Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid allmän fastighetstaxering år 1922 ävensom i ämnet täckta motioner.

1921-06-15 · 24 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 24 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1921:352, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid allmän fastighetstaxering år 1922 ävensom i ämnet täckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 352,

1

Nr 352.

Godkänd av första kammaren den 15 juni 1921,

Godkänd av andra kammaren den 15 juni 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning om taxeringsmyndigheter

och förfarandet vid allmän fastighetstaxering

år 1922 ävensom i ämnet täckta motioner.

(Bevillningsutskottets betänkande nr 37 och memorial nr 47.)

Till Konungen.

I en den 18 mars 1921 dagtecknad proposition, nr 215, bär Eders

Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bifogat utdrag av

protokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen, bland

annat, att antaga ett förslag till förordning om taxeringsmyndigheter och

förfarandet vid allmän fastighetstaxering år 1922.

I samband med denna proposition hava till behandling förelegat

vissa med anledning av propositionen väckta motioner.

Riksdagen konstaterar, att principerna i det av Eders Kungl. Maj:t

framlagda förslaget — vilket, som ovan framhållits, avser anordnandet

av 1922 års allmänna fastighetstaxering — i mångt och mycket överensstämma

med de riktlinjer, som 1920 års kommunalskatteutskott hade

under övervägande och förklarade värda beaktande. De av kommunalskatteutskottet

särskilt uttalade önskemålen, att den allmänna fastighetstaxeringen

borde grundas å särskilda, under närmast föregående års

höst avgivna deklarationer samt verkställas genom fristående, enkom

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 352. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 352.

för dylikt ändamål tillsatta beskattningsnämnder, ävensom att taxeringsdistrikten

skulle göras så stora, som omständigheterna i varje särskilt

fall medgåve, hava i förslaget blivit fullt tillgodosedda. Förslaget

skiljer sig från det inom 1920 års kommunalskatteutskott framlagda

utkastet i huvudsak därigenom, att beredningsarbetet på landet enligt

Eders Kungl. Maj:ts förslag skall verkställas, icke av enmansberedningar,

utan av särskilda beredningsnämnder, i vilka det kommunala

elementet skall göra sig gällande. Beredningsnämnderna skola emellertid

icke fatta beslut om taxeringen utan endast avgiva förslag därtill.

I det propositionen bilagda sakkunnigebetänkandet motiveras denna

ståndpunkt företrädesvis därmed, att svårigheter att anställa tillräckligt

antal kvalificerade föredragande torde yppa sig med hänsyn till den

avsevärda tid, dessa skulle behöva ägna sig åt uppdraget, ävensom att

tillräcklig ortskännedom icke skulle kunna vara att tillgå hos enmansberedningar.

I motsats till vad som gjorts gällande i eu motion, II: 306, måste

riksdagen fastslå, att ett godkännande av ett förslag, som i huvudsak

bygger på de principer, för vilka 1920 års riksdag uttalat sin sympati,

måste anses som en konsekvens av fjolårets riksdagsbeslut i kommunalskattefrågan.

För de avvikelser från sagda utkast, som återfinnas

i Eders Kungl. Maj:ts förslag, anser riksdagen tillfyllestgörande skäl förebragta.

Att det kommunala inflytandet fått en så betydande plats vid beredningsarbetet,

torde kunna betecknas såsom lyckligt. Den bästa graderingen

av värdena mellan fastigheterna inbördes å en ort lärer utan tvivel stå

att vinna därigenom att den speciella lokalkännedomen tages i anspråk.

Beredningsnämndernas värdesättning lärer för övrigt i det stora flertalet

fäll komma att godtagas av taxeringsnämnderna, och riksdagen vitsordar

betydelsen av att de åsätta värdena i regel tillkommit genom bedömande

av folkvalda representanter, som äga vederbörande skattskyldigas förtroende.

Av sistnämnda förhållande följer emellertid icke, att kravet på

jämnhet och rättvisa i taxeringen får eftersättas av hänsyn till önskvärdheten,

att de skattskyldiga själva skola känna tillfredsställelse med

taxeringen. Med andra ord, taxeringsnämnderna måste erhålla en sådan

sammansättning, att det lokala inflytandet icke får komma i majoritet.

Riksdagen är, såsom i dess skrivelse i anledning av propositionen

nr 214 uttalats, på det klara med, att en fastighetstaxering efter de i

förslaget till förordning om allmän fastighetstaxering år 1922 angivna

grunder, särskilt med hänsyn till skogstaxeringen, icke kan verkställas

av de ordinarie taxeringsmyndigheterna. Skall det av 1920 års riksdag

uppgjorda programmet för reformarbetet i avseende å kommunalskatte
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 352. 3

frågan fullföljas — något som enligt riksdagens förmenande måste anse»

synnerligen angeläget — är en sådan taxering nödvändig och taxeringsorganisationen

måste lämpas därefter. Eders Kungl. Maj:ts förslag i förevarande

avseende har vid den ingående granskning, som ägnats detsamma,

visat sig i stort sett hålla det mått, som man bör uppställa

för en sådan organisation, och riksdagen anser därför, att detsamma

bör i huvudsak godkännas.

Emellertid har riksdagen erinringar att framställa angående vissa

detaljfrågor i Eders Kungl. Maj:ts förslag.

2 § 2 mom.

I 2 § 2 mom. stadgas, att, om ägare eller skattskyldig innehavare

av fastighet underlåter att inom föreskriven tid avgiva uppgift till ledning

vid fastighetstaxeringen, som han är skyldig lämna, för uppgiftens

införskaffande må anlitas biträde av länsstyrelsen, som, därest uppgiften

prövas vara för fastighetens taxering erforderlig, äger förelägga uppgiftsskyldig

lämpligt vite. Krono- eller stadsbetjänt, som verkställer

delgivande av föreläggande, som nyss nämnts, äger att därför av den

försumlige undfå gottgörelse med fem kronor för varje förrättning.

Det har utan tvivel härmed icke avsetts annat, än att länsstyrelsens

biträde skall anlitas endast om uppgiften icke kan erhållas genom

en enkel påminnelse. Emellertid har det ansetts önskvärt med ett

uttryckligt stadgande, att länsstyrelsens biträde må begäras först sedan

anmaning om uppgiftens insändande icke efterkommits. Momentet har

i anledning därav i viss mån omformulerats.

4 §•

Enligt 4 § i förslaget skola ordförandena i berednings- och fastighetstaxeringsnämnderna

å länets landsbygd ävensom de av landstinget

utsedda ledamöterna i taxeringsnämnderna sammanträda inför länsstyrelsen

eller landskamreraren å en eller flera lämpliga orter för att

överlägga och överenskomma om en enhetlig tillämpning av värderingsgrunderna;

och äger länsstyrelsen till dessa sammanträden kalla jämväl

andra personer med särskild sakkunskap på de områden, överläggningarna

skola beröra.

I en motion I: 203 bär nu yrkats, att beredningsnämndernas ledamöter

måtte tillkallas till de sammanträden inför länsstyrelsen, som sålunda

skola hållas, och i motionerna I: 204 och II: 307 har föreslagits

sådan formulering av 4 §, att även valda ombud för beredningsnämnderna

måtte kallas till dessa sammanträden, tillika med de taxerings
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 352.

nämndsledamöter, som enligt motionärernas hemställan skulle utses av

hushållningssällskapens förvaltnihgsutskott. Såsom motivering härför

anföra motionärerna i huvudsak, att tillräckliga skäl ej förebragts för

att utestänga vederbörande från mötena, vid vilka de enligt sakens natur

borde få närvara.

Chefen för finansdepartementet har vid ärendets föredragning i

statsrådet såsom skäl för att ej även beredningsnämndernas kommunvalda

ledamöter skulle erhålla kallelse till ifrågavarande sammanträden

hänvisat till att sammanträdena, därest alla dessa ledamöter vore närvarande,

skulle komma att innebära en alltför stor och ohanterlig apparat.

Riksdagen erkänner betydelsen av de praktiska skäl, som föredragande

departementschefen sålunda åberopat, men finner det å andra

sidan önskvärt, att så många som möjligt av de personer, som komma''att

deltaga i taxeringsarbetet, beredas tillfälle att närvara vid de i 4 § avsedda

sammanträden. Riksdagen ansluter sig därför i huvudsak till den grundtanke,

som i detta avseende gjorts gällande i motionerna I: 204 och

II: 307, att nämligen i regel ett kommunvalt ombud från varje beredningsdistifikt

skulle erhålla kallelse till sammanträdena. Att riksdagen

emellertid i visst avseende skiljer sig från motionärerna beträffande

sättet för ombudens utseende in. m., framgår av vad riksdagen kommer

att anföra nedan i fråga om 7 §.

Att tidpunkten, före vilken sammanträdena skola hållas, av riksdagen

ändrats från den 15 till den 25 oktober, sammanhänger med en

motsvarande ändring i 7 §.

7 §.

I första stycket av 7 § i Eders Kungl. Maj:ts förslag stadgas, att val

av ledamöter och suppleanter i beredningsnämnden skall förrättas före

den 1 oktober 1921, och bör genast efter valförrättningens slut den,

som därvid fört ordet, om valet underrätta ej mindre de valda än även

ordföranden i beredningsnämnden.

I motionerna I : 204 och II : 307 har — i anslutning till motionärernas

hemställan beträffande 4 § — yrkats sådant tillägg till berörda

stycke, att det skulle åligga beredningsnämndens ordförande att ofördröjligen

sammankalla de valda för att inom sig utse en ledamot att

jämte ordföranden deltaga i det i 4 § omförmälda sammanträde.

Såsom ovan vid 4 § anförts, är riksdagen av den uppfattningen, att

även vissa andra av beredningsnämndernas ledamöter''än ordförandena

skola erhålla kallelse till de i 4 § avsedda sammanträden. Motionärernas

förslag synes i verkligheten innebära, att för varje kommun utses

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 352.

ett ombud, men om kommun består av flera distrikt ett ombud för varje

distrikt. Detta synes också vara lämpligt men bör mera direkt uttalas.

För övrigt synes det riktigare att låta kommunen själv avgöra, huruvida

den vill utse ombud eller ej — kostnaden bör utan tvivel stanna på

kommunen. Meddelande om valet bör ofördröjligen tillställas, utom de i

Eders Kungl. Maj:ts förslag angivna personer, även länsstyrelsen. Det torde

böra anmärkas, att, om varje beredning snämnd själv skulle äga utse ombud,

detta, om flera kommuner utgjorde gemensamt beredningsdistrikt, skulle

förutsätta ett jämförelsevis besvärligt förfarande, och att man i dylikt

fall även måste meddela föreskrifter angående fördelningen mellan de olika

kommunerna av kostnaderna för ombudets inställelse vid sammanträdet.

I första stycket av 7 § har av riksdagen även gjorts den jämkning,

att den tidpunkt, före vilken val av ledamöter och suppleanter i beredningsnämnd

skall äga rum, bestämts till den 15 oktober i stället för den

1 oktober 1921. Detta möjliggör valets förrättande på ordinarie okto^

bestämma eller motsvarande sammanträde med fullmäktige. Utan tvivel

har beredningsnämndsordföranden så mycket förberedande arbete med

taxeringen, att denna ej genom en sådan ändring behöver försenas.

10 §.

I 10 § 2 mom. första stycket har företagits en redaktionell ändring,

som icke torde tarva någon närmare motivering.

I 10 § 2 mom. fjärde stycket i Eders Kungl. Maj:ts förslag stadgas,

att vid värdeberäkningar för skogstaxeringar beredningsnämnd äger åtnjuta

biträde av skogssakkunnig person, som länsstyrelsen efter förslag

av domänstyrelsen eller länets skogs vårdsstyrelse därtill förordnar.

Detta stadgande har av riksdagen såtillvida omformulerats, att det

gjorts fullt tydligt, dels att länsstyrelsen ej är bunden av förslag, söm

avgivits av domänstyrelsen eller skogsvårdsstyrelse, dels ock att länsstyrelsen

endast om den så finner erforderligt behöver inhämta förslag

från berörda myndigheter. Då skogsvårdsstyrelse ej finnes i alla län,

synes alternativt böra införas »skogsvårdsnämnd».

11 §•

I 11 § hava vissa tidsbestämmelser ändrats. Dessa ändringar torde

icke erfordra någon särskild motivering.

24 § 5 mom.

Enligt 24 § 5 mom. andra stycket skola av landstinget utsedda

ledamöter i taxeringsnämnd äga för sin inställelse vid taxeringsnämn
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 352.

dens sammanträden och det i 4 § omförmälda sammanträde inför länsstyrelsen

åtnjuta ersättning av landstingets medel efter de grunder, som

gälla för ersättning till landstingsmän för inställelse vid landstings

sammanträde.

I en motion II: 304 har yrkats, »att riksdagen måtte besluta sådan

ändring i Kungl. Maj:ts proposition nr 215, att de av landstinget utsedda

ledamöterna i taxeringsnämnd må äga uppbära ersättning efter

samma grunder som i nämnda proposition 24 § 6 mom. föreslås för

ledamöterna i prövningsnämnd».

I motiveringen för motionen anföres i huvudsak följande. I 24 §

föresloges, att av kommun valda ledamöter i berednings- och taxeringsnämnd

äga, om kommunen så beslutar, uppbära en traktamentsersättning

med högst tio kronor, ledamöter i prövningsnämnd nitton kronor och,

om de äro boende å sammanträdesorten, femton kronor samt de av landstingen

valda ledamöterna i taxeringsnämnd ersättning efter de grunder,

som gälla för landstingsmän för inställelse vid landstings sammanträde.

Enligt landstingsförordningen vore dagtraktamentet för ledamot, boende

å den plats landstinget sammanträder, nio kronor och för annan ledamot

tolv kronor. Då de av landstinget utsedda ledamöterna-i taxeringsnämnd

kunde bliva nödsakade att under avsevärd del av den tid, uppdraget

avsåge, uppehålla sig utom den plats, där de vore bosatta, syntes

den ersättning, dem blivit tillmätt, vara alldeles för knappt tilltagen.

Riksdagen biträder i huvudsak den nu återgivna motiveringen men

finner, att motionären gått för långt, när han föreslagit en så avsevärd

obligatorisk höjning som från 9 till 19 kronor om dagen. Ersättningen

till landstingsvald ledamot i taxeringsnämnd synes i intet fall böra understiga

vad som utgår till kommunvald ledamot enligt 5 mom. första

stycket — dagsersättningen är enligt detta 10 kronor — men landstinget

bör äga rätt att höja denna ersättning till högre belopp, dock

enligt utskottets mening högst till 15 kronor om dagen. Omformulering

av 5 mom. andra stycket har i anslutning till denna uppfattning företagits.

Deklarationsformulären.

Vad beträffar de vid förevarande förslag fogade deklarationsformulär,

har riksdagen till en början bemärkt, att de inramade uppgifterna i

övre vänstra hörnen av båda formulären böra tryckas med kraftig stil.

Något beslut av riksdagen i detta avseende torde emellertid ej erfordras.

I formulär 1 har för övrigt texten i övre högra hörnet kom
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 352.

pletterats, dels därutinnan att det något utförligare angivits, vad som

där förstås med en »fastighet», dels ock därutinnan, att anvisning meddelats,

att ägare eller arrendator av kameral enhet, vilken utgör del av

taxeringsenhet, kan påfordra ett angivande av huru stor del utav taxeringsvärdet

som belöper på varje kameral enhet. Detta tillägg är en

följd av vad riksdagen beslutat i anledning av propositionen nr 214

beträffande 5 § i förslaget till förordning om allmän fastighetstaxeringår

1922.

I formulär 1 har även föreslagits ett par mindre ändringar av

rent redaktionell natur.

I anslutning till vad sålunda anförts får riksdagen, som ej kunnat

i oförändrat skick antaga Eders Kungl. Maj:ts i förevarande proposition

framlagda förslag, anmäla, att riksdagen antagit följande förslag till

Förordning om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid

allmän fastighetstaxering år 1922.

1 §■

Den taxering av fast egendom, som efter ty därom är särskilt

stadgat skall äga rum år 1922, skall verkställas i den ordning, här

nedan närmare stadgas.

2 §•

1 mom. Ägare av fastighet eller sådan innehavare därav, som

jämlikt 3 § bevillningsförordningen är skattskyldig såsom ägare, vare

pliktig att utan anmaning till ledning för taxeringen avlämna uppgifter

å blankett enligt härvid fogade särskilda formulär för jordbruksfastighet

(formulär 1) och för annan fastighet (formulär 2) angående de förhållanden,

som å blanketten angivas.

Dessa uppgifter, vartill blanketter skola kostnadsfritt tillhandahållas

hos ordförande i beredningsnämnd samt därjämte i Stockholm

hos överståthållarämbetet, i övriga städer hos magistraten och å landet

hos ordförande i kommunalnämnd, skola avlämnas senast den 15 september

1921, vad angår å landet belägen fastighet, till ordföranden i beredningsnämnden

för det distrikt, landsfiskalen i det landsfiskalsdistrikt eller

länsstyrelsen i det län, varinom fastigheten är belägen^ samt, vad angår

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 352,

i stad belägen fastighet, till ordföranden i taxeringsnämnden för det

distrikt eller magistraten i den stad eller länsstyrelsen i det län, varinom

fastigheten är belägen, dock att i Stockholm uppgifterna skola

avlämnas till överståthållarämbetet.

Därest under tiden mellan avlämnandet av sådana uppgifter samt

1921 års utgång fastighet eller del av fastighet övergått till ny ägare

eller skattskyldig innehavare, vare såväl den förutvarande som den nye

ägaren eller innehavaren pliktiga att inom tio dagar därefter härom göra

anmälan till vederbörande beredningsnämnds ordförande å landet eller

taxeringsnämnds ordförande i stad eller till vederbörande länsstyrelse;

börande i fall, då genom överlåtelse fastighet blivit uppdelad, överlåtelsehandlingen

i huvudskrift eller bestyrkt avskrift företes.

Efter anmaning av ordförande i beredningsnämnd, ordförande i

taxeringsnämnd eller landskamreraren i länet åligger ägare eller skattskyldig

innehavare av fastighet att avgiva uppgift jämväl angående

andra förhållanden, som kunna tjäna till ledning vid fastighetens taxering,

än dem, som å ovanberörda blanketter finnas angivna; och äger

länsstyrelsen i den omfattning, som kan anses nödig eller lämplig, att

i fråga om enskilda skogar med inskränkt dispositionsrätt, för vilka

nyare hushållningsplaner finnas upprättade, från vederbörande revirförvaltare

infordra för taxeringen erforderliga uppgifter ur hushållningsplanerna.

2 mom. Underlåter ägare eller skattskyldig innehavare av fastighet

att inom föreskriven tid avgiva uppgift, som han enligt denna paragraf

är skyldig lämna, och ställer lian sig icke heller anmaning om uppgiftens

insändande till efterrättelse, må för uppgiftens införskaffande anlitas

biträde av länsstyrelsen, som, därest uppgiften prövas vara för fastighetens

taxering erforderlig, äger förelägga uppgiftsskyldig lämpligt vite.

Krono- eller stadsbetjänt, som verkställer delgivande av föreläggande,

som nyss nämnts, äger att därför av den försumlige undfå gottgörelse

med fem kronor för varje förrättning.

3 §•

Häradsskrivare, direktion för hypoteksinrättning och styrelse för

inländsk brandförsäkringsanstalt eller syssloman för utländsk sådan anstalt

skola senast den 15 september 1921 avlämna de i 11 § bo a) och b)

samt 2:o a) förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid

taxering den 28 oktober 1910 (taxeringsförordningen) omförmälda lagfartsförteckningar

samt föreskrivna uppgifter, vad angår fastighet på landet,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Kr 352.

direkt till ordföranden i det beredningsdistrikt eller länsstyrelsen i det

län, varinom fastigheten är belägen, samt, vad angår fastighet i stad,

till länsstyrelsen i det län eller magistraten i den stad, varinom fastigheten

är belägen; skolande lagfartsförteckningarna och uppgifterna från

hypoteksinrättning omfatta tiden från och med år 1918 till och med

den 30 juni 1921 och de övriga uppgifterna tiden från och med den 1

januari till och med den 30 juni 1921.

Samtliga uppgifter enligt denna paragraf avlämnas ordnade kommuneller

församlingsvis, och skall medelst särskilda omslag eller annorledes

tydligt utmärkas, vilken kommun eller församling varje grupp av uppgifter

avser.

Vid underlåtenhet att fullgöra vad i denna paragraf stadgas gälle

bestämmelserna i 19 § taxeringsförordningen.

4 §•

Före den 25 oktober 1921 skola efter kallelse av länsstyrelsen

ordförandena i berednings- och fastighetstaxeringsnämnderna å länets

landsbygd ävensom de beredningsnämndsledamöter, som därtill utsetts

enligt 7 §, samt de taxeringsnämndsledamöter, vilka enligt 13 § utsetts

av länets landsting, sammanträda inför länsstyrelsen eller landskamreraren

å en eller flera lämpliga orter för förberedande överläggningar

rörande tillämpningen av de allmänna grunderna vid fastighetstaxeringen;

och äger länsstyrelsen till dessa sammanträden kalla jämväl

andra personer, vilka på grund av sin verksamhet eller eljest kunna

antagas äga sakkunskap antingen i allmänhet rörande fastighetsvärdena

inom länet eller delar därav eller ock särskilt rörande värdering av

skogsmark och skog.

För sådana trakter inom länet, där jordbruksfastigheterna kunna

med avseende å ägoslag och jordens beskaffenhet anses vara väsentligen

likartade, böra de vid dessa sammanträden närvarande med den kännedom,

de kunna äga om priserna vid köp och försäljning av fastigheter

under de senare åren, föreslå vissa värden för ytenhet mark av olika

ägoslag och godhetsklasser med normalt byggnadsbestånd, vilka enhetsvärden

må tjäna till ledning vid fastighetstaxeringen.

Till ledning för värdesättning av skogsmark och växande skog

skola på grundval av den redogörelse och de förslag, som jämlikt punkt

10 i instruktionen för värdesättning av skogsmark och växande skog

genom länsstyrelsens försorg avgivas, vid sammanträdena upptagas

till överläggning samt fastställas dels hjälptabell vid taxeringen inom

länet eller den del därav, som är föremål för överläggning, dels ock

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 352. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens skrivelse Nr 352.

de speciella anvisningar om taxeringens verkställande, som kunna finnas

erforderliga.

Vid dessa sammanträden föres protokoll av person, som länsstyrelsen

därtill utsett; börande genom länsstyrelsens försorg bestyrkta

avskrifter av protokollet skyndsamt tillställas ordförandena i beredningsoch

taxeringsnämnderna i länet. Samtidigt överlämnas till vederbörande

beredningsnämndsordförande de i punkterna 8 och 9 i ovan berörda

instruktion omförmälda längder, som kunna vara uppgjorda för kommuner,

tillhörande beredningsdistriktet, ävensom den för distriktet avsedda

hjälptabellen.

.Skulle länsstyrelsen finna lämpligt att för åstadkommande av en

jämn och likformig fastighetstaxering i stad hålla sammanträden med

ordförande och ledamöter av stadens taxeringsnämnder, må jämväl sådana

sammanträden äga rum före taxeringsarbetets påbörjande, vid vilka

sammanträden särskilda sakkunniga må tillkallas.

5 §•

Fastighetstaxeringen på landet beredes av beredningsnämnder, en

var inom dess distrikt. Beredningsnämnd består av ordförande jämte

ledamöter till ett antal, som av länsstyrelsen med hänsyn till beredningsdistriktets

omfattning bestämmes med iakttagande, att antalet icke må

understiga fyra och ej heller två från varje distriktet tillhörande kommun.

Länsstyrelsen har att indela länets landsbygd i beredningsdistrikt,

vilka böra göras så stora, som för beredningsarbetets behöriga gånginom

därtill anslagen tid anses lämpligt; ägande länsstyrelsen därvid

förena två eller flera kommuner till ett eller uppdela kommun i två eller

flera beredningsdistrikt.

G §.

Ordförande i beredningsnämnd förordnas. av länsstyrelsen.

Ledamöter i beredningsnämnden ävensom suppleant för en var av

dem väljas av kommunalstämma eller, där kommunalfullmäktige finnas,

av dessa. Till ledamöter och suppleanter skola väljas inom beredningsdistriktet

bosatta personer. Vid valet skall hänsyn tagas till personernas

lämplighet för uppdraget samt jämväl tillses, att ortskännedom rörande

distriktets alla delar inom nämnden kommer att förefinnas, ävensom att,

såvitt möjligt är, såväl ägare av jordbruksfastighet och annan fastighet

som näringsidkare, arbetare och andra inkomsttagare komma att bliva

företrädda i beredningsnämnden.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 352.

11

i §•

Val av ledamöter och suppleanter i beredningsnämnden skall förrättas

före den 15 oktober 1921. Kommun äger rått att samtidigt bland

de sålunda utsedda ledamöterna välja en eller, dår kommun omfattar flera

beredningsdistrikt, en för varje distrikt att på kommunens bekostnad deltaga

i det i 4 § omförmäla sammanträde. Ben som vid valförrättningen fört

ordet skall omedelbart om valet underrätta ej mindre de valda än även

ordföranden i beredningsnämnden samt länsstyrelsen.

Besvär över dylikt val må anföras hos länsstyrelsen senast före

kl. 12 å femtonde dagen efter valets förrättande eller, om då är helgdag,

å nästa söckendag därefter; och gälle i övrigt om vals överklagande

i tillämpliga delar vad i kommunalförfattningarna är stadgat angående

besvär emot kommunala myndigheters beslut. Finner länsstyrelsen anledning

förordna om nytt val på grund därav, att vid valet någon grupp

av skattskyldiga, varom i sista stycket av 6 § förmäles, icke blivit

tillbörligen företrädd, har länsstyrelsen att meddela föreskrift huru många

ledamöter av varje grupp skola väljas. Växter det därefter företagna

valet överklagat och befinnes detsamma icke kunna fastställas, äger länsstyrelsen

utse ledamöter i nämnden.

över länsstyrelsens beslut må klagan icke föras.

8 §•

1 mom. För varje beredningsdistrikt eller, där distrikt består av

mera än en kommun, för varje kommun skola föras särskilda fastighetslängder

över förslagen till taxering dels av fast egandom, för vilken

bevillning erlägges, dels ock av fast egendom, för vilken bevillning

icke erlägges.

Har Konungen förordnat om ändring i den kommunala indelningen

att träda i kraft senast år 1923, skola i kommun, som genom

ändringen skall delas, särskilda fastighetslängder upprättas för varje

därvid uppkommande del samt förslagen till taxering uppgöras med

tillämpning av den nya kommunindelningen.

2 mom. Senast den 15 september 1921 skall länsstyrelsen tillhandahålla

ordföranden i beredningsnämnden avskrift av uppskattningslängden

för jordvärde- eller. jordräntestegrings beräknande ävensom,

därest jordregister finnes upplagt, utdrag av detta register beträffande

varje till beredningsdistriktet hörande kommun.

3 mom. Senast den 1 oktober 1921 skall häradsskrivaren, vid

bot av tre kronor för varje överskjutande dag, hava till berednings
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 352.

nämndens ordförande avlämnat på 1921 års mantalslängd och i övrigt

kända förhållanden grundade fastighetslängder, upptagande dels samtliga

inom beredningsdistriktet belägna fastigheter, å vilka taxeringsvärden

skola sättas, ävensom fastigheternas ägare eller i fall, då innehavaren

är skattskyldig för fastighet, innehavare, dels ock 1921 års taxeringsvärde

å varje fastighet.

9 §■

Före beredningsnämndens sammanträde^ åligger ordföranden:

a) att tillhandahålla blanketter, som i 2 § omförmälas, samt på

begäran meddela ägare och skattskyldig innehavare av fastighet upplysningar

rörande beskaffenhet av honom åliggande uppgiftsskyldighet

och sättet för dess fullgörande;

b) att samla och i enahanda följd, som fastigheterna förekomma

i fastighetslängden, ordna och numrera ävensom granska avlämnade

uppgifter och andra anmälningar, vidtaga åtgärder för felande uppgifters

införskaffande samt tillse, dels att anmälda eller eljest kända förändringar

i avseende å äganderätts- och skattskyldighetsförhållandena varda

iakttagna och i längden införda, dels ock att genom infordrande av

upplysningar ledning vinnes för en noggrann och tillförlitlig fastighetstaxering,

ävensom att, då anledning till tillämpning av 19 § taxeringsförordningen

förekommer, därom göra anmälan hos länsstyrelsen för

den åtgärd, som må på nämnda myndighet ankomma;

c) att i fastighetslängden i vederbörliga kolumner anteckna avgivna

uppgifters nummer samt, med ledning av tillhandahållna avskrifter av

jordregistret och fastighetsägarnas egna av ordföranden granskade uppgifter,

fastigheternas areal i olika ägoslag; samt

d) att kalla beredningsnämndens ledamöter till sammanträde.

10 §.

1 mom. Vid beredningsnämndens sammanträden, vilka hållas å

lämpligt ställe i orten å tider, som av ordföranden bestämmas, är ordföranden

föredragande och ansvarig för att nödigt protokoll föres.

2 mom. Vid nämndens första sammanträde och innan uppskattningsarbetet

tager sin början åligger det ordföranden att avgiva noggrann

redogörelse ej mindre rörande de enhetsvärden, som föreslagits

vid det i 4 § omförmälda sammanträdet, samt de värderingsgrunder i

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 352.

övrigt, som å detta sammanträde ansetts böra inom distriktet tillämpas,

än även rörande samtliga de köp av jordbruksfastighet inom distriktet,

som under senaste fem åren förekommit, samt de slutsatser beträffande

fastigheternas allmänna saluvärden i orten, som enligt ordförandens mening

kunna dragas av dessa köp. Finnas inom distriktet fastigheter med skog,

bör i redogörelsen tillika lämnas upplysning om de anvisningar, som i

fråga om värdesättning av skogsmark och växande skog lämnats vid

det ovan om förmälda sammanträdet. Redogörelsen ävensom beredningsnämndens

mening härom böra protokollföras.

Härefter åligger det nämnden att föreslå och uti härför avsedda

kolumner i fastighetslängden införa det eller de värden, nämnden anser

varje fastighet i distriktet böra åsättas.

Vid taxering av fastighet med växande skog har nämnden att

iakttaga föreskrifterna i instruktionen för värdesättning av skogsmark

och växande skog, varjämte det åligger nämnden att för varje sådan

fastighet i fastighetslängdens anmärkningskolumn anteckna de vid värdeberäkningen

begagnade sifferbeteckningarna för rotvärde per kubikmeter,

medelbonitet och relativ skogstillgång i nu nämnd ordning.

Vid dessa värdeberäkningar äger nämnden åtnjuta biträde av skogssakkunnig,

som länsstyrelsen därtill förordnar, och må länsstyrelsen från

domänstyrelsen samt länets skogsvårdsstyrelse eller skogsvårdsnämnd inhämta

förslag angående för ändamålet lämpliga personer.

Nämnden äger, där så anses erforderligt, tillkalla sakkunnigt biträde

för taxeringen i övrigt, börande dock länsstyrelsens tillstånd härtill före

tillkallandet inhämtas.

3 mom. Beslut må icke kunna fattas av beredningsnämnd, vars

distrikt omfattar blott en kommun eller del därav, därest icke ordföranden

och minst två ledamöter äro närvarande, ej heller av beredningsnämnd,

omfattande två eller flera kommuner, därest icke, utom

ordföranden, en ledamot från varje kommun är tillstädes; börande

ordinarie ledamot, som är förhindrad att tillstädeskomma, i sitt ställe

kalla sin suppleant och tillika härom underrätta ordföranden.

Därest vid föreslående av fastighetsvärde skiljaktiga meningar

inom beredningsnämnden uppstå, skall den mening gälla, varom de

flesta sig förenat, samt, om rösterna utfalla lika, den, som ordföranden

biträder.

Ordföranden åligger att i alla de fall rörande värdesättning, då hans

mening icke gjort sig gällande, i härför avsedd kolumn i fastighetslängden

upptaga det värde, hai* ansett böra föreslås; varande det jämväl var och

en av de övriga ledamöterna av beredningsnämnden obetaget att få sin

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 352.

särskilda mening till protokollet antecknad eller, skriftligen avfattad, vid

protokollet fogad, om den senast vid protokollsjusteringen föreligger.

I fråga om jäv för ordförande eller ledamot i beredningsnämnd

gäller vad i 52 § 3 mom. taxeringsförordningen stadgas beträffande

ordförande och ledamot i beskattningsnämnd.

11 §■

Beredningsnämndens förslag skall föreligga färdigt senast den 15

december 1921; och åligger ordföranden att genom kungörelse i distriktets

kyrkor giva tillkänna, att förslaget under tio dagar viss angiven tid på

dagen tillhandahålles inom kommunen hos beredningsnämndens ordförande

eller någon dess ledamot, med rätt för ägare, skattskyldig

innehavare eller brukare av fastighet inom distriktet att före den 5

januari 1922 till beredningsnämndens ordförande avgiva skriftliga erinringar

mot förslaget.

Därest erinran mot förslaget avgivits eller känt blivit, att i fastighetslängden

uppförd taxeringsenhet uppdelats, skall ordföranden före

den 15 januari 1922 hålla sammanträde med beredningsnämnden, som

har att yttra sig över inkommen erinran samt, där sådant finnes påkallat,

avgiva nytt förslag till taxering. Över vad vid sammanträdet förekommit

föres protokoll.

12 §.

Fastighetstaxeringen på landet och i stad verkställes av särskilda

taxeringsnämnder, en var inom dess distrikt. Fastighetstaxeringsnämnd

skall bestå av ordförande samt på landet sex och i st a d fyra ledamöter.

Länsstyrelsen har att indela länet i fastighetstaxeringsdistrikt,

vilka böra givas den omfattning, som för taxeringsarbetets behöriga gång

inom därtill anslagen tid anses lämpligt.

Varje stad bör i allmänhet utgöra ett taxeringsdistrikt; länsstyrelsen

dock obetaget att, där sådant anses nödigt, uppdela stad i två

eller flera distrikt.

13 §.

1 mom. Ordförande i fastighetstaxeringsnämnd förordnas av länsstyrelsen.

2 mom. Utav de sex ledamöterna i fastighetstaxeringsnämnd på

landet skall en utses av länsstyrelsen, två väljas av länets landsting

och två av kommunalstämma eller, där kommunalfullmäktige finnas, av

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 352.

dessa samt en utgöras av vederbörande beredningsnämndsordförande

eller, om han förordnats vatt vara ordförande i nämnden, en ledamot,

som länsstyrelsen utser i hans ställe. De tre förstnämnda ledamöterna

skola tjänstgöra i hela taxeringsdistriktet och de tre sistnämnda allenast

då fråga är om taxering av fastighet inom kommun, av vilken de valts,

eller, vad angår beredningsnämndsordförande eller i hans ställe utsedd

ledamot, inom kommun, tillhörande ordförandens beredningsdistrikt.

Kommunernas val av ledamöter skola förrättas i december 1921,

börande därvid tillses, att minst en av de valda tjänstgjort i beredningsnämnden

inom kommunen.

3 inom. Av de fyra ledamöterna i fastighetstaxeringsnämnd i

stad skall en utses av länsstyrelsen och tre väljas av stadsfullmäktige

eller, där stadsfullmäktige icke finnas, av allmän rådstuga, och skall

dylikt val förrättas i september 1921.

4 mom. Vid samma tillfälle, som val av ledamöter i taxeringsnämnden

sker, skall i enahanda ordning väljas suppleant för en var

av dem.

Om utgången av val, som förrättats av landstinget, underrättas

såväl de valda som länsstyrelsen. Om övriga här ovan omförmälda val

har den, som därvid fört ordet, att underrätta ej mindre de valda än

även ordföranden i taxeringsnämnden.

Till ledamöter i taxeringsnämnden skola väljas inom taxeringsdistriktet

eller, där distrikt utgör del av stad, inom staden bosatta

personer, som kunna anses äga erforderlig sakkunskap i fråga om värdesättning

av fast egendom och noggrann kännedom om fastighetsförhållandena

inom taxeringsdistriktet.

14 §.

1 mom. Fastighetstaxeringsnämnds arbete ledes av ordföranden,

som har att kalla ledamöterna till sammanträden å tid och ort, som av

ordföranden bestämmas. I fastighetstaxeringsnämnden på landet är beredningsnämndens

ordförande föredragande beträffande taxering av fastigheter,

tillhörande hans beredningsdistrikt. I fastighetstaxeringsnämnd

i stad är nämndens ordförande själv föredragande.

Till sitt biträde äger taxeringsnämndsordförande på landet anställa

särskild person att under ordförandens tillsyn föra taxeringsnämndens

protokoll och längder. I stad ställer magistraten protokolls- och längdförare

till taxeringsnämndens förfogande.

2 mom. Innan fastighetstaxeringsnämnden på landet börjar det

egentliga taxeringsarbetet, skall ordföranden kalla de landstingsvalda

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 352.

ledamöterna ävensom samtliga ordförande i beredningsnämnderna i de

till taxeringsdistriktet hörande beredningsdis|rikten till ett förberedande

sammanträde, vid vilket varje beredningsnämndsordförande har att avgiva

noggrann redogörelse för de värderingsgrunder, efter vilka beredningsnämnden

npprättat sitt förslag till taxering, ävensom för sin egen

uppfattning, huruvida och i vad mån dessa värderingsgrunder kunna

anses överensstämma med resultatet av överläggningarna vid det i 4 §

omförmälda sammanträdet inför länsstyrelsen eller landskamreraren eller

eljest med de priser, som i orten betalts vid fastighetsköp. På grundval av

dessa redogörelser skola de vid detta sammanträde närvarande taga under

övervägande och till protokollet anteckna, vilka allmänna jämkningar av beredningsnämndernas

förslag finnas erforderliga för en jämn och likformig

taxering i hela taxeringsdistriktet, med rätt för en var av de närvarande

och med skyldighet för såväl taxeringsnämndens ordförande som beredningsnämndsordförandena

att låta sin mening till protokollet antecknas,

därest den avvikit från flertalets.

Därefter tager taxeringsarbetet sin början med kommuner, där

beredningsnämndernas förslag vid det förberedande sammanträdet ansetts

i nu berörda avseende tillfredsställande, samt fortgår kommun efter

kommun och fastighet efter fastighet, därvid föredraganden har att i

varje fall meddela såväl beredningsnämndens förslag som ock sin egen

mening ävensom redogöra för inkomna erinringar och de ändringar,

som beredningsnämnden funnit sig böra föreslå. Taxeringsnämndens,

beslut antecknas i därför avsedda kolumner i fastighetslängden.

3 mom. Ordförande i taxeringsnämnd i stad har enahanda åligganden

före taxeringsnämndens sammanträde, som i 9 § stadgats för

ordförande i beredningsnämnd på landet.

År stad indelad i två eller flera taxeringsdistrikt och har länsstyrelsen

icke funnit erforderligt att hålla sådant sammanträde, som i 4

§ sista stycket omförmäles, skall länsstyrelsen uppdraga åt en av taxeringsnämndsordförandena

i staden att före taxeringsarbetets påbörjande

kalla övriga ordförande och ledamöterna till sammanträde för förberedande

överläggningar rörande de allmänna grunder, som böra i stadens

skilda delar komma till tillämpning vid taxeringen; och äger länsstyrelsen,

på framställning av den sammankallande ordföranden, medgiva,

att han må till detta sammanträde kalla jämväl andra personer, vilka

på grund av verksamhet eller eljest kunna antagas äga sakkunskap

rörande fastighetsvärdena inom staden.

4 mom. Senast den 15 november 1921 skall i stad, utom Stockholm,

vederbörande tjänsteman, vid bot av tre kronor för varje överskjutande dag,

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 352.

till taxeringsnämndens ordförande hava avlämnat de i 11 § l:o) a) taxeringaförordningen

omförmälda lagfartsförteckningar ävensom på 1921 års mantalslängd

och i övrigt kända förhållanden grundade fastighetslängder,

upptagande dels samtliga inom taxeringsdistriktet belägna fastigheter, å

vilka taxeringsvärden skola sättas, ävensom fastigheternas ägare eller, i

fall då innehavaren är skattskyldig för fastighet, innehavare, dels ock i

därför avsedda kolumner 1921 års taxeringsvärde å varje fastighet.

5 mom. I fråga om taxering av fastighet med skog har taxeringsnämnd

att iakttaga vad i 10 § är stadgat för beredningsnämnd vid

avgivande av dess förslag till taxeringsvärde; och gälle jämväl vad i

samma paragraf är stadgat om rätt att för taxeringen tillkalla sakkunniga

biträden.

15 §.

Beslut må icke kunna fattas av taxeringsnämnd på landet, med

mindre ordföranden jämte föredraganden eller, där ordföranden själv såsom

beredningsnämndsordförande är föredragande, en av länsstyrelsen utsedd

ledamot ävensom en landstingsvald och en kommunvald ledamot äro tillstädes,

ej heller av taxeringsnämnd i stad, med mindre ordföranden

samt minst två ledamöter äro tillstädes; börande ordinarie ledamot, som

är förhiudrad att tillstädeskomma, i sitt''ställe kalla sin suppleant och

tillika härom underrätta ordföranden.

Uppstå skiljaktiga meningar inom nämnden, gälle den mening,

varom de flesta sig förenat, eller, om rösterna utfalla lika, den, som

ordföranden biträder, med rätt för en var ledamot samt med skyldighet

för ordföranden och, i taxeringsnämnd på landet, föredraganden att låta

sin avvikande mening till protokollet antecknas.

16 §.

1 mom. Taxeringsnämndens arbete bör taga sin början på landet

före den 20 januari 1922 och i stad före den 15 december 1921 samt

vara avslutat senast den 15 mars 1922.

2 mom. Före den 1 april 1922 skall taxeringsnämndens ordförande

på landet till häradsskrivaren och i stad till vederbörande tjänsteman

överlämna fastighetstaxeringslängderna, behörigen summerade, med tillhörande

uppgifter. Berednings- och taxeringsnämndernas protokoll insändas

samtidigt till länsstyrelsen.

3 mom. Efter mottagandet av fastighetstaxeringslängderna åligger

det på landet häradsskrivaren och i stad vederbörande tjänsteman att

genom granskning av längderna efterforska möjligen förelupen missBihang

till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 352. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 352.

skrivning eller annan oriktig anteckning och till landskamreraren framställa

de anmärkningar, vartill granskningen givit anledning.

4 mom. Före den 1 maj 1922 skola fastiglietstaxeringslängderua

med sammandrag jämte samtliga tillhöi^ande handlingar insändas till

länsstyrelsen, på landet av häradsskrivaren och i stad genom magistratens

försorg.

5 mom. Avskrifter av fastighetstaxeringslängderna, i vad de angå

varje särskild kommun på landet, sxola jämväl före den 1 maj 1922

av häradsskrivaren tillställas vederbörande kommunalstämmas ordförande,

vilken det åligger att utan dröjsmål under viss bestämd och vederbörligen

kungjord tid av fjorton dagar på lämpligt och därvid jämväl tillkännagivet

ställe hålla avskrifterna de skattskyldiga tillhanda. Avskrifterna böra sedermera

av ordföranden förvaras för att, på sätt i 29 § taxeringsförordningen

stadgas, överlämnas till ordföranden i påföljande årets taxeringsnämnd.

I stad skola genom magistratens försorg avskrifter av fastighetstaxeringslängderna

för varje särskilt distrikt i samma ordning hållas de

skattskyldiga till banda samt påföljande år överlämnas till vederbörande

ordförande i det årets taxeringsnämnd.

6 mom. Vad ovan i denna paragraf är stadgat äger icke tillämpning

i Stockholm, skolande därstädes taxeringsnämndens arbete vara

avslutat senast den 15 juni 1922.

17 §•

Skattskyldig, som är missnöjd med taxeringsnämndens beslut, i

vad hans fastighet rörer, så ock vederbörande kommun, municipalsainhälle,

vägstyrelse och landstings förvaltningsutskott, som icke åtnöjes

med taxeringsnämndens beslut, må däri söka ändring hos prövningsnämnden

genom besvär, vilka, skriftligen avfattade, skola, vid påföljd att

besvären eljest icke varda upptagna till prövning, ingivas senast före

klockan 12 på dagen till vederbörande länsstyrelse den 31 maj och

till överståthållarämbetet den 31 augusti 1922.

Finnas i stad två eller flera territoriella församlingar, vilka var för

sig enligt kyrkostämmas beslut av sina medlemmar uttaga särskilda på

bevillningen grundade avgifter, tillkommer sådan församling samma

besvärsrätt som kommun. Lag samma vare beträffande församling på

landet eller skoldistrikt, där församlingens eller skoldistriktets område

icke sammanfaller med kommuns område.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 352.

19

18 §.

För varje län tillsättes år 1922 en prövningsnämnd, som bär att

granska fastighetstaxeringarna samt pröva och avgöra anförda besvär

eller framställda anmärkningar i anledning av fastighetetaxeringsnämndernas

beslut. Denna nämnd sammanträder i residensstaden å tid, som

utsättes av länsstyrelsen och bestämmes sålunda, att nämndens arbeten

må vara avslutade i varje län senast den 1 juli 1922.

Besvär och övriga ärenden rörande fastighetstaxeringen i Stockholms

stad handläggas av den prövningsnämnd, som enligt 40 § taxeringsförordningen

skall år 1922 tillsättas.

19 §.

Prövningsnämnd för fastighetstaxering skall bestå av minst tolv,

högst tjugufyra ledamöter, vilka länsstyrelsen utser dels bland dem, som

deltagit i fastighetstaxeringsnämndernas arbeten, dels ock bland personer

inom länet, vilka icke i nämnda arbeten deltagit men genom sin

verksamhet kunna antagas besitta sakkunskap i fråga om fastighetsvärdering;

och böra prövningsnämndens ledamöter så utses, att nämnden

kommer att bestå till tre fjärdedelar av ledamöter till lika antal från

var och en av de grupper av taxeringsnämndsledamöter, som tillsatts av

länsstyrelse, landsting och kommuner, och till den återstående fjärdedelen

av ledamöter, som icke deltagit i taxeringsarbetet, samt att inom

nämnden icke saknas tillförlitlig kännedom om fastighetsvärdena i länets

skilda delar.

Enligt samma grunder utser länsstyrelsen suppleanter till antal

motsvarande minst hälften av antalet ordinarie ledamöter i nämnden.

20 §.

Ordförande eller ledamot i beredningsnämnd och taxeringsnämnd

samt ledamot i prövningsnämnd må endast den vara, som råder över

sig och sitt gods samt icke blivit ådömd sådan påföljd, som i 2 kap.

19 § strafflagen sägs. De åtnjuta i och för utövningen av sitt uppdrag

enahanda skydd och säkerhet, som rikets grundlagar tillförsäkra

riksdagsman.

21 §.

Före prövningsnämndens sammanträde skall landskamreraren verkställa

noggrann undersökning av taxeringslängderna ävensom de hos

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 352.

berednings- och taxeringsnämnderna förda protokollen samt därefter hos

prövningsnämnden påyrka de åtgärder, som för åstadkommande av eu

jämn och likformig fastighetstaxering inom länet erfordras.

Länsstyrelsen äger, där så anses erforderligt, kalla taxeringsnämnds

ordförande eller ledamot eller andra i värdering av skog och fast egendom

i övrigt sakkunniga personer att före och under prövningenämnds sammanträde

infinna sig för upplysningars meddelande; och må, där så

finnes lämpligt, före sammanträdet prövningsnämndsledamot inkallas

för att med landskamreraren överlägga om fastighetstaxeringen.

22 §.

1 mom. Genom allmän kungörelse, som'' utfärdas före den 31

augusti 1921, lämnar länsstyrelsen underrättelse om de berednings- och

taxeringsdistrikt, i vilka länet blivit indelat, och om de personer, som

komma att inom distrikten såsom ordförande leda berednings- och

taxeringsnämndernas arbeten, varjämte länsstyrelsen meddelar föreskrift

om det antal ledamöter i de särskilda berednings- och taxeringsnämnderna,

som skall inom varje kommun och av länets landsting väljas,

och om vad i övrigt bör iakttagas vid dessa val. I kungörelsen erinras

vederbörande om skyldigheten att avlämna de uppgifter, som skola

avgivas till ledning för den förestående taxeringen, samt om påföljden

för uraktlåtenhet härutinnan. Tillika meddelas underrättelse såväl om

tid och ställe för uppgifternas avlämnande samt varest uppgiftsblanketter

tillhandahållas som ock därom, att ägare eller skattskyldig innehavare

av fastighet, vilken önskar upplysning rörande beskaffenheten av honomåliggande

uppgiftsskyldighet och sättet för dess fullgörande, äger att

för sådant ändamål hänvända sig till vederbörande beredningsnämnds

ordförande på landet och taxeringsnämnds ordförande i stad.

2 mom. Omedelbart efter det länsstyrelsen erhållit underrättelse

om landstingets val av ledamöter i taxeringsnämnderna på landet, lämnar

länsstyrelsen genom allmän kungörelse underrättelse om de personer,

som blivit av landstinget valda och av länsstyrelsen utsedda till ledamöter

i dessa taxeringsnämnder, varjämte länsstyrelsen under hänvisning

till sin förut enligt 1 mom. härovan utfärdade kungörelse ånyo

erinrar kommunerna om de val, som jämlikt 13 § 1 mom. skola företagas.

3 mom. Genom allmän kungörelse, som utfärdas före den 15

april 1922, lämnar länsstyrelsen underrättelse om de personer, som

blivit utsedda till ledamöter och suppleanter i prövningsnämnden, samt

om tid och ställe* för nämndens sammanträde. 1 denna kungörelse erinras

de skattskyldiga om innehållet i 17 §.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse Nr 352.

Ett exemplar av kungörelsen låter länsstyrelsen tillställas en var av

prövningsnämndens ledamöter och suppleanter, varjämte genom länsstyrelsens

försorg förteckning över de inkomna besvärsskrifterna med kortfattad

redogörelse för de i besvären gjorda yrkandena bör, så fort ske kan,

översändas till ledamöterna och suppleanterna; dock att sådan förteckning

icke erfordras för Stockholms stads prövningsnämnd.

Möter för ledamot i prövningsnämnd hinder att tillstädeskomma,

bör anmälan därom ofördröjligen göras hos länsstyrelsen, som inkallar

vederbörande suppleant.

23 §.

1 inom. Över prövningsnämndens beslut må besvär anföras hos

kammarrätten av kronans ombud ävensom, i den mån 17 § stadgar,

av vederbörande kommun, församling, skoldistrikt, municipalsamhälle,,

vägstyrelse och landstingets förvaltningsutskott.

Skattskyldig må över ''prövningsnämnds beslut, i vad hans fastighet

rörer, anföra besvär, om han hos prövningsnämnd en överklagat

taxeringsnämndens beslut och hans talan därstädes icke bifallits eller

om prövningsnämnden ändrat den av taxeringsnämnden åsätta taxeringen,

utan att sådan ändring av den skattskyldige påyrkats.

Besvären ställas till kammarrätten och skola före klockan tolv på

sista helgfria dagen i december månad 1922, vid påföljd, om den tid

försittes, att besvären icke varda upptagna till prövning, ingivas till

länsstyrelsen i det län, där taxeringen ägt rum; dock må icke den omständigheten,

att besvären i stället för till sistnämnda myndighet ingivits

eller insänts till kammarrätten, utgöra hinder för deras upptagande till

prövning, därest besvären dit inkommit före utgången av den här ovan

stadgade besvärstid. I sådant fall skola besvären av kanlmarrätten

omedelbart överlämnas till vederbörande länsstyrelse för vidare behandling.

2 inom. Inkomna besvär skola av länsstyrelsen handläggas i

enlighet med föreskrifterna i 49 § 2 mom. taxeringsförordningen.

24 §■

1 mom. Ersättning åt ordförandena i berednings- och taxeringsnämnderna

samt de av länsstyrelsen förordnade ledamöterna i taxeringsnämnderna,

arvoden för protokolls- och längdföringen hos prövningsnämnden

ävensom gottgörelse för det i samband med taxeringsförrättningarna

lämnade biträde av städernas tjänstemän bestridas av statsmedel.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Biktdagens skrivelse Nr 352.

2 mom. Det åligger länsstyrelsen att senast den 15 maj 1922

till Kungl. Maj:t inkomma med yttrande angående den ersättning,

som för bestyr med taxeringsarbetet anses böra tillkomma en var av de

personer inom länet, vilka enligt bestämmelserna i 1 mom. äro därtill

berättigade; skolande därvid jämväl angivas de grunder, som varit bestämmande

vid ersättningens beräknande.

Efter prövning av vad sålunda föreslagits bestämmer Kungl. Maj:t,

huru mycket av tillgängliga medel skall ställas till varje prövningsnämnds

förfogande. Sålunda anvisat belopp äger prövningsnämnden

efter förslag av länsstyrelsen fördela emellan de till ersättning berättigade.

Vid ersättningarnas fördelning bör fästas avseende på den för de

särskilda uppdragens utförande erforderliga skicklighet, tid och arbete.

3 mom. Till gäldande av förut icke omförmälda, av prövningsnämnds

arbeten föranledda utgifter, såsom ersättning för biträde åt kronans

ombud vid förberedande göromål, nödiga tryckningskostnader samt

gottgörelse för uppassning hos prövningsnämnden, äger varje prövningsnämnd

efter förslag av länsstyrelsen använda erforderligt belopp.

4 mom. Angående de av prövningsnämnden enligt 2 och 3 mom.

beviljade beloppen och dessas fördelning bör länsstyrelsen avlåta särskilt

utdrag av nämndens protokoll, varefter beloppen i vanlig ordning utbetalas

och med bifogande av protokollsutdraget i kronoräkenskaperna

redovisas.

5 mom. Av kommun valda ledamöter i berednings- och taxeringsnämnd

äga, därest sådant beslutas av vederbörande kommunalstämma

eller, där kommunalfullmäktige finnas, av dessa eller i stad av stadsfullmäktige

eller, där stadsfullmäktige ej finnas, av allmän rådstuga, att

av kommunens medel åtnjuta dels traktamentsersättning under såväl

sammanträdes- som resedagar med högst tio kronor om dagen, dels

ock, då de icke äro bosatta å den ort, där nämnden sammanträder,

samt då skjuts, järnväg eller ångfartyg för resa till och från sammanträdesorten

verkligen begagnats, resekostnadsersättning med högst lega

för skjuts efter en häst eller för båtskjuts eller utgift för andra klass

å järnväg eller för salongsplats å ångfartyg.

De av landstinget utsedda ledamöterna i taxeringsnämnd äga för

sin inställelse vid taxeringsnämndens sammanträden och det i 4 § omförmälda

sammanträde inför länsstyrelsen åtnjuta ersättning av landstingets

medel efter de i föregående stycke angivna grunder, dock att

traktamentsersättningen, om landstinget så beslutar, må utgå med högst

45 kronor om dagen.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens skrivelse Nr 352.

6 mom. Ledamöterna i prövningsnämnd, sakkunnigt biträde hos

berednings-, taxerings- eller prövningsnämnd, de av länsstyrelsen eller

efter länsstyrelsens bemyndigande till de i 4 och 14 §§ omförmälda

sammanträden särskilt inkallade personer samt de ordförande i beredningsnämnd

och ordförande eller ledamöter i taxeringsnämnd, som på

länsstyrelsens kallelse inställt sig antingen till sådant sammanträde,

som i 4 § omförmäles, eller före eller under prövningsnämndens sammanträde

för upplysningars meddelande, äga åtnjuta, om de äro bosatta å

annan ort än sammanträdesorten, traktamentsersättning under såväl sam-''

manträdes- som resedagar med nitton kronor om dagen och övrig ersättning

för resekostnaderna enligt fjärde klassen av gällande resereglemente

samt, om de äro bosatta å sammanträdesorten, traktamentsersättning

med femton kronor om dagen. Ersättning efter ovannämnda grunder

tillkommer jämväl ledamot i prövningsnämnd, som efter kallelse av ordföranden

inställt sig för att deltaga i protokollsjustering.

Om sakkunnig för sitt biträde åt beskattningsnämnd måst verkställa

mera omfattande utredning eller undersökning, ankomme på länsstyrelsen

att bestämma den särskilda gottgörelse, som härför må till

honom utgå.

7 mom. Häradsskrivare äger att för de avskrifter av taxeringslängderna,

som det enligt 16 § 5 mom. åligger dem att avlämna, undfå

ersättning med en krona arket.

8 inom. Till den, vilken i anledning av landskamrerare beviljad .

ledighet i och för granskning av fastighetstaxeringen förordnats att

landskamrerares övriga göromål förrätta, skall utgå gottgörelse, motsvarande

landskamrerares tjänstgöringspenningar.

9 mom. De belopp, som utgå enligt 6, 7 och 8 mom., böra, utan

sammanblandning med de i föregående moment omförmälda taxeringskostnaderna,

utbetalas av länsstyrelsen efter granskning av därå ingivna

rekvisitioner.

25 §.

Vad i denna förordning stadgats om länsstyrelse gälle i tillämpliga

delar, vad beträffar Stockholms stad, överståthållarämbetet.

26 §.

Bestämmelserna i 9 §, 15 § 1 mom. tredje stycket samt 3 och 4

mom., 17 §, 28 § första och andra styckena, 30 § första stycket, 31 §

1 mom. d), g), 1) och n), 32 §, 34 och 35 §§, 37 §, 42 § andra och

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 352.

tredje styckena, 43 och 44 §§, 46 §, 47 § 1 mom. första stycket, 2 mom.

första stycket och 3 mom., 50 §, 52 §, 55, 56, 57 och 58 §§, 59 §

1 och 2 mom. samt 60, 61 och 62 §§ taxerings förordningen skola i

tillämpliga delar lända till efterrättelse med iakttagande, att vad i 28 §

första stycket, 30 §, 31 § 1 mom. d), g), 1) och n), 34 och 35 §§ samt

37 § sägs om taxeringsnämnd skall gälla även i fråga om beredningsnämnd.

Formulär 1.

Lika med Kungl. Maj:ts förslag med följande ändringar:

Denna blankett användes — — — — — — 15 september 1921.

Med fastighet menas här taxeringsenhet, d. v. s. fastighet, fastighetsdel

eller i sambruk nyttjat komplex av fastigheter, som skall för sig

själv taxeras. Därest taxeringsenhet består av flera kamerala enheter, må

ägaren eller arrendator av sådan kameral enhet i deklarationen påfordra,

att det angives, huru stor del av taxeringsvärdet som belöper på varje

kameral enhet.

Försummelse — — infordrande. — — — — — — — ;---

Lägenhet, torp, stadsäga.

Fastighetens areal efter nuvarande brukningsförhållanden:

Övrig areal (berg, sjöar — — o. d.).

Formulär 2.

Lika med Kungl. Mqj:ts förslag.

Stockholm den 15 juni 1921.

Med undersåtlig vördnad.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.