Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om arbetstidens begränsning, dels i anledning därav väckta motioner, dels ock väckta motioner om upphävande eller suspension av samma lag m. m.

1921-06-15 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1921:341, Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om arbetstidens begränsning, dels i anledning därav väckta motioner, dels ock väckta motioner om upphävande eller suspension av samma lag m. m.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 341.

7

Nr 341.

Godkänd av första kammaren den 15 juni 1921.

Godkänd av andra kammaren den 15 juni 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till lag om arbetstidens

begränsning, dels i anledning därav väckta motioner, dels

ock väckta motioner om upphävande eller suspension av

samma lag m. m.

(Andra lagutskottets utlåtande nr 32.)

Till Konungen.

Genom en den 6 maj 1921 dagtecknad proposition, nr 359, har

Eders Kungl. Magt, under åberopande av propositionen bilagda utdrag

av i statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att

antaga vid propositionen fogat förslag till lag om arbetstidens begränsning.

I sammanhang med berörda proposition har riksdagen till behandling

i ett sammanhang förehaft sjutton i ämnet väckta motioner.

Under hänvisning till vad som anförts i andra lagutskottets utlåtande

nr 32, varav ett tryckt exemplar härvid fogas, och under åberopande

av bilagda utdrag av riksdagens kamrars protokoll får riksdagen

A) anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke kunnat

av riksdagen i oförändrat skick antagas men att riksdagen för sin del

antagit följande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr Bil.

Lag om arbetstidens begränsning.

1 §•

Denna lag äger tillämpning å varje rörelse, industriell eller icke,

så ock å hus-, väg- eller vattenbyggnad, vattenavledning eller annat

dylikt särskilt arbetsföretag, för såvitt i rörelsen eller företaget till arbete

för arbetsgivares räkning i regel användas flera än fyra arbetare.

Från lagens tillämpning undantagas dock

a) arbete, som utföres i arbetarens hem eller eljest under sådana

förhållanden, att det ej kan anses tillkomma arbetsgivaren att vaka över

arbetets anordnande,

b) arbete, som utföres av medlem av arbetsgivarens familj,

c) arbete, som till sin natur är så oregelbundet, att det icke kan

förläggas till bestämda tider,

d) arbete,'' som bedrives av staten,

e) arbete, som har till''ändamål att bereda sjukvård, fattigvård, uppfostran

eller undervisning eller att tillgodose annat därmed jämförligt behov,

f) skeppstjänst, som omförmäles i lagen om arbetstiden å svenska

fartyg, ävensom fiske,

g) skogsarbete samt kolning i mila, ändock att arbetet icke är att

hänföra till skogsarbete, ävensom flottning,

h) jordbruk jämte sådana därtill hörande binäringar, vilka icke bedrivas

såsom självständiga företag, ävensom trädgårdsskötsel och djurskötsel,

ändock att arbetet bedrives utan samband med jordbruk,

i) arbete, som åligger trafikpersonal vid järnväg, som är upplåten

för allmän trafik,

j) arbete, som åligger biträde i handelsbod, rakstuga, frisersalong

eller badinrättning, samt

k) sådant arbete i hotell, restaurang eller kaférörelse, som är att hänföra

till allmänhetens direkta betjänande.

2 §•

Såsom arbetare skall vid tillämpning av denna lag ej räknas

verkmästare eller annan befattningshavare i överordnad ställning,

ritare, bokhållare eller därmed jämställd person,

kontorsvaktmästare eller annat underordnat kontorsbiträde.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Biksdagens skrivelse Nr 341.

9

3 §•

På begäran av domstol eller den, vars rätt därav beröres, åligger

det arbetsrådet att avgöra, huruvida visst arbete är att hänföra till sådant,

varå denna lag äger tillämpning, eller huruvida viss arbetstagare är att

enligt lagen räkna såsom arbetare.

År mål, som handlägges vid domstol, beroende av fråga, varom

i första stycket förmäles, skall domstolen hänskjuta frågan till arbetsrådet,

när part sådant äskar eller domstolen finner det nödigt; och må

slutligt utslag av domstolen ej meddelas, förrän arbetsrådets beslut

kommit domstolen tillhanda.

I annan fråga rörande lagens tillämpning, än som i första stycket

avses, har arbetsrådet att på begäran av domstol eller den, vars rätt av

frågan beröres, avgiva utlåtande.

4 §•

Arbetsgivare må icke använda arbetare till arbete under längre

tid, raster oräknade, än 8 timmar av dygnet eller 48 timmar i veckan;

dock må, därest nyssnämnda begränsning av arbetstiden för vecka icke

därigenom överskrides, arbetstiden under något eller några av veckans

dygn utsträckas till högst 9 timmar.

Bedrives arbete med regelbunden skiftindelning, må annan arbetstid

än nyss angivits tillämpas, såvitt därigenom icke uppkommer längre

sammanlagd arbetstid för en tidrymd av högst tre veckor, än att den

motsvarar 48 timmar i veckan.

5 §•

1 mom. År för visst arbete arbetstiden i väsentlig mån beroende

av årstiden eller väderleken eller är den på grund av annat förhållande

av växlande längd, må arbetsrådet, i den mån så prövas påkallat, medgiva,

att arbetstiden, med avvikelse från vad i 4 § stadgas, allenast begränsas

så, att den i genomsnitt för viss angiven tidrymd kommer att

uppgå till högst 48 timmar i veckan.

2 mom. Finnes arbete, som bedrives med tre skiftlag, på grund av

synnerliga skäl bgra fortgå jämväl under sön- och helgdagar, må arbetsrådet,

i den mån så prövas påkallat, medgiva därför erforderligt undantag.

3 mom. Beträffande arbete, som fortgår allenast under kortare

tid eller medför synnerligen ringa ansträngning eller tillgodoser ändamål

av synnerligen stort allmänt intresse, må arbetsrådet, i den mån

så prövas påkallat, medgiva undantag från de i 4 § angivna begränsningar.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 340—341.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 341.

4 mom. Skulle i annat fall, än som avses i 1, 2 eller 3 mom., undantag

från bestämmelse i 4 § prövas påkallat till undvikande av allvarligt

missförhållande, äger arbetsrådet lämna medgivande därtill.

Undantag må ock av arbetsrådet medgivas, då det av uttalande av

arbetarnas sammanslutning eller sammanslutningar eller annorledes framgår,

att det stora -flertalet av de arbetare, som skulle beröras av undantaget,

finna detsamma önskvärt, och arbetstiden ej därigenom kommer att

oskäligt utsträckas.

6 §•

Har natur- eller olyckshändelse eller annan omständighet, som ej

kunnat förutses, vållat avbrott i ett företags drift eller ock medfört

överhängande fara för sådant avbrott eller för skada å liv, hälsa

eller egendom, må arbetare, i den mån så är nödigt med hänsyn till

berörda förhållande, användas till arbete utöver tid, som finnes angiven

i 4 § eller kan hava bestämts med stöd av 5 §. Om sådant arbete

samt dess anledning, omfattning och varaktighet åligger det arbetsgivaren

att senast inom två dygn från dess början göra anmälan till arbetsrådet.

Arbetet må icke fortsättas utöver sist angivna tid, utan att tillstånd

därtill sökts hos nämnda myndighet. Angående sådan ansökan

har arbetsrådet att ofördröjligen meddela beslut.

Anmälan eller ansökan, varom här är sagt, må anses gjord, när

densamma i betalt brev avlämnats till allmänna posten.

7 §•

1 mom. För utförande av nödvändiga förberedelse- eller avslutningsarbeten

må arbetare, som fyllt aderton år, till nödigt antal användas

under högst sju timmar i veckan utöver den tid, varunder sådan arbetare

enligt denna lag eller med stöd av densamma meddelad eftergift må

användas till sitt egentliga arbete.

2 mom. Finner arbetsgivare i annat fall, än som avses i 6 §, med

hänsyn till särskilt förhållande påkallat att använda arbetare till arbete

utöver tid, som angives i 4 § eller kan hava bestämts med stöd

av 5 §, vare därtill berättigad i avseende å arbetare, som fyllt aderton

år, för högst 30 timmar under loppet av en kalendermånad och 200

timmar under loppet av ett kalenderår.

3 mom. År ytterligare eftergift av trängande behov påkallad, må

sådan, dock för högst 20 timmar under loppet av en kalendermånad

och 120 timmar under loppet av ett kalenderår, meddelas av arbetsrådet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 341.

4 mom. På arbetsrådet ankommer att pröva i vad mån den, som

fyllt sexton men ej aderton år, må användas till arbete, som avses i

denna paragraf.

5 mom. I fråga om arbetares skyldighet att utföra arbete, som

avses i denna paragraf, gäller vad därom kan anses vara med arbetsgivaren

överenskommet.

8 §•

Åro sådana rikssammanslutningar av arbetsgivare och arbetare,

som kunna anses företräda flertalet arbetsgivare och arbetare inom visst

verksamhetsområde, ense om viss eftergift i något avseende, varom

stadgas i 5 § eller 7 § 3 mom., må Konungen på framställning av ar
betsrådet

eller efter dess hörande förordna, att eftergiften må inom

verksamhetsområdet i fråga allmänt tillgodonjutas.

9 §•

Rörande arbetares användande till arbete enligt 6 eller 7 § åligger

det arbetsgivaren att senast näst därpå följande dag göra anteckning i

särskild journal, upprättad enligt formulär, som fastställes av arbets
rådet.

I fråga om sådan förlängd arbetstid, som avses i 7 § 1 mom.,

är dock arbetsgivaren icke pliktig göra dylik anteckning, där arbetstiden

finnes behörigen upptagen å det i 11 § 2 mom. föreskrivna arbetstidsschema.

Beslut av arbetsrådet enligt 6 eller 7 § skall biläggas journalen

å det arbetsställe, beslutet rör, och skall journalen jämte bilagda beslut

förvaras å arbetsstället under minst tre år, räknat beträffande journalen

från den tid, då sista anteckningen gjordes däri, och beträffande beslutet

från detsammas datum.

10 §.

1 mom. Arbetsrådet består av minst sju ledamöter, utsedda av

Konungen för en tid av. två år i sänder. Av ledamöterna skola utses

två bland personer, föreslagna av sådana rikssam manslutningar av arbetsgivare,

vilkas medlemmar sysselsätta tillhopa minst 50,000 arbetare,

samt två bland personer, föreslagna av sådana rikssammanslutningar av

arbetare, som räkna minst 50,000 medlemmar. För nämnda fyra ledamöter

skola i enahanda ordning utses minst dubbelt så många suppleanter.

Förslag, som ovan sägs, skall, för att vinna avseende, upptaga

minst dubbelt så många personer som de, vilka skola med ledning av

i

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 341.

förslaget förordnas till ledamöter eller suppleanter. Har förslag icke

avgivits, varde förordnande ändock av Konungen meddelat.

Övriga ledamöter skola utses bland personer, som icke kunna anses

företräda arbetsgivar- eller arbetarintressen, och förordnar Konungen

en av dessa ledamöter till rådets ordförande och chef samt en till ställföreträdare

för denne. Minst en av de utan förslag utsedda ledamöterna

skall vara lagkunnig man, vilken fullgjort vad författningarna

föreskriva om dem, som må nyttjas uti domarämbeten.

2 mom. Ledamot eller suppleant, som i 1 mom. avses, skall vara

svensk medborgare och hava uppnått tjugufem års ålder. Ej må befattningen

innehavas av den,

som står under förmynderskap,

som är i konkurstillstånd eller vars egendom, utan att vara avträdd

till konkurs, förvaltas för borgenärers räkning,

som är förklarad ovärdig att i rikets tjänst vidare nyttjas eller eljest

på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän befattning

eller genom utslag, vilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till

straffpåföljd, varom sist förmäles, eller som är under framtiden ställd

för brott, vilket kan medföra sådan påföljd, eller

som blivit dömd ovärdig att föra andras talan inför rätta.

3 mom. Mot ledamot av arbetsrådet gälla samma jäv, som i rättegångsbalken

stadgas i fråga om domare.

4 mom. Har ledamot eller suppleant, som representerar arbetsgivare

eller arbetare, åtagit sig uppdraget, äge han ej att varda därifrån

entledigad, med mindre särskilda omständigheter därtill föranleda.

Avsägelse av uppdraget prövas av Konungen.

Avgår ledamot eller suppleant, förordnar Konungen för återstående

delen av den tid, för vilken den avgångne varit förordnad, annan ledamot

eller suppleant.

5 mom. Skulle ledamot, som representerar arbetsgivare eller arbetare,

vid sammanträde utebliva eller finnas vara av jäv hindrad att tjänstgöra,

och kan ej suppleant tillkallas, äger arbetsrådet utse lämplig person att

vid det tillfället träda i den uteblivne eller jävige ledamotens ställe.

6 mom. Ärenden, som behandlas av arbetsrådet, må avgöras av

fem ledamöter, så ock av fyra, där de äro om beslutet ense. Ej må

flera än sju ledamöter deltaga i behandlingen av ärende inför arbetsrådet.

\ id besluts fattande skola lika antal representanter för arbetsgivare

och arbetare samt minst en lagfaren ledamot bland dem, som

utsetts utan förslag, närvara.

7 mom. Vid handläggning av annat på arbetsrådet ankommande

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 341.

ärende rörande förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare än sådant,

som avses i 5 § 4 mom. senare stycket eller 8 §, bör rådet i regel ej blott

bereda vederbörande arbetsgivare och arbetare tillfälle att yttra sig utan

även på lämpligt sätt söka samråd med representanter för arbetsgivare

och arbetare inom verksamhetsområdet i fråga. Beslut, som avses i 7 §

4 mom., skall, såvitt möjligt, fattas efter samråd med socialstyrelsen.

Till utredning av ärende må arbetsrådet låta vid allmän underrätt

höra vittnen och sakkunniga. Finner arbetsrådet sådan åtgärd nödig,

äger rådet därom göra framställning hos den underrätt, inom vars område

den, som skall höras, har sitt hemvist eller någon tid uppehåller

sig, och varde denne genom rättens eller domarens försorg till rätten

kallad. Rätten äger tillägga vittne och sakkunnig ersättning med vad

som prövas skäligt. Sedan förhöret hållits, skall rätten tillställa arbetsrådet

protokoll däröver.

Kostnaderna för förhör, som ovan sägs, bestridas av allmänna medel.

Arbetsrådets beslut och utlåtanden meddelas avgiftsfritt.

8 mom. Beslut, som enligt 6 eller 7 § ankommer på arbetsrådet,

må i brådskande fall meddelas av dess ordförande. Har detta skett,

tage arbetsrådet vid sitt första därefter följande sammanträde under

omprövning, huruvida beslutet skall äga bestånd.

.9 mom. Arbetsrådet äger att, när skäl därtill föreligga, i avbidan

på närmare utredning meddela beslut, som gäller endast tills vidare.

10 mom. Över arbetsrådets beslut må klagan ej föras.

11 mom. Närmare föreskrifter angående avgivande av förslag, som

i 1 mom. sägs, och om arbetsrådets verksamhet må meddelas av Konungen.

11 §•

1 mom. Tillsyn å efterlevnaden av denna lag utövas av yrkesinspektionens

befattningshavare; och skall därvid i tillämpliga delar lända

till efterrättelse vad som finnes stadgat rörande tillsyn å efterlevnaden

av lagen om arbetarskydd den 29 juni 1912.

2 mom. Å arbetsställe, där sådant arbete, som avses i 15 § lagen

om arbetarskydd, bedrives på stadigvarande sätt, skall å lämplig plats

finnas anslagna ej mindre denna lag än även arbetstidsschema, angivande

när arbetet börjar och slutar eller, där arbetet bedrives med skiftlag,

när arbetet börjar och slutar för varje sådant lag, ävensom såvitt möjligt

början och slut för varje rast, varigenom arbetet avbrytes.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 341.

12 §.

Använder arbetsgivare arbetare till arbete i strid mot vad i denna

lag är stadgat, straffes med böter från och med tio till och med ettusen

kronor. År arbetaren under aderton år och har användandet skett med

faders eller målsmans vetskap och vilja, vare fadern eller målsmannen

förfallen till böter från och med fem till och med femtio kronor.

Den, som under tid, då han är ställd under åtal för förseelse, varom

i denna paragraf förmäles, fortsätter samma förseelse, skall, när han

varder därtill lagligen förvunnen, för varje gång stämning därför utfärdats

och delgivits, fällas till det ansvar, som är bestämt för sådan förseelse.

13 §.

Försummar arbetsgivare att fullgöra anmälningsskyldighet, som

föreskrives i 6 §, eller att iakttaga vad enligt 9 § eller 11 § 2 mom.

åligger honom, straffes med böter från och med fem till och med femhundra

. kronor.

Har arbetsgivare mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift i journal,

som avses i 9 §, straffes med böter från och med femtio till och

med ettusen kronor.

14 §.

Förseelser mot denna lag åtalas vid polisdomstol, där särskild sådan

är inrättad, men eljest hos poliskammare eller, där sådan ej finnes, vid

allmän domstol.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla.kronan. Saknas tillgång

till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmän strafflag.

15 §.

Beträffande verksamhet, som bedrives av kommun, skall vad i denna

lag är stadgat angående arbetsgivare gälla arbetsföreståndaren.

16 §.

Skulle tillämpningen av denna lag medföra sådana svårigheter för

visst arbete eller företag, att dess fortsatta bedrivande därigenom äventyras,

må Konungen, efter arbetsrådets hörande, medgiva av förhållandena

påkallat undantag från lagens tillämpning.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 341.

15

u §•

Där i lag eller författning ytterligare begränsning stadgats beträffande

användande av minderårig eller kvinna till arbete, skall sådan

begränsning lända till efterrättelse.

1) Denna lag träder i kraft den 1 juli 1921 samt gäller till och

med den 31 december 1923; skolande i fråga om sådan under tiden för

lagens giltighet begången förseelse, som avses i 12 eller 13 §, vad i

lagen är stadgat fortfara att gälla även efter sistnämnda dag.

2) Arbetsrådet äger att, där särskilda skäl därtill äro, medgiva

anstånd med tillämpningen av denna lag.

3) Vederbörande myndighet äger att jämväl innan denna lag trätt

i kraft vidtaga åtgärd, som avses i 5, 7 eller 8 §.

4) Med ikraftträdandet av denna lag upphör lagen den 17 oktober

1919 om arbetstidens begränsning att gälla, men skola de eftergifter,

som med stöd av sistnämnda lag beviljats, fortfarande äga giltighet,

intill dess den för eftergiftens tillgodonjutande bestämda tiden utlupit

eller ock eftergiften återkallats av vederbörande myndighet. Beträffande

sådan under tiden för den äldre lagens giltighet begången förseelse,

som avses i lagens 11 eller 12 §, skall vad i lagen är stadgat fortfara

att gälla, även efter det lagen enligt vad nyss är sagt upphört att äga

giltighet.

B) hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föranstalta om en

allsidig utredning beträffande

1. arbetstidslagens verkningar och dess anpassning efter den

internationella lagstiftningen,

2. behovet och arten av reglering av arbetsförhållandena inom

de verksamhetsgrenar, som omförmälas i det i propositionen intagna

lagförslagets 5 § a).

Stockholm den 15 juni 1921.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.