Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj;ts proposition med förslag till lag om fortsatt tillämpning av lagen den 28 juni 1918 med vissa bestämmelser mot oskälig arrendestegring, dels väckt motion om förlängd giltighetstid för berörda lag, dels ock väckt motion om förlängd giltighetstid för och utvidgad tillämpning av samma lag.

1921-06-15 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1921:342, Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj;ts proposition med förslag till lag om fortsatt tillämpning av lagen den 28 juni 1918 med vissa bestämmelser mot oskälig arrendestegring, dels väckt motion om förlängd giltighetstid för berörda lag, dels ock väckt motion om förlängd giltighetstid för och utvidgad tillämpning av samma lag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 342.

1

Nr 342.

Godkänd av första kammaren den 15 juni 1921.

Godkänd av andra kammaren den 15 juni 1921.

Biksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl.

Maj;ts proposition med förslag till lag om fortsatt

tillämpning av lagen den 28 juni 1918 med vissa

bestämmelser mot oskälig arrendestegring, dels väckt

motion om förlängd giltighetstid för berörda lag, dels

ock väckt motion om förlängd giltighetstid för och utvidgad

tillämpning av samma lag.

(Andra lagutskottets utlåtande nr 37.)

Till Konungen.

Genom en den 25 februari 1921 dagtecknad proposition, nr 92,

har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda

utdrag av i statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen

att antaga vid propositionen fogat förslag till lag om fortsatt tillämpning

av lagen den 28 juni 1918 med vissa bestämmelser mot oskälig

arrendestegring.

I samband med propositionen har riksdagen till behandling förehaft

två i samma ämne väckta motioner.

Under hänvisning till vad som anförts i andra lagutskottets, av

riksdagen godkända utlåtande nr 37, varav ett tryckt exemplar härvid

fogas, får riksdagen anmäla, att riksdagen i anledning av propositionen

och i ämnet väckta motioner för sin del antagit följande lagar, nämligen

Bihang till riksdagens ''protokoll 1921. 14 samt. Nr 342—345. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Biksdagens skrivelse Nr 342.

Å) Lag

med vissa bestämmelser mot oskälig arrendestegring.

Härigenom förordnas som följer:

1 §''. Har i fall, då arrendator enligt avtal, slutet före den 1

oktober 1917, är pliktig att helt eller huvudsakligen utgöra arrende

genom avlämnande av mjölk, smör, fisk eller annat naturalster, å dylikt

vederlag efter avtalets ingående inträtt sådan prisstegring, som därvid

icke lät sig beräkna, och finnes den utfästa legan i följd härav uppenbart

oskälig; äge arrendatorn rätt att, såvitt angår vederlag, förfallet

under tiden från och med den 1 oktober 1917 till den 1 juni 1922,

påfordra, att skälig andel i prisstegringen kommer honom till godo.

Där ej annorlunda åsämjes, må denna andel ej överstiga hälften av prisstegringen.

2 §. Kunna jordägaren och arrendatorn icke enas om storleken

av den andel i prisstegringen, som, efter vad i 1 § säges, må tillkomma

arrendatorn, eller om sättet för dess tillgodonjutande, skall saken avgöras

av en nämnd, bestående av tre personer, av vilka parterna välja

var sin och Konungens befallningshavande i det län, där fastigheten är

belägen, utser den tredje, vilken tillika skall vara ordförande. Tredskas

part att utse ledamot i nämnden, äge domaren eller utmätningsmannen

i orten att förordna om valet. Beträffande jäv emot ledamot i sådan

nämnd gälle vad lagen om skiljemän den 28 oktober 1887 stadgar angående

jäv mot skiljemän.

3 §. Nämnden sammanträder å tid och ort, som av ordföranden

bestämmes. Ej må nämnden till avgörande företaga ärende, där ej

parterna beretts tillfälle att yttra sig inför nämnden. Denna må ej fatta

beslut med mindre den är fulltalig. Har var röstande sin mening, och

kunna ej två meningar sammanjämkas, gäller ordförandens.

4 §• År jordägaren eller arrendatorn missnöjd med nämndens

beslut, äge efter stämning klandra detsamma vid domstol; instämme

dock sin talan inom trettio dagar från det beslutet i huvudskrift eller

styrkt avskrift delgavs honom.

5 §. Nämndens beslut gånge efter överexekutors förordnande i

verket lika som domstols laga kraft ägande dom, där ej av domstol

annorlunda förordnas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 342. 3

6 §. Ersättning till nämndens ordförande skall enligt av Konungen

fastställa grunder utgivas av allmänna medel.

7 §. De närmare föreskrifter, som erfordras för tillämpning av

donna lag, meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå

meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling,

och gäller till den 1 juni 1922; dock skall beträffande beslut, som av

nämnd fattats före nämnda dag, vad i 4 och 5 §§ är stadgat fortfarande

gälla.

B) Lag

om jämkning i vissa fall av arrendator åliggande dagsverksskyldighet.

Härigenom förordnas som följer:

Har i fall, då arrendator enligt avtal, slutet före den 1 januari

1918, är pliktig att helt eller huvudsakligen utgöra arrende genom

fullgörande av dagsverken, körslor eller andra arbetsprestationer eller

att mot ersättning utgöra visst antal prestationer av nyssnämnda slag,

å dylika prestationer efter avtalets ingående inträtt, sådan prisstegring,

som därvid icke lät sig beräkna, och finnes i följd härav, att värdet

av vad arrendatorn enligt avtalet har att utgöra står i uppenbart

missförhållande till de honom genom avtalet tillförsäkrade förmaner,

äge arrendatorn rätt att, såvitt angår arbetsprestationer, vilka skola

fullgöras under tiden från och med den 14 mars 1921 till den 1 juni

1922, påfordra, att skälig andel i prisstegringen kommer honom till

godo. Där ej annorlunda åsämjes, må denna andel ej överstiga hälften

av prisstegringen.

Kunna jordägaren och arrendatorn icke enas om storleken av den

andel i prisstegringen, som efter vad ovan sägs må tillkomma arrendatorn,

skall vad i 2—6 §§ i lagen med vissa bestämmelser mot oskälig arrendestegring

för där avsett fall stadgas äga motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå

meddelad uppgift, utkommit från trycket i Svensk författningssamling

och gäller till den 1 juni 1922; dock skall beträffande beslut, som av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens skrivelse Nr 342.

sådan nämnd, som avses i ovannämnda lag med

mot oskälig arrendestegring, fattats före den 1 juni

5 §§ i samma lag är stadgat aga motsvarande

efter den 31 maj 1922.

Stockholm den 15 juni 1921.

vissa bestämmelser

1922, vad i 4 och

tillämpning jämväl

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.