Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg åt vissa lärare vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor samt lantbruksskolor.

1921-06-17 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1921:370, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg åt vissa lärare vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor samt lantbruksskolor.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 370.

Nr 370.

Godkänd av första kammaren den 16 juni 1921.

Godkänd av andra kammaren den 17 juni 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående dyrtidstillägg åt vissa lärare vid

lantmannaskolor och lanthushållsskolor samt lantbruksskolor.

(Jordbruksutskottets''utlåtande nr 80.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 7 januari 1921 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t i

punkt 25 under nionde huvudtiteln föreslagit riksdagen att i avbidan

på den proposition angående dyrtidstillägg till lärare vid lantmannaskolor,

lanthushållsskolor och lantbruksskolor, som Eders Kungl. Maj:t

kunde komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra stat

för år 1922 beräkna ett anslag av 50,000 kronor.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t i den samma dag avlåtna propositionen,

nr 2, med förslag till tilläggsstat för år 1921 i punkt 9 under

nämnda huvudtitel föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition

angående dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaskolor, lanthushållsskolor

och lantbruksskolor, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till

riksdagen, för detta ändamål å tilläggsstat för år 1921 beräkna ett

anslag av 300,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 18 mars

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 370.

1921 avlåten proposition, nr 341, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit

riksdagen att

dels godkänna det vid statsrådsprotokollet fogade förslag till kungörelse

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaskolor

och lanthushållsskolor samt lantbruksskolor;

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda de närmare föreskrifter,

som för tillämpning av dessa allmänna grunder må befinnas

erforderliga;

dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt lärare vid

lantmannaskolor och lanthushållsskolor samt lantbruksskolor anvisa på

tilläggsstat för år 1921 under nionde huvudtiteln ett förslagsanslag av

260,000 kronor;

dels ock förklara, att under år 1922 tillsvidare och intill dess definitivt

beslut fattats rörande de medel, av vilka för sagda år kostnaderna

för ifrågavarande dyrtidstillägg skola bestridas, härför erforderliga

belopp skola utgå av de medel, vilka för beredande av dyrtidstillägg

under år 1922 kunna varda å riksstaten för sagda år särskilt avsatta.

Riksdagen har

dels godkänt det vid denna skrivelse.fogade förslag till kungörelse

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaskolor

och lanthushållsskolor samt lantbruksskolor;

dels medgivit, att Kungl. Maj:t må utfärda de närmare föreskrifter,

som för tillämpning av dessa allmänna grunder må befinnas erforderliga;

dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt lärare vid

lantmannaskolor och lanthushållsskolor samt lantbruksskolor anvisat på

tilläggsstat för år 1921 under nionde huvudtiteln ett förslagsanslag av

260,000 kronor;

dels ock förklarat, att under år 1922 tillsvidare och intill dess

definitivt beslut fattats rörande de medel, av vilka för sagda år kostnaderna

för ifrågavarande dyrtidstillägg skola bestridas, härför erforderliga

belopp skola utgå av de medel, vilka för beredande av dyrtidstillägg

under år 1922 blivit å riksstaten för sagda år särskilt avsatta.

Stockholm den 17 juni 1921.

Med undersåtlig vördnad.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 370.

Förslag

till

kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare rid lantmannaskolor

och lanthushållsskolor samt lantbruksskolor.

§ I
Mom.

1. Föreståndare och lärare med fast anställning vid statsunderstödd

lantmannaskola samt föreståndarinna och lärarinna vid statsunderstödd

lanthushållsskola, vilka betrida full tjänstgöring ävensom

föreståndare och förste lärare vid statsunderstödd lantbruksskola äga,

med nedan angivna begränsningar och undantag, tillsvidare till dess

annorlunda förordnas uppbära dyrtidstillägg av statsmedel å ett belopp,

motsvarande, vad angår lärare vid lantmannaskola och lanthushållsskola,

hälften av den i gällande författning stadgade kontanta minimiavlöningen

och beträffande lärare vid lantbruksskola halva beloppet av

ålderstillägg samt tredjedelen av den övriga minimiavlöningen, dock ej

å värdet av bostad, bränsle och trädgårdsland. Där Kungl. Maj:t funnit

anledning i särskilt fall medgiva undantag från föreskrifterna om minimiavlöning,

skall dyrtidstillägget utgå beträffande lärare vid lantmannaskola

och lanthushållsskola å hälften av det utav Kungl. Maj:t för sådant

fall stadgade avlöningsbeloppet samt i fråga om lärare vid lantbruksskola

å tredjedelen av samma belopp.

Mom. 2. Dyrtidstillägg tillkommer jämväl annan lärare vid statsunderstödd

lantmannaskola och statsunderstödd lanthushållsskola än under

mom. 1 sägs, och beräknas i sådant fall dyrtidstillägget å så stor del

av den till läraren utgående kontanta avlöningen, som av lantbruksstyrelsen,

med hänsyn till efter ingången av augusti månad 1914 till

följd av ökningen i levnadskostnader beviljad avlöningsförhöjning, för

varje fall bestämmes, dock högst å ett belopp, motsvarande hälften av

berörda avlöning.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 370.

9

§ 2.

Det belopp, vara dyrtidstillägg av statsmedel enligt § 1 utgår,

benämnes i det följande av denna kungörelse tilläggsunderlag,

§ 3.

1. Dyrtidstillägget utgår i enlighet med vad här nedan närmare

stadgas i visst förhållande till det grundtal, som av Kung].. Maj:t fastställes

att gälla vid beräkning av dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst.

2. Till i § 1 omnämnda befattningshavare utgår dyrtidstillägg

på följande sätt:

a) Till befattningshavare med en familjemedlem, som här nedan

sägs, utgår dyrtidstillägget å den del av tilläggsunderlaget, som för

hel kalendermånad räknat icke överstiger 85 kronor, efter ett procenttal,

som motsvarar grund talet. Överstiger tilläggsunderlaget 85 kronor

i månaden, utgår dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 85 kronor,

på sätt nyss är sagt samt för den del, som överstiger 85 kronor, efter

ett procenttal lika med femtiofem hundradelar av grundtalet. Har

befattningshavare mera än en familjemedlem, ökas den del av tilläggsunderlaget,

för vilken dyrtidstillägget utgår efter ett procenttal motsvarande

grundtalet, med 15 kronor för varje familjemedlem utöver en.

Därest vid beräkningen av det procenttal, som skall motsvara femtiofem

hundradelar av grundtalet, brutet tal uppstår, jämnas procenttalet till

närmast lägre hela tal.

Såsom familjemedlem räknas enligt denna kungörelse hustru och

på grund av försörjningsplikt underhållet barn, som icke uppnatt 16

års ålder. I sådant avseende är förhållandet vid början av det kalenderkvartal,

som omfattar den månad dyrtidstillägget avser, grundläggande

för dyrtidstilläggets beräkning. Härvid tages dock ej hänsyn

till hustru eller barn, som i egenskap av befattningshavare eller pensionär

äger åtnjuta dyrtidstillägg av statsmedel. Barn, vars föräldrar

båda äro såsom befattningshavare berättigade till dyrtidstillägg av statsmedel,

räknas endast till den av föräldrarna, som åtnjuter den högsta

avlöningen, eller, om avlöningarna äro lika, till fadern. Gift kvinnlig

befattningshavare, vilkens man icke är såsom befattningshavare berättigad

till dyrtidstillägg av statsmedel, äger tillgodonjuta dyrtidstillägg

för barn, endast om mannen är på grund av bristande arbetsförmåga

väsentligt urståndsatt att bidraga till familjens underhåll.

Till annan befattningshavare (icke-familjeförsörj are), utgår dyrtidsBihang

till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 368—371. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 370.

tillägg, därest befattningshavaren vid början av det kvartal, som omfattar

den månad dyrtidstillägget avser, uppnått 25 års ålder, med nio

tiondelar och eljest med fyra femtedelar av det belopp, som enligt vad

ovan är stadgat för motsvarande tilläggsunderlag tillkommer befattningshavare

med en familjemedlem.

Uppgår tilläggsunderlaget till mera än 1,250 kronor i månaden,

utgår å den del, som överstiger nämnda belopp, icke i något fall dyrtidstillägg.

b) Därest avlöningen utgår efter lästid, beräknas dyrtidstillägget,

som om tilläggsunderlaget för helt år vore lika fördelat på årets tolv

månader.

§ 4.

Lärare, som är tjänstledig för offentligt uppdrag, äger utan hinder

av sådan ledighet uppbära det dyrtidstillägg, som eljest skolat tillkomma

honom. Till lärare, som har tjänstledighet av annan anledning,

skall utgå dyrtidstillägg, minskat i samma proportion som avlöningen

avkortas under ledigheten.

§ 5.

Där lärare under hela eller någon del av året samtidigt tjänstgör

å två eller flera befattningar, med vilka följer rätt till dyrtidstillägg av

statsmedel, skall med iakttagande av eljest gällande beräkningsgrunder

dyrtidstillägget beräknas å summan av de belopp, å vilka dyrtidstillägg

enligt de i sådant hänseende givna bestämmelser må utgå, dock icke i

något fall å högre belopp än sammanlagt 1,250 kronor för månad.

§ 6.

Dyrtidstillägg av statsmedel utgår icke å gottgörelse för tjänstgöring

utöver den i gällande allmän författning stadgade lärotiden,

liksom ej heller beträffande lärare vid lantmannaskola och lanthushållsskola

å ersättning för bostad och bränsle samt ifråga om lärare vid

lantbruksskola å ersättning för bostad, bränsle och trädgårdsland.

§•7.

Om lärare under året avlidit, innan honom tillkommande dyrtidstillägg

till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till stärbhuset.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 370.

11

§ 8.

Vad i denna kungörelse finnes föreskrivet med avseende på lärare

skall, där ej i särskilda fall annorlunda sägs, äga tillämpning på såväl

manliga som kvinnliga lärare.

§ 9.

Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar lantbruksstyrelsen

nödiga tabeller och anvisningar.

§ io.

Dyrtidstillägget utbetalas till lärarpersonalen månadsvis i den

ordning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1921, från och med

vilken dag kungörelsen den 7 september 1920 (nr 600) med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor

samt lantbruksskolor upphör att gälla.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.