Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds framställning angående lönereglering för arméns och marinens personal jämte i ämnet väckta motioner.

1921-06-16 · 42 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 42 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1921:351, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds framställning angående lönereglering för arméns och marinens personal jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 351.

1

Nr 351.

Godkänd av första kammaren den 15 juni 1921.

Godkänd av andra kammaren den 16 juni 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj ds framställning angående lönereglering för arméns

och marinens personal jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 168.)

Till Konungen.

Uti en till riksdagen avlåten, den 8 april 1921 dagtecknad proposition

(nr 350), liar Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid

propositionen fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen

beträffande lönereglering för det fast anställda manskapet

dels godkänna det vid statsrådsprotokollet fogade förslag (Bil. A) till

avlöningsreglemente för fast anställt manskap vid armén och marinen;

dels medgiva, att dagavlöningen till skeppsgossar må från och med

den 1 oktober 1921 utgå med följande förhöjda belopp, nämligen:

för skeppsgosse i första årskursen med 15 öre

» » » andra » »25 »

» » » tredje » »35 »

dels medgiva, att förhöjning i de kontanta avlöningsförmånerna till

båtsmän må från och med den 1 november 1921 utgå enligt de grunder,

som i det föreslagna avlöningsreglementet tillämpats i fråga om avlönings

förhöj ning för arméns indelta manskap;

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 351.

1398 21 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 351.

dels medgiva, att den ökning i kostnaderna för avlöning till arméns

och '' marinens manskap, som under år 1921 uppkommer vid det

föreslagna avlöningsreglementets ikraftträdande redan under samma år

ävensom till följd av den här ovan föreslagna avlöningsförhöjningen för

skeppsgossar och båtsmän, må bestridas från vederbörliga under fjärde

huvudtiteln för år 1921 uppförda avlöningsanslag;

dels besluta att, därest innehavare av manskapsbeställning vid armén

eller marinen, vilken enligt äldre avtal eller eljest är bunden vid anställning

för tid efter ingången av november eller, såvitt angår beställningshavare

vid flottan, som vunnit anställning genom karlskrivning från

skeppsgossekåren, efter ingången av oktober månad 1921 och å vilken

avlöningsreglementet vid nämnda tidpunkt skall vinna tillämpning, enligt

dittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen

— såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring —

i förskott, skall vid ingången av november (oktober) månad 1921 till

honom på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad

beställningshavaren skulle hava i den beställning, han vid utgången av

oktober (september) månad 1921 innehade, i förskott uppburit för november

(oktober) månad samma år, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna

då fortfarande varit gällande;

dels medgiva, att kostnaderna för senast berörda övergångsanordning

må bestridas från vederbörliga under fjärde huvudtiteln för år 1921

uppförda avlöningsanslag;

dels ock medgiva, att kostnaderna för de förmåner, som oinförmälas

i 8, 9, 10 och 12 §§ av förslaget till avlöningsreglemente, må

bestridas i enlighet med de grunder, som av särskilda sakkunniga angivits

och av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkts;

beträffande lönereglering för officerare och underofficerare samt

civilmilitära bcställningshavare på aktiv stat.

dels provisoriskt för år 1922 godkänna det vid statsrådsprotokollet

fogade förslag (Bil. B) till avlöningsreglemente för officerare och underofficerare

samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid

armén och marinen, att träda i tillämpning från och med 1 januari 1922;

dels medgiva, att Eders Kung!. Maj:t må, i huvudsaklig överensstämmelse

med de av särskilda sakkunniga angivna och av departementschefen

i statsrådsprotokollet tillstyrkta grunder, utfärda nödiga bestämmelser i

fråga om övergång på ny stat för de beställningshavare, å vilka avlöningsreglementet

skulle äga tillämpning;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 351.

dels besluta, att det av 1921 års riksdag godkända avlöningsreglementet

för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk,

tillhörande den civila statsförvaltningen, skall från och med år-''1922 tilllämpas

på nedannämnda civila beställningshavare vid försvarsväsendet,

ävensom medgiva, att till en var av dem skall utgå lön enligt följande

lönegrader inom avdelningen B i den löneplan, som intagits i berörda

reglemente, nämligen:

till professor vid generalstaben.............................................. 20 lönegraden

» krigsarkivarie vid generalstaben...................................... 15 »

» registrator och aktuarie vid marinstaben ..................... 13 )>

» förste expeditionsvakt ....................................................... 3 »

» expeditionsvakt .................................................................... 1 »

dels besluta att, där beställningshavare, å vilken den nu föreslagna

löneregleringen skulle äga tillämpning, enligt dittills gällande avlöningsbestämmelser

ägt uppbära någon del av avlöning — såväl i stat upptagen

avlöning som tillfällig löneförbättring — i förskott, skall vid ingången

av januari månad 1922 till honom på statsverkets bekostnad utbetalas

ett belopp, motsvarande vad beställningshavaren skulle hava i den

befattning, han vid utgången av år 1921 innehade, i förskott uppburit

för januari månad 1922, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna

då fortfarande varit gällande, vilket belopp för beställningshavare,

som utöver kontant avlöning åtnjuter förmånen av bostad eller servis

in natura, bör ökas med beloppet av det inkvarterings- eller servisbidrag,

som därvid bort till honom utgå, därest han ej åtnjutit dylik förmån

in natura;

dels medgiva, att kostnaderna för senast berörda övergångsanordning

må bestridas från vederbörliga under fjärde huvudtiteln uppförda

avlöniugsanslag;

dels medgiva, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 22,

24, 25, 26, 27, 28, 29, 30 och 34 §§ av förslaget till avlöningsreglemente,

må bestridas i enlighet med de grunder, som av departementschefen

tillstyrkts;

dels medgiva, att beställningshavare, vilken åtnjuter avlöning enligt

äldre stat än den nuvarande, må, därest han kvarstannar å sådan stat,

bibehållas vid samtliga enligt denna stat utgående avlöningsförmåner

jämte tillfällig löneförbättring;

dels bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva,

att det föreslagna avlöningsreglementet må äga tillämpning jämväl

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 351.

å beställningshavare, vilken kvarstår å äldre stat än den nuvarande, därest

denne förklarar sig villig underkasta sig bestämmelserna i nämnda reglemente;
dels

medgiva, att marindirektören av 1 graden i flottan C. E.

Richson och flaggkvartersmannen i marinen A. G. Sjöqvist må för år

1922 uppbära personliga lönetillägg i enlighet med vad av särskilda

sakkunniga angivits och av departementschefen tillstyrkts;

dels ock medgiva att, därest Eders Kungl. Maj:t så finner erforderligt,

de i förslaget till avlöningsreglemente omförmälda bostads- och lönenämnder

må träda i verksamhet redan under år 1921.

Därjämte har Eders Kung]. Maj:t i samma proposition föreslagit att

till beställningshavare, vilken tillhör arméns eller marinens reservstat,

arméns övertaliga personal eller personal vid marinen, som erhållit tillstånd

att kvarstå såsom lönlös i flottan eller kustartilleriet, eller arméns eller

marinens reserv av befäl och civilmilitär personal, må, oavsett de nya

avlöningsföreskrifter, som enligt beslut av 1921 års riksdag kunna bliva

gällande för personal på aktiv stat, tills vidare utgå de vederbörande författningsenligt

tillförsäkrade avlöningsförmåner, med iakttagande därvid att

i avseende å beloppet av nämnda avlöningsförmåner skall så anses, som

om bestämmelserna i de för år 1921 gällande stater fortfarande ägt giltighet.

Härjämte hava uti nedan angivna i ämnet väckta motioner gjorts

följande framställningar nämligen

i nr 333 inom andra kammaren, däri hemställts,

att riksdagen ville besluta en sådan ändring av Eders Kungl. Maj:ts

förslag till löneplan för underofficerare m. fl. (Uo.), att lönesatserna i

4:de lönegraden bestämmas i överensstämmelse med följande förslag.

Förslag1 till Löneplan för underofficerare in. 11. (Uo.), 4:de lönegraden.

Lönegrad

Löne-

klass

Ort

s g r

upp

A

B

C

D

E

P

G

- - - - - - - - - - - - -

_

_

7

3,600

3,756

3,912

4,068

4,224

4,380

4,536

8

3,900

4,062

4,224

4,386

4,558

4,710

4,872

4:de lönegraden......

9

4,200

4,374

4,548

4,722

4,896

5,070

5,244

10

4,500

4,686

4,872

5,058

5,244

5,430

5,616

11

4,800

4,998

5,196

5,394

5,592

5,790

5,988

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 351.

5

i nr 334 inom samma kammare, däri hemställts,

att riksdagen ville besluta, att musikdirektör vid armén och marinen,

som avlagt musikdirektörsexamen vid musikaliska akademien, skall placeras

i 4:de lönegraden (Uo);

i nr 335 inom samma kammare, däri hemställts, att riksdagen ville

besluta att i löneplan för underofficerare m. fl. (Uo) inom lista lönegraden

införa eu 5:te löneklass;

i nr 340 inom samma kammare, däri föreslagits, att riksdagen ville

besluta, att till beställningshavare tillhörande arméns eller marinens reserv

av befäl och civilmilitär personal mä utgå per tjänstgöringsdag Va65 av

årsbeloppet av samtliga avlöningsförmåner, som tillkomma fast anställd

personal av motsvarande tjänstegrad;

i nr 343 inom samma kammare, däri hemställts, att riksdagen i

skrivelse till Eders Kungl. Maj:t angående lönereglering för arméns och

marinens personal m. m. måtte uttala som sin mening, att bestämmelserna

iinder § 26 mom. 3 och 5 i reglementet för arméns avlöning under fred

samt motsvarande bestämmelser i reglementena för marinen rörande förverkande

av sparbanksmedel till kronan icke vidare synas böra tillämpas.

1920 års riksdag framhöll, i anslutning till ett av dåvarande departementschefen

gjort uttalande, att en lönereglering av mera definitiv

art för arméns och marinens personal snarast borde åvägabringas.

Det syntes riksdagen önskvärt, att förslag i sådant syfte framlades för

1921 års riksdag och prövades i samband med då ifrågasatt lönereglering

för vissa grupper civila befattningshavare.

Då lönereglering av definitiv karaktär blivit vid innevarande års

riksdag beslutad för befattningshavare vid den civila statsförvaltningen,

synes det enligt riksdagens mening vara med rättvisa och billighet överensstämmande,

att jämväl lönefrågan för arméns och marinens personal

vid denna riksdag erhåller en mera slutgiltig lösning än den vid 1918

och 1920 års riksdagar åvägabragta. Det av Eders Kungl. Maj:t i sådant

hänseende framlagda förslaget, vilket grundar sig på en av särskilda

sakkunniga verkställd utredning, synes riksdagen härvid ägnat att tjäna

som underlag för en dylik-lönereglering. Om än riksdagen icke, såsom

här nedan närmare utvecklas, kan i alla avseenden godtaga Eders

Kungl. Majrts förslag, anser sig riksdagen kunna i huvudsak ansluta sig

till detsamma i fråga om löneregleringens anordnande och genomförande.

Riksdagen delar således den uppfattningen, att ett lönesystem av huvudsakligen

samma typ, som vunnit tillämpning vid löneregleringen år 1919

för kommunikationsverkens personal och vid den av innevarande års

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 351.

riksdag beslutade löneregleringen för statsdepartementens och de centrala

ämbetsverkens personal, bör med fördel kunna användas även då det

gäller arméns och marinens personal.

Riksdagen övergår härefter att behandla de frågor, som beröra de

särskilda personalgruppernas inpassande i lönesystemet ävensom vissa

med löneregleringen sammanhängande detalj bestämmelser.

I fråga om de lönebelopp, som enligt det av Eders Kungl. Maj:t framlagda

förslaget ansetts böra tillgodokomma det fast anställda manskapet

vid armén och marinen, grunda sig dessa på en begynnelseavlöning av

1,080 kronor för menig. Detta belopp har beräknats med hänsyn till

den för närvarande till ogift lantarbetare i husbondes kost enligt senaste

avtal utgående lön. Nämnda belopp, 1,080 kronor, har beräknats

på sådant sätt, att något dyrtidstillägg icke skall å samma belopp utgå.

Då emellertid arbetslönerna över huvud taget för närvarande enligt

riksdagens mening äro alltför växlande för att kunna läggas till grund

för en lönereglering för arméns och marinens manskap samt lönerna tilllika

i fria marknaden under den senaste tiden avsevärt nedgått, synes

riksdagen nyssnämnda belopp icke kunna läggas till grund för löneregleringen.

Begynnelseavlöningen synes riksdagen utan risk för rekryteringen

av det fast anställda manskapet och i betraktande av den

starkt sjunkande levnadskostnadsindexen kunna nedsättas till ett belopp

av 960 kronor. Med utgångspunkt från nämnda belopp, vilket innebär

en reduktion av begynnelseavlöningen enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag

m''ed 120 kronor, höra jämväl samtliga i den av Eders Kungl. Maj:t

föreslagna löneplanen ingående beloppen nedsättas med 120 kronor.

I enlighet härmed skulle löneplanen för arméns manskap bliva .följande.

Löne-

grad.

Beställningshavare

Begyn-

nelselön.

Lön efter en tjänstetid av

12 må- nader.

24 må- nader.

36 må- nader.

48 må- nader.

60 må- nader.

72 må- nader.

84 må- nader.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

5

Furir av 1. klassen ..............

1,524

1,524

1,524

1,704

1,824

1,944

2,064

2,160

4

» » 2. » ...............

1,452

1,452

1,452

1,632

1,752

1,872

1,992

2,088

3

Korpral ..............................

1,212

1,212

1,332

1,512

1,632

1,752

—

—

2

Vice korpral ........................

1,044

1,104

1,224

1,404

1,524

—

__

—

i

Menig .................................

960

1,020

1,140

1,320

1,440

—

—

—

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 351.

7

Löneplanen för marinens manskap skulle i enlighet med vad ovan

anförts erhålla följande utseende.

Lone-

grad.

Beställningsliavare.

Begyn-

nelselön.

Lön

efter en

t j ä n

stetid av

12 må- nader.

24 må- nader.

3G må- nader.

48 må- nader.

60 må- nader.

72 må- nader.

84 må- nader.

96 må- nader.

Ivr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

o

Korpral .....................

1,500

1,500

1,500

1,680

1,776

1,872

1,968

2,064

2,160

i

Menig ........................

960

1,080

1,200

1,380

1,476

1,572

1,668

1,764

1,8G0

I fråga om de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna avlöningsbeloppen för

skeppsgossar och båtsmän har riksdagen icke funnit anledning till erinran.

Den besparing, som genom den sålunda angivna nedsättningen av

lönebeloppen skulle komma att uppstå i det av Eders Kungl. Maj:t såsom

erforderligt beräknade anslaget, uppgår till omkring 2,260,000 kronor.

Med anledning av det i motionen nr 343/11 väckta förslaget om

att riksdagen måtte uttala, att bestämmelserna om förverkande i vissa

fall av sparbanksmedel till kronan icke vidare böra tillämpas, har riksdagen,

som delar den i motionen angivna uppfattningen, velat framhålla

önskvärdheten av att Eders Kungl. Maj:t tager under övervägande, huruvida

icke nämnda bestämmelser må kunna ändras.

Departementschefen har i fråga om beredandet av viss tjänstledighet

åt manskapet framhållit, att utöver en tjänstledighet om 20 söckendagar

per år ytterligare ledighet bör efter Éders Kungl. Maj:ts bestämmande

kunna beredas manskapet i enlighet med ett hos de särskilda

sakkunniga reservationsvis framfört förslag. En utsträckning av manskapets

ledighet utöver nämnda 20 dagar, som sålunda av departementschefen

ifrågasatts, har riksdagen icke funnit behövlig. Enligt riksdagens

mening bör i allmänhet ledighet med bibehållande av full avlöning" utöver

nämnda tid icke beviljas för hel ^botgöringsdag, sön- och helgdag dock

oräknad.

I det föreslagna avlöningsreglementets 3 § 2 mom. synes andra

stycket böra utgå med hänsyn till de konsekvenser ett bifall till Eders

Kungl. Maj:ts förslag i fråga om tillgodoräknande av viss värnpliktstid

lärer kunna medföra.

I överensstämmelse med vad riksdagen sålunda anfört, har riksdagen

låtit utarbeta nytt avlöningsreglémente för fast anställt manskap vid

armén och marinen (Bil. A).

Riksdagen övergår härefter till frågan om de för officerare och underofficerare

föreslagna löneskalorna och avlöningsbestämmelserna.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 351.

Innan riksdagen ingår på bedömandet av de särskilda lönebeloppen,

har riksdagen velat erinra om den jämförelse mellan olika grupper av

militär och civil personal, som av de sakkunniga gjorts och av dem

åberopats till stöd för vissa militära personalkategoriers placering å löneskalorna.

Den sålunda gjorda jämförelsen har av departementschefen

ansetts vara såvitt möjligt fullständig och följdriktigt genomförd, varvid

departementschefen jämväl framhållit, att vid denna jämförelse tvekan

kunde råda, huruvida icke i en del fall densamma bort föranleda till

bestämmande av högre lönebelopp för den militära personalen.

Med anledning härav har riksdagen ansett sig böra framhålla, att

riksdagen för sin del måste finna en dylik jämförelse med hänsyn till

den militära och den civila personalens väsentligt olika utbildning och

tjänstgöringsförhållanden samt den olika tiden för tillträde till och avgång

från tjänsten synnerligen svår att på ett fullt rättvist sätt genomföra

samt i vissa fall knappast möjlig att åstadkomma. Mot den av de

sakkunniga och departementschefen gjorda jämförelsen kunna enligt riksdagens

mening i vissa avseenden så vägande erinringar göras, att riksdagen

icke funnit sig kunna tillmäta densamma någon större betydelse.

Då riksdagen därefter övergår till att pröva de olika förslag i fråga

om avlöningsbeloppens utmätande till officers- och underofficerspersonalen

som framlagts, har riksdagen velat erinra om de väsentliga förhöjningar

i avlöningen som av 1918 och 1920 års riksdagar i form av tillfällig

löneförbättring tillerkänts den militära personalen. Att härutöver denna

personal i samband med lönesystemets omläggning skulle beviljas ytterligare

avlöningsförhöjning i den utsträckning, som av de sakkunniga

och departementschefen ifrågasatts, anser sig riksdagen icke kunna bifalla.

Ett i de sakkunnigas betänkande alternativt framlagt förslag till

löneplaner för officerare och underofficerare finner riksdagen i stort sett

motsvara de berättigade anspråk i avlöningshänseende, som för denna

personals vidkommande kunna framställas. Riksdagen tvekar så mycket

mindre att godkänna detta förslag, som härigenom den ojämnhet bortfaller,

som vidlåder Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga om proportionen

mellan den rent militära och den civilmilitära personalens avlöning.

I löneplanen för underofficerare bör emellertid, såsom i motionen

nr 335 II påyrkats, inom första lönegraden införas en femte löneklass,

varigenom eu något förbättrad ställning beredes de äldsta underofficerarna

av 3:e graden vid marinen. För tillgodoseende av speciellt de

vid intendenturkåren anställda förvaltarna, vilka för närvarande åtnjuta

ett ålderstillägg å 300 kronor, synes vidare i anslutning till vad i

motionen nr 333 II anförts böra i fjärde lönegraden införas en elfte

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 351.

9

löneklass, med på A-ort 300 kronor högre belopp än tionde löneklassen.

I samband härmed bör sjätte löneklassen inom fjärde lönegraden utgå.

Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag till löneplan för officerare har

riksdagen icke ansett sig kunna godkänna det från de sakkunniga avvikande

förslaget om böjning av avlöningen till överste-(kommendörs-)graden

(6:e lönegraden). Riksdagen vill dock icke förneka, att vissa skäl kunna

anföras för ett bättre tillgodoseende i avlöningshänseende av vissa överstar

och regementschefer, men å andra sidan synas inga vägande skäl föreligga

för att andra överstar, såsom t. ex. byråcheferna å de militära

byråerna i arméförvaltningen, samt kommendörerna vid flottan placeras

högre än som av de sakkunniga föreslagits. Riksdagen anser sig alltså

i denna del böra godkänna det av de sakkunniga framlagda förslaget.

Det av de sakkunniga framlagda och av departementschefen biträdda

förslaget i fråga om maskinistunderofficerarnas avlöning har riksdagen

funnit sig böra godkänna. Riksdagen förutsätter dock, att det i

utsikt ställda företrädet för maskinistpersonalen i fråga om sjötilläggen

utmätes på sådant sätt, att denna personal beredes tillräcklig ersättning

för dess under sjötjänstgöring mera krävande arbete.

För officerare och underofficerare böra följaktligen fastställas följande

löneplaner:

Löneplan för officerare m. fl. (0).

r

0

r t

s g r

u p

P-

Lönegrad.

klass.

1

A.

B.

C.

D.

E.

F.

G.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

l:a lönegraden .......................j

1

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

2

2,700

2,826

2,952

3,078

3,204

3,330

3,456

i

3

3,120

3,264

3,408

3,552

3,696

3,840

3,984

] 2:a lönegraden ........................1

4

3,600

[3,756

3,912

4,068

4,224

4,380

4,536

5

4,080

4,248

4,416

4,584

4,752

4,920

5,088

6

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

j

7

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

3:e lönegraden ........................<

8

9

5,760

6,360

5,976

6,588

6,192

6,816

6,408

7,044

6,624

7,272

6,840

7,500

7,056

7,728

l

10

6,960

7,200

7,440

7,680

7,920

8,160

8,400

4:e lönegraden ........................^

11

12

7,860

8,460

8,100

8,700

8,340

8,940

8,580

9,180

8,820

9,420

9,060

9,660

9,300

9,900

5:e lönegraden .......................

13

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

6:e lönegraden .......................

14

11,580

11,820

12,060

12,300

12,540

12,780

13,020

7:e lönegraden ........................

15

13,200

13,500

13,800

14,100

14,400

14,700

15,000

S:e lönegraden ........................

16

15,240

15,540

15,840

16,140

16,440

16,740

17,040

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 351. 1398 21 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 351.

Löneplan för underofficerare in. fl. (Uo).

Lönegrad.

Löne-

klass.

O

r t

s g r

u p

P-

A.

B.

c.

D.

E.

F.

G.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

f

1

1,980

2,070

2,160

2,250

2,340

2,430

2,520

2

2,100

2,196

2,292

2,388

2,484

2,580

2,676

l:a lönegraden ........................<

3

2,280

2,382

2,484

2,586

2,688

2,790

2,892

4

2,520

2,634

2,748

2,862

2,976

3,090

3,204

l

5

2,760

2,886

3,012

3,138

3,264

3,390

3,516

I

3

2,280

2,382

2,484

2,586

2,688

2,790

2,892

4

2,520

2,634

2,748

2,862

2,976

3,090

3,204

2:a lönegraden ........................<

5

2,760

2,886

3,012

3,138

3,264

3,390

3,516

6

3,030

3,168

3,306

3.444

3,582

3,720

3,858

i

7

3,300

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

5

2,760

2,886

3,012

3,138

3,264

3,390

3,516

6

3,030

3,168

3,306

3,444

3,582

3,720

3,858

3:e lönegraden ........................;

7

3,300

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

8

3,600

3,756

3,912

4,068

4,224

4,380

4,536

1

9

3,900

4,062

4,224

4,386

4,548

4,710

4,872

l

7

3,300

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

8

3,600

3,756

3,912

4,068

4.224

4,380

4,536

4:e lönegraden ......•................''

9

3,900

4,062

4,224

4,386

4,548

4,710

4,872

i

10

4.200

4,374

4,548

4,722

4,896

5,070

5,244

i

11

4,500

4,686

4,872

5,058

5,244

5,430

5,616

De sålunda angivna löneplanerna skulle medföra en besparing i det

utav Eders Kungl. Maj:t äskade anslaget av omkring 2,610,000 kronor.

I motionen nr 334/11 har påyrkats, att musikdirektör vid armén

och marinen, som avlagt musikdirektörsexamen vid musikaliska akademien,

skall placeras i fjärde lönegraden för underofficerare. Då genom

ett bifall till detta förslag, som synes ägnat att bereda de musikdirektörer,

som underkastat sig högre utbildning, en härav betingad förmånligare

ställning, en blivande omorganisation av musiken icke torde

kunna föregripas, har riksdagen ansett sig böra godkänna detsamma.

Bestämmelse i förevarande hänseende har införts i den vid avlöningsreglementet

fogade tjänsteförteckningen.

Vad därefter angår frågan om särskilda arvoden och ersättningar

har riksdagen icke funnit anledning till annan erinran beträffande Eders

Kungl. Maj:ts förslag i fråga om redan nu utgående arvoden än att de

arvoden, som av de sakkunniga ansetts böra utgå med oförändrade belopp,

men av Eders Kungl. Magt föreslagits till förhöjning, enligt riksdagens

mening icke böra utgå på av Eders Kungl. Maj:t föreslaget sätt längre

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 351.

11

än till den 1 juli 1922. Det synes riksdagen önskvärt, att frågan om

samtliga arvoden underställes nästkommande års riksdags provning.

Eders Kungl. Maj:t tiar emellertid vidare föreslagit, att nya arvoden

skola utgå till vissa officerare vid intendenturkåren och varvschefer vid

flottans båda stationer. Riksdagen anser för sin del icke tillräckliga skäl

föreligga för införande av särskilda arvoden i dessa båda fall.

Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit, att särskild ekiperingsbjälp

med 1,000 kronor respektive 600 kronor skall utgå vid första anställningen

som officer, respektive underofficer, samt att i vissa fall särskild ersättning

skall utgå vid tjänstgöring å egen förläggningsort. Riksdagen bar

icke velat fatta ståndpunkt till frågan, om dessa förmåner över huvud

böra utgå, innan ytterligare utredning i ärendet skett. I varje fall synes

emellertid denna fråga böra underställas riksdagens prövning. Riksdagen

har på grund härav ur förslaget till avlöningsreglemente uteslutit hithörande

bestämmelser.

Beträffande departementschefens yttrande rörande utsträckt'' ledighet

med bibehållen avlöning för officerare och underofficerare m. fl. har riksdagen

velat hänvisa till vad riksdagen anfört i fråga om sådan ledighet

för manskapet.

I övrigt har riksdagen icke funnit anledning till erinran mot vad av

Eders Kungl. Maj:t föreslagits i fråga om avlöning m. m. åt officerare,

underofficerare och civilmilitär personal.

I anslutning till vad riksdagen här ovan anfört, har riksdagen upprättat

nytt avlöningsreglemente för officerare och underofficerare samt

civilmilitära beställningshavare på aktiv stat vid armén och marinen

med därtill hörande tjänsteförteckning (Bil. B.)

Vad beträffar frågan om reservpersonalens avlöning, har i motionen

nr 340 II påyrkats, att densamma måtte utgå per tjänstgöringsdag med

Vses av årsbeloppet av samtliga avlöningsförmåner, som tillkomma den

aktiva personalen i motsvarande tjänstegrad. Då ett bifall till motionen

icke lärer kunna i nämnvärd utsträckning föregripa det resultat i fråga

om reservernas organisation, vartill försvarsrevisionen kan komma, och

då det vidare enligt riksdagens mening måste anses billigt, att reservpersonalens

avlöning under tjänstgöring höjes i samma proportion som

den ordinarie personalens, anser sig riksdagen böra godkänna det i

motionen framlagda förslaget. .

De ordinarie kostnaderna för löneregleringen, om hänsyn icke tages

till vakanser, uppgå enligt av riksdagens vederbörande utskott verkställda

beräkningar till

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 351.

för manskapet .................................................................. kronor 24,720,000: —

» officerare och underofficerare m. fl. (reservstats-

och reservpersonal ej medräknad) ........ » 35,960,000: —

Summa kronor 60,680,000: —

Den verkliga kostnadsökningen för löneregleringens genomförande

om ''dyrtidstillägg beräknas på samma sätt som av Eders Kungl. Maj:t i

förevarande proposition, nr 350, och under förutsättning att hänsyn icke

tages till vakanser, skulle enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag belöpa å

omkring 9,400,000 kronor och utgör enligt riksdagens beslut omkring

3,300,000 kronor.

I fråga om de särskilda anslag under fjärde huvudtiteln, som beröras

av riksdagens ovan angivna beslut, kommer riksdagen att i särskild

skrivelse yttra sig.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

I. beträffande löneregleringen för det fast anställda manskapet.

dels godkänt det. vid denna skrivelse fogade avlöningsreglemente

för fast anställt manskap vid armén och marinen (Bil. A);

dels medgivit, att dagavlöningen till skeppsgossar må från och med

den 1 oktober 1921 utgå med följande förhöjda belopp, nämligen

för skeppsgosse i första årskursen med 15 öre

y> » » andra » » 25 »

» » » tredje » » 35 »

dels medgivit, att förhöjning i de kontanta avlöningsförmånerna till

båtsmän må från och med den 1 november 1921 utgå enligt de grunder,

som i avlöningsreglementet tillämpats i fråga om avlöningsförhöjning för

arméns indelta manskap;

dels medgivit, att den ökning i kostnaderna för avlöning till arméns

och marinens manskap, som under år 1921 uppkommer vid avlöningsreglementets

ikraftträdande redan under samma år ävensom till följd av

avlöningsförhöjningen för skeppsgossar och båtsmän, må bestridas från

vederbörliga under fjärde huvudtiteln för år 1921 uppförda avlöningsanslag;
dels

beslutat, att, därest innehavare av manskapsbeställning vid

armén eller marinen, vilken enligt äldre avtal eller eljest är bunden vid

anställning för tid efter ingången av november eller, såvitt angår beställningshavare

vid flottan, som vunnit anställning genom karlskrivning

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 351.

från skeppsgossekåren, efter ingången av oktober månad 1921 och å

vilken avlöningsreglementet vid nämnda tidpunkt skall vinna tillämpning,

enligt dittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av

avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring

— i förskott, skall vid ingången av november (oktober) månad 1921

till honom på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande

vad beställningshavaren skulle hava i den beställning, han vid utgången

av oktober (september) månad 1921 innehade, i förskott uppburit för

november (oktober) månad samma år, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna

då fortfarande varit gällande;

dels medgivit, att kostnaderna för senast berörda övergångsanordning

må bestridas från vederbörliga under fjärde huvudtiteln för år 1921

uppförda avlöningsanslag;

dels ock medgivit, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas

i 8, 9, 10 och 12 §§ av förslaget till avlöningsreglemente, må bestridas

i enlighet med de grunder, som av de särskilda sakkunniga angivits och

av departementschefen tillstyrkts;

II. beträffande löneregleringen för officerare och underofficerare samt

civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl.

dels provisoriskt för år 1922 godkänt det vid denna skrivelse fogade

avlöningsreglemente för officerare och underofficerare samt civilmilitära

beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen, att träda

i tillämpning från och med 1 januari 1922 (Bil. B);

dels medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må, i huvudsaklig överensstämmelse

med de av departementschefen angivna grunder, utfärda nödiga

bestämmelser i fråga om övergång på ny stat för de beställningshavare,

å vilka avlöningsreglementet skall äga tillämpning;

dels beslutat, att det av 1921 års riksdag godkända avlöningsreglementet

för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk,

tillhörande den civila statsförvaltningen, skall från och med år 1922 tilllämpas

på nedannämnda civila beställningshavare vid försvarsväsendet,

ävensom medgiva, att till en var av''dem skall utgå lön enligt följande

lönegrader inom avdelningen B i den löneplan, som intagits i berörda

reglemente, nämligen:

till professor vid generalstaben ............................ 20.

» krigsarkivarie vid generalstaben ..................... 15.

» registrator och aktuarie vid marinstaben 13.

» förste expeditionsvakt......................................... 3.

» expeditionsvakt...................................................... 1-

lönegraden

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 351.

dels beslutat att, där beställningshavare, å vilken löneregleringen

skall äga tillämpning, enligt dittills gällande avlöningsbestämmelser ägt

uppbära någon del av avlöning — såväl i stat upptagen avlöning som

tillfällig löneförbättring — i förskott skall vid ingången av januari

månad 1922 till honom på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp,

motsvarande vad beställningshavaren skulle hava i den befattning, han

vid utgången av år 1921 innehade, i förskott uppburit för januari månad

1922, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande

varit gällande, vilket belopp för beställningshavare, som utöver kontant

avlöning åtnjuter förmånen av bostad eller servis in natura, bör ökas

med beloppet av det inkvarterings- eller servisbidrag, som därvid bort

till honom utgå, därest han ej åtnjutit dylik förmån in natura;

dels medgivit, att kostnaderna för senast berörda övergångsanordning

må bestridas från vederbörliga under fjärde huvudtiteln uppförda

avlöningsanslag;

dels medgivit, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i

23—30 och 34 §§ av avlöningsreglementet, må bestridas i enlighet med

de grunder, som av departementschefen angivits;

dels medgivit, att beställningshavare, vilken åtnjuter avlöning enligt

äldre stat än den nuvarande, må, därest han kvarstannar å sådan stat,

bibehållas vid samtliga enligt denna stat utgående avlöningsförmåner

jämte tillfällig löneförbättring;

dels bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva,

att avlöningsreglementet må äga tillämpning jämväl å beställningshavare,

vilken kvarstår å äldre stat än den nuvarande, därest denne

förklarar sig villig underkasta sig bestämmelserna i nämnda reglemente;

dels medgivit, att marindirektören av 1. graden i flottan C. E.

Richson och flaggkvartersmannen i marinen A. G. Sjöqvist må för år

1922 uppbära personliga lönetillägg i enlighet med vad av departementschefen

angivits;

_ dels ock medgivit, att, därest Eders Kungl. Maj:t så finner erforderligt,

de i avlöningsreglementet om förmälda bostads- och lönenämnder

må träda i verksamhet redan under år 1921;

«

III. beträffande personalen å arméns och marinens reservstater m. fl.

medgivit, att till beställningshavare, vilken tillhör arméns eller marinens

reservstat, arméns övertaliga personal eller personal vid marinen,

som erhållit tillstånd att kvarstå såsom lönlös i flottan eller kustartilleriet,

må, oavsett de nya avlöningsföreskrifter, som enligt beslut av 1921 års

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 351.

15

riksdag skola gälla för personal på aktiv stat, tills vidare utgå de vederbörande

författningsenligt tillförsäkrade avlöningsförmåner, med iakttagande

därvid att i avseende å beloppet av nämnda avlöningsförmåner

skall så anses, som om bestämmelserna i de för år 1921 gällande stater

fortfarande ägt giltighet;

IV. beträffande befäl och civilmilitär personal i arméns och

marinens reserv.

medgivit, att till beställningshavare tillhörande arméns eller marinens

reserv av befäl och civilmilitär personal må utgå per tjänstgöringsdag

7365 av årsbeloppet av samtliga avlöningsförmåner, som tillkomma fast

anställd personal av motsvarande tjänstegrad.

Stockholm den 16 juni 1921.

Med undersåtlig vördnad.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 351.

Bil. A.

Avlöningsreglemente

för

fast anställt manskap vid armén och marinen.

1 §•

Arméns och marinens fast anställda manskap äger, i enlighet med de i

detta reglemente givna särskilda stadganden, under fred åtnjuta lön samt de

övriga förmåner och ersättningar, om vilka nedan förmäles i 7—11 §§. Rörande

manskapets avlöning på krigsfot gäller vad därom må vara särskilt stadgat.

2§-

Lön utgår enligt följande löneplaner, vilka för varje lönegrad upptaga dels

den årliga begynnelselönen, dels ock den förhöjda lön, för helt år räknat, som

tillkommer beställningshavare efter viss enligt bestämmelserna i 3 § beräknad

tjänstetid.

Löneplan för manskap vid armén (Ma).

Löne-

grad.

Beställningshavare.

Begyn-

nelselön.

Lön efter en tjänstetid av

12 må- nader.

24 må- nader.

36 må- nader.

48 må- nader.

60 må- nader.

72 må- nader.

84 må- nader.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

5

Furir av 1. klassen..............

1,524

1,524

1,524

1,704

1,824

1,944

2,064

2,160

4

» »2. » ..............

1,452

1,452

1,452

1,632

1,752

1,872

1,992

2,088

3

Korpral ..............................

1,212

1,212

1,332

1,512

1,632

1,752

_

—

2

Vice korpral ........................

1,044

1,104

1,224

1,404

1,524

—

—

—

1

Menig .................................

960

1,020

1,140

1,320

1,440

—

—

—

Anm. Förutom ovan angivna beställningshavare skola hänföras:

till 5. lönegraden: med furir av 1. klassen likställd beställningsman;

till 4. lönegraden: med furir av 2. klassen likställd beställningsman; musikfurir av 2. klassen;

till 3. lönegraden: konstapel; med korpral eller konstapel likställd beställningsman; musikkorpral;

musikkonstapel;

till 2. lönegraden: med vicekorpral likställd beställningsman; musikvicekorpral; musikvicekonstapel;

samt

till 1. lönegraden: menig beställningsman; menigt musikmanskap.

Löneplan för manskap vid marinen (Mm).

Löne-

grad.

Beställningshavare.

Begyn-

nelselön.

Lön

efter en

tjänstetid av

12 må- nader.

24 må- nader-

36 må- nader.

48 må- nader.

60 må- nader.

72 må- nader.

84 må- nader.

96 må- nader.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

2

Korpral ..................

1,500

1,500

1.500

1,680

1,776

1,872

1,968

2,064

2,160

1

Menig ......................

960

1,080

1,200

1,380

1,476

1,572

1,668

1,764

1,860

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 351.

17

3 §•

1. Vid tillämpning av bestämmelserna i 2 § skall, med iakttagande i övrigt

av vad nedan i denna paragraf sägs, såsom tjänstetid beräknas tiden från tillträdandet

av första anställning vid armén, resp. flottan eller kustartilleriet.

2. Kontraktsanställd beställningsliavare, som tillträtt sin första anställning

senare än vid anställningsårets början, må, därest lian befunnits kunna tillgodogöra

sig den vid tillträdandet av anställningen pågående soldatutbildning, rekrytutbildning

eller motsvarande utbildning, efter vederbörande regements-(kår-)chefs

prövning såsom tjänstetid tillgodoräkna sig tiden från anställningsårets början.

3. Beställningsliavare vid armén äger såsom tjänstetid tillgodoräkna sig

föregående tjänstgöring vid samma truppslag, oberoende av huruvida,densamma

fullgjorts vid samma eller olika truppförband.

Likaledes äger beställningsliavare vid flottan, resp. kustartilleriet såsom

tjänstetid tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring vid flottan, resp. kustartilleret,

oberoende av huruvida densamma fullgjorts vid samma eller olika stationer eller

truppförband.

Det tillkommer vederbörande regements-(kår-)chef att pröva, i vad mån tillgodoräknande

i förevarande avseende må äga rum:

a) beträffande beställningsliavare vid armén, då tjänstgöringen fullgjorts vid

annat truppslag av armén eller vid marinen, och

b) beträffande beställningshavare vid marinen, då tjänstgöringen fullgjorts,

av den, som tillhör flottan, vid kustartilleriet eller vid armén och av den, som

tillhör kustartilleriet, vid flottan eller ^id armén.

4. Beställningshavare vid marinen, vilken karlskrivits från skeppsgossekåren

eller som före vinnande av anställning genom kontrakt varit inmönstrad

till sjöfart eller vid antagning i beställning såsom menig hänförts till högre

tjänstbarhetsklass än den lägsta, äger tillgodoräkna sig extra tjänstetid enligt de

bestämmelser, som av Kung! Maj:t meddelas.

5. Såsom tjänstetid må för kontraktsanställd beställningshavare icke beräknas

tid, som infallit före den 1 november det år, under vilket han uppnår 18 år.

Beställningshavare må för tillträdande av löneförhöjning icke tillgodoräkna

sig tid, varunder han haft avsked, undergått straffarbete eller fängelsestraff eller

varit rymd. Har beställningshavare på grund av sjukdom varit hindrad att tjänstgöra

eller eljest åtnjutit ledighet från tjänstgöring under mer än 75 dagar av ett

och samma anställningsår, må den överskjutande tiden, där ej Kungl. Maj:t för

särskilt fall annorlunda förordnar, icke tillgodoräknas såsom tjänstetid; dock att

härvid icke skall räknas beställningshavare till last den tid, varunder han jämlikt

4 S eller 5 § 1 mom. ägt åtnjuta oavkortad lön, och ej heller tid, som avses i

o § 3 mom.

6. Löneförhöjning å innehavande beställning tillträdes vid början av kalendermånaden

näst efter den, varunder den för sådan förhöjning stadgade tjänstetiden

tilländagått.

7. I fråga om rätt för menig att tillträda löneförhöjning gäller såsom

villkor:

beträffande armén:

vid infanteriet och trängen: att antingen hava erhållit godkänd vicekorpralsutbildning

eller hava uttagits för utbildning till beställningsman, och

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 351.

1398 21 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 351.

vid kavalleriet, artilleriet och ingenjörtrupperna: att antingen hava erhållit

godkänd ryttar-(artillerist-, soldat-)utbildning och beordrats till underbefälsutbildning

eller hava uttagits till remontryttare eller för utbildning till beställningsman;

beträffande marinen:

för första löneförhöjningen: att hava erhållit godkänd rekrytutbildning, och

för tredje löneförhöjningen: att hava erhållit godkänd vare sig fullständig

eller avkortad korpralsutbildning.

8. Beställningshavare, vars tjänstgöring vederbörande regements-(kår-)chef

finner icke vara av beskaffenhet att kunna väl vitsordas, må icke tillträda löneförhöjning.

9. Har beställningshavare med tillämpning av 7 eller 8 mom. först efter

viss tids uppskov tillträtt löneförhöjning, må, om hans fortsatta tjänstgöring anses

böra föranleda därtill, vederbörande regements-(kår-)chef kunna bestämma, att

beställningshavaren för tillträdandet av ytterligare löneförhöjning skall äga såsom

tjänstetid tillgodoräkna sig jämväl den tid uppskovet varat.

4§-

1. Därest beställningshavare’ av sjukdom i andra fall än i 2 mom. avses

hindras att tjänstgöra, äger han åtnjuta oavkortad lön under sammanlagt högst

45 dagar av ett och samma anställningsår, men skall för tid därutöver vidkännas

avdrag å lönen med följande belopp, för dag räknat, nämligen:

där lönen överstiger 2,000 kronor: 1 krona,

där lönen överstiger 1,500, men icke ^,000 kronor: 75 öre samt

där lönen icke överstiger 1,500 kronor: 50 öre.

Det tillkommer arméförvaltningens civila departement, resp. marinförvaltningen

att pröva, huruvida på grund av bevekande omständigheter lönen må

under viss längre tid, dock sammanlagt högst sex månader under ett och

samma anställningsår, nyssnämnda tid av 45 dagar däri inbegripen, utgå oavkortad

eller avdrag göras med lägre belopp än ovan sagts.

2. Har beställningshavare i tjänsten blivit skadad till följd av olycksfall

eller ådragit sig sjukdom av beskaffenhet, att tjänstgöringen skäligen kan antagas

hava bidragit till densamma, och har han därigenom blivit hindrad tjänstgöra,

skall han åtnjuta oavkortad lön för hela den tid, nämnda hinder varar, i den mån

ej för samma tid till honom utgår sjuklijälp enligt bestämmelserna i förordningen

den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under

militärtjänstgöring.

För tid, varunder sjukhjälp åtnjutes enligt nämnda förordning, tillämpas

bestämmelserna i 1 mom. första stycket.

3. Oavkortad lön må ock utgå till beställningshavare, som till förekommande

av smittofara förbjudits att tjänstgöra.

5§-

1. Beställningshavare, som åtnjuter tjänstledighet av annan anledning än i

4 § eller i 2 mom. här nedan omförmäles eller hindras att tjänstgöra på grund

av giltigt förfall, skall för sådan tid av sin lön avstå ett belopp, motsvarande

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr 351.

det i 4 § 1 mom. angivna löneavdrag, samt kan genom beslut av vederbörande

regements-(kår-)clief förpliktas att av lönen ytterligare avstå vad som med hänsyn

till omständigheterna prövas skäligt; dock att oavkortad lön må utgå vid tjänstledighet

av ifrågavarande slag, som beviljas för sön- eller helgdag, och därutöver

under sammanlagt högst 20 söckendagar av ett och samma anställningsår.

2. I fråga om rätt för beställningsliavare, som till vinnande av civilanställning

erhållit tjänstledighet för fullgörande av övnings- eller provtjänstgöring

vid något av statens civila verk, att bibehålla lön gälla de bestämmelser, som

av Kungl. Maj:t meddelas.

3. Musikmanskap vid infanteriet, som enligt därom meddelade föreskrifter

under viss tid av året icke är inkallat till tjänstgöring, skall för sådan tid av sin

lön avstå ett belopp, motsvarande det i 4 § 1 mom. omförmälda löneavdrag.

6§-

1. Den, som undergår straffarbete, håller sig undan eller är rymd, må därunder

icke åtnjuta någon avlöning.

2. För den, som undergår fängelse eller arrest med förbud att göra tjänst

eller hålles häktad för brott, skall avlöningen under tiden innehållas, så framt

ej vederbörande regements-(kår-)chef finner skäligt låta honom uppbära någon

del därav. Blir för brott häktad frikänd, skall vad av lönen innehållits till honom

utbetalas.

7 §■

Till den, som erhåller fast anställning vid armén eller marinen och icke

förut innehaft sådan anställning vid krigsmakten, utgår anställningspenning med

60 kronor.

8 §•

Inkvartering, beklädnad, förplägnad och sjukvård eller ersättning för dylik

förmån utgår till manskapet enligt de bestämmelser, som av Kungl. Maj:t

meddelas.

9 §-

1. För resa i tjänsten samt för tjänstgöring å annan ort än eget regementes

(kårs) förläggningsort eller egen station må ersättning utgå enligt de bestämmelser,

som av Kungl. Maj:t meddelas.

2. Enligt av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter må. särskilda förmåner

utgå under sjökommendering, under flygtjänstgöring eller vid utförande av dykeriarbete.

10 §.

Furir vid armén eller korpral vid marinen, som förflyttas från en förläggningsort

(station) till en annan, må i fall, då Kungl. Maj:t prövar omständigheterna

därtill föranleda, åtnjuta ersättning för flyttningskostnad enligt de grunder,

som av Kungl. Maj:t fastställas.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 351.

11 §•

Furir vid armén, så ock korpral eller till 1. klass sjöman uppflyttad menig

vid marinen, vilken intjänat den lön, som är bestämd för sådan beställningshavare

efter en beräknad tjänstetid av minst 72 månader, äger, därest flan antingen

är gift eller ock varit gift samt fortfarande har minderårigt barn lios sig,

åtnjuta årligt hyresbidrag med 270 kronor för beställningshavare, som har sin

förläggningsort (station) i Stockholm, Göteborg, Vaxholm eller Boden, samt med

210 kronor för beställningshavare å annan förläggningsort (station).

12 §.

Avlider beställningshavare, skall, därest hans begravning icke verkställes

genom vederbörande myndighets försorg, till hans dödsbo såsom begravningshjälp

utbetalas ett belopp, motsvarande en tiondel av beställningsliavarens oavkortade

årslön vid tiden för dödsfallet, dock lägst 150 kronor; skolande i de

fall, då begravningshjälp utgår enligt förordningen den 18 juni 1909 om ersättning

i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, ersättning

enligt denna paragraf åtnjutas endast i den mån densamma överstiger begravningshjälpens

belopp enligt nyssnämnda förordning.

13 §.

Lön utgår från och med den dag, beställning tillträdes, till och med den

dag, beställningshavare avgår på grund av avsked, entledigande eller dödsfall,

samt utbetalas månadsvis i efterskott i den ordning, som av Kungl. Maj:t bestämmes,

med iakttagande därvid, att viss del av lönen skall enligt av Kungl.

Maj:t meddelade föreskrifter innehållas för att insättas i bankinrättning.

Hyresbidrag anses tillhöra lönen och utbetalas i samma ordning som denna.

Anställningspenning utbetalas vid inträdet i tjänstgöring.

14 §.

Med anställningsår enligt detta reglemente förstås beträffande kontraktsanställd

beställningshavare tiden från och med den 1 november under ett kalenderår

till och med den 31 oktober under nästpåfoljande kalenderår.

I fråga om beställningshavare vid flottan, som vunnit anställning genom

karlskrivning från skeppsgossekåren, förstås med anställningsår tiden från och

med den 1 oktober under ett kalenderår till och med den 30 september under

nästpåf oljande kalenderår.

15 §.

Avlöningen till skeppsgossar bestämmes i vederbörlig stat; och skola be.

träffande avlöningens åtnjutande och utbetalning gälla de föreskrifter, som av

Kungl. Maj:t meddelas.

16 §•

Över regements-(kår-)chefs beslut i frågor, som omförmälas i 3 § 2 mom.,

3 mom. tredje stycket, 8 mom. och 9 mom., 5 § 1 mom. samt 6 § 2 mom., må

klagan icke föras.

Ej heller må klagan föras över sådant beslut av arméförvaltningens civila

departement, resp. marinförvaltningen, varom i 4 § 1 mom. andra stycket sägs.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 351.

21

Övergångsbestämmelser.

1. Bestämmelserna i detta reglemente skola äga tillämpning beträffande

en var, som, efter det föreskrift i ämnet utfärdats, vinner fast anställning vid

armén eller marinen för tid efter ingången av november (oktober) 1921.

2. Den, som enligt äldre avtal eller på grund av reglementsföreskrift är

bunden vid anställning för tid efter ingången av november (oktober) 1921, är

berättigad att fortfarande uppbära den honom omedelbart dessförinnan tillkommande

avlöning enligt stat. Önskar lian komma i åtnjutande av de genom detta

reglemente medgivna löneförmånerna, skall han av anställnings- eller rekapitulationspremie,

som av honom uppburits för anställning under tid efter ingången

av november (oktober) 1921, månadsvis återleverera så stor del, som på månaden

belöper.

3. I tjänst kvarstående indelt manskap vid armén äger, förutom underhåll

in natura under tjänstgöring, från och med den 1 november 1921 åtnjuta ersättning

av statsmedel enligt nedannämnda grunder.

Lön utgår till korpral med 144 kronor och till vicekorpral med 72 kronor,

allt för år räknat.

Dagavlöning utgår under all tjänstgöring, till vilken ifrågavarande manskap

inkallas, med 90 öre för dag till korpral och med 60 öre för dag till övrigt

manskap.

Utöver dagavlöning utgår till ifrågavarande manskap för tid, varunder manskapet

är inkallat till tjänstgöring i egenskap av underbefäl, instruktörer eller

beställningsmän vid skolor och övningar utom vanliga repetitionsövningar, tillägg

till dagavlöningen med 2 kronor 50 öre för dag.

I fråga om åtnjutande och utbetalning av lön och dagavlöning till indelt

manskap vid armén skall gälla vad i fredsavlöningsreglementet för armén den 11

oktober 1907 är stadgat rörande dylika avlöningsförmåner till fast anställt manskap;

skolande beträffande tillägg till dagavlöningen i tillämpliga delar lända till

efterrättelse sagda reglementes föreskrifter om dagavlöning.

4. Beställningskavare i nuvarande 1. lönegraden för manskap vid marinen,

å vilken detta reglemente vinner tillämpning, skall äga åtnjuta lön .i 2. lönegraden

enligt den i 2 § här ovan intagna löneplanen för manskap vid marinen.

I

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 351.

Bil. B.

Avlöningsreglemente

för

officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare

på aktiv stat m. fi. vid armén och marinen.

1 avd. Ordinarie beställningshavare.

1 kap. Allmänna bestämmelser.

1 §•

Detta reglemente innehåller föreskrifter rörande avlöning under fred.

I fråga om avlöning på krigsfot gäller vad därom må vara särskilt stadgat.

2 §.

1. De i detta reglemente avsedda beställningar tillsättas, i enlighet med

därför gällande föreskrifter, antingen genom fullmakt eller konstitutorial eller ock

genom förordnande på viss tid eller tills vidare.

2. Antalet ordinarie beställningar vid staber, truppförband, kårer och

anstalter m. m. bestämmes i vederbörliga av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställda

stater.

3. Ordinarie beställningshavare äger åtnjuta avlöning enligt de i detta

reglemente givna föreskrifter och under de i detsamma stadgade villkor.

Avlöning utgår, där ej annorlunda i reglementet stadgas, från och med den

dag, tjänsten tillträdes, till och med den dag, beställningshavaren avgår på grund

av avsked, entledigande eller dödsfall.

Utbetalning av avlöning sker månadsvis i efterskott.

4. Angående beställningshavares rätt till pension samt skyldighet att avgå

från tjänsten är särskilt stadgat.

3 §•

1. Med ordinarie beställning — bataljonsläkarbeställning vid fältläkarkåren

och marinläkarbeställning av 2. graden undantagna — må icke förenas vare sig

annan till den civila förvaltningen hörande tjänst å rikets stat än gymnastiklärarbefattning

eller tjänst å riksdagens stat.

2. Ej heller må med ordinarie beställning — med de i 1 mom. angivna

undantag — förenas vare sig annan till den militära förvaltningen hörande befattning

eller gymnastiklärarbefattning eller tjänst å kommuns stat eller uppdrag

såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försett med

Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag, eller befattning

såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad

slag som helst, så framt ej, vad angår beställningshavare, som av Kungl. Maj:t

utnämnes, Kungl. Maj:t eller, vad angår innehavare av annan beställning, den,

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens skrivelse Nr 351.

som äger tillsätta beställningen, uppå därom gjord framställning och efter prövning,

att ifrågavarande tjänst, uppdrag eller befattning ej må anses inverka hederligt

för tjänstgöringen vid försvarsväsendet, finner tjänsten, uppdraget eller befattningen

kunna få mottagas och tillsvidare bibehållas.

2 kap. Ordinarie beställningshavare, som tillsättas genom fullmakt eller

konstitutorial.

4§-

För beställning, som jämlikt 2 § 1 mom. tillsättes genom fullmakt eller

konstitutorial, utgår lön enligt vederbörlig under 5 § införd löneplan, vilken för

varje lönegrad upptager en eller flera löneklasser med särskilda, för olika ortsgrupper

fastställda lönebelopp.

I den vid detta reglemente fogade tjänsteförteckning angives, till vilken löneplan

och lönegrad varje särskild beställning är att hänföra.

Fördelningen av vederbörande orter mellan de sju ortsgrupper, som upptagits

i de under 5 § införda löneplaner, fastställes av Kungl. Maj:t på grundval

av utredning rörande de för orterna gällande allmänna levnadskostnaderna.

Där flera löneklasser äro upptagna för den lönegrad, enligt vilken beställningshavares

lön skall utgå, fastställes löneklassen i enlighet med föreskrifterna

i 6—10 §§.

Inom löneklass bestämmes lönebeloppet efter den ortsgrupp, till vilken den

plats blivit hänförd, som enligt av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter är att

anse såsom beställningshavares förläggningsort (ordinarie tjänstgöringsort). Officer,

som kommenderats såsom aspirant vid generalstaben eller ock såsom elev vid

någon av de militära högskolorna eller vid den för transport till intendenturkåren

föreskrivna militarförvaltningskursen, äger dock att, utan avseende å förläggningsort,

under kommenderingstiden åtnjuta lön efter den ortsgrupp, till vilken Stockholm

räknas.

Förutom lön kunna utgå kallortstillägg enligt stadgande i 12 § samt de särskilda

förmåner, ersättningar och arvoden, som omförmälas i 22—32 §§.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 351.

5 §•

Löneplaner.

Löneplan för officerare (0).

Lönegrad.

Löne-

klass.

Ort

s g r

u p

P-

A.

B.

C.

D.

E.

F.

G.

l:a lönegraden ........................^

1

kr.

2,340

kr.

2,448

kr.

2,556

kr.

2,664

kr.

2,772

kr.

2,880

kr.

2,988

2

2,700

2,826

2,952

3,078

3,204

3,330

3,456

|

3

3,120

3,264

3,408

3,552

3,696

3,840

3,984

3:a lönegraden ....................... ■!

1

4

3,600

3,756

3,912

4,068

4,224

4,380

4,536

5

4,080

4,248

4,416

4,584

4,752

4,920

5,088

6

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

i

7

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

3:e lönegraden ........................J

8

5,760

5,976

6,192

6,408

6,624

6,840

7,056

9

6,360

6,588

6,816

7,044

7,272

7,500

7,728

1

10

6,960

7,200

7,440

7,680

7,920

8,160

8,400

4:e lönegraden ........................j

11

7,860

8,100

''8,340

8,580

8,820

9,060

9,300

12

8,460

8,700

8,940

9,180

9,420

9,660

9,900

5:e lönegraden .......................

13

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

6:e lönegraden .......................

14

11,580

11,820

12,060

12,300

12,540

12,780

13,020

7:e lönegraden .......................

15

13,200

13,500

13,800

14,100

14,400

14,700

15,000

8:e lönegraden..........................

16

15,240

15,540

15,840

16,140

16,440

16,740

17,040

Löneplan för underofficerare (Uo).

Lönegrad.

Löne-

klass.

0 r t

s g r

•

u p

P-

A.

B.

C.

D.

E.

1 F-

G.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

1

1

1,980

2,070

2,160

2,250

2,340

2,430

2,520

2

2,100

2,196

2,292

2,388

2,484

2,580

2,676

l:a lönegraden ........................<

3

2,280

2,382

2,484

2,586

2,688

2,790

2,892

4

2,520

2,634

2,748

2,862

2,976

3,090

3,204

5

2,760

2,886

3,012

3,138

3,264

3,390

3,516

1

3

2,280

2,382

2,484

2,586

2,688

2,790

2,892

J

4

2,520

2,634

2,748

2,862

2,976

3,090

3,204

2:a löneqraden ........................{

5

2,760

2,886

3,012

3,138

3,264

3,390

3,516

6

3,030

3,168

3,306

3,444

3,582

3,720

3,858

i

7

3,300

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

i

5

2,760

2,886

3,012

3,138

3,264

3,390

3,516

6

3,030

3,168

3,306

3,444

3,582

3,720

3,858

3:e lönegraden ........................\

7

3,300

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

8

3,600

3,756

3,912

4,068

4,224

4,380

4,536

[

9

3,900

4,062

4,224

4,386

4,548

4,710

4,872

7

3,300

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

8

3,600

3,756

3,912

4,068

4,224

4,380

4,536

4:e lönegraden ........................

9

3,900

4,062

4,224

4,386

4,548

4,710

4,872 1

10

4.200

4,374

4,548

4,722

4,896

5,070

5,244

11 1

4,500

4,686

4,872

5.058

5,244

5,430

5,616 |

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 351.

25

Löneplan för civilmilitär personal in. fl. (C).

Lönegrad.

Löne-

Ort

s g r

upp

klass.

A.

B.

C.

D.

E.

F.

G.

1

kr.

2,220

kr.

2,322

kr.

2,424

kr.

2,526

kr.

2,628

kr.

2,730

kr.

2,832

|

2

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

l:a lönegraden ...............,

3

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

4

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

l

5

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

(

4

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

5

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

2:a lönegraden...............\

6

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

7

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

1

8

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

6

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

7

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

3:e lönegraden ..............•!

8

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

9

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

.4,200

4,350

10

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

8

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

9

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

4:e lönegraden ...............

10

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

11

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

12

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

9

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

(

10

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

5:e lönegraden ...............<

11

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

12

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

1

13

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

11

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

(

12

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

6:e lönegraden ...............<

13

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

14

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

[

15

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

12

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

13

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

7:e lönegraden ...............<

1

14

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

15

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

16

5,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816

j

14

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

8:e lönegraden ..............\

15

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

16

5,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816

17

5,880

6,102

6,324

6,546

6,768

6,990

1 7,212

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 saml. Nr 351.

1398 31 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 351.

Lönegrad.

Löne-

klass.

Ort

s g r

upp.

A.

B.

C.

D.

E.

F.

G.

(

16

kr.

5,520

kr.

5,736

kr.

5,952

kr.

6,168

'' kr.

6,384

kr.

6,600

kr.

6,816

9:e löneqraden..............<

17

5,880

6,102

6,324

6,546

6,768

6,990

7,212

18

6,300

6,528

6,756

6,984

7,212

7,440

7,668

(

19

6,720

6,954

7,188

7,422

7,656

7,890

8,124

18

6,300

6,528

6,756

6,984

7,212

7,440

7,668

10:e löneqraden...............j

1

19

6,720

6,954

7,188

7,422

7,656

7,890

8,124

20

7,140

7,380

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

21

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

(

20

7,140

7,380

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

ll:e lönegraden...............J

21

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

22

8,100

8.340

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

1

23

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

j

21

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

12:e lönegraden...............j

22

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

23

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

1

24

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

1

22

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

13:e lönegraden...............<[

1

23

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

24

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

25

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

r

24

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

14:e lönegraden...............J

25

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

26

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

11,220

11,460

l

27

10,500

10,740

10,980

11,220

11,460

11,700

11,940

15:e lönegraden.....''..........

28

12,480

12,720

12,960

13,200

13,440

13,6.80

13,920

16:e lönegraden..............

29

15,240

15,540

15,840

16,140

16,440

16,740

17,040

6§-

1. Vid tillträdandet av ordinarie beställning, tillhörande i derå löneklasser

uppdelad lönegrad, erhåller, beställningshavare, vare sig han förut innehade sådan

beställning eller ej, lön enligt lägsta löneklassen för den lönegrad, till vilken beställningen

hör, där ej föreskrifterna i 7, 8, 9 eller 10 §§ giva anledning till avvikelse

härutinnan.

2. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år uppflyttas

innehavare av ; i 1 mom. avsedd beställning till närmast högre löneklass samt

efter ytterligare tre år till den därpå följande högre löneklassen och så vidare,

intill dess den för lönegraden fastställda högsta löneklassen uppnåtts, allt så framt

ej annat följer av föreskrifterna i 7, 8, 9 eller 10 §§.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 351.

27

3. Uppflyttning till högre löneklass sker vid ingången av kalenderkvartalet

näst efter det, under vilket den för sådan uppflyttning stadgade tjänstetiden i

den lägre löneklassen tilländagå!!

I övrigt gäller såsom villkor för beställningshavares uppflyttning till högre

löneklass:

a) att han under minst fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för

vinnande av uppflyttning, skall hava bestritt sin egen eller på grund av förordnande

annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid

icke skall föras honom till last den tid, han åtnjutit semester eller annan

tjänstledighet med oavkortad lön, och ej heller tid, som avses i 15 § 2 mom;

b) att uppskov med uppflyttningen icke prövats böra äga rum med hänsyn

till mindre väl vitsordad tjänstgöring under den tid, beställningshavaren tillhört

den lägre löneklassen, dock att härvid viss i tjänsten begången förseelse, för

vilken beställningshavaren särskilt bestraffats, icke i och för sig må räknas honom

till last, utan hänsyn därtill tagas endast, då förseelsen kan sägas karakterisera

arten av tjänstgöringen i dess helhet; samt

c) att beställningshavaren icke redan uppnått den åldersgräns, vid vilken

han, enligt vad därom särskilt är stadgat, är berättigad till såväl pension som

fyllnadspension.

Beslut om uppskov av anledning, som i b) sägs, må icke fattas utan att

beställningshavaren lämnats tillfälle att förklara sig, och skall sådant beslut avse

viss tid, minst ett och högst tre år. Yid uppskovstidens utgång skalig uppflyttning

ske, om ej tjänstgöringen under nämnda tid givit anledning till förnyat

uppskov därmed.

4. Har beställningshavare med tillämpning av föreskriften i 3 mom. b)

först efter viss tids uppskov blivit uppflyttad till högre löneklass, må sedermera,

om hans fortsatta tjänstgöring anses höra föranleda därtill, kunna medgivas, att

han för uppflyttning till än högre löneklass skall äga såsom tjänstetid tillgodoräkna

sig jämväl den tid uppskovet varat.

7 §•

1. Underlöjtnant (marinunderintendent) må för bestämmandet av begynnelselön

i denna beställning och sedermera för uppflyttning till högre löneklass såsom

tjänstetid tillgodoräkna sig tiden från det lian, efter avlagd officersexamen (avgångsexamen

från marinintendentskolan) vunnit första anställningen såsom officer

(marinunderintendent), vare sig beställning på stat erhållits samtidigt eller senare.

Sergeant (musiksergeant) vid armén och underofficer av 3:e graden vid marinen

må för bestämmandet av begynnelselön i resp. beställning och sedermera

för uppflyttning till högre löneklass såsom tjänstetid tillgodoräkna sig viss tid,

under vilken han omedelbart före tillträdandet av underofficersbeställning på

stat i en följd varit fast anställd vid krigsmakten, enligt följande grunder, nämligen:
a)

sergeant vid armén, som avlagt antingen underofficersexamen enligt de

före utbildningsåret 1916—1917 tillämpade bestämmelser eller furirsexamen enligt

de från och med nämnda utbildningsår gällande föreskrifter: tiden efter avläggandet

av sådan examen, minskad med sex år;

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 351.

b) musiksergeant vid armén, oavsett huruvida han avlagt någondera av de

under a) omförmälda examina eller ej: den tid efter fyllda 18 år, varunder den

fasta anställningen varat, minskad med nio år;

c) underofficer av 3. graden vid marinen: tiden från det han uppfyllt villkoren

beträffande såväl kunskapsprov som tjänstetid för vinnande av anställning

i nämnda egenskap.

2. Har beställningshavare eljest omedelbart före tillträdandet av ordinarie

beställning i en följd i statens tjänst utfört arbete, som må anses likvärdigt med

eller av högre värde än det, han har att utföra å beställningen, må för bestämmandet

av hans begynnelselön i denna beställning och sedermera för hans uppflyttning

till högre löneklass tillgodoräknas honom den tid, han i statens tjänst

utfört sådant arbete.

3. För beställningshavare, vilken, efter erhållet avsked, med bibehållen befordringsrätt

kvarstått såsom lönlös och därefter ånyo vunnit beställning på stat,

skola bestämmelserna i 1 och 2 mom. äga tillämpning i fråga om tillgodoräknande

av tid, varunder han före avskedet tjänstgjort.

4. På Kungl. Maj:ts prövning är i varje särskilt fall beroende, huruvida

och i vad män tillgodoräknande, som i 1 och 2 mom. avses, må ske jämväl av

tid, som icke infaller i en följd omedelbart före tillträdandet av beställningen.

Het ankommer jämväl pa Kungl. Maj:t att i tvivelaktiga fall avgöra, huruvida

arbete i statens tjänst, som avses i 2 mom., må anses likvärdigt med det,

som beställningshavare har att i sin beställning utföra.

5. ^ Beställningshavare, som från reservstat eller reserv övergått till beställning

pa aktiv stat, må av den tid, varunder han tillhört reservstaten eller reserven,

tillgodoräknas så stor del, som av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall bestämmes.

6. För samma ändamål, som avses i 2 mom., må beställningshavare, efter

prövning av Kung! Maj:t i varje särskilt fall, helt eller delvis tillgodoräknas

jämväl den tid, han utom statens tjänst utfört arbete, som ur det allmännas

synpunkt må anses likvärdigt med eller av högre värde än det, han har att utföra

å beställningen.

8§-

1. Därest beställningshavare vid befordran till beställning inom högre lönegrad

åtnjöt eller från tiden för den högre beställningens tillträdande skulle i den

lägre beställningen hava kommit i åtnjutande av lön enligt sådan löneklass, som

är gällande jämväl för den högre lönegraden, skall han vara berättigad att omedelbart

erhålla lön enligt närmast högre löneklass.

Beställningshavare, som före tillträdandet av högre beställning åtnjöt lön

enligt löneklass, som är närmast lägre än den, till vilken han på grund av nyssnämnda

föreskrift eller stadgandet i 6 § 1 mom. bör vid befordran hänföras, äger

att, för omedelbar eller framtida uppflyttning till högre löneklass i den nya beställningen,

räkna sig tillgodo den tid intill tre år, varunder han tillhört berörda

lägre löneklass, dock att kapten (ryttmästare) må i sådant hänseende tillgodoräkna

sig intill sex år av tjänstetid inom högsta löneklassen av närmast lägre

lönegrad.

Fad sålunda stadgats äger icke tillämpning vid befordran från beställningi

3. lönegraden till beställning i 4. lönegraden enligt den under 5 § intagna löneplanen

för officerare m. fl. (O) och ej heller då befordran till tjänst inom högre

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 351.

29

lönegrad inträffar före det tre år förflutit från tiden för en föregående befordran,

som medfört dylikt tillgodoräknande.

2. Beställningshavare, som efter egen ansökning förflyttas från beställning

inom högre till beställning inom lägre lönegrad, åtnjuter lön enligt den lönegrad,

han vid förflyttningen tillhörde; dock må lönen därvid icke i något fall utgå

enligt högre löneklass än den högsta för den lägre beställningen gällande.

9§-

1. Innehavare av till 4. lönegraden hänförd beställning såsom chef för

artilleristaben eller chef för artilleri- och ingenjörhögskolan må åtnjuta lön i 12.

löneklassen enligt den under 5 § intagna löneplanen för officerare m. fl. (O),

även om han icke på grund av 6 § 2 mom. är berättigad därtill.

Yad sålunda stadgats skall jämväl gälla beträffande major (kommendörkapten

av 2. graden), vilken förordnas eller placeras i befattning såsom:

chef för särskilt för sig bestående militär kår,

byråchef i arméförvaltningen,

avdelningschef i marinförvaltningen,

avdelningschef vid generalstabens huvudstation,

avdelningschef i marinstaben,

chef för sjökrigshögskolan, eller

chef för sjökrigsskolan.

Den, som jämlikt detta mom. tillträtt lön i 12. löneklassen, må bibehålla

denna lön, så länge han kvarstår i 4. lönegraden.

2. Kapten (ryttmästare), som är eller varit anställd vid generalstaben, må

för bestämmande av den löneklass, till vilken han skall hänföras, utöver vad

eljest är medgivet tillgodoräkna sig tre tjänstår.

10 §.

1. Därest den lön, varav beställningshavare vid övergång från beställning,

hörande till en av de under 5 § intagna löneplanerna, till bestallning inom annan

löneplan skulle komma i åtnjutande, understiger den, han vid övergången innehade,

skall sistnämnda lön till honom utgå, intill dess han på grund av befordran

eller uppflyttning till högre löneklass kommer i åtnjutande av motsvarande

eller högre lön.

2. Utöver vad i mom. 1 stadgats skall beträffande den, som befordras från

beställning såsom underofficer på stat till beställning såsom underlöjtnant (fänrik),

gälla, att han för bestämmandet av löneklass vid denna befordran eller för framtida

uppflyttning till högre löneklass inom lönegraden må tillgodoräkna sig den

tid, varunder han innehaft beställning såsom underofficer på stat.

11 §•

1. Beställningshavare skall vara underkastad icke blott föreskrifterna i de för

krigsmakten gällande reglementen och instruktioner m. m., utan även den utvidgade

eller ändrade tjänstgöring, som vid en möjligen inträdande förändrad

organisation av försvarsväsendet eller eljest kan varda stadgad, ävensom den

förflyttning till annan förläggningsort (ordinarie tjänstgöringsort) eller till annan

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 351.

befattning vid försvarsväsendet, vilken kan bliva honom ålagd enligt grunderna

för nu gällande organisation eller i enlighet med de ändrade föreskrifter, som

Kung! Ma,j:f och riksdagen därutinnan må besluta.

2. Nedflyttas beställning till lägre lönegrad, äger den, som då innehar beställningen,

uppbära lön i den lönegrad, beställningen förut tillhörde, intill dess

han avgår från beställningen i fråga.

12 §.

Till beställningshavare, som har sin förläggningsort (ordinarie tjänstgöringsort)

å sådan plats inom de norra delarna av landet, där vistelsen på grund av

klimatiska och fysiologiska förhållanden kan, frånsett ökade levnadskostnader,

anses medföra avsevärda olägenheter, utgår kallortstillägg med nedanstående, för

sex olika kallortsklasser bestämda belopp för år räknat, nämligen:

60 kronor

120 »

195 »

300

450 »

600 »

Det ankommer på Kungl. Maj:t att bestämma de orter, där kallortstillägg

må utgå, samt dessa orters fördelning å nämnda sex kallortsklasser.

13 §.

Beställningshavare äger uppbära oavkortad lön jämte, i förekommande fall,

kallortstillägg icke blott för den tid, han tjänstgjort å egen eller annan tjänst

vid försvarsväsendet eller tjänstgjort såsom lärare vid eller deltagit såsom elev

i utbildningskurs vid försvarsväsendet, utan även för den tid, under vilken han

enligt bestämmelserna i 18 § åtnjutit semester eller därmed jämförlig ledighet

eller vilken han på grund av kommendering eller av Kungl. Maj:t meddelat förordnande

använt för att göra iakttagelser eller idka studier, som av Kungl. Maj:t

prövas tjäna, försvarsväsendets intressen, eller för tid, som åtgått för fullgörande

av de skyldigheter, vilka ålegat honom såsom styrelsemedlem, ombud, fullmäktig

eller revisor i statsunderstödd pensionsanstalt, däri beställningshavåren uti denna

sin egenskap är delägare.

14 §.

1. Därest beställningshavare av behörigen styrkt sjukdom i andra fall än

uti 2 mom. avses hindras att tjänstgöra, äger han åtnjuta oavkortad lön jämte,

i förekommande fall, kallortstillägg under högst så lång tid av ett och samma

kalenderår, att ledigheten för sjukdom tillika med semester eller därmed jämförlig

ledighet icke överstiger 45 dagar, men skall, så framt ej Kungl. Maj:t för särskilt

fall finner skäl annorlunda medgiva, för tid därutöver å lönen vidkännas ett

tjänstledighetsavdrag till belopp för dag räknat, som framgår av nedanstående

tabell:

för kallortsklass I

» » II

» » III

» » IV

» » Y

» » VI

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 351. 31

För officerare in. fl.

''

Löneklass

enligt 5 §

löneplan 0.

Tjänst

ledighets-

avdrag.

Löneklass

enligt 5 §

löneplan 0.

Tjänst-

ledighets-

avdrag.

Löneklass

enligt 5 §

löneplan 0.

Tjänst-

ledighets-

avdrag.

N:r

Kr.

öre

N:r

. Kr.

öre

N:r

Kr.

öre

1

1

50

7

4

13

8

50

2

1

80

8

5

—

14

10

50

3

2

30

9

5

50

15

12

—

4

2

75

10

6

—

16

14

—

5

3

—

11

7

—

6

3

50

12

8

—

För underofficerare m. fl.

Löneklass

enligt 5 §

löneplan Uo.

Tjänst-

ledighets-

avdrag.

Löneklass

enligt 5 §

löneplan TJo.

Tjänst-

ledighets-

avdrag.

Löneklass

enligt 5 §

löneplan Uo.

Tjänst-

ledighets-

avdrag.

N:r

Kr.

öre

N:r

Kr.

öre

N:r

Kr.

öre

1

1

20

5

1

95

9

3

2

1

30

6

2

10

10

3

25

3

1

50

7

2

50

11

3

50

4

1

65

8

2

75

För civilmilitär personal m. fl.

Löneklass

enligt 5 §

löneplan C.

Tjänst-

ledighets-

avdrag.

Löneklass

enligt 5 §

löneplan G.

Tjänst-

ledighets-

avdrag.

Löneklass

enligt 5 §

löneplan C.

Tjänst-

ledighets-

avdrag.

N:r

Er.

öre

N:r

Kr.

öre

N:r ''

Kr.

öre

1

1

20

11

2

75

21

6

50

2

1

SO

12

3

—

22

7

—

3

1

40

13

3

25

23

7

50

4

1

50

14

3

50

24

8

—

&

1

65

15

3

75

25

8

50

6

1

80

16

4

—

26

9

—

7

1

95

17

4

50

27

9

50

8

2

10

18

5

—

28

10

50

9

2

30

19

5

50

29

14

—

10

2

50

20

6

—

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 351.

2. Har beställningshavare skadats till följd av olycksfall i tjänsten och

därigenom blivit hindrad att tjänstgöra å egen eller annan beställning, skall han:

a) om olycksfallet medfört sjukdom, åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande

fall, kallortstillägg, så länge sjukdomen varar, samt

b) om olycksfallet, efter upphörande av därav förorsakad sjukdom, medfört

under längre eller kortare tid bestående förlust av arbetsförmågan, under tiden

likaledes åtnjuta oavkortad lön jämte; i förekommande fall, kallortstillägg, dock

högst intill dess sex månader förflutit från dagen från olycksfallet, men skall

beställningshavaren för tid därutöver av sin lön avstå ett belopp, motsvarande

det i 1 mom. angivna tjänstlediglietsavdrag, så framt ej i vederbörlig ordning

medgives, att sådant avdrag icke skall äga rum eller skall ske med lägre belopp

än nyss sagts.

3. Har beställningshavare till förekommande av smittofara förbjudits att

tjänstgöra, må han under tiden åtnjuta oavkortad lön jiimte, i förekommande fall,

kallortstillägg, dock högst under sex månader, men skall beställningshavaren för

tid därutöver av sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i 1 mom. angivna

tjänstlediglietsavdrag, så framt ej i vederbörlig ordning medgives, att sådant avdrag

icke skall äga rum eller skall ske med lägre belopp än nyss sagts.

4. Föreskrifterna i denna paragraf gälla endast för tid, intill dess, enligt

vad därom är särskilt stadgat, skyldighet att avgå från. tjänsten inträder.

15 §.

1. Beställningshavare, vilken beviljats tjänstledighet av annan anledning än i

13 och 14 §§ omförmäles eller är hindrad att bestrida sin tjänst på grund av giltigt

förfall, skall för sådan tid av sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i 14 §

1 mom. angivna tjänstlediglietsavdrag, samt kan förpliktas att av avlöningen

ytterligare avstå vad med hänsyn till omständigheterna prövas skäligt.

2. Musikunderofficer eller övertalig gevärshantverkare vid infanteriet, som

enligt därom meddelade föreskrifter under viss tid av året icke är inkallad till

tjänstgöring, skall för sådan tid av sin lön avstå ett belopp, motsvarande hälften

av det i 14 § 1 mom. omförmälda tjänstlediglietsavdrag.

16 §.

Beställningshavare, som kommenderas eller förordnas att uppehålla beställning

inom högre lönegrad, äger i de fall, då sådant av Kungl. Maj:t medgives,

uppbära särskild vikariatsersättning med ett belopp för dag räknat, motsvarande

skillnaden mellan det i 14 § 1 mom. angivna tjänstledighetsavdraget i lägsta

löneklassen för, å ena sidan, den högre beställningen och, å andra sidan, den

kommenderades eller förordnades egen tjänst, dock med minst 50 öre om dagen.

Yad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning i fråga om beställningshavare,

som uppehåller ledig tjänst eller kommenderas eller förordnas att

bestrida göromål, vilka eljest ankomma på beställningshavare inom högre lönegrad.

17 §.

1. Den, som håller sig undan eller är rymd, må för den tid icke åtnjuta

någon avlöning.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 351.

33

2. För den, som undergår fängelse eller hålles häktad för brott, skall avlöningen

under tiden innehållas, så framt ej befinnes skäligt låta honom uppbära

någon del därav. Blir för brott häktad frikänd, skall vad av lönen innehållits

till honom utbetalas.

18 §.

Beställningshavare äger årligen, när det kan ske utan hinder för tjänstgöringens

behöriga gång, åtnjuta semester eller därmed jämförlig ledighet under

nedan angivna antal (lagar:

Intill det år,

under vilket

beställnings- havaren

fyller 40 år.

Från och med

det år, under

vilket be- ställnings- havaren fyller

40 år.

Beställningshavare, tillhörande 1. lönegraden i någon av de under 5 §

upptagna löneplanerna 0, Uo eller C ..........................................

20 dagar

30 dagar

Beställningshavare, tillhörande 2. lönegraden i löneplan 0, 2.—4. löne- graderna i löneplan Uo eller 2.—9. lönegraderna i löneplan C.........

Beställningshavare, tillhörande 3. eller 4. lönegraden i löneplan 0 eller

25 »

35 »

10.—13. lönegraderna i löneplan C .............................................

35 »

45 »

Beställningshavare, tillhörande 5.-8. lönegraderna i löneplan 0 eller 14.-16.

lönegraderna i löneplan C .......................................................

45 »

45 »

Beställningshavare, som har sig anförtrodd penninguppbörd eller kontroll

å sådan uppbörd, är pliktig att begagna sig av semester å tid, som bestämmes

av vederbörande överordnade myndighet.

19 §.

1. Därest åt beställningshavare såsom bostad anvisas lägenhet, som disponeras

av statsverket, skall han vara skyldig att bebo densamma samt iakttaga de

närmare föreskrifter, som, utöver vad här nedan stadgas, kunna varda meddelade

rörande lägenhetens begagnande.

För begagnande av sålunda anvisad tjänstébostad skall beställningshavare månadsvis

i förskott erlägga ersättning genom avdrag å avlöningen för näst föregående

månad. År bostadsinnehavaren på grund av tjänstledighet eller av annan anledning

icke berättigad att uppbära någon avlöning för föregående månad eller förslår

ej utgående avlöningsbelopp, skall nämnda ersättning eller vad däri brister

i stället kontant inbetalas. Intill dess ersättningens storlek blivit bestämd, på

sätt i 2 mom. sägs, skall densamma utgå med det av vederbörande myndighet

fordrade beloppet, med rätt för bostadsinnehavaren att, därest beloppet sedermera

nedsättes, återbekomma vad han erlagt för mycket.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 351.

1398 21 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr 351.

2. Ersättning för tjänstebostad, däri inbegripen gottgörelse för centraluppvärmning,

om sådan finnes anordnad, bestämmes med hänsyn till det hyrespris,

som å orten i allmänhet gäller för liknande lägenhet, och fastställes av arméförvaltningens

fortifikationsdepartement, resp. marinförvaltningen på förslag av

vederbörande chef, resp. stationsbefälhavare. Åtnöjes ej bostadsinnehavaren med

det sålunda fastställda hyrespriset, skall frågan hänskjutas till en bostadsnämnd

med en opartisk ordförande samt representanter för personal- och förvaltningsintressena.

Över nämndens beslut i ärende, som hänskjutits till densammas avgörande,

må klagan ej föras.

Jämkning av fastställd ersättning för tjänstebostad må icke påkallas, förrän

minst ett år förflutit från det ersättningen senast fastställdes.

3. Innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans dödsbo skall,

därest annan överenskommelse icke träffats, avträda bostaden å den fardag, som

infaller näst efter tre månader från det uppsägning skett; dock skall, såvida ej

annorlunda överenskommes, avflyttning ske:

därest bostadsinnehavaren befordras eller i annan ordning förflyttas till

tjänst, i vilken ny tjänstebostad anvisas honom, inom skälig tid därefter, men då

sådan bostad ej anvisas honom, å den fardag, som inträffar näst efter tre månader

från det han erhöll kännedom om beslutet rörande befordringen eller förflyttningen,

därest bostadsinnehavaren avgår ur tjänst på grund av uppnådd pensionsålder,

nästa fardag därefter, samt

därest han av annan anledning avgår ur tjänst eller entledigas, vid den

löpande månadens utgång.

4. Innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans dödsbo skall i

den omfattning, som kan finnas lämplig, och mot skälig gottgörelse upplåta

nödigt utrymme i bostaden för beställningshavarens efterträdare.

20 §.

I de fall, då på grund av särskilda omständigheter prövas skäligt tillhandahålla

beställningshavare för hans bostad erforderligt bränsle, skall ersättning därför,

beräknad efter statsverkets självkostnadspris, erläggas i den ordning, vederbörande

myndighet bestämmer.

21 §.

För beställningshavare, som enligt gällande bestämmelser äger uppbära inkvarterings-

och servisbidrag eller enbart servisbidrag från vissa städer, skall å

lönen avdragas ett belopp, motsvarande vad han sålunda uppbär från vederbörande

stad.

22 §.

Beställningshavare må mot ersättning från kronans vederbörande matinrättningar,

förråd och dylika anstalter utbekomma tillagad portion, proviant-, beklädnads-

och utrustningsartiklar ävensom vid kronans verkstäder låta tillverka och

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 351.

35

reparera uniformspersedlar och övrig tjänstutrustning, allt enligt bestämmelser,

som meddelas''av Kung! Maj:t.

23 §.

Beställningshavare erhåller vid skada till följd av olycksfall i tjänsten på

statsverkets bekostnad erforderlig läkarvård jämte läkemedel samt vid vård å sjukhus

tillika underhåll ävensom, där olycksfallet medför förlust eller nedsättning av

arbetsförmågan, jämväl andra till arbetsförmågans höjande nödiga hjälpmedel,

allt enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Makt meddelar.

Beträffande beställningshavares rätt till läkarvård m. m. i andra fall gäller

vad därom är eller framdeles kan bliva särskilt stadgat.

24 §.

1. För tjänsteresa inom riket, vilken är att hänföra till extra förrättning,

kan för sådana fall, då Kungl. Maj:t prövar omständigheterna böra föranleda

därtill, utgå lägre ersättning än enligt gällande resereglementé.

2. För sådana regelbundet eller ofta återkommande resor, som innefattas

i beställningshavares vanliga tjänstutövning, må beställningshavare åtnjuta ersättning

enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.

25 §.

Under tjänstutövning å annan ort än förläggningsorten (ordinarie tjänstgöringsorten)

må beställningshavare kunna komma i åtnjutande av tjänstgöringstraktamente

enligt av Kungl. Maj:t bestämda grunder, dock icke i något fall till

högre belopp än den för beställningshavaren enligt resereglemente!; bestämda

traktamentsersättning.

26 §.

1. Beställningshavare, vilken till följd av befordran eller på grund av förordnande

eller kommendering att uppehålla viss beställning eller befattning erhållit

förändrad förläggningsort (ordinarie tjänstgöringsort) och fördenskull nödgats

företaga flyttning till den nya förläggningsorten (tjänstgöringsorten), må

enligt de närmare bestämmelser, som av Kungl. Maj:t meddelas, erhålla skälig

ersättning för flyttningskostnad ävensom för den ökade utgift, som för honom må

hava uppstått därigenom, att han måst vidkännas kostnad för bostad å såväl den

förra som den senare förläggningsorten (tjänstgöringsorten).

2. Har beställningshavare antingen till följd av transport från en beställning

till en annan inom egen lönegrad eller från militär till civilmilitär beställning

eller omvänt eller ock på grund av placering för genomförande av fastställd

fördelning av de å viss stat upptagna beställningar erhållit förändrad förläggningsort

(ordinarie tjänstgöringsort) och fördenskull måst företaga flyttning till

den nya förläggningsorten (tjänstgöringsorten), må han åtnjuta ersättning enligt

vad i i mom. sägs; dock att vad sålunda stadgats icke skall gälla, då transport

inom egen lönegrad vunnits till beställning, som tillsättes efter ansökan, .eller

då transport eller placering skett genom tjänstebyte mellan två beställningshavare,

som därom gjort ansökan eller eljest därom uttryckt önskan.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 351.

3. Sådan ersättning må även utgå till officer, vilken på grund av kommendering

såsom aspirant vid generalstaben eller ock såsom elev vid någon av

de militära högskolorna eller vid den för transport till intendenturkåren föreskrivna

militärförvaltningskursen måste företaga flyttning till kommenderingsorten;

skolande härvid iakttagas, att kommendering, vilken sker i flera omgångar, skall

beträffande åtnjutande av ifrågavarande ersättning så anses, som om kommenderingen

ägt rum i ett sammanhang.

27 §.

Enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder må särskilda förmåner utgå

under sjökommendering, flygtjänstgöring och vid utförande av dykeriarbete.

28 §.

Beställningshavare vid armén, som är skyldig att hålla egen tjänstehäst,

åtnjuter hästgottgörelse enligt av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställda grunder.

29 §.

Beställningshavare, som å tjänstens vägnar handhar kontant uppbörd eller

verkställer kontant utbetalning av medel, må kunna enligt av Kungl. Maj:t fastställda

grunder erhålla felräkning spenning ar till belopp, som bestämmes med

hänsyn till de omständigheter, under vilka uppbörd eller utbetalning sker, och

i förhållande till den större eller mindre omfattningen därav. Felräkningspenningar

må icke i något fall till en och samma beställningshavare utgå med sammanlagt

högre belopp för år räknat än 600 kronor.

För tid, varunder här avsedd beställningshavare åtnjuter semester eller

eljest icke tjänstgör, uppbäras med tjänsten förenade felräkningspenningar av

den, som uppehåller tjänsten.

.30 §.

Premier kunna enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser tilldelas

sådan underofficer eller beställningshavare i någon av l.:—4. lönegraderna inom

löneplanen för civilmilitär personal (C), som finnes hava i tjänsten iakttagit

ekonomiskt gynnsam hushållning med materialier eller förbrukningsartiklar.

31 §.

Till innehavare av nedannämnda beställningar utgår enligt av Kungl. Maj:t

meddelade närmare bestämmelser, såsom förhöjning av lönen i vederbörlig lönegrad,

arvode till följande belopp, nämligen:

vid armén:

till chefen för krigsskolan 2,040 kronor;

till fälttygmästaren 2,040 kronor;

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 351.

37

till styresman vid artilleriets fabriker 2,400 kronor;

till regementsläkare i Boden 1,170 kronor;

till bataljonsläkare i Boden 1,170 kronor;

till regementsveterinär i Boden 1,170 kronor;

till överläkare, tillika ckefläkare, vid garnisonssjukhuset i Stockholm 1,170

kronor;

till överläkare med bataljonsläkares lön vid garnisonssjukhuset i Stockholm

1,170 kronor; samt

vid marinen:

till marinläkare av 1. graden, som är sjukhusläkare i Karlski-ona, 1,170

kronor.

32 §.

1. För uppehållande, på grund av förordnande eller kommendering, av

vissa befattningar kan, i den mån medel för ändamålet finnas på stat uppförda,

utgå särskilt arvode utöver lön för vederbörandes egen beställning.

2. Till vissa beställningshavare utgår för särskilda uppdrag, vilka äro avsedda

att fullgöras vid sidan av egen tjänst, arvode enligt grunder, som i behörig

ordning fastställas.

3. Beträffande tillgodonjutande av arvode, som i denna paragraf avses,

skola gälla de närmare bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t.

33 §.

Till innehavare av beställning såsom bataljonsläkare vid fältläkarkåren utgår

lön med 2,400 kronor för år räknat jämte två ålderstillägg till lönen, vartdera

å 300 kronor, efter en tjänstetid av 3, resp. 6 år.

Nu nämnd beställningshavare äger därjämte uppbära dagarvode med 6 kronor

vid tjänstgöring inom och 12 kronor vid tjänstgöring utom egen bostadsort.

För tjänstgöring utöver föreskriven årlig tjänstgöring utgår dagarvode i enlighet

med bestämmelser, som av Kungl. Maj it meddelas.

34 §.

Avlider beställningshavare, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp

utbetalas ett belopp, motsvarande en tiondel av hans oavkortade årslön vid tiden

för dödsfallet, dock högst 500 kronor. I nämnda belopp skall den vid dödsfall

till följd av olycksfall i arbetet enligt lag och särskild författning utgående begravningshjälp

anses inbegripen.

3 kap. Ordinarie beställningshavare, sura tillsättas genom förordnande.

35 §.

Marinöverdirektören åtnjuter arvode med ett årligt belopp av 16,000 kronor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse Nr 351.

36 §.

Till nedannämnda beställningshavare utgår årligt arvode till belopp, motsvarande

den lön, som tillkommer beställningshavare i följande lönegrader av de

under 5 § intagna löneplaner, nämligen:

vid armén:

till cheferna för ridskolan och för remonteringsstyrelsen i 4. lönegraden av

löneplanen för officerare m. fl. (O); samt

till chefen för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet i 5. lönegraden i

nämnda löneplan;

vid marinen:

till överkonstapel vid flottans poliskår, tillika tjänstgörande som poliskommissarie,

i 4. lönegraden för civilmilitär personal (C);

till annan överkonstapel vid samma kår i 3. lönegraden av nämnda löneplan;

samt

till konstapel vid omförmälda kår i 2. lönegraden av samma löneplan.

37 §.

Till innehavare av beställning såsom marinläkare av 2. graden utgår arvode

med 2,700 kronor för år räknat jämte förhöjning i arvodet med 300 kronor efter

en tjänstetid av tre år.

Nu nämnd beställningshavare äger därjämte under tjänstgöring i land uppbära

dagarvode med 12 kronor.

38 §.

Beträffande beställningshavare, som avses i detta kap., skola de i 1 och 2

kap. meddelade bestämmelser i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

2 avd. Icke-ordinarie befattningshavare.

39 §.

Till vissa icke-ordinarie befattningshavare utgå arvoden med i vederbörlig

stat angivna belopp; och skola beträffande tillgodonjutande av sådant arvode

gälla de närmare bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t.

40 §.

Beträffande övriga icke-ordinarie befattningshavare fastställas grunderna för

avlöningsförmånerna av Kungl. Maj.t.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Biktdagens skrivelse Nr 351.

39

3 avd. Lönenämnd.

41 §.

Där det enligt detta reglemente ankommer på Kung! Maj:t att utfärda allmänna

föreskrifter i ämne, som omliandlas i reglementet, bör, innan sådant ärende

till avgörande företages, yttrande inhämtas från en lönenämnd, som jämväl har

att bereda andra ärenden av huvudsakligen löneteknisk natur, vilka Kungl. Maj:t

kan finna lämpligt hänskjuta till densamma.

Denna nämnd, i vilken löntagar-, förvaltnings- och de allmänna intressena

böra vara representerade, skall bestå av sju medlemmar, vilka jämte lika antal

suppleanter för dem tillsättas av Kungl. Maj:t, varje gång för en tid av tre år.

Instruktion för nämnden utfärdas av Kung! Maj:t, som jämväl meddelar

bestämmelser rörande ersättning till nämndens medlemmar samt om gäldande av

kostnaderna för nämndens verksamhet.

4 avd. Reglementets tillämplighet m. m.

42 §.

Innehar ordinarie beställningshavare vid utgången av år 1921 beställning å

då gällande stat och vill han icke underkasta sig detta reglementes villkor och

bestämmelser och kan han icke heller därtill lagligen förbindas, skall han därom

göra anmälan å tid och i den ordning, som av Kungl. Maj:t bestämmes. Till

beställningshavare, som gjort dylik anmälan, skola genom vederbörande avlöningsbestämmelser

honom tillförsäkrade avlönings- och pensionsförmåner fortfarande

utgå enligt då gällande grunder.

Envar annan, som, utan att tillhöra äldre lönestat, den 1 januari 1922 innehar

ordinarie beställning vid försvarsväsendet, eller som senare tillträder sådan

beställning, är pliktig att underkasta sig detta reglementes föreskrifter och villkor

samt minskning i eller upphörande av de förmåner och ersättningar, som

omförmälas i 29 och 32 §§, ävensom de ändrade bestämmelser, som kunna varda

utfärdade rörande i 14 § 3 mom., 22, 23, 24, 25, 26 och 27 §§ berörda hänseenden

samt i fråga om pension.

Detta reglemente skall provisoriskt lända till efterrättelse under år 1922

från och med den 1 januari samma år.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens skrivelse Nr 351.

Bilaga till avlöning sreglementet.

Tj änstef''förteckning

angivande de särskilda lönegrader inom de under 5 § i avlöningsreglementet

införda löneplaner, till vilka ordinarie beställningar för officerare, underofficerare

och civilmilitär personal in. fl. vid armén och marinen äro att hänföra.

Officerare m. fl. (0).

Lönegrad.

B e s t ft 1 1 n i

n g a r vid

armén.

marinen.

,a"3raie".......1

Fänrik.

Underlöjtnant.

Fänrik.

Underlöjtnant.

Marinunderintendent.

2:a lönegraden .......|

Löjtnant.

Löjtnant.

Marinintendent av 2. graden.

3:e lönegraden .......|

Kapten.

Byttmästare.

Tygmästare av 2. klassen.

Kapten.

Marinintendent av 1. graden.

4:e lönegraden .......<

Maj or.

Chefen för artilleristaben.

Chefen för artilleri- och ingenjör- högskolan.

Styresman vid artilleriets fabriker.

Tygmästare av 1. klassen.

Kommendörkapten av 2. graden.

Major.

Förste marinintendent av 2. löne- kl assen.

5:e lönegraden ......j

Överstelöjtnant.

Chefen för krigshögskolan.

Chefen för krigsskolan.

Fälttygmästaren.

Kommendörkapten av 1. graden.

Överstelöjtnant.

Förste marinintendent av 1. löne- klassen.

6:e lönegraden.........|

Överste.

Kommendör.

Överste.

Marinöverintendent.

7:e lönegraden.........j

Inspektören för kavalleriet.

Kommendanten i Boden.

Militärbefälhavaren på Gottland.

—

8:e lönegraden.........|

Arméfördelningschef och likställd

generalsperson.

Flaggman.

Chefen för kustartilleriet.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 351.

41

Underofficerare in. fl. (Uo).

Lönegrad.

Beställningar vid

armén.

marinen.

| l:a lönegraden

Underofficer av 3. graden.

2:a lönegraden

t Sergeant.

\ Musiksergeant.

3:e lönegraden

Fanjunkare.

Styckjunkare.

Musikf anjunkare.

Musikstyckjunkare.

Tygunderofficer.

Underofficer av 2. graden.

Flaggunderofficer..

Underofficer av 1. graden.

4:e lönegraden

Förvaltare vid intendenturkåren.

Redogöraren vid ridskolan.

Musikdirektör, som avlagt musikdirektörsexamen

vid musikaliska

akademien.

Musikdirektör, som avlagt musikdirektörsexamen

vid musikaliska

akademien.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 351.

1398 21 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Riksdagens skrivelse Nr 351.

Cmlmilitär personal m. fl. (C).

Lönegrad.

Beställn:

n g a r vid

armén.

marinen.

l:a lönegraden.....

Förrådsvaktmästare.

2:a lönegraden......

Poliskonstapel.

—

3:e lönegraden.........

Tygskrivare.

Fabriksskrivare.

Tyghantverkare.

Gevärshantverkare.

Hantverkare.

Fortmaskinist.

Polisöverkonstapel.

4:e. lönegraden ......

Verkmästare av 2. klassen.

—

5:e lönegraden ......

Tygförvaltare av 2. klassen.

—

6:e lönegraden......j

Departementsskrivare.

Besiktningsrustmästare.

Tygverkmästare.

Verkmästare av 1. klassen.

Poliskommissarie.

7:e lönegraden ......|

Tygförvaltare av 1. klassen.

Fabriksförvaltare av 1. klassen.

Fortifikationskassör.

~_

8:e lönegraden ......j

Batalj onsveterinär.

Öververkmästare.

—

9:e lönegraden ......1

Bataljonsläkare.

Regements ve te rinär.

Överläkare med bataljonsläkares lön

vid gamisonssjukliuset i Stock- holm.

Mariningenjör av 2. graden.

Andre kemist (i marinförvaltningen).

10:e lönegraden ......|

Marinläkare av 1. graden.

Mariningenjör av 1. graden 2. löne- klassen.

Specialingenjör av 3. graden.

ll:e lönegraden .....j

Regementsläkare.

Fältveterinär.

Överläkare, tillika cliefläkare, vid

garnisonssjukhuset i Stockholm.

*

12x lönegraden ......|

Tygingenjör.

Fabriksingenjör.

Mariningenjör av 1. graden 1. löne- klassen.

Specialingenjör av 2. graden.

Kemist (i marinförvaltningen).

13:e lönegraden ......|

Fältläkare.

>

Marindirektör av 2. graden.

Specialingenjör av 1. graden.

Förste marinläkare.

14:e lönegraden ......<

Överfältläkaren.

Överfältveterinären.

Marindirektör av 1. graden.

15:e lönegraden ......

—

Marinöverläkaren.

lö:e lönegraden ......

Generalfältläkaren.

—

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.