Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående anslag till förste provinsialläkare och provinsialläkare m. m.

1921-06-15 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1921:313, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående anslag till förste provinsialläkare och provinsialläkare m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 313.

1

Nr 313.

Godkänd av första kammaren den 14 juni 1921.

Godkänd av andra kammaren den 15 juni 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj ds proposition angående anslag till förste provinsialläkare

och provinsialläkare m. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 174.)

Till Konungen.

Uti den till riksdagen den 7 januari 1921 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t

under femte huvudtiteln föreslagit riksdagen

dels (punkten 70) att i avbidan på den proposition, som kunde

komma att avlåtas angående förbättrade avlöningsförmåner för vissa

förste provinsialläkare och provinsialläkare m. in., beräkna en höjning

av det ordinarie anslaget till förste provinsialläkare och provinsialläkare,

nu 1,451,300 kronor, med 113,500 kronor till 1,564,800

kronor,

dels (punkten 72) att i avvaktan på samma proposition, på

extra stat för år 1922 beräkna ett reservationsanslag å 300,000

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 313. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse Nr 313.

kronor till bidrag för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å

landsbygden;

dels ock (punkten 73) att i avvaktan på samma proposition, på

extra stat för år 1922 beräkna ett förslagsanslag av 10,000 kronor

att i enlighet med av riksdagen godkända grunder användas till

beredande av flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t i den till riksdagen samma dag

avlåtna propositionen om tilläggsstat till riksstaten för år 1921 under

femte huvudtiteln föreslagit riksdagen (punkten 19) att i avbidan på

förenämnda proposition för beredande av tillfällig löneförbättring åt

provinsialläkare på tilläggsstat för år 1921 beräkna ett förslagsanslag,

högst, 221,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t uti en till riksdagen avlåten,

den 14 mars 1921 dagtecknad proposition, nr 262, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden

för samma dag föreslagit riksdagen dels medgiva, att å avlöningsstaten

för förste provinsialläkare och provinsialläkare må från och

med år 1922 uppföras ytterligare tio provinsialläkare, en var med

en årlig avlöning av 5,500 kronor, därav 4,000 kronor lön och 1,500

* kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma två ålderstillägg

å lönen, det ena med 500 kronor efter fem år och det andra, jämväl

med 500 kronor efter ytterligare fem år;

dels föreskriva, att för åtnjutande av de med sagda befattningar

förenade avlöningsförmåner skall gälla vad i kungörelsen den

13 juni 1919 angående villkor och bestämmelser för åtnjutande av

de från och med år 1920 fastställda avlöningsförmåner och i därtil]

senare efter riksdagens hörande gjorda tillägg finnes stadgat i fråga

om motsvarande befattningar;

dels, vid bifall till vad sålunda föreslagits, från och med år

1922 höja det å riksstaten uppförda ordinarie anslaget till förste

provinsialläkare och provinsialläkare från 1,451,300 kronor med

55,000 kronor till 1,506,300 kronor;

dels från och med år 1922 sänka det i riksstaten uppförda

ordinarie förslagsanslaget till bidrag för extra provinsialläkares avlönande

från 40,000 kronor med 10,000 kronor till 30,000 kronor;

dels, till bidrag för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare

å landsbygden, på extra stat för år 1922 anvisa ett reservations
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 313.

anslag å 150,000 kronor, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna grunder;

dels, till provisoriska lönetillägg åt förste provinsialläkare och

provinsialläkare, på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 220,000 kronor, att användas på sätt Eders Kung!. Maj:t bestämmer;
dels,

till provisoriska lönetillägg åt förste provinsialläkare och

provinsialläkare, på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 100,000 kronor, att användas på sätt Eders Kungl. Maj:t bestämmer

;

dels, till beredande av flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare,

på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag å 10,000 kronor,

att användas i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen

i statsrådsprotokollet angivna grunder, ävensom medgiva, att

även det för år 1921 för samma ändamål beviljade förslagsanslaget

å 4,000 kronor må från och med den 1 juli användas enligt samma

grunder;

dels och, för åstadkommande av ett omedelbart provisoriskt

avhjälpande av läkarbristen särskilt i Norrbottens, Västerbottens och

Jämtlands län, på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 50,000 kronor, att för ändamålet användas på sätt Eders

Kungl. Maj:t bestämmer.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag är i huvudsak byggt på

ett av provinsialläkaredistriktskommittén i ämnet avgivet betänkande.

'' Vad först beträffar frågan om förändring av extra provinsialläkardistrikt

till ordinarie, grundar sig kommitténs i detta hänseende

avgivna förslag på samma princip, som tillämpats vid de åren 1911,

1918 och 1920 beslutade ändringarna av provinsialläkardistriktsindelningen

i riket, nämligen att staten i främsta rummet bör sörja

för, att den enskilda sjukvården på landsbygden blir på ett tillfredsställande

sätt ordnad, och sålunda ansvara för kostnaderna för avlönande

av de läkare, som hava att ombesörja denna sjukvård.

Kommitténs förslag innebär inrättande av 98 nya ordinarie provinsialläkardistrikt,

av vilka 10 distrikt skulle bildas av distrikt, som

av kommittén år 1917 föreslagits till extra, 81 bildas av 82 nuvarande

extra distrikt och 7 nybildas. Det ifrågasatta antalet nya

provinsialläkardistrikt skulle inrättas successivt under en tidrymd

av 10 år, och skulle från och med år 1922 inrättas 10 distrikt.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 313.

Departementschefen har förklarit sig icke nu vara beredd att

taga ståndpunkt till kommitténs distriktsregleringsplan i dess helhet,

varvid han åberopat dels behovet av vidare utredning, dels ock den

rådande statsfinansiella situationen. Emellertid har departementschefen

ansett sig böra i anslutning till kommittén förorda inrättande

av 10 nya distrikt från och med år 1922. Vilka dessa distrikt

skulle bliva, borde icke nu definitivt bestämmas, utan syntes det böra

överlämnas åt Eders Kung!. Maj:t att efter ytterligare utredning fatta

beslut härom. Inrättande av dessa nya distrikt skulle föranleda en

ökning av det ordinarie anslaget till förste provinsialläkare och provinsialläkare

med 55,000 kronor, varemot anslaget till extra provinsialläkares

avlönande skulle minskas med 10,000 kronor.

Enär det föreliggande förslaget står i överensstämmelse med

den uppfattning rörande en tillfredsställande anordning av läkarvården

på landsbygden, åt vilken riksdagen vid upprepade tillfällen

givit uttryck, synes någon principiell erinran ej vara att göra mot

förslaget, sådant det nu föreligger om inrättande av 10 nya provinsialläkardistrikt.

Med hänsyn till det rådande finansiella läget torde

man dock på detta område tillsvidare böra framgå med den största

varsamhet, och riksdagen vill med styrka betona, att ett bifall till

det föreliggande förslaget på intet sätt får betraktas såsom något

ståndpunktstagande till den av kommittén framlagda distriktsregleringsplan

en. Riksdagen anser, att man under nuvarande förhållanden

icke bör för detta ändamål åsamka statsverket utgifter i större

omfattning än som efter prövning kan befinnas oundgängligen nödvändiga.

Lika med departementschefen håller riksdagen vidare före,

att det bör överlämnas åt Eders Kungl. Maj:t att efter ytterligare utredning

bestämma, vilka de ifrågasatta nya provinsialläkardistrikten

skola bliva, och förutsätter riksdagen härvid såsom självfallet, att

hänsyn i främsta rummet tages till de landsändar, där behovet i

berörda hänseende gjort sig starkast gällande. Vid bestämmandet

av läkarnas stationeringsort bör jämväl tillses, att detta sker så, att

befolkningens behov inom distriktets olika delar väl tillgodoses. Alldenstund

det ordinarie förslagsanslaget till bidrag för extra provinsialläkares

avlönande allaredan blivit i 1922 års riksstat av riksdagen

till siffran bestämt, nämligen till 40,000 kronor, torde någon

nedsättning av detta belopp, på sätt ifrågasättes, icke nu böra vidtagas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 313.

Vad vidare beträffar spörsmålet om ordnande av bostadsfrågan

för provinsialläkare å landsbygden, tiar beredandet av lämpliga bostäder

icke ansetts böra enhetligt genomföras genom ett obligatoriskt

åläggande för landsting, provinsialläkardistrikt eller den kommun,

där provinsialläkaren är stationerad, att tillhandahålla bostad. Frågan

har i stället ansetts böra ordnas på frivillighetens väg efter

ortens förhållanden, varvid bidrag borde i mån av tillgängliga medel

utgå efter Eders Kungl. Maj:ts prövning. Bidraget skulle ej uppgå till

t ner än högst V3 av den beräknade kostnaden och ej — med ett

undantag — överstiga 80,000 kronor för varje bostad. För år 1922

ifrågasattes nu för ändamålet ett belopp av 150,000 kronor, varmed

skulle kunna beredas bidrag åt minst fem bostadsbyggen. Dessutom

skulle statsbidrag kunna utgå, även då befintlig bostad inköpes och

ändras till provinsialläkarbostad. Bostaden skulle uppföras efter av

medicinalstyrelsen fastställda ritningar, varvid dock framhålles, att

de olika typer för bostäder, som departementschefen närmare angivit,

icke borde vara ovillkorligt bindande vid bostädernas uppförande

utom ifråga om rummens maximiantal. Vidare skulle föreligga

skyldighet för provinsialläkaren att bebo med statsbidrag anordnad

läkarbostad i vederbörande distrikt och erlägga bestämd hyra,

dock ej över 1,800 kronor för år.

En av svårigheterna att erhålla en tillfredsställande läkarvård

på landsbygden är otvivelaktigt att söka i den nu rådande bristen på

lämpliga läkarbostäder. Eders Kungl. Maj:ts förslag åsyftar att bidraga

till hävande av denna olägenhet, och torde i princip icke några erinringar

vara att framställa mot det sätt att lösa frågan, som nu

ifrågasatts. Visserligen kan ett alltför starkt utnyttjande av den

nu föreslagna anordningen leda till rätt avsevärda krav på statskassan,

men enligt riksdagens mening torde dock en garanti för att

statens bidrag till detta ändamål icke springer för mycket i höjden

ligga däri, att 2/a av kostnaderna skola bestridas av de kommunala

myndigheterna, vilka jämväl de äro nödsakade att taga den hänsyn

till det finansiella läget, som av förhållandena påkallas. I allt fall

vill riksdagen framhålla, att man i första hand bör tillse, huruvida

icke en provinsialläkarbostad kan på annat sätt erhållas, exempelvis

genom förhyrande eller upplåtande av förefintliga för ändamalet

lämpade lägenheter, och att den nu anvisade utvägen med statsbidrag

till uppförande av särskilda bostäder endast bör subsidiärt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 313.

ifrågakomma. Vidare vill riksdagen uttala sin anslutning till den i

utredningen framhållna synpunkten, att de särskilt uppgjorda bostadstyperna

icke böra vara ovillkorligt bindande vid bostädernas

uppförande. Tvärtom synes det riksdagen att en viss frihet härutinnan

bör råda, varigenom kunna vinnas ekonomiskt fördelaktigare

resultat, som utan att äventyra bostädernas ändamål fullt ut motsvara

de anspråk, som rimligen höra ställas på dylika lägenheter.

Såsom ett betydelsefullt led i arbetet för avhjälpande av läkar - bristen företrädesvis i de norrländska länen är strävandet att göra

provinsialläkartjänsterna mer ekonomiskt lockande. Provinsialläkardistriktskommittén

har för detta ändamål föreslagit dels en tillfällig

löneförbättring, dels ock en ny provisorisk åkartaxa. Departementschefen,

som ansett taxefrågan intimt sammanhängande med den

stundande definitiva löneregleringen för provinsialläkarkåren och därför

ej nu velat framlägga förslag i ämnet, har däremot funnit en

provisorisk förhöjning av de fasta avlöningsförmånerna oundgängligen

påkallad. För ändamålet beräknas för år 1922 ett belopp av 200,000

kronor. Härjämte innebär förslaget, att till Eders Kungl. Majtts

förfogande skulle ställas ett belopp av 20,000 kronor för att under

provisorietiden möjliggöra viss förhöjning i lönetilläggen för sådana

distrikt, där med hänsyn till provinsialläkarens i jämförelse med förhållandet

inom andra distrikt avsevärt lägre inkomster, svårartade

kommunikationsförhållanden eller andra liknande omständigheter en

ytterligare löneförbättring av Eders Kungl. Maj:t prövades vara oundgängligen

nödvändig. Sammanlagt skulle alltså för år 1922 erfordras

ett belopp av 220,000 kronor. För senare hälften av år 1921 har

beräknats bliva erforderligt ett belopp av 100,000 kronor, däri inberäknat

10,000 kronor att ställas till Eders Kungl. Maj:ts förfogande

på sätt nyss angivits.

Att en förhöjning av avlöningsförmånerna är ofrånkomlig, därest

det erforderliga tilloppet till provinsialläkarbanan skall kunna

upprätthållas, anser riksdagen lika med departementschefen uppenbart,

och framför allt torde denna utväg vara nödvändig, då det

gäller att erhålla sökande till de mera svårbesatta distrikten. Riksdagen

har följaktligen ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts

nu föreliggande förslag. I allt fall finner riksdagen en anordning

med högre lönetillägg vara att förorda framför att, på sätt motionsvis

gjorts gällande, vidtaga en provisorisk höjning av läkartaxan.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr .97.9.

7

Enligt gällande stat är föreskrivet, att rätt till första ålderstill1

ägget skall inträda efter tre år beträffande provinsialläkarna i vissa

distrikt, nämligen Sorsele, Tärna, Arjeplogs, Pajala och Vittangi

distrikt. Departementschefen har nu ifrågasatt, att samma förmån

även må tillkomma provinsialläkarna i Gräddede, Malåträsks och

Arvidsjaurs distrikt. Häremot har riksdagen intet att erinra.

Vad slutligen beträffar Eders Kung!. Maj:ts förslag angående

anslag till beredande av flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare

ävensom anslag för åstadkommande av ett omedelbart provisoriskt

avhjälpande av läkarbristen särskilt i Norrbottens, Västerbottens och

Jämtlands län — vilket sistnämnda anslag är till beloppet lika med

vad för innevarande år''till samma ändamål utgår — har riksdagen

intet att erinra mot vad härutinnan ifrågasatts.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att å avlöningsstaten för förste provinsialläkare

och provinsialläkare må från och med år 1922 uppföras ytterligare

tio provinsialläkare, en var med en årlig avlöning av 5,500 kronor,

därav 4,000 kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kunna komma två ålderstillägg å lönen, det ena med 500

kronor efter fem år och det andra, jämväl med 500 kronor efter

ytterligare fem år;

dels föreskrivit, att för åtnjutande av de med sagda befattningar

förenade avlöningsförmåner skall gälla vad i kungörelsen den 13

juni 1919 angående villkor och bestämmelser för åtnjutande av de

från och med år 1920 fastställda avlöningsförmåner och i därtill

senare efter riksdagens hörande gjorda tillägg finnes stadgat i fråga

om motsvarande befattningar;

dels från och med år 1922 höjt det å riksstaten uppförda ordinarie

anslaget till förste provinsialläkare och provinsialläkare från

1,451,800 kronor med 55,000 kronor till 1,506,300 kronor;

dels till bidrag för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare

å landsbygden, på extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag

å 150,000 kronor, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

den 14 mars 1921 angivna grunder;

dels till provisoriska lönetillägg åt förste provinsialläkare och

provinsialläkare, på extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Riksdagens skrivelse Nr 313.

högst, 220,000 kronor, att användas på sätt Eders Kung].. Maj:t bestämmer;
dels

till provisoriska lönetillägg åt förste provinsialläkare och

provinsialläkare på tilläggsstat för år 1921 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 100,000 kronor, att användas på sätt Eders Kungl. Maj:t bestämmer

;

dels till beredande av flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare,

på extra stat för åi? 1922 anvisat ett förslagsanslag å 10,000 kronor,

att användas i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen

i statsrådsprotokollet över socialärenden den 14 mars 1921

angivna grunder, ävensom medgivit, att även det för år 1921 för

samma ändamål beviljade förslagsanslaget å 4,000 kronor må från

och med den 1 juli användas enligt samma grunder;

dels och för åstadkommande av ett omedelbart provisoriskt avhjälpande

av läkarbristen särskilt i Norrbottens, Västerbottens och

Jämtlands län, på extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 50,000 kronor, att för ändamålet användas på sätt Eders

Kungl. Maj:t bestämmer.

Stockholm den 15 juni 1921.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1921, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

81145^

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.