Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i fråga om kyrkomötets beslut rörande ny psalmbok.

1921-06-11 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1921:268, Skrivelse till Konungen i fråga om kyrkomötets beslut rörande ny psalmbok.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 268.

1

Nr 268.

Godkänd av första kammaren den 11 juni 1921.

Godkänd av andra kammaren den 11 juni 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen i fråga om kyrkomötets

beslut rörande ny psalmbok.

(Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 14.)

(Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 10.)

Till Konungen.

Inom riksdagen har gjorts framställning i syfte att riksdagen måtte i

skrivelse till Eders Kungl. Maj :t anhålla, att Eders Kungl. Maj :t täcktes

icke bifalla kyrkomötets i underdånig skrivelse av den 4 december 1920 gjorda

hemställan om fastställelse till jämsides bruk med 1819 års psalmbok från

1 söndagen i advent 1922 av det av kyrkomötet sagda dag med vissa ändringar

antagna reviderade psalmboksförslaget.

Riksdagen får till en början erinra därom, att arbete för revision av

1819 års psalmbok pågått alltsedan år 1868. De senast för sagda revision

utsedda kommitterade tillsattes av Eders Kungl. Maj :t den 31 januari 1919,

och beslöt Eders Kungl. Maj :t då att uppdraga dels åt vissa personer, som

varit ledamöter i en år 1915 tillsatt psalmboksnämnd, att med anledning

av de yttranden, som avgivits över det av 1915 års psalmboksnämnd år 1917

framlagda psalmboksförslag, verkställa den förnyade granskning av nämnda

förslag, som kunde befinnas erforderlig, dels ock åt en på tre avdelningar

arbetande kommitté att bland annat utarbeta ett tillägg till förutnämnda

psalmbok, innefattande psalmer och andliga sånger rörande i 1819 års psalmbok

icke eller endast ofullständigt ingående ämnen.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 11 sand. Nr 268—269,

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 268.

Sedan i anledning härav 1919 års psalmboksnämnd med skrivelse den

29 juli 1919 överlämnat förslag till psalmbok för svenska kyrkan, översedd

och tillökad upplaga av 1819 års psalmbok, samt psalmbokskommittén med

skrivelse den 23 september 1920 i tryck avlämnat den svenska psalmboken,

av Konungen gillad och stadfäst år 1819 jämte förslag till tillägg, och vederbörande

hörts över de avgivna förslagen, har 1920 års kyrkomöte behandlat

förevarande fråga. Efter prövning av frågan har kyrkomötet i underdånig

skrivelse av den 4 december 1920*":anmält, att kyrkomötet för sin

del med vissa ändringar och tillägg antagit det år 1920 fullbordade, reviderade

psalmboksförslaget, samt anhållit, dels att åt 1918 års psalmboksnämnd

eller dess sekreterare måtte uppdragas att slutredigera det sålunda

godkända förslaget och att därvid taga vederbörlig hänsyn jämväl till de

vid kyrkomötet uttalade önskemålen beträffande återställande till likhet

med lydelsen i 1819 års psalmbok av vissa av de ställen i från denna psalmbok

bibehållna psalmer, vilka i det reviderade förslaget varit föremål för

ändring, dels ock att Eders Kungl. Maj :t täcktes fastställa den av kyrkomötet

antagna psalmboken i sålunda slutredigerat skick att från och med

första söndagen i advent år 1922 få användas jämsidigt med 1819 års psalmbok

ävensom vidtaga de åtgärder, som kunna finnas lämpliga till underlättande

av sådant jämsides bruk av de båda psalmböckerna.

Det har ifrågasatts, huruvida riksdagen över huvud taget lämpligen

borde inlåta sig på att göra någon framställning uti ifrågavarande ärende av

kyrklig natur, som blivit av kyrkomötet underställt Eders Kungl. Maj :ts

prövning. För sin del anser riksdagen några formella skäl mot ett sådant

uttalande från riksdagens sida icke böra förefinnas. Det har för riksdagen

framstått såsom ovedersägligt, att en revision av den Wallinska psalmboken

är icke blott en prästerskapets och kyrkans angelägenhet, utan att den lika

mycket berör skolan och hela det svenska folket. Det är icke endast en

kyrklig utan i lika hög grad en kulturell angelägenhet. Så som denna

revison utförts av psalmboksnämnden och kyrkomötet har den i omdömesgilla

kretsar framkallat mycket delade meningar och i vidsträckta lager

bland vårt folk allvarlig oro. Det av psalmboksnämnden reviderade förslag,

som legat till grund för kyrkomötets beslut, mötte en mycket stark

kritik, fastän detta förslag framlagts i sådan typografisk form, att det varit

förenat med ett betydande arbete att taga kännedom om de föreslagna ändringarna

och jämföra dessa med lydelsen i 1819 års psalmbok. Med fog

anmärktes särskilt, att förtjänt pietet icke visats den Wallinska psalmboken

och har i sådant avseende framhållits, att onödiga ändringar vidtagits i

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Biksdagens skrivelse Nr 268.

bibehållna psalmer och uteslutning skett av psalmer, som ännu, åtminstone

på en del håll, gärna lästes och även förekomme i kyrkligt bruk, samt att

bland de föreslagna nya psalmerna hade upptagits sådana, som, utan att

äga traditionens helgd, hade minst lika svaga livsbetingelser som de uteslutna.

Om än flertalet av de gamla och speciellt de Wallinska psalmerna

bevarats, så komme likväl den reviderade psalmboken att verka främmande

dels genom den förändrade nummerordning, som i förslaget genomförts, dels

också genom de talrika ändringar, som vidtagits i psalmernas hävdvunna

språkliga skrud.

Genom kyrkomötets beslut undanröjdes visserligen åtskilliga av de

anmärkningar, som riktats mot psalmboksnämndens förslag. Men många

kvarstå. Såsom kyrkomötets beslut om ny psalmbok föreligger i den av

psalmboksnämnden verkställda slutredigeringen, innebär det ett i så väsentlig

grad nytt förslag, att även detta bort till offentlig diskussion framläggas

i tryck, innan det antagits och anhållan gjorts om dess fastställande till

användning jämsides med 1819 års psalmbok. Något sådant framläggande

har icke skett, men genom kyrkomötets beslut har det efter riksdagens mening

beaktansvärda förslaget om den Wallinska psalmbokens komplettering

med ett tillägg avvisats, och genom den praktiska utformningen av samma

beslut har vägen öppnats till oreda och förvirring i kyrka och skola och

till beklaglig söndring och strid i församlingslivet. Riksdagen kan icke finna

denna lösning av psalmboksfrågan lycklig, särskilt med hänsyn till det sökande

andliga nutidsläget och den spirande religiösa nydiktning, som i litterärt

fullödig form söker tolka vad samtiden religiöst förnimmer.

Ett stadfästande av kyrkomötets beslut skulle för övrigt innebära —

genom tillkomsten av tvenne till jämsides bruk officiellt antagna och gillade

psalmböcker — en praktisk oformlighet, vars konsekvenser böra ligga

i öppen dag. Det skulle innebära, att den Wallinska psalmboken påtrycktes

en officiell sekundastämpel, som vid betraktande av det reviderade förslagets

beskaffenhet måste sägas vara synnerligen ogrundad.

Under nuvarande förhållanden finner riksdagen, att alla parters berättigade

och lojala önskemål skulle bäst tillgodoses genom att den Wallinska

psalmboken bibehålies men förses med ett tillägg, upptagande det bästa

av psalmboksnämndens och psalmbokskommitténs nyförvärv.

För tillkomsten av ett sådant tillägg till 1819 års psalmbok bär också

svenska akademien uttalat sig i sitt den 25 oktober 1917 avgivna yttrande

över 1915 års psalmboksnämnds förslag; och har akademien till stöd härför

anfört huvudsakligen, att på så sätt skulle en välbehövlig ytterligare

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 268.

betänketid vinnas, innan man skrede till vad som inom psalmboksnämnden

kallats ett sönderbrytande av den nu gällande psalmboken, vilken svårligen

kunde anses föråldrad ur litterär synpunkt. Därjämte skulle vid antagande

av ett tillägg till psalmboken den ökning av psalmförrådet, som påyrkats

för tillgodoseende av nyare kyrkliga behov, kunna erhållas, utan att den så

viktiga nummerordningen brötes.

Med föranledande av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att

Eders Kung! Maj :t täcktes icke bifalla kyrkomötets i underdånig skrivelse

av den 4 december 1920 gjorda hemställan om fastställelse till jämsides

bruk med 1819 års psalmbok från 1 söndagen i advent 1922 av det av kyrkomötet

sagda dag med vissa ändringar antagna reviderade psalmboksförslaget.

Stockholm den 11 juni 1921.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.