ett reservationsanslag

av 2,500,000 kronor.

Det högsta totala utlåningsbeloppet har i förevarande framställning

föreslagits höjt från 1,500,000 kronor till 2,500,000 kronor från och

med 1921, varjämte såsom kapitalökning för fonden ifrågasatts 1,000,000

kronor för 1921 och 2,500,000 för 1922. Detta förslag biträdes av

riksdagen.

Rörande tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse sitt

beslut.

Riksdagen får nu anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att från och med år 1921 tillsvidare lån ur kraftledningslånefonden

må beviljas till ett belopp av högst 2,500,000 kronor

årligen;

dels ock till kapitalökning för samma fond för år 1922 anvisat

ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i

annat sammanhang sitt beslut.

Låneunderstöd.

9:o) Eders Kungl. Maj:t har slutligen under punkt 8 av förevarande

avdelning av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att såsom låneunderstöd

till svenska mosskulturföreningen för bestridande av anläggningskostnaderna

för en försöksgård å myrjord i Jämtlands län anvisa

ett förslagsanslag, högst, 20,000 kronor.

Riksdagen biträder förslaget om låneunderstöd åt svenska mosskulturföreningen

till belopp av 60,000 kronor å tilläggsstat och 20,000

kronor för år 1922 för försöksgård å myrjord i Jämtland.

Rörande tilläggsanslaget anmäler riksdagen i särskild skrivelse

sitt beslut.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 252 A.

Riksdagen får nu anmäla, att riksdagen såsom låneunderstöd till

svenska mosskulturföreningen för bestridande av anläggningskostnaderna

för en försöksgård å myrjord i Jämtlands län för år 1922 anvisat ett

förslagsanslag, högst, 20,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i

annat sammanhang sitt beslut.

Stockholm den 1 juni 1921.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.