Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående omläggning av budgetåret.

1921-06-15 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1921:334, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående omläggning av budgetåret.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

» Riksdagens skrivelse Nr 334.

1

Nr 334.

Godkänd av första kammaren den 15 juni 192J.

Godkänd av andra kammaren den 15 juni 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition angående omläggning av budgetåret.

(Statsutskottets utlåtande nr 184.)

Till Konungen.

1 en till riksdagen avlåten, den 11 mars 1921 dagtecknad proposition

(nr 201), liar Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen besluta, att budgetåret skall från och med den 1 juli

1923 omläggas till tiden 1 juli—30 juni.

Under det att i flertalet andra länder budgeten fastställes omedelbart

före eller i vissa fall även så sent som efter ingången av det

finansår, för vilket densamma är avsedd att gälla, tillämpas för närvarande

inom vårt land sådana grunder för riksstatens uppgörande och

fastställande, att en avsevärd tidrymd mellan fattandet av de riksdagsbeslut,

å vilka budgeten är uppbyggd, och dessas genomförande måste

förflyta. Så komma exempelvis de riksstatsärenden, som äro föremål

ior innevarande års riksdags behandling, att bringas till verkställighet

först efter ingången av år 1922. Den förberedande utredningen röBihang

till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 334. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 334. •

rande dessa ärenden utfördes inom respektive ämbetsverk redan under

sommaren och hösten 1920 vid en tidpunkt, då rikshuvudboken för år

1919 ännu icke förelåg avslutad. I de icke sällan förekommande fall

då ledning för beräkningen av ett anslag, avsett att uppföras å förslaget

till 1922 års riksstat, bort sökas i belastningen av motsvarande

anslag för ett tidigare år, har alltså i regel inga andra riksboksslutsuppgifter

funnits tillgängliga än de för år 1918. Först efter det sedermera

de olika myndigheterna till departementen inkommit med sina anslagsäskanden

för år 1922 blevo riksbokslutssiffrorna för år 1919 tillgängliga,

och utgjorde 1919 års riksbokslut med däri förekommande

budgetredovisning det sista, som kunde tjäna till ledning vid utarbetandet

inom de olika departementen av 1922 års statsverksproposition.

Enligt nu tillämpade grunder måste således riksstaten uppbyggas

på högst ovissa förutsättningar, och det torde få anses uppenbart, att

det nuvarande systemet är i hög grad otillfredsställande och i behov av

omläggning och förbättring. De sålunda på detta område föreliggande

högst väsentliga missförhållandena, vilka under de senast förflutna åren

varit särskilt framträdande — varom det stora antalet tilläggsstatsärenden

bär vittne — skulle genom det nu framlagda förslaget visserligen

icke helt undanröjas, men såsom ett sista led i de åtgärder, som under

den senaste tiden vidtagits för att bringa reda i svenska statens budget-

och räkenskapsväsen, torde ifrågavarande reform bliva av stor

betydelse.

Den föreliggande utredningen har tillkommit på riksdagens eget

initiativ. Vid uppgörandet av inkomstberäkningarna i de finansplaner,

som förelagts senaste riksdagen till prövning, har också hänsyn tagits

till en förestående omläggning av budgetåret. Det nu i sådant syfte

framlagda förslaget, som vid 1920 och 1921 års riksdagar föregåtts av

beslut om vissa grundlagsändringar, har utarbetats av särskilt för ändamålet

tillkallade sakkunniga och har jämväl i huvudsak tillstyrkts av

så gott som samtliga centrala förvaltningsmyndigheter och länsstyrelser.

Åven riksdagen har efter verkställd granskning av förslaget och efter

övervägande av de konsekvenser, detsamma på olika områden och särskilt

med avseende å riksdagens arbete kan tänkas komma att medföra,

ansett sig kunna ansluta sig till detsamma, sådant det i propositionen

framlagts.

En bland de väsentligaste fördelarna av den nu föreslagna omläggningen

av budgetåret synes vara, att inkomst- och utgiftsberäkningen

skulle bliva mera tillförlitlig än hittills varit fallet. Utöver vad

tidigare härutinnan anförts, vill riksdagen särskilt framhålla, att, därest

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 334. 3

budgetredovisningarna hädanefter kunna bringas till fullbordan inom

den jämförelsevis korta tidrymd, varom tillkomsten av riksräkenskapsverket

bör kunna ingiva grundade förhoppningar, till grund för de anslagsberäkningar,

som ingå såsom en betydelsefull del av förarbetena

för det förslag till riksstat, som förelägges ett visst års riksdag, torde

kunna läggas de i senast avgivna budgetredovisning framkomna siffrorna

rörande belastningen av olika anslag för det budgetår, som närmast

före dessa förarbeten tilländalupit. Till grund för anslagsberäkningen

för ett tänkt budgetår 1 juli 1925—30 juni 1926 kan alltså

läggas budgetredovisningen för året 1 juli 1923—30 juni 1924. 1 jämförelse

med de nuvarande förhållandena innebär detta en avsevärd förkortning

av ifrågavarande mellantid.

Med hänsyn särskilt till nödvändigheten av att för varje räkenskapsår

fullt avslutade riksräkenskaper och fullständigt utarbetad rikshuvudbok

— vars färdigställande hittills i regel dragit en tid av över

9 månader — skola kunna föreläggas riksdagens revisorer till granskning,

skulle enligt Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag kalenderåret

bibehållas såsom räkenskapsår. Budgetredovisningen åter — vilken till

och med år 1919 ingick såsom en del av rikshuvudboken, men som numera

framlägges i särskild ordning — skulle givetvis avse själva budgetåret.

Riksdagen har ansett sig även i denna del kunna giva sin anslutning

till propositionen. Det bör uppmärksammas, hurusom rikshuvudboken

och budgetredovisningen fylla två från varandra skilda huvuduppgifter.

Medan rikshuvudboken innefattar eller åtminstone bör innefatta en redovisning

av hel$ statskapitalet ävensom storleken av de värdeförändringar,

som detsamma under vederbörande räkenskapsår undergått, utgör budgetredovisningen

en räkenskapsmässig uppställning, utvisande utfallet av

ett visst års budget i jämförelse med de i riksstaten beräknade olika

inkomst- och utgiftsposterna. Enligt riksdagens mening synes något

principiellt eller praktiskt hinder icke föreligga för att de tidsperioder,

för vilka rikshuvudboken och budgetredovisningen uppgöras, icke sammanfalla.

Tvärtom synas vissa fördelar därigenom stå att vinna. På

detta sätt kunna de affärsdrivande verkens huvudböcker, vilka äro eller

åtminstone under normala förhållanden böra kunna vara grundläggande

för bestämmande av storleken av den nettobehållning, som skall tillföras

budgeten, hinna föreligga avslutade i så god tid, att denna behållning

kan, som sig bör, helt tillföras statskassan inom det budgetår, för vars

utgifter den är avsedd att tagas i anspråk.

Ett missförhållande, som genom den ifrågasatta reformens genomförande

skulle komma att undanröjas, är, att inkomstskatten, vilken

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 334.

som bekant uppbäres först under november och december månader, icke

såsom för närvarande är fallet skulle inflyta alldeles mot slutet av det

budgetår, vars utgifter den till stor del är avsedd att täcka. Det bör

uppmärksammas, att den enda utvägen för vinnande av rättelse i detta

enligt riksdagens mening synnerligen betänkliga missförhållande, vars

ofördelaktiga verkningar tack vare det under krigstiden inträffade opåräknade

rikliga tillflödet till kassafonden blivit mindre framträdande,

synes vara en omläggning av budgetåret. Något tillbakaflyttande i avsevärdare

grad av tidpunkten för inkomstskattens inflytande torde väl

näppeligen låta sig genomföra. Bestämmande härför är nämligen det

förhållandet, att de inkomster från enskilda och andra, varpå denna skatt

grundas, böra beräknas för kalenderår; den tid, som därefter åtgår för

deklarationers avgivande, deras granskning, skatteuppbörd, redovisning

m. m. och som för närvarande uppgår till nära ett år, torde icke i

någon avsevärdare grad låta sig förkortas. — Genom den nu föreslagna

budgetformen skulle inkomstskatten komma att stå till förfogande redan

innan halva budgetåret förflutit.

Med avseende å själva riksdagsbehandlingen av budgetfrågorna

medför icke ifrågavarande förslag några mera genomgripande förändringar.

Den omständigheten, att budgeten skall träda i tillämpning redan den

1 juli samma år den beslutas och icke såsom nu först den nästföljande

1 januari, nödvändiggör en redan ur synpunkten av arbetets behöriga

gång inom riksdagen önskvärd successiv och skyndsam behandling av

de olika budgetärendena med därefter omedelbart skeende expedition av

dessa. Verkställigheten av riksdagens beslut rörande ifrågavarande ärenden

kräver nämligen en del förberedande åtgärder från Eders Kungl. Maj:ts

och jämväl från vederbörande verks sida. Dessa åtgärder måste i regel

verkställas före det nya finansårets ingång, och till undvikande av anhopning

av arbetet i departementen och ämbetsverken måste därför riksdagsbesluten

i de olika ärendena så tidigt som möjligt under riksdagen

och snarast möjligt efter beslutens fattande komma Eders Kungl. Makt

till del.

Riksdagen anser sig i detta sammanhang icke böra helt förbigå

ett spörsmål, som på den senaste tiden med dess hastiga förändringar i

den allmänna ekonomiska situationen framträtt, nämligen huruvida icke till

vinnande av större överblick över budgeten och ett bättre anpassande

av densamma efter för tillfället rådande statsfinansiella läge den definitiva

behandlingen inom riksdagen av de olika delarna av budgeten

kunde företagas på en gång, sedan dessa tidigare provisoriskt genomgått

s. Genom ett antagande av det nu föreliggande förslaget, vilket

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 334. 5

såsom ovan nämnts förutsätter en successiv handläggning av de olika

budgetärendena, torde ett genomförande av ovan antydda tillvägagångssätt

för beslutandet av statsregleringen bliva uteslutet. Utan att i

övrigt uttala sig om genomförbarheten av ett dylikt projekt, vill riksdagen

framhålla, att den allmänna finansplan, vilken bör ligga till grund

för riksdagsbehandlingen av budgeten, redan förefinnes i statsverkspropositionen.

Riksdagen har också ansett sig böra uppmärksamma, att

ett uppgörande av fortlöpande planer för budgetens genomförande icke

torde vara möjligt utan ett allvarligt försenande av riksdagsarbetet,

åtminstone icke med de organ som för närvarande härför stå riksdagen

till buds. Och då härtill kommer att en dylik omläggning av sättet för

budgetbehandlingen inom riksdagen icke torde kunna genomföras utan

verkställandet av omfattande förarbeten och vidtagandet av vissa grundlagsändringar,

har riksdagen ansett, att den omständigheten, att den

reform med avseende på budgetårets omläggning, varom här är fråga,

skulle kunna föregripa genomförandet av ett eventuellt projekt i ovan

antydd riktning, icke bör utgöra hinder för ett bifall till det nu behandlade

förslaget.

Såsom riksdagen ovan anfört, förutsätter ifrågavarande förslag, att

budgetärendena inom riksdagen behandlas utan dröjsmål. Ett oeftergivligt

villkor för införandet av ett budgetår 1 juli—30 juni har departementschefen

ansett vara, att riksdagens beslut rörande statsregleringen

i regel komme Eders Kungl. Maj:t tillhanda beträffande försvaret senast

den 15 maj och i övrigt före den 1 juni. I anledning härav vill riksdagen

erinra, att med riksdagsarbetets nuvarande omfattning det i vissa fall

torde komma att inträffa att riksdagens beslut i vissa budgetfrågor först

efter ovan angivna tidpunkter kunna från riksdagen expedieras. Emellertid

håller riksdagen före, att de svårigheter, som härav kunde tänkas uppkomma

för arbetets bedrivande inom respektive områden av statsförvaltningen,

med iakttagande av nödig förtänksamhet skola kunna låta sig

undanröjas. I varje fall torde ifrågavarande olägenheter icke kimna sägas

vara av sådan art, att av denna anledning hela reformens genomförande

bör få äventyras. Riksdagen vill i detta sammanhang framhålla vikten

av dels att statsverkspropositionen i möjligaste mån innefattar alla de

budgetfrågor, som äro avsedda att föreläggas riksdagen till omprövning,

dels ock att de olika ärendena framkomma till riksdagen i ett genomarbetat

och fullständigt skick, så att tidsödande kompletterande utredningar

under ärendenas förberedande behandling inom riksdagens vederbörande

utskott kunna undvikas.

Riksdagen vill emellertid i detta sammanhang omförmäla, att under

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 334.

ärendets förberedande behandling inom riksdagen varit under övervägande,

huruvida icke, till vinnande av något längre mellanrum mellan tiden för

avslutandet av riksdagen och det nya budgetårets inträde, än som skulle

uppkomma, om detta toge sin början den 1 juli, detsammas förläggande

till tiden 1 augusti—31 juli vore att föredraga. Med hänsyn till de

betänkligheter, som från olika av riksdagens vederbörande utskott hörda

sakkunniga personer anförts mot en dylik förskjutning av tiden för

budgetårets början, har riksdagen icke ansett sig kunna för sin del besluta

om eu dylik jämkning i Eders Kungl. Maj:ts förslag. Det torde

böra framhållas, att även om det måste framstå såsom ett viktigt önskemål,

att riksstat för det nya budgetåret föreligger tillgänglig vid dettas

inträde den 1 juli, det förhållandet, att riksstatens färdigsställande fördröjes

något utöver nämnda tidpunkt visserligen komme att medföra

vissa svårigheter med avseende å medels utanordnande, men att dessa

svårigheter genom tillfälliga föreskrifter dock synas kunna låta sig

övervinnas.

Genom den sålunda föreslagna omläggningen av budgetåret till

tiden 1 juli—30 juni kommer otvivelaktigt behovet av anslags anvisande

på tilläggsstat att avsevärt förminskas. För alla ändamål, vilka icke

äro av mera brådskande natur än att utbetalningen av medel för deras

tillgodoseende kan anstå till efter juli månads ingång, böra nämligen

anslag beredas å det då inträdande budgetårets riksstat. En ytterligare

utväg att undgå användningen av till äggsstatssystemet, om vilkens förefintlighet

riksdagen nu vill erinra, föreligger jämväl. Såsom i vissa

enstaka undantagsfall redan tidigare av riksdagen ägt rum, står nämligen

också den möjligheten till buds, att medgivande lämnas av riksdagen

att till täckande av utgifterna för visst angivet brådskande ändamål

erforderligt belopp må utbetalas från det till bestridande av oförutsedda

utgifter under samma tid å riksstaten uppförda och till Eders Kungl. Maj :ts

disposition ställda anslag. Med utgångspunkt från vad riksräkenskapsverket

i detta hänseende anfört, får riksdagen — utan att i övrigt ingå

på ett bedömande av de uppslag, som i detta hänseende från riksräkenskapsverket

framkommit — därför uttala, att det enligt riksdagens

mening synes böra tagas under övervägande, huruvida icke utgifter,

vilkas företagande före den 1 juli anses av behovet påkallat, kunna i

större utsträckning än hittills förekommit, efter medgivande av riksdagen

i varje särskilt fall, bestridas från anslaget för oförutsedda utgifter eller

annat särskilt för ändamålet uppfört liknande anslag.

Något förslag till närmare bestämmelser med avseende å själva

sättet för omläggningen av budgetåret föreligger icke ännu, utan skulle

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 334.

dessa komma att utarbetas först i sammanhang med reformens genomförande.

1 anledning av vad i propositionen anförts rörande behovet

av att därvid en komplettering i visst avseende av instruktionen för

riksdagens revisorer äger rum, får riksdagen uttala, att riksdagen förutsätter,

att även i detta hänseende förslag utarbetas genom Eders Kung].

Maj:ts försorg.

Själva övergången till det nya budgetsystemet skulle ske genom

införande av en övergångsbudget för tiden 1 januari—30 juni 1923,

varefter ett budgetår 1 juli 1923—30 juni 1924 skulle följa''. Mot ett

sådant förfaringssätt synes intet vara att invända. Beträffande finansieringen

av övergångshalvåret möter en svårighet, som enligt riksdagens

mening dock endast är skenbar, därigenom, att för genomförandet av

budgeten under detta halvår inkomst- och förmögenhetsskatten icke står

till förfogande. Inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1923, vilken

med nuvarande system skulle kunna anlitas för bestridande av utgifterna

å samma kalenderårs riksstat, skulle nämligen i stället komma att avses

för täckandet av utgifterna för budgetåret 1 juli 1923—30 juni 1924.

På grund härav bleve det nödvändigt att vid uppställandet av övergångsbudgeten

i betydande utsträckning räkna med kassafonden.

Riksdagen vill emellertid erinra, att en omläggning av budgetåret

i verkligheten icke medför att kassafonden behöver anlitas i större utsträckning

än som eljest bleve fallet. Skiljaktigheten består endast

däri, att med det nya systemet det ingrepp, som i allt fall under första

halvåret 1923 måste göras i kassafonden, kommer till synes i övergångsbudgeten,

under det att med bibehållande av kalenderåret såsom budgetår

detta ingrepp komme att utanför budgeten balanseras för att sedermera

täckas med de mot slutet av år 1923 inflytande inkomstskattemedlen.

Den föreliggande svårigheten är, såsom av statskontoret framhållits,

endast en svårighet på papperet och icke någon svårighet med avseende

å anskaffning av medel. Tvärtom skulle genom en omläggning av

budgetåret en åtminstone tillfällig lättnad i fråga om bestridande av

statens, utgifter komma att inträda. Verkställandet av vissa utgifter,

som hittills bestritts under förra hälften av kalenderåret (exempelvis utbetalandet

av statsbidrag för olika ändamål), skulle nämligen i icke ringa

utsträckning, utan äventyrande av de intressen, för vilkas befrämjande

vederbörande anslag tillkommit, kunna uppskjutas till senare halvåret

och alltså framdeles komma att upptagas i en budget, som trädde i

kraft och för vars realiserande inkomster i stort sett behövde anskaffas

törst ett halvt år senare än som med nuvarande förhållanden är fallet.

Riksdagen vill slutligen framhålla, att då riksdagen ansett sig kunna

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 334.

bifalla förevarande förslag, detta skett under den bestämda förutsättningen,

att en verkställd omläggning av budgetåret icke må föranleda

några anspråk på utökning av personalen inom olika delar av

statsförvaltningen med därav följande ökade krav på den särskilt i detta

hänseende redan nu hårt ansträngda budgeten.

Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört, får riksdagen

anmäla, att riksdagen beslutat, att budgetåret skall från och med den

1 juli 1923 omläggas till tiden 1 juli—30 juni.

Stockholm den 15 juni 1921.

Med undersåtlig vördnad.

STOCKHOLM, ISAAC MARGUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.