Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1921—1922 åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner.

1921-06-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1921:337, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1921—1922 åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 337.

1

Nr 337.

Godkänd av första kammaren den 15 juni 1921.

Godkänd av andra kammaren den 15 juni 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj.ts proposition med förslag till grunder för

dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1921—1922

åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade

pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa

extra ordinarie präster, dels ock innehavare av

prästerliga emeritilöner.

(Statsutskottets utlåtande nr 215.)

Till Konungen.

I en till riksdagen den 1 april 1921 avlåten proposition, nr 345,

har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att

dels godkänna de av departementschefen i samma statsrådsprotokoll

förordade allmänna grunderna för beviljande av dyrtidstillägg

under ecklesiastikåret 1921—1922 till de prästmän, som finnas omförmälda

i lagen den 30 augusti 1918 (nr 724) angående krigstidsunderstöd

åt präster i nyreglerade pastorat samt åt vissa extra ordinarie

präster och innehavare av prästerliga emeritilöner ävensom

i lagen den 19 november 1920 (nr 844) angående dyrtidstillägg åt

kontraktsprostar;

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 337—338.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 337.

dels ock bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att, därest det grundtal, i

förhållande vartill statstjänstemannens dyrtidstillägg utgår, blir föremål

för sänkning, förordna, att det till de i tjänst varande prästmännen

utgående dyrtidstillägget skall undergå skälig minskning.

Enligt de av departementschefen föreslagna grunder skulle dyrtidstillägget

till i tjänst varande prästmän under ecklesiastikåret

1921—1922 i likhet med vad fallet varit nästföregående ecklesiastikår

utgå i form av dels dagtillägg, dels ock procentuellt tillägg.

Dagtillägget har utmätts så, att det skulle motsvara den förhöjning i

statstjänstemännens tillägg, som uppkommer därigenom, att tillägget

å viss del av månadslönen utgår efter en högre procentsats än

tillägget å återstoden av berörda lön. Till prästerlig befattningshavare

med en familjemedlem att försörja skulle dagtillägget utgå

med 1 krona 70 öre för dag. För varje familjemedlem utöver den

första skulle dagtillägget ökas med 30 öre. Det procentuella tilllägget

skulle utgöra 67 procent å avlöningsförmånerna. Till ickefamiljeförsörjare

skulle dyrtidstillägget utgå med 9/io av det belopp,

som för motsvarande avlöning skulle hava tillkommit en prästman

med en familjemedlem. Vid beräknandet av dyrtidstilläggets storlek

har departementchefen utgått från ett indextal av 250 såsom det

sannolika indextalet för innevarande års andra kvartal samt tilllämpat

de grunder för utmätande av dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst, som av Eders Kungl. Maj:t i proposition nr 326

föreslagits för statens befattningshavare. För att bibehålla den proportion

mellan prästernas och statst jänstemännens dyrtidstillägg,

som hittills ansetts skälig, har det procentuella tillägget satts till 7

procent lägre än det procenttal, som motsvarar 55/ioo av grundtalet.

För innehavare av prästerliga emeritilöner skulle dyrtidstillägget

under ifrågavarande ecklesiastikår utgå efter ghdande skala och

även i övrigt efter i huvudsak enahanda grunder, som kunna komma

att fastställas för statens pensionärer för tiden från den 1 juli 1921.

Dyrtidstillägg skulle utgå jämväl å tillfällig löneförbättring och

kontraktsprostarvode.

Enligt vad departementschefen angivit, lämnar kyrkofonden tillgång

till bestridande av de utgifter varom nu är fråga.

Vid utmätande av dyrtidstillägg för ecklesiastikåret 1920—1921

åt innehavare av prästerliga befattningar £ rtes grunderna för detta

dyrtidstillägg i relation till vad statstjänste'' hinnen i dyrtidstillägg

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 337.

uppburo för tiden 1 juli 1920—30 juni 1921. De av Eders Kungl. Maj:t

i proposition nr 326 föreslagna grunderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst äro avsedda att tillämpas från och

med den 1 juli 1921, och innebär i anslutning härtill förslaget angående

dyrtidstillägg åt innehavare av prästerliga befattningar, att

de nya grunderna för sistnämda dyrtidstillägg skola tillämpas från

och med den 1 maj 1921.

De av Eders Kungl. Maj:t för statens befattningshavare föreslagna

grunderna för dyrtidstillägg hava blivit av riksdagen godtagna i

avseende å den del av ifrågavarande grunder, som har betydelse

för bestämmandet av dyrtidstillägget åt innehavare av prästerliga

befattningar. Riksdagen har vid sådant förhållande icke funnit något

att erinra mot de av departementschefen i nu förevarande avseende

föreslagna grunderna.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels godkännt de av departementschefen i statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden den 1 april 1921 förordade allmänna grunderna

för beviljande av dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1921 1922 till

de prästmän, som finnas omförmälda i lagen den 30 augusti 1918

(nr 724) angående krigstidsunderstöd åt präster i nyreglerade pastorat

samt åt vissa extra ordinarie präster och innehavare av prästerliga,

emeritilöner ävensom i lagen den 19 november 1920 (nr 844)

angående dyrtidstillägg åt kontraktsprostar;

dels och bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att, därest det grundtal,

i förhållande vartill statstjänstemannens dyrtidstillägg utgår,

blir föremål för sänkning, förordna, att det till de i tjänst varande

prästmännen utgående dyrtidstillägget skall undergå skälig

minskning.

Stockholm den 15 juni 1921.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.