Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-.js proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen jämte i ämnet väckta motioner.

1921-06-11 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1921:320, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-.js proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 320.

1

Nr 320.

Godkänd av första kammaren den 11 juni 1921.

Godkänd av andra kammaren den 11 juni 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-.js

proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar

av lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen

jämte i ämnet väckta motioner.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 49.)

Till Konungen.

Genom en den 22 april 1921 dagtecknad proposition, nr 353, har

Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bifogat utdragav

statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till lag

om ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920 om val till

riksdagen.

Riksdagen, som nu till behandling förehaft såväl Eders Kungl.

Maj:ts nämnda proposition som ock ett flertal i anledning av densamma

väckta motioner, får härmed

dels anmäla, att det i propositionen innefattade lagförslaget icke

kunnat i oförändrat skick av riksdagen antages, men att riksdagen i anledning

av samma proposition för sin del antagit följande

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 320.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 320.

Förslag

till

Lag

om ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920 om val

till riksdagen.

Härigenom förordnas, att 15, 17—21, 24, 26, 30—33, 54, 56, 59,

69, 79, 80, 83, 87, 95 och 96 §§ i lagen den 26 november 1920 om

val till riksdagen skola erhålla följande ändrade lydelse.

15 §.

Val —--— — — kännetecken.

A valsedel skall, på sätt formulär 1 vid denna lag utvisar, ovanför

namnen utsättas partibeteckning (partinamn eller annan beteckning i

ord för viss grupp av valmän eller för viss meningsriktning); och skall

sedeln jämväl i övrigt avfattas i överensstämmelse med nämnda formulär.

Varje valsedel må å sedelns vänstra sida upptaga högst två namn

utöver det antal riksdagsmän valet avser. Namnen skola uppföras vart

för sig i de särskilda rummen och gälla själva riksdagsmannavalet samt,

i den män namnen därvid icke tagas i anspråk, val av efterträdare åt

avgången riksdagsman. För efterträdarevalet må dessutom i motsvarande

rum å sedelns högra sida uppföras högst två namn för vart och ett av

de för själva riksdagsmannavalet upptagna namnen. Upptager rum å

sedelns högra sida två namn, skola de förekomma det dna under det

andra.

Blanketter till valsedlar skola finnas tillgängliga vid valet.

17 §.

Ogin — — —--med avsikt där anbragt;

vilken saknar partibeteckning eller upptager sådan å annat ställe

än ovanför namnen;

vilken icke för själva riksdagsmannavalet upptager något giltigt namn.

18 §.

År något namn å valsedel överstruket, eller framgår med avseende

å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem som därmed

åsyftas, eller upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, anses

sådant namn såsom obefintligt.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 320.

3

Finnas å valsedel flera namn för själva riksdagsmannavalet än

som enligt 15 § är medgivet, eller äro namn, som särskilt upptagits för

val av efterträdare åt riksdagsman, flera än två, anses det eller de sista,

övertaliga namnen såsom obefintliga.

För val av efterträdare särskilt upptaget namn, som saknar motsvarande

namn för själva riksdagsmannavalet, anses såsom obefintligt.

19 §.

1. Sedan valsedlarna ordnats efter partibeteckning, skall inom

varje parti, till den utsträckning, som för utseendet av stadgat antal riksdagsmän

är nödig, genom särskilda sammanräkningar bestämmas ordning

mellan de namn å partiets valsedlar, vilka avse själva riksdagsmannavalet.

Vid varje sammanräkning gäller valsedel allenast för ett namn.

2. Vid första sammanräkningen gäller valsedel för det namn, som

står först å sedeln.

Partiets valsedlar ordnas i grupper så, att sedlar med samma första

namn bilda en grupp.

Valsedlarna inom varje grupp räknas, och deras antal utgör gruppens

rösttal. Samma tal är också jämförelsetal för det namn, som står

först på gruppens valsedlar.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller första platsen i

ordningen.

3. Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel för det namn,

vilket, bortsett från namn, som redan erhållit plats i ordningen, står

främst å sedeln.

Den eller de grupper, vilkas valsedlar vid närmast föregående

sammanräkning gällde för det namn, som erhöll plats i ordningen, upplösas,

och nämnda valsedlar ordnas i nya grupper så, att sedlar, som

vid den pågående sammanräkningen gälla för ett och samma namn, bilda

en grupp; däremot bibehållas övriga befintliga grupper oförändrade.

Valsedlarna inom varje nybildad grupp räknas, och deras antal

utgör gruppens rösttal.

För de namn, för vilka finnas gällande valsedlar, beräknas rösttal

och jämförelsetal.

Rösttalet för ett namn är lika mfed rösttalet för den grupp eller

sammanlagda rösttalet för de grupper, vilkas valsedlar gälla för namnet.

Jämförelsetalet för ett namn är lika med dess rösttal, där icke

grupp av valsedlar, som gälla för namnet, deltagit i besättandet av förut

utdelad plats. Har så skett, erhålles namnets jämförelsetal genom att

dela dess rösttal med det tal, som motsvarar den del, gruppen tagit i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 320.

besättandet av plats eller platser, som utdelats (gruppens platstal), ökat

med 1, eller, om flera grupper av valsedlar, som gälla för namnet, deltagit

i besättandet av förut utdelad plats, med dessa gruppers sammanlagda

platstal, ökat med 1. Platstalet för en grupp beräknas sålunda,

att gruppens rösttal delas med största jämförelsetalet vid sammanräkningen

närmast före gruppens bildande.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller plats i ordningen.

4. Bråktal, som uppkommer vid delning, beräknas i decimaler,

två till antalet. Höjning av den sista decimalsiffran må ej äga rum.

20'' §.

1. Skola två eller flera platser besättas, fördelas de mellan de

olika partierna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas det parti,

vilket för varje gång uppvisar det största av nedan angivna jämföielsetal.

Plats, som blivit ett parti tilldelad, besättes genast så, att partiets

första plats tillerkännes den, vars namn är det första i ordningen inom

partiet, partiets andra plats den, som bär andra namnet i ordningen,

partiets tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen, och så

vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till platsen,

redan fått sig tillerkänd plats från ett eller flera andra partier.

Jämförelsetalet är lika med partiets rösttal, så länge partiet ännu

icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet för

varje gång så, att partiets rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet

av partiet tilldelade platser, ökat med 1. Har samma person

erhållit platser från två partier, skall dock, vid beräkning av det antal

platser, som utdelats, vardera platsen anses blott såsom en halv plats;

har någon erhållet platser från tre partier, anses varje sådan plats såsom

en tredjedels plats; och så vidare efter samma grund.

Har ett parti redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som

motsvarar antalet av de namn å partiets valsedlar, vilka avse själva

riksdagsmannavalet, varde det från vidare jämförelse uteslutet.

2. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, vars namn

står främst i ordningen inom det parti, som, enligt vad i 1 mom. sägs,

har största jämförelsetalet.

21 §.

Där någon, som blivit vald till riksdagsman, vid valtillfället avsäger

sig uppdraget, skall valförrättaren genast företaga ny röstsammanräkning

inom det parti, för vilket den avgångne blivit vald. Blev den avgångne

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 320.

5

vald för flera partier, skall sammanräkningen ske inom det parti, från

vilket plats först tilldelades honom.

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,

vilka gällde för den avgångnes namn vid den sammanräkning, då namnet

tilldelades plats i ordningen. Varje valsedel gäller såsom hel röst.

Med iakttagande av att namn å någon, som blivit genom valet utsedd

till riksdagsman, anses såsom obefintligt, skall röstvärdet tillgodoräknas

det namn som står främst av de för den avgångne riksdagsmannen särskilt

upptagna efterträdarenamnen, eller, om sådant namn ej finnes, det

namn för själva riksdagsmannaval, som står främst å sedeln, eller, om

ej heller sådant namn finnes, det namn, som står främst bland samtliga

efterträdarenamnen å sedeln. Den, som erhållit högsta rösttalet, är

vald i den avgångnes ställe.

Skulle jämväl sålunda utsedd riksdagsman vid valtillfället avsäga

sig uppdraget, förfares på enahanda sätt; och skall vid den nya sammanräkningen

såsom förut hänsyn tagas blott till de valsedlar, som gällde

för den först avgångnes namn vid den sammanräkning, då namnet tilldelades

plats i ordningen.

24 §.

Vid rösternas sammanräknande användas av Konungen fastställda

blanketter med anvisningar, och skall vid valet föras protokoll enligt

formulär, som av Konungen fastställes.

De avgivna valsedlarna skola av valförrättaren inläggas under försegling,

de godkända och de underkända var för sig, samt jämte valprotokollet

ofördröjligen insändas till den Konungens befallningshavande,

som enligt vad i riksdagsordningen stadgas har att taga befattning med

valet. Sker insändandet med allmänna posten, skall försändelsen assureras.

26 §.

Har riksdagsman annorledes än i 21 § sägs avgått före utgången

av den tid, för vilken han blivit vald, och skall platsen besättas från den

valkrets, som utsett den avgångne, då skall Konungens befallningshavande

vid offentlig förrättning, som hålles så snart ske kan och varom underrättelse

minst åtta dagar förut meddelas genom anslag och medelst

tryck så som med Konungens befallningshavandes kungörelser vanligen

förfares, verkställa ny röstsammanräkning enligt de i 21 och 22 §§ angivna

grunder.

Efter sammanräkningens avslutande skola valsedlarna åter inläggas

under försegling.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse AV 320.

30 §.

För valen till andra kammaren indelas riket i tjuguåtta valkretsar,

nämligen:

Stockholms stad;

Göteborgs stad;

Göteborgs och Bohus läns landstingsområde;

Malmö, Hälsingborgs, Landskrona och Lunds städer;

Malmöhus läns valkrets, innefattande länets landsbygd samt städerna

Ystad, Trälleborg, Skanör med Falsterbo och Eslöv.

Älvsborgs läns norra valkrets, innefattande Nordals, Sundals, Valbo,

Tössbo, Vedbo, Flundra, Väne, Bjärke, Vätte, Ale, Kullings och Gäsene

härad samt städerna Åmål, Vänersborg, Alingsås och Trollhättan;

Älvsborgs läns södra valkrets, innefattande Ås, Kinds, Bedvägs,

Marks, Vedens och Bollebygds härad samt städerna Borås och Ulricehamn;

vart och ett av rikets övriga län.

31 §.

1. Valkrets, som består av en stad, skall delas i lämpligt antal

valdistrikt.

32 §.

L Förslag om-----olika valdistrikt,

Utan föregående framställning vare Konungens befallningshavande

berättigad och i fall, varom stadgas i 31 § 1 och o mom., pliktig att

om indelning i valdistrikt eller ändring i redan skedd indelning förordna,

sedan på landet kommunalstämma och i stad stadsfullmäktige beretts

tillfälle att i ärendet avgiva yttrande. Om ändring-----för

kommunalfullmäktigeval.

Beslut angående-----skall angivas.

- 33 §.

För varje valdistrikt å landet skall finnas en valnämnd av fem

inom distriktet boende personer. Ordförande i denna nämnd jämte supp
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 320.

7

leant för honom förordnar Konungens befallningshavande årligen före

februari månads utgång. De fyra ledamöterna jämte två suppleanter

väljas varje år å ordinarie kommunalstämma i mars eller, i kommun,

där fullmäktige finnas, å fullmäktiges ordinarie sammanträde i samma

månad. Det åligger i förra fallet kommunalstämmans och i senare fallet

kommunalfullmäktiges ordförande att ofördröjligen utan lösen låta tillställa

en var av de valda ledamöterna och suppleanterna i valnämnden

ett utdrag av stämmoprotokollet, i vad dem rörer. Om de personers

namn och bostad, som blivit till ordförande och suppleant för honom

utsedda, låter Konungens befallningshavande i länskungörelserna meddela

underrättelse.

54 §.

1. Val i hela riket till andra kammaren förrättas, då valen ske

på grund av 17 § 1 mom. riksdagsordningen, å tredje söndagen i september

månad samt i fall, som i 17 § 2 mom. riksdagsordningen avses,

å den sön- eller helgdag, som av Konungen bestämmes.

I stad må dock valet av Konungens befallningshavande utsättas

att äga rum å den söckendag, vilken infaller närmast före sön- eller

helgdag, som ovan sagts.

Då synnerliga skäl därtill äro, må Konungen förordna, att val till

andra kammaren för viss valkrets skall förrättas å annan dag än i första

stycket sägs, dock att val på grund av 17 § 1 mom. riksdagsordningen

alltid skola utsättas till dag under september månad.

2. Annat val till andra kammaren än''i 1 mom. sägs förrättas å

sön- eller helgdag. I stad, som bildar egen valkrets, må dock valet av

Konungens befallningshavande utsättas att äga rum å söckendag, som

infaller omedelbart före sön- eller helgdag, och i annan stad å söckendagen

närmast före sön- eller helgdag, som för valkretsen i övrigt bestämmes

till valdag. Då synnerliga skäl därtill äro, må Konungen förordna,

att valet skall hållas å annan dag än i förevarande moment sägs.

56 §.

Valförrättare vare på landet valnämnden; i stad, som utgör ett

valdistrikt, magistraten; och i annan stad magistratens deputerade, varom

i 91 § här nedan sägs.

59 §.

Vid — — — — — kännetecken.

Å valsedel skall ovanför namnen utsättas partibeteckning (parti
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Riksdagens skrivelse Nr 320.

namn eller annan beteckning i ord för viss grupp av väljare eller för

viss meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det

andra, och må utgöra högst två utöver det antal riksdagsmän valet

avser.

Valsedel — — — — — åsyftas.

69 §.

När--— — — avslutad.

Omedelbart därefter uttagas valkuverten ur valurnan och räknas

oöppnade. I det protokoll, som i överensstämmelse med formulär 2 vid

denna lag samt i formuläret gjorda anvisningar skall föras vid förrättningen,

antecknas antalet valkuvert. Jämväl — — — — — i valet.

Valkuverten — — —--— valkuverten inlagts.

79 §.

Ogin — — — — — med avsikt där anbragt;

vilken saknar partibeteckning eller upptager sådan å annat ställe

än ovanför namnen;

vilken icke upptager något giltigt namn.

Finnas--—--ogilla.

80 §. .

Är något namn å valsedel överstruket, eller framgår med avseende

å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem som därmed

åsyftas, eller upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, anses

sådant namn såsom obefintligt.

Finnas å valsedel flera namn än som enligt 59 § är medgivet,

anses det eller de sista, övertaliga namnen såsom obefintliga.

83 §.

Vid rösternas sammanräknande användas av Konungen fastställda

blanketter med anvisningar, och läte Konungens befallningshavande vid

förrättningen föra protokoll enligt formulär, som av Konungen fastställes.

Samtliga valsedlar inläggas, de godkända och de underkända var

för sig, i omslag, vilka, innan förrättningen avslutas, förses med minst

två närvarandes sigill. De sålunda inlagda valsedlarna skola förvaras

intill utgången av den tid, för vilken valet gäller.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 320. 9

87 §.

1. Har någon, som blivit vald till riksdagsman, avsagt sig uppdraget

eller eljest avgått före utgången av den tid, för vilken han blivit

vald, då skall Konungens befallningshavande ofördröjligen vid offentlig

förrättning, så kungjord, som i 26 § sägs, verkställa ny röstsammanräkning

inom det parti, för vilket den avgångne blivit vald. Blev den

avgångne vald för flera partier, skall sammanräkningen ske inom det

parti, från vilket plats först tilldelades honom.

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,

vilka gällde för den avgångnes namn vid den sammanräkning, då

namnet tilldelades plats i ordningen. Varje valsedel gäller såsom hel

röst, och röstvärdet skall tillgodoräknas den av de förut ej valde, vilkens

namn står främst på sedeln. Den, som erhållit högsta rösttalet, inträde

såsom ledamot i den avgångnes ställe. Mellan lika rösttal skilje lotten.

Efter sammanräkningens avslutande skola valsedlarna åter inläggas

under försegling. ,

2. Lag samma vare, där riksdagsman, som blivit utsedd jämlikt

1 mom., avgått före utgången av den tid, för vilken han blivit utsedd;

och skall vid den nya sammanräkningen såsom förut hänsyn tagas blott

till de valsedlar, som gällde för den först avgångnes namn vid den sammanräkning,

då namnet tilldelades plats i ordningen.

95 §.

Valnämnden — — — — — verkställas.

Kostnaden för dessa anordningar och för kungörande, som åligger

valnämndens ordförande eller magistrat, samt utgifter för stämplai skola

gäldas av kommunerna, vilka jämväl hava att tillhandahålla lämpliga

vallokaler. Valkuvert och de i 69 § nämnda omslag bekostas av statsverket.

96 §.

Ytterkuvert och innerkuvert, varom i 63 och 74 §§ sägs, skola vara

av ogenomskinligt papper och försedda med ändamålsbeteckning samt,

vad varje särskilt slag angår, lika till storlek och beskaffenhet.

Formulär-----fastställas av Konungen.

Övergångsatadgande.

Denna lag träder med nedan stadgade undantag i kraft den

1 juli 1921.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. JSr 320.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse AV 320.

Vid tiden för lagens trädande i kraft bestående indelning i valdistrikt

skall oberoende av den nya lagen gälla, till dess annorlunda

varder förordnat i den ordning 32 § föreskriver.

Har riksdagsman, som blivit utsedd enligt äldre lag, avgått före

utgången av den tid, för vilken han blivit utsedd, skall vid ledighetens

fyllande äldre lag tillämpas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 320.

11

Formulär 1.

Formulär till valsedel vid val till första kammaren._

Plats för partibeteckning.

1

•

..........................................................................

. . _

Valsedelns storlek och antalet rum å sedeln må lämpas efter behovet.

Vänstra sidan är avsedd för riksdag smanna- och efterträdarenamn;

högra sidan är avsedd för särskilda efterträdarenamn.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 320.

Formulär 2.

Formulär till protokoll vid riksdagsmannaval.

Protokoll i N. N. valdistrikt vid val av

ledamot i riksdagens andra kammare å---

(vallokalen) i---(orten) den---

(dag, månad och år).

Till förrättande av det riksdagsmannaval, som blivit utsatt att hållas härstädes

denna dag, sammanträdde klockan----den för sådant ändamål ut
sedda

valnämnd (eller i stad, som utgör ett valdistrikt: »stadens magistrat»; eller

i stad, som hestår av flera valdistrikt: »magistratens deputerade»).

Valet fortgick till klockan---eftermiddagen med uppehåll —--2

Vid valet avlämnades i vederbörlig ordning ----4 valkuvert. Antalet av de

personer, som enligt anteckningarna i röstlängden deltagit i valet, utgjorde---.4

______________5

Samtliga valkuvert inlades i---4 omslag, vilket (vilka) förseglades med —

--6 sigill, som här nedan finnas avtryckta.

Vid protokollet

N. N.

(Avtryck (Avtryck

av av

sigill) sigill)

Att detta protokoll vid valförrättningen upplästs och befunnits riktigt, bekräftas,

N. N.

Ordförande vid valet.

N. N. . N. N.

Anvisningar:

1 Har valet till följd av gudstjänst ej kunnat börja å bestämd tid, varde det bär anmärkt.

2 Här angives tiden, varunder uppebäll i förrättningen, även på grund av gudstjänst, ägt rum.

s Har någon förvägrats att utöva rösträtt, varde det, med tydligt angivande av personens namn och

orsaken till denna vägran, bär anmärkt.

4 Antalet.

6 Skulle antalet valkuvert icke vara lika med antalet personer, som enligt anteckningarna i röstlängden

deltagit i valet, angivas här sannolika anledningen till detta förhållande.

6 Antalet, som skall vara minst två.

7 Här upptages vad i övrigt förekommit av beskaffenhet att böra i protokollet antecknas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse AV ij''20.

dels oek i anledning av en av ovan omnämnda motioner anhålla,

att Eders Kungl. Maj:t ville, om möjligt till nästa riksdag, framlägga

förslag/ innebärande att den i Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 353

föreslagna sammanräkningsmetoden för val till riksdagens andra kammare

måtte införas att gälla även vid val till landsting, stadsfullmäktige

och kommunalfullmäktige.

Stockholm den 11 juni 1921.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.