Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade villkor för lån från täckdikning slånefonden m. m.

1921-06-15 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1921:284, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade villkor för lån från täckdikning slånefonden m. m.

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 284.

Nr 284.

Godkfind av första kammaren den 14 juni 1921.

Godkänd av andra kammaren den 15 juni 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående ändrade villkor för lån från täckdikning

slånefonden m. m.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 60.)

Till Konungen.

I en till riksdagen den 4 mars 1921 avlåten proposition, nr 181,

har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att dels godkänna i statsrådsprotokollet föreslagna ändrade villkor för

lån från täckdikningslånefonden att tillämpas från och med år 1922;

dels medgiva, att till hushållningssällskapen årligen må från och med

1922 utgå förvaltningsbidrag enligt i berörda protokoll tillstyrkta grunder,

dock för varje år med högst 92,000 kronor; dels ock besluta, att såsom

kapitalökning för täckdikningslånefonden skall efter ingången av 1922

överföras då odisponerad behållning å dräneringslånefonden.

Innan riksdagen ingår på de av Eders Kungl. Maj:t nu föreslagna

ändringarna i gällande villkor om lån från täckdikningslånefonden, vilka

beröra momenten 9 samt 13—20, har riksdagen funnit vissa skäl föreligga

att till granskning upptaga första momentet av nämnda villkor.

Riksdagen har nämligen icke kunnat undgå fästa sin uppmärksamhet vid

eu i statsrådsprotokollet återgiven framställning till Kungl. Maj:t i

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 284.

ämnet från hushållningssällskapens ombudsmöte, vilken departementschefen

emellertid hemställt icke böra föranleda någon Kungl. Mapts

åtgärd. I denna framställning erinrar ombudsmötet om att enligt sistnämnda

moment hushållningssällskap, som önskar erhålla statslån från

ifrågavarande fond, har att till lantbruksstyrelsen ingiva förslag till belopp

för varje särskilt lån och uttalar, att avsikten med denna bestämmelse

torde vara, att lantbruksstyrelsen skall kunna utöva en viss kontroll

över verksamheten. Vidare framhålles, att hushållningssällskapen

vid handhavande av låneverksamheten för egnahemsrörelsen tillerkänts

handlingsfrihet och att sällskapen torde besitta nödig kompetens att på

sakkunnigt sätt handhava jämväl ledningen å nu ifrågavarande område.

Ombudsmötets framställning utmynnar därför i en hemställan, att beviljande

av täckdikningslånen måtte ordnas på motsvarande sätt som

för egnahemslånerörelsen och att sålunda varje hushållningssällskap årligen

tilldelas ett visst approximativt beräknat belopp, som sällskapet

hade att i sin tur fördela.

Riksdagen delar den av ombudsmötet sålunda uttalade uppfattningen.

Riksdagen inser nämligen det berättigade däri, att hushållningssällskapen

medgivas frihet att inom ramen av ett visst hushållningssällskapet

beviljat belopp själva efter prövning av varje särskild

låneframställning bestämma lånebeloppets storlek. Gällde det här en

teknisk och saklig .granskning av planerna till särskilt föreslagna

större täckdikningsföretag, för vilket ändamål lantbruksstyrelsens sakkunskap

på området ansetts erforderlig, skulle, synes det riksdagen,

ifrågavarande bestämmelse kunnat äga visst fog. Något sådant har

emellertid icke varit ifrågasatt. Det av lantbruksstyrelsen fastställda

formuläret till ansökningar om täckdikningslån, varav riksdagen tagit

del, ger ock vid handen, att lantbruksstyrelsens ifrågavarande granskning

endast förutsatts bliva av rent formell natur. Riksdagen anser

icke heller en sådan granskning från lantbruksstyrelsens sida av behovet

påkallad så mycket mer som hushållningssällskapen genom inrättande,

på sätt här nedan sägs, av särskilda täckdikningsnämnder torde erhålla

för ändamålet fullt kompetenta organ, till vilka granskningen ifråga bör

kunna överlämnas. Härtill kommer, att det helt naturliga dröjsmål med

ifrågavarande ärendens avgörande, som av en granskning inom lantbruksstyrelsen

givetvis bleve en följd, skulle undvikas genom den ifrågasatta

anordningen. Det synes riksdagen föreligga alla skäl till det antagandet,

att hushållningssällskapen skola liksom beträffande egnahemslåneverksamheten

på ett tillfredsställande sätt handhava ifrågavarande verksamhet.

I detta sammanhang må ock förtjäna anmärkas, att beträffande egna
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 284.

hemsverksamheten till och med åt enskilda bolag och föreningar anförtrotts

prövningen av de särskilda låneansökningarna inom ramen av

utav Eders Kungl. Maj:t fastställt lånebelopp. Ombudsmötet har även

påpekat olägenheten därav att planerna till företagen såsom en följd av

den nu gällande ordningen i förevarande avseende måste vara utförda

året innan lån beviljades.

Riksdagen håller sålunda före, att en förändring i överensstämmelse

med vad här ovan anförts bör ske i nu gällande villkor om lån

från täckdikningslånefonden. Riksdagen anser sig emellertid icke nu

böra vidtaga någon ändring i sådant avseende, utan bör frågan göras

till föremål för övervägande av Eders Kung]. Maj:t, varefter förslag i

ämnet torde böra underställas nästkommande års riksdag.

Såsom departementschefen i statsrådsprotokollet erinrat befunnos, då

Eders Kungl. Maj:t förlidet år föreläde riksdagen förslag till ändrade villkor

för lån från täckdikningslånefonden, vissa av statens odlingskommitté

framlagda förslag, avseende den med statsmedel understödda täckdikningsverksamhetens

organisation ävensom angående statsbidrag till hushållningssällskapen

för förmedlingen av lånen samt handhavandet av ledningen

och övervakandet av verksamheten, icke i det utredda skick, att de borde

föreläggas riksdagen. Dessa frågor hava nu varit föremål för ny behandling

av sagda kommitté gemensamt med sakkunniga för utredning angående

hushållningssällskapens omorganisation.

Förevarande framställning avser nu att genom vissa ändringar

i bestämmelserna om lån från ifrågavarande fond reglera förhållandena

i sistnämnda avseenden.

Enligt de förra året antagna villkoren för täckdikningslånen hava

hushållningssällskapen, d. v. s. deras förvaltningsutskott, att omhänderhava

ej blott själva lånerörelsen utan även att leda och övervaka täckdikningsverksamheten.

Med hänsyn till det myckna arbete, som i sistnämnda

avseende kommer att åvila hushållningssällskapen, föreslås i

överensstämmelse med vad odlingskommittén samt nämnda sakkunniga

och lantbruksstyrelsen ifrågasatt, att det direkta ledandet och övervakandet

av den statsunderstödda verksamheten bör handhavas av särskilda

nämnder, utsedda av förvaltningsutskotten, samt att dessa nämnder böra

hava till sitt förfogande en sakkunnig lokal ledare av täckdikningsverksamheten

inom hushållningssällskapets område. Sådan nämnd skall

bestå av 3 till 5 personer, därav minst en skall vara inom området

bosatt lantbruksingenjör eller hava sådan sakkunskap på området, att

han jämlikt mom. 15 i de föreslagna villkoren kan utses till ledare

av täckdikningsverksamheten. Nämnden skall nämligen hava till sitt

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 284.

förfogande såsom ledare en av förvaltningsutskottet utsedd inom området

bosatt lantbruksingenjör, länsagronom, jordbrukskonsulent eller

annan person, som utskottet prövar för uppdraget kompetent, i vilket

sistnämnda avseende föreslås särskilda kvalifikationer.

1 fråga om det statsbidrag, som torde böra tillerkännas hushållningssällskapen

såsom ersättning för deras kostnader med avseende

å den statsunderstödda täckdikningen eller de s. k. förvaltningsbidragen,

skulle sådant bidrag enligt det föreliggande förslaget utgå

med dels 20 kronor fixerat bidrag för varje med statsbidrag understött företag

dels ock därutöver med ett till 3 procent beräknat bidrag å de under

året beviljade täckdikningslånen. Beträffande de kostnader, som skulle

täckas med de ifrågavarande förvaltningsbidragen, förutsättes, att möjlighet

därigenom beredes hushållningssällskapen att helt eller delvis befria

den enskilde företagaren, särskilt brukaren av mindre jordbruk, från

kostnaderna för företagets planläggning. Härförutom skulle hushållningssällskapet

hava att för detta bidrag bestrida utgifter — utöver de för

själva lånerörelsen — till ersättning åt nämndsledamöter och den lokale

ledaren, vilken senare måste besöka varje dikningsföretag, ävensom för företagets

avsyning, bidrag till täckdikningsförmännens årsavlöning och

resor, ersättning till ritbiträden, protokollsföring och andra skrivgöromål

samt expenser m. m. Det till förvaltningsbidrag erforderliga beloppet

har beräknats på följande sätt:

1) 3 procent å under året beviljat lånebelopp, högst

2 miljoner kronor............................................... högst 60,000 kronor

2) 20 kronor för varje till ett antal av högst 1,600

beräknade företag..................................... » 32,000 »

Summa högst 92,000 kronor.

Enligt förevarande framställning skulle för tillgodoseende av det

stadgade högsta utlåningsbeloppet av 2,000,000 kronor vara tillräckligt,

om såsom kapitalökning för ifrågavarande fond från och med ingången

av år 1922 finge överföras då odisponerad behållning å dräneringsfonden,

vilken beräknades till 120,000 kronor. Förslag härom innefattas också

i propositionen i fråga.

Förslaget till ändringarna i gällande kungörelse med villkor för

lån från täckdikningslånefonden är av nedanstående lydelse. Bestämmelserna

i mom. 16—20 hava endast erhållit ändrade momentnummer.

9) Vid beräkning av kostnad, varom i mom. 8) sägs, upptages kostnaden

såväl för täckdikningsplanens uppgörande, därest densamma ej bestrides av hushållningssällskapet,

som ock för själva dikningsarbetet — — — därtill.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 284.

13) Hushållningssällskap — — — vinnes.

14) För handläggning av ärenden, som avse det direkta ledandet och

övervakandet av täckdikningsverksamheten inom sällskapets område, skall finnas en

av sällskapet eller dess förvaltningsutskott utsedd nämnd om 3 till 5 personer,

därav minst en skall vara inom området bosatt lantbruksingenjör eller hava sådan

sakkunskap å området, som i mom. 15) stadgas för att kunna utses till ledare av

täckdikningsverksamheten.

15) Nämnd, varom i mom. 14) sägs, skall hava till sitt förfogande såsom

ledare av täckdikningsverksamheten inom sällskapets område en av förvaltningsutskottet

utsedd, inom området bosatt lantbruksingenjör, länsagronom, jordbrukskonsulent

eller annan person, som utskottet prövar för uppdraget kompetent. Härför

kräves att hava efter avlagd agronomexamen antingen under minst tre månader

med gott vitsord tjänstgjort som biträde åt lantbruksingenjör eller med sådant

vitsord ^ genomgått särskild av staten anordnad kulturteknisk kurs eller ock att

hava på annat sätt förvärvat sig sådan insikt i här ifrågavarande avseende, som

lantbruksstyrelsen vid på sällskapets eller utskottets begäran företagen prövning

av företedda betyg och intyg finner sig kunna för ändamålet godkänna.

16) Sökande, åt vilken täckdikningslån icke kunnat under året beviljas av

brist på medel, skall nästföljande år äga företrädesrätt till erhållande av lån.

17) Det åligger hushållningssällskap, som innehar lån, att inom tider, som

lantbruksstyrelsen bestämmer, enligt av styrelsen fastställt formulär till styrelsen

avgiva redogörelse över lånerörelsen och medelst densamma understödda täckdikningsarbeten.

18) Statskontoret äger att till vederbörande hushållningssällskap utbetala beviljat

statslån mot hushållningssällskapets förskrivning därå.

19) Statskontoret har att, därest stadgad kapital- eller räntebetalning å

statslån icke fullgöres i rätt tid, därom göra anmälan hos Kungl. Maj:t, som då

vill bestämma, huruvida oguldet statslånebelopp jämte ränta skall återbetalas före

den fastställda amorteringstidens slut.

20) Kungl. Maj:t äger meddela de närmare bestämmelser, som kunna erfordras

för vinnande av det med ifrågavarande lån avsedda ändamålet.

Riksdagen har funnit vad i ärendet sålunda föreslagits icke böra

föranleda någon invändning från riksdagens sida, varför riksdagen biträder

det framställda förslaget.

Under åberopande av det ovan anförda får riksdagen

1) anmäla, att riksdagen

dels godkänt ovan intagna ändrade villkor för lån från täckdikningslånefonden

att tillämpas från och med år 1922;

dels medgivit, att till hushållningssällskapen årligen må från och

med 1922 utgå förvaltningsbidrag enligt av departementschefen i statsrådsprotokollet

tillstyrkta grunder, dock för varje år med högst 92,000 kronor;

dels ock beslutat att såsom kapitalökning för täckdikningslånefonden

skall efter ingången av 1922 överföras då odisponerad behållning å

dräneringslånefonden;

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 284.

2) anhålla, att Eders Kungl. Maj:t ville i anslutning till vad riksdagen

här ovan anfört för 1922 års riksdag framlägga förslag till ändring

i moment 1 av gällande villkor om lån från täckdikningslånefonden.

Stockholm den 15 juni 1921.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.