Sök i Ratio Lex

Riksdagens skrivelse Nr 257

1921-06-08 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1921:257, Riksdagens skrivelse Nr 257

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 257.

Nr 257.

Godkänd av första kammaren den 8 juni 1921.

Godkänd av andra kammaren den 8 juni 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i fråga om vissa ändringar

i kungörelsen angående boställsordning för lärarpersonalen

vid folk- och småskolor.

(Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 21.)

(Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 8.)

Till Konungen.

Inom riksdagens båda kamrar hava gjorts likalydande framställningar

i syfte att kungörelsen om boställsordning för personalen vid

folk- och småskolor den 18 september 1918 måtte undgå sådana ändringar,

att dels tjänstebostad för folk- eller småskollärarinnor må kunna

förläggas över skollokal, dels bostad för folkskollärare om 3 rum och

kök må kunna inrymmas i skolhus, avsett för endast en läraravdelning,

dels ock den tid, inom vilken av- och tillträdessyn skall äga rum, måtte

utsträckas till 4 månader, samt att för övrigt de ändringar måtte vidtagas

i nämnda kungörelse, som med anledning härav kunde visa sig

vara behövliga.

Över motionerna har i den ordning, 46 § riksdagsordningen föreskriver,

yttrande infordrats av skolöverstyrelsen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 257.

Uti § 2 mom. 2 i berörda kungörelse stagdas, att, där skolhus

är avsett för endast en läraravdelning och tjänstebostaden omfattar

högst två rum med kök ävensom där tjänstebostad i övrigt ej lämpligen

kan förläggas till särskilt bus, må den inrymmas i skolhuset, dock bör

i sådant fall bostaden ej vara belägen över eller under skollokalen.

Jämlikt § 3 i sagda kungörelse skall tjänstebostaden för ordinarie

manlig folkskollärare innehålla minst tre rum och kök, för ordinarie

kvinnlig sådan befattningshavare minst två rum och kök, samt för annan

lärare minst ett rum och kök. Vidare meddelas i § 12 moment 1 och 2

uti ifrågavarande kungörelse bestämmelser därom, att, om tjänstebostad

icke åtnjutes eller densamma icke innehåller det i nyssberörda § 3

stadgade antalet rum, skall tjänstinnehavaren enligt hyresprisen å orten

erhålla särskild kontant ersättning för vad i sådant avseende brister.

Till stöd för motionerna har anförts huvudsakligen följande:

Erfarenheten hade visat, att åtskilliga modifikationer vore önskvärda

i boställsordningen för lärarpersonalen vid folk- och småskolorna. I synnerhet

hade bestämmelserna i paragraf 2 rörande tjänstebostäder läge

visat sig väl trånga och i flera fall svåra att efterkomma. Mom. 2 av

denna paragraf innehölle förbud mot att förlägga tjänstebostad över

eller under skollokal. Enligt motionärernas uppfattning kunde dock en

för lärarinna avsedd bostad utan väsentliga olägenheter förläggas till

andra våningen, även om därvid någon del därav skulle komma att

ligga över skolsalen. Häremot hade den invändningen gjorts, att utsikten

för en lärarinna till räddning genom flykt, om ett hemfridsbrott

gjordes, bleve mindre, därest hon hade sin bostad i övre våningen.

Detta syntes dock vara en teori av ringa praktisk betydelse. En våldsverkare

kunde icke lika lätt utifrån orientera sig och planlägga sitt

dåd, om bostaden läge på andra våningen, och han riskerade också i

sådant fall att lättare bliva ertappad. En lärarinna, som bleve överfallen

i sin bostad, torde för övrigt knappast kunna eller komma sig

för att söka räddning genom flykt, även om bostaden vore förlagd till

nedre botten. Av meddelanden från ensamboende lärarinnor framginge,

att dessa kände sig mera ogenerade och ostörda av förbipasserande

och även tryggare, om bostaden läge i övre våningen.

Då byggnadskostnaderna, om hänsyn toges även till tomt och

grund, måste ställa sig åtskilligt lägre, därest bostaden förlädes över

skollokalen, och då några väsentliga olägenheter därav icke syntes följa

vare sig för lärarinnan eller skolarbetet, ansåge motionärerna, att förBihang

till riksdagens protokoll 1921. 14 saml. Nr 255—257. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 257.

budet mot att förlägga tjänstebostad över skollokal borde utgå, när

denna bostad icke omfattade mer än 2 rum och kök.

Enligt paragraf 2 i nämnda förordning måste vidare tjänstebostad,

som omfattade mer än 2 rum och kök, vara förlagd till särskilt hus i

skolans närhet, för såvitt icke särskilda omständigheter föranledde

undantag. Nu hände det dock rätt ofta, att en församling, utan att

några särskilda omständigheter förelåge, önskade uppföra ett skolhus

med en lärosal och bostad för en manlig folkskollärarekraft, t. ex.

så ordnad, att 2 rum och kök förlädes å nedre botten och i direkt

förbindelse därmed 1 rum i andra våningen. I de nya för folk- och

småskolor avsedda normalritningar, som nu utarbetats, funnes också

ett par förslag, som upptoge just denna anordning, ehuru de däri betecknades

såsom undantagsförhållanden. Att på detta sätt sammanbygga

en lärarebostad och en lärosal i ett hus syntes böra vara fullt tillåtet

utan några särskilda omständigheter och utan att anses såsom undantag

från det normala.

Enligt motionärernas mening bidroge de nu gällande stränga bestämmelserna

angående tjänstebostaden till att öka de redan förut på grund

av ekonomiska förhållanden stora svårigheterna att i denna kristid

anskaffa tjänliga lokaler för folk- och småskolan, och de hade också

uti bygderna mötts av mycken ovilja. På grund härav syntes också

väl grundade skäl föreligga att däri företaga de jämkningar, som kunde

göras utan att försämra lärarpersonalens bostadsförmåner eller försvåra

skolarbetet. Visserligen stode möjligheten att söka dispens i varje

särskilt fall öppen, men denna väg förefölle i nu berörda fall vara oviss,

onödig och tidsödande.

I § 10 av samma boställsordning bestämdes angående av- och

tillträdessyn å tjänstebostad, att sådan syn ej finge hållas tidigare än 3

månader före dagen för tjänstebostadens avträdande, respektive tillträdande,

eller senare än 3 månader efter samma dag. Det syntes motionärerna

önskligt, att den tid, inom vilken dessa av- och tillträdessyner borde

hållas, något utökades, t. ex. till 4 månader. Då skulle i ett fall, där

en lärare avträdde sin plats. den 1 januari och en annan tillträdde

samma tjänst den 1 juli, både av- och tillträdare kunna kallas till samma

syn. Genom denna tidsutsträckning skulle också vinnas större möjlighet

för inspektören att inordna dessa syneförrättningar i den övriga resplanen.

Riksdagen är medveten om, att folkskolväsendets utveckling för

närvarande ställer stora ekonomiska krav särskilt på många landsbygdskommuner.

I saknad av den skatteutjämning, som skulle följa av att

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 257.

staten lämnade bidrag till uppförande av byggnader för folkskoleväsendet,

kännas dessa krav dubbelt betungande. Efter riksdagens mening får

det dock icke förbises, att åtskilliga skoldistrikt icke kunna helt frikännas

från ansvar för de nu rådande svårigheterna, ehuru dessa i

väsentlig grad härröra av den med världskriget sammanhängande ekonomiska

krisen. Åtskilliga om- och nybyggnader samt reparationer

hava till följd därav behövt eller behöva uppskjutas, och där dylika

arbeten måst utföras, hava de i många fall känts synnerligen tyngande.

Den ekonomiska kristiden nödvändiggör en begränsning av de

kommunala lika väl som de statliga utgifterna. Men skolan kan icke,

utan allvarlig fara för hela vår folkuppfostran, hänföras till sådana

improduktiva företag, över vilka den framtvungna sparsamheten i första

hand skall gå ut. En avvägning måste emellertid även här ske mellan

det önskvärda och det ekonomiskt möjliga och sådana lättnader medgivas,

vilka erfarenheten visat vara sakligt motiverade och vilka kunna

ske utan hämmande av folkskolans utvecklingsmöjligheter.

Från denna utgångspunkt har riksdagen på de skäl, som i motionerna

anförts, ansett däri framställda önskemål beaktansvärda. överstyrelsen

har visserligen — under erkännande av att flera skäl tala för

de av motionärerna framställda ändringsförslagen och att från olika håll

en bestämd önskan i sådan riktning försports — uttryckt en viss tveksamhet

rörande lämpligheten av de båda första av motionärerna föreslagna

ändringarna. Så har överstyrelsen anfört, att med förläggandet

av bostad om två rum och kök över skollokal torde den möjligheten

ligga nära till hands, att man i skolor av denna typ inreder tvårumsbostäder

även i de fall, då en tjänstebostad på tre rum och kök för

manlig innehavare skulle med hänsyn till tjänstens beskaffenhet vara

lämpligare. Mot denna invändning måste emellertid riksdagen anmärka,

att denna möjlighet redan enligt nu gällande boställsordning förefinnes.

Större avseende förtjänar överstyrelsens invändning, att ett medgivande

av att tjänstebostad av intill två rum och kök må kunna förläggas över

skollokal, torde komma att motverka strävandena att inrätta särskild

gymnastiklokal. När fråga är om skolor med endast en läraravdelning,

kan dock riksdagen ej tillmäta denna synpunkt avgörande betydelse

gent emot de starka skäl, som tala för motionärernas förslag.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att Eders

Kungl. Maj:t täcktes föranstalta om sådan ändring i boställsordningen

för personalen vid folk- och småskolor den 18 september 1918, att

tjänstebostad för folk- eller småskollärarinnor må kunna förläggas över

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 257.

skollokal, att bostad för folkskollärare om 3 rum och kök må kunna

inrymmas i skolhus, avsett för endast en läraravdelning, att den tid,

inom vilken av- och tillträdessyn skall äga rum, utsträckes till 4 månader

samt att Eders Kungl. Maj:t för övrigt måtte vidtaga de ändringar, som

med anledning härav kunna visa sig vara behövliga i denna förordning.

Stockholm den 8 juni 1921.

Med undersåtlig vördnad.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.