Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag till uppförande av byggnader för dubbelseminarium i Umeå.

1921-04-01 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1921:258, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag till uppförande av byggnader för dubbelseminarium i Umeå.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 258.

1

Nr 258.

Godkänd av första kammaren den 5 juni 1921.

Godkänd av andra kammaren den 5 juni 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning

angående anslag till uppförande av byggnader

för dubbelseminarium i Umeå.

(Statsutskottets utlåtande nr 71.)

Till Konungen.

Uti den till riksdagen den 7 januari 1921 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov för år 1922 har Eders

Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, under åberopande av punkt

166 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att dels för uppförande

av byggnader för dubbelseminarium i Umeå, utöver redan

beviljat belopp å 2,384,000 kronor, bevilja ytterligare ett belopp av

400,000 kronor, dels av det till nämnda ändamål beviljade anslaget

å 2,884,000 kronor anvisa på extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag

ett belopp av 1,000,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 258.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 258.

I den kostnadsberäkning rörande en seminariebyggnad å det

s. k. Döbelnstorget i Umeå, som tåg till grund för 1920 års riksdags

beslut i ärendet, ingingo två poster till betongpålar å tillhopa 444,500

kronor. Enligt av riksdagens vederbörande utskott då inhämtade

uppgifter hade dessa betongpålar ansetts kunna undvaras och grundläggningsförfarandet

kunna förenklas till utläggandet av bottenplattor

av betong på frostfritt djup. Med anledning härav nedsattes de

beräknade kostnaderna med 400,000 kronor. Enligt vad departementschefen

meddelat, hava vissa av byggnadsstyrelsen ombesörjda

undersökningar sedermera visat, att betongplattor visserligen kunde

komma till användning vid grundläggningen, men att dessa måste

nedföras till så stort djup och få sådan utbredning, att grundläggningen

på detta sätt komme att draga ungefär lika stor kostnad,

som om den utfördes medelst betongpålar. För uppförande av

byggnaden skulle sålunda krävas, utöver det av riksdagen beviljade

beloppet å 2,884,000 kronor, ytterligare ett belopp av 400,000

kronor.

Med anledning av vad sålunda förekommit har riksdagens vederbörande

utskott ansett sig böra i vederbörlig ordning utverka Eders

Kungl. Maj:ts befallning till järnvägsstyrelsen att genom den sakkunskap,

varöver styrelsen förfogade, särskilt i dess banbyrås geotekniska

avdelning, avgiva yttrande i ärendet, i vad det avsåge grundläggningsförfarandet

beträffande ifrågavarande byggnadsföretag. Ett

av berörda avdelning avgivet yttrande åtföljer som bilaga denna

skrivelse.

På sätt av handlingarna i ärendet inhämtas, utgår Kungl. Maj:ts

på byggnadsstyrelsens utlåtande grundade förslag beträffande grundläggningsförfarandet

och därav betingad kostnadsökning av 400,000

kronor från det förhållandet, att vissa i sandgrunden inblandade

växtrester ansetts icke lämpliga såsom underlag för grunden till en

byggnad av den beskaffenhet, varom nu vore tal. Den av geotekniska

avdelningen verkställda utredningen åter giver vid handen,

att berörda inblandning av växtrester ej förekommer i den utsträckning

och på det sätt, som av byggnadsstyrelsen antagits, och dessutom

är av ytterst underordnad betydelse för lagrens bärighet, vadan

frågan om grundläggningsförfarandet härmed kommit i ett helt

annat läge.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 258.

Med hänsyn till den sålunda åvägabragta ytterligare utredningen

i ärendet, varav framgår, att det i propositionen ifrågasatta

grundläggningsförfarandet icke synes erforderligt, anser riksdagen,

att man med skål kan förvänta, att det belopp, som av 1920 års

riksdag beviljades, 2,384,000 kronor, skall vara för byggnadsföretaget

helt tillräckligt. Så mycket större skäl till ett avslag å den föreslagna

anslagshöjningen med 400,000 kronor finner riksdagen däri,

att med hänsyn till fallande konjunkturer en allmän nedsättning

av byggnadskostnaderna kan vara att förvänta, i följd varav man

med fog torde kunna emotse, att besparingar å beloppet uppkomma.

För år 1922 har riksdagen i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts

förslag beviljat 1,000,000 kronor.

Biksdagen får alltså anmäla, att riksdagen dels avslagit Eders

Kungl. Maj:ts förslag att för uppförande av byggnader för dubbelseminarium

i Umeå, utöver redan beviljat belopp å 2,884,000 kronor,

bevilja ytterligare ett belopp av 400,000 kronor, dels ock av

det till nämnda ändamål beviljade anslaget å 2,384,000 kronor anvisat

på extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag ett belopp

av 1,000,000 kronor.

Stockholm den 5 juni 1921.

Med undersåtlig vördnad.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 258.

Bilaga.

Till Byråchefen, Banbyrän.

Sedan geotekniska avdelningen erhållit i uppdrag att verkställa utredning

rörande i rubriken angivet spörsmål och sedan undertecknad Liden verkställt

undersökning av grundförhållandena på platsen, får avdelningen härmed anföra

följande.

Platsen för byggnaden är belägen inom Umeå stad å den breda plana

sedimentplatå, å vilken större delen av staden är byggd. Sedimentytan ligger

vid platsen cirka 9 m. över Umeälvens yta. Avståndet till älven från byggnadstomten

är inemot 600 m. Sedimentplatån har uppkommit av Umeälvens

sandiga deltaavsättningar, då havet fordom nådde upp till denna höjd. Under

dessa bildningar bör förefinnas glacial lera, som överlagrar det berggrunden övertäckande

morängruset.

Grundförhållandena hava undersökts dels i en till 4 m. djup upptagen

provgrop, dels genom provtagningsborrning vid fyra olika ställen samt ytterligare

genom sondborrning till större djup vid två av dessa ställen. Resultaten av

undersökningarna äro återgivna å medföljande ritning (Litt. G. CII. U. I, Bil. 1).

Provtagningen är djupast nedförd till 10 m. och de två sondborrningarna till

resp. 15 m. och 16,4 m., vid vilka djup jordlagrens fasthet förhindrade djupare

nedträngande. Djupet till fast botten, vilket enligt äldre borrningar, som utförts

av stadsingenjör C. Oland er i Umeå, torde uppgå till inemot 20 m., har nu, såsom

nedan närmare belyses, icke ansetts behöva exaktare fastställas. Grundförhållandena

äro mycket likformiga över hela området. Lagren ligga plant uppbyggda.

Grunden består överst av sand till 4 m. djup. Översta metern av denna

sand är delvis rostig och av grovkornig beskaffenhet. Därunder är sanden grå

samt blir nedåt av finare beskaffenhet. Omkring 4 m. djup övergår jordarten

i en svartfärgad finsand, inmängd med mjäla och lera. Denna jordart, som fortsätter

till åtminstone 10 m. djup, är av mycket fast beskaffenhet. Sannolikt består

lagerföljden under detta djup ned till fasta bottnen till största delen av samma

jordart och torde med avseende på fastheten vara likartad med denna.

Den fasta finsanden genomsläpper praktiskt taget icke det uppifrån nedsipprande

dagvattnet, utan detta stannar i det övre, 4 m. tjocka sandlagret,

vilket därför är mer eller mindre vattenrikt. I detta sandlager samt även i den

svarta finsanden förekomma vissa skikt, inblandade med förmultnade, hårt sammanpressade

växtrester, kvistar, barkbitar och blad. Dessa växtrester förekomma

icke såsom en särskild ansamling till ett 0,3 m. tjockt lager vid 4 m. djup, såsom

uppfattningen varit vid tidigare undersökningar, utan i enstaka här och var i

sandlagren förekommande helt obetydliga skikt, vanligen ej mer än en eller några

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 258.

få mm. tjocka, på något enstaka ställe en eller annan cm. Även där växtresterna

äro tätast ansamlade, består skiktens huvudmassa av sand. Dessa inblandningar

i sanden kunna endast vara av ytterst underordnad betydelse för grundläggningsförfarandet.

Av undersökningen har sålunda framgått, att platsens grundförhållanden

icke äro särskilt ogynnsamma. Vattnet i det övre sandlagret kan dock möjligen

utgöra en olägenhet, särskilt till följd av dess växlingar med nederbörden. Om

emellertid lagret dräneras, antingen fullständigt eller konstant till ett avsevärt

djup, torde denna olägenhet bliva undanröjd.

Med stöd av de undersökningar beträffande grundens beskaffenhet och bärighet,

som utförts genom Kungl. Byggnadsstyrelsens föranstaltande, har denna

uttalat som sin mening, att en tillfredsställande grund för byggnaden bör bestå

antingen av betongpålar eller av utbottningar till ett djup av 4 m. å det svarta

finsandlagret (i Byggnadsstyrelsens skrivelse kallad fet, gråsvart havsbotten), varvid

belastningen av marken dock ej finge räknas högre än 1 kg. per cm2. Dessa

båda alternativ beräknas bliva ungefär lika dyra. Enligt utlåtande av civilingenjör

F. Söderbergh, som av Byggnadsstyrelsen anlitats för utredning av grundläggningssättet,

har kostnaden härför beräknats till 400,000 kronor. Byggnadsstyrelsen

framhåller, att viktigaste skälet för ett så dyrbart grundläggningsförfarande

är, att »ett omkring 30 cm. högt lager fin sand uppblandad med multnade

löv och kvistar» skulle förefinnas närmast över det s. k. havsbottenlagret

och att »ett dylikt lager av delvis förmultnade ämnen kan icke anses lämpligt

som underlag för grunden till en byggnad av den beskaffenhet, varom här är

fråga». Ingenjör Söderbergh framhåller även, att, om icke det nämnda lagret

närmast över »havsbottnen» förekommit, hade utbottningarna ej behövt läggas

djupare än på frostfritt djup, och härigenom en verklig besparing å kostnaden

för grunden vunnits.

Då nu den av geotekniska avdelningen utförda undersökningen visat, att,

såsom ovan är anfört, inblandningar av växtrester i sanden förekomma på helt

annat sätt, än det av Byggnadsstyrelsen angivna, och den inblandning, som förekommer,

måste anses vara av ytterst underordnad betydelse för lagrens bärighet,

har frågan om grundläggningsförfarandet genom den senast verkställda undersökningen

kommit i ett annat läge.

Avdelningen har, med stöd av de verkställda undersökningarna och utförda

överslagsberäkningar beträffande belastningen, kommit till den uppfattningen, att,

om dränering av grunden på lämpligt sätt verkställes, byggnaderna icke behöva

grundläggas på pålar utan kunna grundläggas på betongplattor, förlagda på frostfritt

djup och utbredda under byggnadernas hela bottenarea.

Enligt upplysningar, som inhämtats från Umeå stads drätseldirektör, har

staden för avsikt att, så snart grundläggningssättet för seminariebyggnaden fastställts,

framdraga en avloppsledning i Järnvägsallén. (Ritning häröver, bil. 2,

har erhållits av drätseldirektören). Ledningens högsta punkt skulle förläggas

vid korsningen med Nytorgsgatan på höjden + 6.6 över älvens yta. Från denna

punkt skulle ledningen falla med en lutning av 1 : 400 mot älven. Marken vid

byggnadsplatsen synes i medeltal ligga på höjden + 9, och en dränering av c:a

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens skrivelse Nr 258.

3 m. torde därför vara möjlig att ernå medelst dräner ut till denna avloppsledning.

Dessa dräner böra läggas så djupt, som avloppsledningen tillåter, och med

ett fall av högst 1 : 1000. De böra utläggas såsom ritningen (Bil. 1) utvisar,

d. v. s. en drän a-b-c längs östra och norra sidorna med inkoppling i avloppsledningen

vid c, en drän d-e-f-g längs södra och västra sidorna med inkoppling i

avloppsledningen vid g. Dränen d-e-f-g har en gren h-e in mellan flygelbyggnaderna.

Dränsträckan b-c skulle enligt uppgift av drätseldirektören komma att

anläggas i samband med avloppsledningen och bekostas av staden.

Dränerna böra ända upp till markytan fyllas med grovt grus och i botten

förses med cementrör (6") med öppna fogar.

Såsom ovan framhållits torde på detta sätt en dränering ungefär till ett

djup motsvarande höjden + 6 ernås. Det är av värde, att avstånden från denna

nivå upp till grundplattornas undre sidor äro så stora som möjligt i och för gynnsammast

möjliga tryckfördelning. Detta gäller särskilt för det högre huset. För

detta har, se bil. 3, av arkitektavdelningen approximativt beräknats, att trycket,

jämnt fördelat på hela bottenarean, motsvarar 1.3 kg./cm.2. Vidare har av broavdelningen

överslagsvis beräknats, att för tryckets fördelning erfordras en platta

om ungefär 0.9 m. tjocklek (armeringsprocent 0.95) (se bil. 4). Med hänsyn till

erhållandet dels av frostfritt djup (enligt uppgift av drätseldirektören 1.8 m.)

utan påförandet av allt för mäktig fyllning omkring byggnaden, dels av största

möjliga mäktighet av det dränerade sandlagret under grundplattan, torde dennas

överkant under hela det stora huset böra läggas på höjden + 8.6, d. v. s. c:a 0.4

m. under nuvarande markytan. (Härvid har antagits, med stöd av profilen, bil.

2, att markytan vid byggnaden ligger i medeltal på höjden + 9 m.). Under plattans

underkant skulle då återstå c:a 1.7 m. utdränerad sand, vilket* torde vara

tillräckligt för byggnadens stabilitet. Plattans underkant skulle komma att ligga

på höjden + 7.7, d. v. s. c:a 1.3 in. under nuvarande markytan.- För att erhålla

ett frostfritt djup (1.8 m.) skulle alltså erfordras en utfyllning omkring huset av

0.5 m. (något olika på olika delar, då terrängen icke är alldeles plan). Byggnadens

arkitekt, G. Holmdahl, har under hand meddelat, att han icke har något

att erinra däremot, att golvet under hela det stora huset förlägges 0.4 m. under

markytan, och att en utfyllning av 0.5 m. omkring byggnaden verkställes. För

de övriga byggnaderna, där bottentrycket, jämnt utbrett över hela bottenarean,

synes uppgå till c:a 1 kg./cm.2 (se bil. 3), har approximativt beräknats, att under

hela husen utbredda betongplattor_av 0.7 m. tjocklek (armeringsprocent 0.95) (se

bil. 4) skulle vara erforderliga. Även för dessa byggnader skulle plattornas underkant

ur grundsynpunkt lämpligen böra förläggas till höjden + 7.7. Skulle

detta icke överallt låta sig göra, utan plattorna på enstaka ställen behöva nedföras

avsevärt djupare, bör, sedan grundgrävning till erforderligt djup verkställts,

närmare undersökas, huruvida utbottning medelst stampad grusfyllning eventuellt

ända ned till 4 m. under markytan på dylika ställen behöver företagas.

Skulle plattorna behöva läggas högre, än vad ovan angivits, är ur grundsynpunkt

däremot intet att erinra, endast motsvarande höjning av markytan i

och för erhållande av frostfritt djup företages.

Även med ovan angivna försiktighetsåtgärder och snart sagt huru en grund
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 258.

läggning på denna plats företages, således även om grundläggning på betongpålar

verkställes (såvida dessa icke nedslås till fast botten), kunna smärre sättningar

icke undvikas. Det är visserligen sannolikt, att, om utbredda grundplattor enligt

ovanstående förslag användas, dessa sättningar bliva rätt jämnt fördelade över

hela grunden. Men det är likväl icke uteslutet, att någon sprickbildning kan

inträffa. Sannolikt kommer den största delen av den totala sättningen att inträffa,

under det byggnaderna uppföras. Någon mindre sättning kommer dock sannolikt

att fortgå även under de närmast därpå följande åren. För att i möjligaste mån

undgå sprickbildning i byggnaderna torde följande böra iakttagas.

1) Dräneringen verkställes snarast möjligt till sin fulla utsträckning enligt

ovan angiven plan.

2) Grundschaktningen bedrives samtidigt och verkställes till en bredd av

0.3 m. utanför blivande grundplattor.

3) Över hela schaktbottnen stampas ett 0.2 m. tjockt lager av mycket

grovt och rent grus.

4) Sedan ovanstående utförts, bör helst anstå någon tid med övriga arbeten,

till dess dräneringen hunnit verka.

5) Först därefter utföras grundplattorna. Dessa böra givas en bredd utanför

murverket av minst 1 m. Där den östra flygelbyggnaden stöter intill det

högre huset, bör såväl i plattan som i murverket skarv utföras, vilken, särskilt

under byggnadstiden, tillåter någon eventuellt uppkommande olikformig sättning.

Ovan angivet grundläggningsförfarande torde i kostnadshänseende ställa sig

avsevärt fördelaktare än den ifrågasatta betongpålningen.

Stockholm den 4 april 1921.

John Olsson.

Ragnar Lidén.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 258

De i geotekniska avdelningens utlåtande med nr 1 och 2 betecknade bilagorna

(ritningar) finnas under 1921 års riksdag tillgängliga hos statsutskottet.

Bilaga 3.

Uppgifter

å laster å grunden för kvinnligt dubbelseminarium i Umeå. (Enl. rita. i skala

1 : 200 med bottenplan daterad aug. 1919.)

1) Totallasterna.

a) För höga byggnader.

8,500,000 kg. att utbredas på en yta av 650 m2.

Uppstående ansträngning = — = 13,000 kg. pr. in2.

DOU

b) För låga byggn. jämnt utbredd = 10,000 kg. pr. m2.

2) Den största belastningen = 130,300 kg. på en yta = 2 X 0.65 = 1.3 m2.

TT j t .. . 130,300- in ,

Uppstående ansträngning =—10 kg. pr. cm .

13,000

Ovan angivna laster räknade till bottenplattans överkant, som antagits befinna

sig 1,1 m. under markytan.

Bottenplattans bredd för höga byggnaden räknad till de utvändiga murklackarnas

yttre liv.

Bottenplattans bredd för låga byggn. räknad till yttermurars yttre liv.

Välvningen över stora salen i höga byggnaden har antagits utförd av rabitz

på träkonstruktion.

Last av mellanbottnar har antagits vara 970 kg. per m2.

Stockholm den 30 mars 1921.

Folke Zettervall.

Till Förste Byråingenjör John Olsson,

Bilaga 4.

Banbyråns geotekniska avdelning.

Efter verkställda överslagsberäkningar meddelas härmed, att för stora huset

till rubricerade byggnad med en uppgiven markpåkänning av 1,3 kg. per cm2

torde erfordras en cirka 90 cm. tjock platta och för de mindre husen med motsvarande

markpåkänning = 1,0 kg. per cm2 torde plattans tjocklek behöva bliva

70 cm.

I bägge fallen bör för en eventuell approximativ kostnadsberäkning kunna

räknas med en armeringsprocent av 0,95.

Stockholm den 1 april 1921.

C. R. Kolm.

Byråingenjör.

Stockholm 1921, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

811408

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.