Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg åt vissa lärare vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor samt lantbruksskolor.
1921-06-17 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1921:370, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg åt vissa lärare vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor samt lantbruksskolor.
Dokumentets text
6
Riksdagens skrivelse Nr 370.
Nr 370.
Godkänd av första kammaren den 16 juni 1921.
Godkänd av andra kammaren den 17 juni 1921.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående dyrtidstillägg åt vissa lärare vid
lantmannaskolor och lanthushållsskolor samt lantbruksskolor.
(Jordbruksutskottets''utlåtande nr 80.)
Till Konungen.
I den till riksdagen den 7 januari 1921 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t i
punkt 25 under nionde huvudtiteln föreslagit riksdagen att i avbidan
på den proposition angående dyrtidstillägg till lärare vid lantmannaskolor,
lanthushållsskolor och lantbruksskolor, som Eders Kungl. Maj:t
kunde komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra stat
för år 1922 beräkna ett anslag av 50,000 kronor.
Vidare har Eders Kungl. Maj:t i den samma dag avlåtna propositionen,
nr 2, med förslag till tilläggsstat för år 1921 i punkt 9 under
nämnda huvudtitel föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition
angående dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaskolor, lanthushållsskolor
och lantbruksskolor, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till
riksdagen, för detta ändamål å tilläggsstat för år 1921 beräkna ett
anslag av 300,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 18 mars
7
Riksdagens skrivelse Nr 370.
1921 avlåten proposition, nr 341, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit
riksdagen att
dels godkänna det vid statsrådsprotokollet fogade förslag till kungörelse
med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaskolor
och lanthushållsskolor samt lantbruksskolor;
dels medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda de närmare föreskrifter,
som för tillämpning av dessa allmänna grunder må befinnas
erforderliga;
dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt lärare vid
lantmannaskolor och lanthushållsskolor samt lantbruksskolor anvisa på
tilläggsstat för år 1921 under nionde huvudtiteln ett förslagsanslag av
260,000 kronor;
dels ock förklara, att under år 1922 tillsvidare och intill dess definitivt
beslut fattats rörande de medel, av vilka för sagda år kostnaderna
för ifrågavarande dyrtidstillägg skola bestridas, härför erforderliga
belopp skola utgå av de medel, vilka för beredande av dyrtidstillägg
under år 1922 kunna varda å riksstaten för sagda år särskilt avsatta.
Riksdagen har
dels godkänt det vid denna skrivelse.fogade förslag till kungörelse
med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaskolor
och lanthushållsskolor samt lantbruksskolor;
dels medgivit, att Kungl. Maj:t må utfärda de närmare föreskrifter,
som för tillämpning av dessa allmänna grunder må befinnas erforderliga;
dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt lärare vid
lantmannaskolor och lanthushållsskolor samt lantbruksskolor anvisat på
tilläggsstat för år 1921 under nionde huvudtiteln ett förslagsanslag av
260,000 kronor;
dels ock förklarat, att under år 1922 tillsvidare och intill dess
definitivt beslut fattats rörande de medel, av vilka för sagda år kostnaderna
för ifrågavarande dyrtidstillägg skola bestridas, härför erforderliga
belopp skola utgå av de medel, vilka för beredande av dyrtidstillägg
under år 1922 blivit å riksstaten för sagda år särskilt avsatta.
Stockholm den 17 juni 1921.
Med undersåtlig vördnad.
8
Riksdagens skrivelse Nr 370.
Förslag
till
kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare rid lantmannaskolor
och lanthushållsskolor samt lantbruksskolor.
§ I
Mom.
1. Föreståndare och lärare med fast anställning vid statsunderstödd
lantmannaskola samt föreståndarinna och lärarinna vid statsunderstödd
lanthushållsskola, vilka betrida full tjänstgöring ävensom
föreståndare och förste lärare vid statsunderstödd lantbruksskola äga,
med nedan angivna begränsningar och undantag, tillsvidare till dess
annorlunda förordnas uppbära dyrtidstillägg av statsmedel å ett belopp,
motsvarande, vad angår lärare vid lantmannaskola och lanthushållsskola,
hälften av den i gällande författning stadgade kontanta minimiavlöningen
och beträffande lärare vid lantbruksskola halva beloppet av
ålderstillägg samt tredjedelen av den övriga minimiavlöningen, dock ej
å värdet av bostad, bränsle och trädgårdsland. Där Kungl. Maj:t funnit
anledning i särskilt fall medgiva undantag från föreskrifterna om minimiavlöning,
skall dyrtidstillägget utgå beträffande lärare vid lantmannaskola
och lanthushållsskola å hälften av det utav Kungl. Maj:t för sådant
fall stadgade avlöningsbeloppet samt i fråga om lärare vid lantbruksskola
å tredjedelen av samma belopp.
Mom. 2. Dyrtidstillägg tillkommer jämväl annan lärare vid statsunderstödd
lantmannaskola och statsunderstödd lanthushållsskola än under
mom. 1 sägs, och beräknas i sådant fall dyrtidstillägget å så stor del
av den till läraren utgående kontanta avlöningen, som av lantbruksstyrelsen,
med hänsyn till efter ingången av augusti månad 1914 till
följd av ökningen i levnadskostnader beviljad avlöningsförhöjning, för
varje fall bestämmes, dock högst å ett belopp, motsvarande hälften av
berörda avlöning.
Riksdagens skrivelse Nr 370.
9
§ 2.
Det belopp, vara dyrtidstillägg av statsmedel enligt § 1 utgår,
benämnes i det följande av denna kungörelse tilläggsunderlag,
§ 3.
1. Dyrtidstillägget utgår i enlighet med vad här nedan närmare
stadgas i visst förhållande till det grundtal, som av Kung].. Maj:t fastställes
att gälla vid beräkning av dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst.
2. Till i § 1 omnämnda befattningshavare utgår dyrtidstillägg
på följande sätt:
a) Till befattningshavare med en familjemedlem, som här nedan
sägs, utgår dyrtidstillägget å den del av tilläggsunderlaget, som för
hel kalendermånad räknat icke överstiger 85 kronor, efter ett procenttal,
som motsvarar grund talet. Överstiger tilläggsunderlaget 85 kronor
i månaden, utgår dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 85 kronor,
på sätt nyss är sagt samt för den del, som överstiger 85 kronor, efter
ett procenttal lika med femtiofem hundradelar av grundtalet. Har
befattningshavare mera än en familjemedlem, ökas den del av tilläggsunderlaget,
för vilken dyrtidstillägget utgår efter ett procenttal motsvarande
grundtalet, med 15 kronor för varje familjemedlem utöver en.
Därest vid beräkningen av det procenttal, som skall motsvara femtiofem
hundradelar av grundtalet, brutet tal uppstår, jämnas procenttalet till
närmast lägre hela tal.
Såsom familjemedlem räknas enligt denna kungörelse hustru och
på grund av försörjningsplikt underhållet barn, som icke uppnatt 16
års ålder. I sådant avseende är förhållandet vid början av det kalenderkvartal,
som omfattar den månad dyrtidstillägget avser, grundläggande
för dyrtidstilläggets beräkning. Härvid tages dock ej hänsyn
till hustru eller barn, som i egenskap av befattningshavare eller pensionär
äger åtnjuta dyrtidstillägg av statsmedel. Barn, vars föräldrar
båda äro såsom befattningshavare berättigade till dyrtidstillägg av statsmedel,
räknas endast till den av föräldrarna, som åtnjuter den högsta
avlöningen, eller, om avlöningarna äro lika, till fadern. Gift kvinnlig
befattningshavare, vilkens man icke är såsom befattningshavare berättigad
till dyrtidstillägg av statsmedel, äger tillgodonjuta dyrtidstillägg
för barn, endast om mannen är på grund av bristande arbetsförmåga
väsentligt urståndsatt att bidraga till familjens underhåll.
Till annan befattningshavare (icke-familjeförsörj are), utgår dyrtidsBihang
till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 368—371. 2
10
Riksdagens skrivelse Nr 370.
tillägg, därest befattningshavaren vid början av det kvartal, som omfattar
den månad dyrtidstillägget avser, uppnått 25 års ålder, med nio
tiondelar och eljest med fyra femtedelar av det belopp, som enligt vad
ovan är stadgat för motsvarande tilläggsunderlag tillkommer befattningshavare
med en familjemedlem.
Uppgår tilläggsunderlaget till mera än 1,250 kronor i månaden,
utgår å den del, som överstiger nämnda belopp, icke i något fall dyrtidstillägg.
b) Därest avlöningen utgår efter lästid, beräknas dyrtidstillägget,
som om tilläggsunderlaget för helt år vore lika fördelat på årets tolv
månader.
§ 4.
Lärare, som är tjänstledig för offentligt uppdrag, äger utan hinder
av sådan ledighet uppbära det dyrtidstillägg, som eljest skolat tillkomma
honom. Till lärare, som har tjänstledighet av annan anledning,
skall utgå dyrtidstillägg, minskat i samma proportion som avlöningen
avkortas under ledigheten.
§ 5.
Där lärare under hela eller någon del av året samtidigt tjänstgör
å två eller flera befattningar, med vilka följer rätt till dyrtidstillägg av
statsmedel, skall med iakttagande av eljest gällande beräkningsgrunder
dyrtidstillägget beräknas å summan av de belopp, å vilka dyrtidstillägg
enligt de i sådant hänseende givna bestämmelser må utgå, dock icke i
något fall å högre belopp än sammanlagt 1,250 kronor för månad.
§ 6.
Dyrtidstillägg av statsmedel utgår icke å gottgörelse för tjänstgöring
utöver den i gällande allmän författning stadgade lärotiden,
liksom ej heller beträffande lärare vid lantmannaskola och lanthushållsskola
å ersättning för bostad och bränsle samt ifråga om lärare vid
lantbruksskola å ersättning för bostad, bränsle och trädgårdsland.
§•7.
Om lärare under året avlidit, innan honom tillkommande dyrtidstillägg
till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till stärbhuset.
Riksdagens skrivelse Nr 370.
11
§ 8.
Vad i denna kungörelse finnes föreskrivet med avseende på lärare
skall, där ej i särskilda fall annorlunda sägs, äga tillämpning på såväl
manliga som kvinnliga lärare.
§ 9.
Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar lantbruksstyrelsen
nödiga tabeller och anvisningar.
§ io.
Dyrtidstillägget utbetalas till lärarpersonalen månadsvis i den
ordning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1921, från och med
vilken dag kungörelsen den 7 september 1920 (nr 600) med allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor
samt lantbruksskolor upphör att gälla.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.