Skrivelse till Konungen i fråga om kyrkomötets beslut rörande ny psalmbok.
1921-06-11 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1921:268, Skrivelse till Konungen i fråga om kyrkomötets beslut rörande ny psalmbok.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 268.
1
Nr 268.
Godkänd av första kammaren den 11 juni 1921.
Godkänd av andra kammaren den 11 juni 1921.
Riksdagens skrivelse till Konungen i fråga om kyrkomötets
beslut rörande ny psalmbok.
(Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 14.)
(Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 10.)
Till Konungen.
Inom riksdagen har gjorts framställning i syfte att riksdagen måtte i
skrivelse till Eders Kungl. Maj :t anhålla, att Eders Kungl. Maj :t täcktes
icke bifalla kyrkomötets i underdånig skrivelse av den 4 december 1920 gjorda
hemställan om fastställelse till jämsides bruk med 1819 års psalmbok från
1 söndagen i advent 1922 av det av kyrkomötet sagda dag med vissa ändringar
antagna reviderade psalmboksförslaget.
Riksdagen får till en början erinra därom, att arbete för revision av
1819 års psalmbok pågått alltsedan år 1868. De senast för sagda revision
utsedda kommitterade tillsattes av Eders Kungl. Maj :t den 31 januari 1919,
och beslöt Eders Kungl. Maj :t då att uppdraga dels åt vissa personer, som
varit ledamöter i en år 1915 tillsatt psalmboksnämnd, att med anledning
av de yttranden, som avgivits över det av 1915 års psalmboksnämnd år 1917
framlagda psalmboksförslag, verkställa den förnyade granskning av nämnda
förslag, som kunde befinnas erforderlig, dels ock åt en på tre avdelningar
arbetande kommitté att bland annat utarbeta ett tillägg till förutnämnda
psalmbok, innefattande psalmer och andliga sånger rörande i 1819 års psalmbok
icke eller endast ofullständigt ingående ämnen.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 11 sand. Nr 268—269,
1
2
Riksdagens skrivelse Nr 268.
Sedan i anledning härav 1919 års psalmboksnämnd med skrivelse den
29 juli 1919 överlämnat förslag till psalmbok för svenska kyrkan, översedd
och tillökad upplaga av 1819 års psalmbok, samt psalmbokskommittén med
skrivelse den 23 september 1920 i tryck avlämnat den svenska psalmboken,
av Konungen gillad och stadfäst år 1819 jämte förslag till tillägg, och vederbörande
hörts över de avgivna förslagen, har 1920 års kyrkomöte behandlat
förevarande fråga. Efter prövning av frågan har kyrkomötet i underdånig
skrivelse av den 4 december 1920*":anmält, att kyrkomötet för sin
del med vissa ändringar och tillägg antagit det år 1920 fullbordade, reviderade
psalmboksförslaget, samt anhållit, dels att åt 1918 års psalmboksnämnd
eller dess sekreterare måtte uppdragas att slutredigera det sålunda
godkända förslaget och att därvid taga vederbörlig hänsyn jämväl till de
vid kyrkomötet uttalade önskemålen beträffande återställande till likhet
med lydelsen i 1819 års psalmbok av vissa av de ställen i från denna psalmbok
bibehållna psalmer, vilka i det reviderade förslaget varit föremål för
ändring, dels ock att Eders Kungl. Maj :t täcktes fastställa den av kyrkomötet
antagna psalmboken i sålunda slutredigerat skick att från och med
första söndagen i advent år 1922 få användas jämsidigt med 1819 års psalmbok
ävensom vidtaga de åtgärder, som kunna finnas lämpliga till underlättande
av sådant jämsides bruk av de båda psalmböckerna.
Det har ifrågasatts, huruvida riksdagen över huvud taget lämpligen
borde inlåta sig på att göra någon framställning uti ifrågavarande ärende av
kyrklig natur, som blivit av kyrkomötet underställt Eders Kungl. Maj :ts
prövning. För sin del anser riksdagen några formella skäl mot ett sådant
uttalande från riksdagens sida icke böra förefinnas. Det har för riksdagen
framstått såsom ovedersägligt, att en revision av den Wallinska psalmboken
är icke blott en prästerskapets och kyrkans angelägenhet, utan att den lika
mycket berör skolan och hela det svenska folket. Det är icke endast en
kyrklig utan i lika hög grad en kulturell angelägenhet. Så som denna
revison utförts av psalmboksnämnden och kyrkomötet har den i omdömesgilla
kretsar framkallat mycket delade meningar och i vidsträckta lager
bland vårt folk allvarlig oro. Det av psalmboksnämnden reviderade förslag,
som legat till grund för kyrkomötets beslut, mötte en mycket stark
kritik, fastän detta förslag framlagts i sådan typografisk form, att det varit
förenat med ett betydande arbete att taga kännedom om de föreslagna ändringarna
och jämföra dessa med lydelsen i 1819 års psalmbok. Med fog
anmärktes särskilt, att förtjänt pietet icke visats den Wallinska psalmboken
och har i sådant avseende framhållits, att onödiga ändringar vidtagits i
3
Biksdagens skrivelse Nr 268.
bibehållna psalmer och uteslutning skett av psalmer, som ännu, åtminstone
på en del håll, gärna lästes och även förekomme i kyrkligt bruk, samt att
bland de föreslagna nya psalmerna hade upptagits sådana, som, utan att
äga traditionens helgd, hade minst lika svaga livsbetingelser som de uteslutna.
Om än flertalet av de gamla och speciellt de Wallinska psalmerna
bevarats, så komme likväl den reviderade psalmboken att verka främmande
dels genom den förändrade nummerordning, som i förslaget genomförts, dels
också genom de talrika ändringar, som vidtagits i psalmernas hävdvunna
språkliga skrud.
Genom kyrkomötets beslut undanröjdes visserligen åtskilliga av de
anmärkningar, som riktats mot psalmboksnämndens förslag. Men många
kvarstå. Såsom kyrkomötets beslut om ny psalmbok föreligger i den av
psalmboksnämnden verkställda slutredigeringen, innebär det ett i så väsentlig
grad nytt förslag, att även detta bort till offentlig diskussion framläggas
i tryck, innan det antagits och anhållan gjorts om dess fastställande till
användning jämsides med 1819 års psalmbok. Något sådant framläggande
har icke skett, men genom kyrkomötets beslut har det efter riksdagens mening
beaktansvärda förslaget om den Wallinska psalmbokens komplettering
med ett tillägg avvisats, och genom den praktiska utformningen av samma
beslut har vägen öppnats till oreda och förvirring i kyrka och skola och
till beklaglig söndring och strid i församlingslivet. Riksdagen kan icke finna
denna lösning av psalmboksfrågan lycklig, särskilt med hänsyn till det sökande
andliga nutidsläget och den spirande religiösa nydiktning, som i litterärt
fullödig form söker tolka vad samtiden religiöst förnimmer.
Ett stadfästande av kyrkomötets beslut skulle för övrigt innebära —
genom tillkomsten av tvenne till jämsides bruk officiellt antagna och gillade
psalmböcker — en praktisk oformlighet, vars konsekvenser böra ligga
i öppen dag. Det skulle innebära, att den Wallinska psalmboken påtrycktes
en officiell sekundastämpel, som vid betraktande av det reviderade förslagets
beskaffenhet måste sägas vara synnerligen ogrundad.
Under nuvarande förhållanden finner riksdagen, att alla parters berättigade
och lojala önskemål skulle bäst tillgodoses genom att den Wallinska
psalmboken bibehålies men förses med ett tillägg, upptagande det bästa
av psalmboksnämndens och psalmbokskommitténs nyförvärv.
För tillkomsten av ett sådant tillägg till 1819 års psalmbok bär också
svenska akademien uttalat sig i sitt den 25 oktober 1917 avgivna yttrande
över 1915 års psalmboksnämnds förslag; och har akademien till stöd härför
anfört huvudsakligen, att på så sätt skulle en välbehövlig ytterligare
4
Riksdagens skrivelse Nr 268.
betänketid vinnas, innan man skrede till vad som inom psalmboksnämnden
kallats ett sönderbrytande av den nu gällande psalmboken, vilken svårligen
kunde anses föråldrad ur litterär synpunkt. Därjämte skulle vid antagande
av ett tillägg till psalmboken den ökning av psalmförrådet, som påyrkats
för tillgodoseende av nyare kyrkliga behov, kunna erhållas, utan att den så
viktiga nummerordningen brötes.
Med föranledande av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att
Eders Kung! Maj :t täcktes icke bifalla kyrkomötets i underdånig skrivelse
av den 4 december 1920 gjorda hemställan om fastställelse till jämsides
bruk med 1819 års psalmbok från 1 söndagen i advent 1922 av det av kyrkomötet
sagda dag med vissa ändringar antagna reviderade psalmboksförslaget.
Stockholm den 11 juni 1921.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.