Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar.

1921-01-27 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1921:27, Skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 27. 9

målet rörande handlingar ofördröjligen till Konungen insända, varefter

med målet vidare så förhålles, som i 11 § sägs.

Stockkolm den 27 januari 1921.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 27.

Godkänd av första kammaren den 27 januari 1921.

Godkänd av andra kammaren den 27 januari 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade

ändringar i rikets grundlagar.

(Konstitutionsutskottets memorial nr 4 p. 13.)

Till Konungen.

Sedan 1920 ars riksdag i anledning av Eders Kung], Maj:ts proposition

antagit såsom vilande förslag till ändrad lydelse av §§ 4, 28, 33 och 108

j egeringsformen samt § fO riksdagsordningen, har riksdagen vid numera

företagen slutlig prövning för sin del godkänt och antagit berörda förslag.

Enligt de av riksdagen fattade beslut skulle förenämnda grundlagsparagrafer

erhålla följande lydelse:

Regeringsformen.

§ 4.

Konungen äger att allena styra riket på det sätt, denna regeringstorm

föreskriver; inhämte dock, i de fall, här nedanföre stadgas, underrättelse

och råd av ett statsråd, vartill Konungen kallar och utnämner

kunnige, erfarne, redlige och allmänt aktade, infödde svenske medborgare

av den rena evangeliska läran. Ej må de, som åro i rätt upp- och nedBihang

till riksdagens protokoll 1921. 14 saml. År 23—28. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens skrivelse Nr 27.

stigande skyldskap, ej heller syskon eller äkta makar på eu gång vara ledamöter

av statsrådet.

§ 28.

Konungen äger att i statsrådet utnämna och befordra infödde svenske

män till alla de ämbeten och tjänster, högre och lägre, vilka äro av den

egenskap, att Konungen fullmakter därå utfärdar, dock böra vederbörande

förut med förslag hava inkommit, där sådana hittills ägt rum. Konungen

vare ock obetaget, att, efter vederbörandes hörande, eller uppå deras framställning,

till lärarebefattningar vid universiteterna, de teologiska läraretjänsterna

likväl undantagna, såsom ock till lärare- och andra beställningar

vid andra inrättningar för vetenskap, slöjd eller skön konst, ävensom till

läkarebefattningar, kalla och befordra även utländske män av utmärkt förförtjänst,

de där den rena evangeliska läran bekänna. Likaledes må Konungen

kunna uti militära ämbeten nyttja utländske män av sällsynt skicklighet,

men icke till kommendanter i fästningarna. Till konsul må ock

utländsk man nämnas, där lön ej är med befattningen förenad.

Till ämbeten och tjänster, varom ovan sägs, må med tillämpning av

grunder, som av Konungen och riksdagen godkänts, även kvinnor kunna utnämnas

och befordras, dock att kvinna ej må utnämnas till prästerlig tjänst,

dår ej annorledes blivit bestämt i den ordning, 87 § 2 inom. stadgar.

Till prästerligt ämbete eller till annan tjänst, varmed är förenat

åliggande att meddela undervisning i kristendom eller teologisk vetenskap,

kan endast den utnämnas, som bekänner den rena evangeliska läran.

Till alla övriga ämbeten eller tjänster, med det undantag i avseende å

statsrådets ledamöter, som i 4 § stadgas, må bekännare av annan kristen

troslära, ävensom av den mosaiska, kunna nämnas; dock må icke någon,

som ej tillhör den rena evangeliska läran, såsom domare eller innehavare

av annan tjänst deltaga i handläggning eller avgörande av fråga, som

angår religionsvård, religionsundervisning eller befordringar inom den

svenska kyrkan.

Konungen fäste vid alla befordringar avseende endast å de sökandes

förtjänst och skicklighet, men icke på deras börd. Varje departementschef

skall föredraga och expediera alla ärenden rörande befordringar,

förordnanden, tjänstledighet och avsked, till och ifrån ämbeten och tjänster

vid de verk och stater, som under departementet höra.

§ 33.

Konungen äger att i den ordning och under de villkor, som bestämmas

genom särskild lag, stiftad i den ordning 87 § 1 inom. stadgar,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 21.

11

genom naturalisation till svensk medborgare upptaga utländsk man eller

kvinna. Sålunda naturaliserad utlänning njute samma rättigheter och förmåner,

som infödd svensk medborgare, dock utan att kunna till ledamot

av statsrådet utnämnas.

§ 108.

Lagtima riksdag skall vart fjärde år, på sätt i riksdagsordningen

sägs, förordna sex för kunskaper och lärdom kända personer att jämte

justitieombudsmannen, som bland dem förer ordet, utöva vård över tryckfriheten.

Dessa kommitterade, av vilka två, utom justitieombudsmannen,

skola vara lagfarne, äge sådan befattning, att, i händelse någon författare

eller boktryckare, innan tryckningen, själv överlämnar dem en skrift och

begär deras yttrande, huruvida åtal därå, efter tryckfrihetslagen, kan äga

rum, skola justitieombudsmannen och minst trenne kommitterade, varav

eu lagfaren, ett sådant yttrande skriftligen avgiva. Förklara de däruti, att

skriften må tryckas, vare då både författare och boktryckare från allt

ansvar frie, och ligge det å kommitterade.

Riksdagsordningen.

§ 70.

Lagtima riksdag skall vart fjärde år förordna sex för kunskaper

och lärdom kända personer att, jämte justitieombudsmannen, som bland

dem förer ordet, utöva vård över tryckfriheten. Dessa kommitterade, av

vilka två, utom justitieombudsmannen, skola vara lagfarna, väljas medelst

omröstning genom tjugufyra valmän, därav vardera kammaren inom sig

utser tolv. Avgår mellan riksdagarna någon bland kommitterade, välja

de övriga till det lediga rummet en behörig person.

Stockholm den 27 januari 1921.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.