Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst dels ock Kungl. Maj:ts proposition angående kostnaderna för sådant dyrtidstillägg m. m.
1921-06-20 · 21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1921:373, Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst dels ock Kungl. Maj:ts proposition angående kostnaderna för sådant dyrtidstillägg m. m.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 373.
1
Nr 373.
Godkänd av första kammaren den 20 juni 1921.
Godkänd av andra kammaren den 20 juni 1921.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till kungörelse med allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst dels ock Kungl. Maj:ts proposition angående
kostnaderna för sådant dyrtidstillägg m. m.
(Statsutskottets utlåtande nr 205 och memorial nr 236.)
Till Konungen.
Sedan Eders Kungl. Maj:t dels i den till riksdagen den 7 januari 1921
avlåtna propositionen, nr 2, med förslag till tilläggsstat för år 1921 föreslagit
riksdagen att, i avvaktan på proposition angående dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst, för ändamålet beräkna erforderliga
anslag under de särskilda huvudtitlarna, dels ock i den samma dag avlåtna
statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att för år 1922 beräkna
särskild avsättning för dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare m. fl.,
har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 18 mars 1921 avlåten
proposition (nr 326), under åberopande av propositionen bifogat utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att godkänna propositionen bilagt förslag till kungörelse med
allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
av följande lydelse:
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 373.
1
2
Riksdagens skrivelse Nr 373.
Förslag
till
Kungörelse
med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.
Härigenom förordnas som följer:
§ L
Mom. 1. Befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning blivit
av Konung och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av
riksdagen prövade grunder, äga, där ej bestämmelser i annan ordning
äro eller varda meddelade, med nedan i denna författning angivna begränsningar
och undantag uppbära dyrtidstillägg å följande i avlöningen
ingående slag av kontanta förmåner, nämligen:
lön och lönetillägg;
tj änstgöringspenningar;
ortstillägg, dyrortstillägg och kallortstillägg;
arvode;
ålderstillägg och därmed jämförlig avlöningsförhöjning;
extra avlöningstillägg;
extra lönetillägg;
provisoriskt avlöningstillägg;
tillfällig löneförbättring;
tillfälligt lönetillägg;
ersättning för bostad, bränsle, lyse, inkvartering och beklädnad;
inkvarterings- och servisbidrag;
lönetillägg för tjänstehästar;
dagavlöning och'' dagavlöningstillägg vid armén och marinen samt
portionsersättning för underofficerare vid flottan, beräknad efter 62 öre
per dag;
tillfällig förhöjning i dagavlöning för visst manskap vid armén
och marinen;
Riksdagens skrivelse Nr 373.
3
häradsskrivares och landsfiskals förvaltningsbidrag;
uppmuntringspenningar och tillfällig arvodesförhöjning för lotsar,
kvarstående på gammal stat;
docentstipendium vid statens högskolor;
tantiem till överdirektör vid statens vattenfallsverk och kraftverksdirektör
enligt 5 § 2 mom., vikariatsersättning enligt 20 § samt gottgörelse
till lokomotivförare, som bestrider tjänst såsom lokomotivmästare,
enligt 38 § 2 mom. i avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän
vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk
(nr 343);
vikariatsersättuing enligt 19 § i avlöningsreglementet den 22 juni
1920 för tjänstemän vid domänverket (nr 493);
vikariatsersättning enligt 19 § i avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den
civila statsförvaltningen; samt
vikariatsersättning enligt 16 § i avlöningsreglementet för officerare
och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat
m. fl. vid armén och marinen.
Mom. 2. Åtnjuter befattningshavare, som i mom. 1 omförmäles,
i och för tjänsten efter vederbörande myndighets bestämmande beklädnadsersättniug
eller annan kontant ersättning, må jämväl å sådan ersättning
dyrtidstillägg utgå, om och i den mån myndigheten, med hänsyn
särskilt till efter ingången av augusti månad 1914 till följd av stegringen
i levnadskostnaderna beviljad förhöjning av ersättningen, prövar
sådant av omständigheterna påkallat.
Detsamma skall gälla i fråga om arvode till stenograf enligt 36 §,
till föreståndare för växeltelefonstation jämlikt 37 §, till tågdirigent
enligt 38 § 1 mom. samt i fråga om ersättning för beredskapstjänst
enligt 38 § 3 mom. i ovannämnda avlöningsreglemente den 19 juni 1919
för tjänstemän vid postverket m. fl. ävensom i fråga om arvode till
stenograf jämlikt 28 § i avlöningsreglementet den 22 juni 1920 för
tjänstemän vid domänverket.
Mom. 3. Dyrtidstillägg utgår icke å det särskilda belopp, som
enligt medgivande av 1921 års riksdag vid ingången av januari månad 1922
utbetalas till statsrådsledamöter samt till tjänstemän, å vilka avlöningsreglementet
för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra
verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, eller avlöningsreglementet
för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare
på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen äger tillämpning.
4
Riksdagens skrivelse Nr 373.
I 2-
Dyrtidstillägget utgår, i enlighet med vad i §§ 3 och 4 närmare
stadgas, i visst förhållande till ett grundtal, som av Kungl. Maj:t fastställes.
Grundtalet bestämmes sålunda, att sedan, med ledning av genom
socialstyrelsens försorg verkställda beräkningar rörande den efter ingången
av augusti månad 1914 inträdda ökningen i levnadskostnader,
av Kungl. Maj:t fastställts det tal, som skall anses motsvara levnadskostnadsökningen,
nämnda tal minskas med en tiondel, varvid, för den
händelse brutet tal uppstår, detsamma jämnas till närmast lägre hela tal.
Allt efter som inträffade förändringar i levnadskostnadernas allmänna
läge därtill giva anledning, fastställer Kungl. Maj:t, med ledning
av de av socialstyrelsen senast verkställda beräkningar rörande ökningen
i levnadskostnader, nytt grundtal att äga tillämpning från och med den
månad, under vilken Kungl. Maj:ts beslut kungjorts, till den månad,
under vilken Kungl. Maj:t må komma att på grund av ånyo inträdd
förändring fastställa annat grundtal.
Närmare föreskrifter angående de beräkningar rörande ökningen
av levnadskostnader, som skola av socialstyrelsen verkställas, meddelas
av Kungl. Maj:t.
§ 3.
Där annorlunda icke är i § 4 av denna kungörelse eller eljest i
särskild ordning stadgat, utgår dyrtidstillägget, räknat efter den för
månad uppburna avlöningen, på följande sätt.
Till befattningshavare med en familjemedlem, som här nedan sägs,
utgår å avlöningsförmåner, som icke överstiga 85 kronor i månaden,
dyrtidstillägget efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet. Överstiger
avlöningen 85 kronor men icke 1,250 kronor i månaden, utgår
dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 85 kronor, på sätt nyss är
sagt, samt för den del, som överstiger 85 kronor, efter ett procenttal
lika med femtiofem hundradelar av grundtalet. Har befattningshavaren
mera än en familjemedlem, ökas den del av månadsavlöningen, för vilken
dyrtidstillägget utgår efter ett procenttal motsvarande grundtalet, med 15
kronor för varje familjemedlem utöver en. Därest vid beräkningen av det
procenttal, som skall motsvara femtiofem hundradelar av grundtalet,
brutet tal uppstår, jämnas procenttalet till närmast lägre hela tal.
Såsom familjemedlem räknas hustru och på grund av försörjningsplikt
underhållet barn, som icke uppnått 16 års ålder. I sådant avseende
Riksdagens skrivelse Nr 373.
5
är förhållandet vid början av det kalenderkvartal, som omfattar den
månad dyrtidstillägget avser, grundläggande för dyrtidstilläggets beräkning.
Härvid tages dock ej hänsyn till hustru eller barn, som i
egenskap av befattningshavare i statens tjänst eller innehavare av lärarbefattning
vid annan läroanstalt än statens eller såsom pensionär äger
åtnjuta dyrtidstillägg av statsmedel. Barn, vars föräldrar båda äro såsom
befattningshavare i statens tjänst eller innehavare av lärarbefattning som
nyss sagts berättigade till dyrtidstillägg av statsmedel, räknas endast
till den av föräldrarna, som åtnjuter den högsta avlöningen, eller, om
avlöningarna äro lika, till fadern. Grift kvinnlig befattningshavare, vilkens
man icke såsom befattningshavare i statens tjänst eller innehavare av
lärarbefattning vid annan läroanstalt än statens är berättigad till dyrtidstillägg
av statsmedel, äger tillgodonjuta dyrtidstillägg för barn endast
om mannen är på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt urståndsatt
att bidraga till familjens underhåll.
Till annan befattningshavare (icke-familjeförsörjare) utgår dyrtidstillägg,
därest befattningshavaren vid början av det kvartal, som
omfattar den månad dyrtidstillägget avser, uppnått 25 års ålder, med
nio tiondelar och eljest med fyra femtedelar av det belopp, som, enligt
vad ovan är stadgat, för motsvarande avlöning tillkommer befattningshavare
med en, familjemedlem.
Uppgår avlöningen till mera än 1,250 kronor i månaden, utgår å
den del, som överstiger nämnda belopp, icke dyrtidstillägg.
Dyrtidstillägg utgår ej å i avlöningen ingående öretal, som överstiger
fullt krontal.
§ 4.
Mom 1. Till befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens
järnvägar och statens vattenfallsverk, vilka åtnjuta lön eller arvode
enligt avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid nämnda
verk, till befattningshavare vid domänverket, vilka åtnjuta lön eller
arvode enligt avlöningsreglementet den 22 juni 1920 för tjänstemän vid
domänverket, så ock till befattningshavare, vilka åtnjuta lön eller arvode
enligt avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, eller enligt
avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt civilmilitära
beställningshavare på aktiv stat in. fl. vid armén och marinen,
skall dyrtidstillägg utgå i enlighet med föreskrifterna i § 3, dock med
iakttagande därav,
6
Riksdagens skrivelse Nr 373.
att dyrtidstillägg utgår endast å 85 procent av de sammanlagda
avlöningsförmåner, på vilka sådant tillägg må beräknas, dock högst å
ett belopp av 1,250 kronor för månad, samt
att det grundtal, som Kung]. Maj:t jämlikt § 2 bestämmer, skall
i varje särskilt fall minskas med 16.
Vad nu är sagt skall jämväl äga tillämpning å sådana i avlöningsreglementena
för befattningshavare vid statsdepartement m. H. samt
för officerare och underofficerare m. fl. avsedda icke-ordinarie befattningshavare,
till vilka arvode utgår med i vederbörande stater angivna belopp.
Mom. 2. Därest för befattningshavare, som i mom. 1 avses, löneinkomsten
jämte dyrtidstillägg enligt samma mom. understiger vad som
skulle utgjort befattningshavarens löneinkomst närmast före övergången
till den nya lönestaten jämte dyrtidstillägg enligt bestämmelserna i § 3,
äger befattningshavaren åtnjuta gottgörelse härför i form av personligt
dyrtidstillägg.
Sådant personligt dyrtidstillägg må av befattningshavaren tillgodonjutas
allenast i den mån han icke genom avlöningsförhöjning, vare
sig i samma tjänst eller efter förflyttning till annan befattning, erhåller
en löneinkomst, som jämte dyrtidstillägg enligt mom. 1 uppgår till
den inkomst, han vid motsvarande tidpunkt skolat åtnjuta, om han då
kvarstått med den avlöning, han innehaft närmast före övergången till
den nya lönestaten, och därå uppburit dyrtidstillägg enligt bestämmelserna
i § 3. ;
Med löneinkomst enligt detta mom. förstås i varje särskilt fall
de sammanlagda avlöningsförmåner, vilka i av Kungl. Maj:t utfärdade
övergångsbestämmelser till den nya lönestaten medräknas för bedömande
av huruvida befattningshavaren lidit avlöningsminskning genom övergång
till den nya lönestaten, ävensom i förekommande fall personligt
lönetillägg, som uppbäres på grund av sagda övergångsbestämmelser.
§ 5.
Därest befattningshavare vid telegrafverket kvarstår å gammal stat
och förty äger åtnjuta dyrtidstillägg enligt bestämmelserna i § 3, skall
dyrtidstillägget utgå, förutom å sådana kontanta avlöningsförmåner, som
angivas i § 1, jämväl i förekommande fäll å uppbördsprovision vid telegrafverket,
beräknad efter den nästföregående år utgående provision,
dock högst å så stort belopp, som svarar mot de tjänstgöringspenuingar,
vederbörande befattningshavare skolat uppbära, om han i enlighet med
härför i näst förut gällande avlöningsreglemente givna bestämmelser
hänförts till den mot hans lön svarande avlöningsklassen i avlönings
-
Riksdagens skrivelse Nr 373.
7
skalan för icke provisionsavlönade befattningshavare, samt lägst å stadgat
minimibelopp av uppbördsprovisionen.
§ 6.
Dyrtidstillägg beräknas endast å avlöningsförmåner, som utgå av
statsmedel. Där avlöning bestrides dels av statsmedel och dels av andra
medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del därav, som utgår av
statsmedel; dock att dels dyrtidstillägg åt befattningshavare vid universiteten,
de allmänna läroverken och navigationsskolorna samt till lantbruksakademiens
sekreterare beräknas å hela det belopp, vartill i § 1
angivna avlöningsförmåner författningsenligt uppgå, utan avseende
därå, att till bestridande av nämnda institutioners utgifter användas
jämväl andra medel än statsmedel, dels beträffande biträdande lärare vid
musikaliska akademien, till vilkens avlönande akademien lämnar tillskott
av egna medel, dyrtidstillägg beräknas jämväl å sådant tillskott, i den
mån ersättningen icke utgår efter högre belopp för undervisningstimme
i veckan än som tillkommer ordinarie lärare vid akademien, dels och
till vikarie för häradshövding samt till andre notarie i domsaga och
vikarie för andre notarie dyrtidstillägg bestrides av statsmedel även å
den del av utgående arvode, som gottgöres statsverket genom avdrag å
häradshövdingens avlöningsmedel, skolande därvid till vikarie för häradshövding
med förordnande enligt 34 § domsagostadgan eller därmed likställt
förordnande dyrtidstillägg utgå å en antagen inkomst av 9,000
kronor om året.
Till häradshövding utgår dyrtidstillägg å en antagen inkomst av
11,500 kronor om året.
I fråga om notarie vid domkapitel likställes med de avlöningsförmåner,
varå dyrtidstillägg enligt § 1 mom. 1 skall utgå, så stör del av
vederbörandes övriga inkomster i tjänsten, att det belopp, varå dyrtidstillägg
beräknas, uppgår till 2,500 kronor utöver enligt stat utgående
avlöningsförmåner.
Dyrtidstillägg beräknas även å författningsenligt utgående inkvarterings-
och servisbidrag, som gäldas av andra medel än statsmedel.
Befattningshavare vid allmänt läroverk och vid högre lärarinneseminariet
åtnjuta dock icke dyrtidstillägg å hyresersättning.
§ 7.
Befattningshavare, som är tjänstledig för offentligt uppdrag eller
för sjukdom eller som åtnjuter ferier, semester eller därmed jämförlig
8
Riksdagens skrivelse Nr 373.
tjänstledighet, äger utan hinder av sådan ledighet uppbära det dyrtidstillägg,
som eljest skolat tillkomma honom.
§ 8.
Till befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning till siffran
bestämts av Kungl. Maj:t, utbetalas dyrtidstillägg under iakttagande i
tillämpliga delar av ovan meddelade bestämmelser.
§ 9‘
Till innehavare av sådan befattning i statens tjänst, för vilken avlöningen
icke till siffran bestämts av Konung och riksdag eller av Kungl.
Maj:t och ej heller utgår efter av riksdagen prövade grunder, skall den
myndighet, som äger bestämma avlöningen, lämna dyrtidstillägg, om
och i den mån sådant finnes påkallat, därvid ovan meddelade bestämmelser
skola äga motsvarande tillämpning, med iakttagande dels att hänsyn
skall tagas till den höjning av avlöningen, som i anledning av den
efter ingången av augusti månad 1914 inträdda ökningen i levnadskostnader
må hava ägt rum, så att i dylikt fall avlöningen jämte
dyrtidstillägg må uppgå till högst det belopp, som föranledes av
sagda levnadskostnadsökning, dels ock att i intet fall till sådana icke
ordinarie befattningshavare, som för sitt arbete i statens tjäust åtnjuta
så kallade gratifikationer eller flitpenningar, dyrtidstillägg må
utgå med mera än hälften av vad dyrtidstillägg å dem tilldelade
belopp enligt berörda bestämmelser skolat utgöra.
§ io.
För befattningshavare, som av statens medel åtnjuter lön eller
arvode för två eller flera befattningar, beräknas dyrtidstillägget å de
sammanlagda avlöningsförmånerna och utbetalas vid den befattning, som
medför högsta avlöningen, eller, därest avlöningarna äro lika, vid den
befattning, till vilken han först blivit befordrad.
§ n.
Med befattningshavare i statens tjänst likställas i avseende å rätt
till dyrtidstillägg befattningshavare vid flottans pensionskassa och vid
statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl., indelt manskap
vid krigsmakten, reservofficersaspiranter vid flottan, reservmarinintendentsaspiranter
samt den vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
anställde s. k. Hjertbergska antikvarien.
Riksdagens skrivelse Nr 373.
9
§ 12-
Från åtnjutande av dyrtidstillägg undantagas:
l:o) arbetarpersonalen vid telegrafverkets linjedistrikt och vid telegrafverkets
verkstad,
2:o) arbetarpersonalen vid statens järnvägars byggnadsarbeten för nya
linjer, dubbelspårsanläggningar och därmed jämförliga företag, samt
3:o) arbetarpersonalen vid statens vatten falls verk.
§ 13-
Om befattningshavare under året avlidit, innan honom tillkommande
dyrtidstillägg till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan
till stärbhuset.
§ 14.
Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t
nödiga tabeller.
§ 15-
Dyrtidstillägget utbetalas månadsvis i den ordning, som av Kungl.
Maj:t bestämmes.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1921, från och med
vilken dag kungörelserna den 30 juni 1920 med allmänna grunder för
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst (nr 364), den 30 juni
1*920 med särskilda grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid
postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vatten falls verk
(nr 381) och den 25 september 1920 med särskilda grunder för dyrtidstillägg
åt befattningshavare vid domänverket (nr 637) upphöra att gälla.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:tien den 20 maj 1921 dagtecknad
proposition, nr 363, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för sagda dag, föreslagit riksdagen
A) i avseende å dyrtidstillägg för år 1921 till befattningshavare
i statens tjänst
dels medgiva, att till befattningshavare vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar,, statens vattenfallsverk, statens domäner, flottans
pensionskassa samt statens anstalt för pensionering av folkskollärare
m. fl. dyrtidstillägg må utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens
omkostnader i övrigt bestridas;
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 saml. Nr 373. 2
10
Riksdagens skrivelse Nr 373.
dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid nedannämnda verk och institutioner å tilläggsstat för
år 1921 anvisa
under sjunde huvudtiteln:
för mynt- och justerings verket ett reservationsanslag å 120,000
kronor, att av inkomst av myntning och justering direkt utgå;
för bank- och fondinspektionen ett förslagsanslag å 80,000 kronor,
att utgå i första hand av bidrag till bankinspektionen och av bidrag
till fondinspektionen;
för postsparbanken ett förslagsanslag å 450,000 kronor, att utgå
i första hand av inkomster av postsparbanksrörelsen;
för kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående skattefri
sprit m. m. ett reservationsanslag å 50,000 kronor, att av denatureringsavgifter
direkt utgå;
under åttonde huvudtiteln:
för statens biograf byrå ett reservationsanslag å 27,000 kronor, att
av avgifter för granskning av biograf bilder direkt utgå;
under nionde huvudtiteln:
för statens reproduktionsanstalt ett förslagsanslag å 18,000 kronor,
att utgå i första hand av inkomster av statens reproduktionsanstalt;
under tionde huvudtiteln:
för patent- och registreringsverket ett reservationsanslag å 600,000
kronor, att av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters medel
direkt utgå;
för försäkringsinspektionen ett reservationsanslag å 60,000 kronor,
att av bidrag till försäkringsinspektionen direkt utgå;
dels till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid verk och institutioner, som icke här ovan särskilt angivits,
å tilläggsstat för år 1921 såsom förslagsanslag anvisa
under
andra huvudtiteln ........
..... kronor
6,500,000
»
tredje » ........
»
1,350,000
fjärde » ........
))
43,500,000
»
femte » ........
16,000,000
sjätte » ........
»
700,000
T>
sjunde » ........
»
11,500,000
»
åttonde » ........
»
15,000,000
»
nionde » ........
))
3,500,000
tionde » ........
3,000,000
Riksdagens skrivelse Nr 373.
11
B) i avseende å dyrtidstillägg för år 1921 till f. d. befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer å tilläggsstat för år 1921
under elfte huvudtiteln såsom förslagsanslag anvisa
dels till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens
tjänst m. fl. pensionärer ett belopp av 13,700,000 kronor;
dels och till dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare ett
belopp av 4,700,000 kronor;
C) i avseende å dyrtidstillägg för år 1921 till pensionsberättigade
änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst med flera å tillläggsstat
för år 1921 under elfte huvudtiteln såsom förslagsanslag anvisa
dels till dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter
civila befattningshavare i statens tjänst med flera ett belopp av 5,300,000
kronor,
dels ock till dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn
efter militära befattningshavare ett belopp av 1,140,000 kronor; samt
D) i avseende å dyrtidstillägg för år 1922
ej mindre till bestridande av kostnaderna för dylik förmån åt statens
befattningshavare och pensionärer med flera vid sidan av huvudtitlarna
såsom avsättning å 1922 års riksstat anvisa ett förslagsanslag,
högst, 140,000,000 kronor;
än även förklara, att under år 1922 tills vidare och intill dess
definitivt beslut fattats rörande de medel, av vilka för sagda år kostnaderna
för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst med flera
skola bestridas, härför erforderliga belopp skola utgå
beträffande befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens
järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner, flottans pensionskassa,
statens anstalt för pensionering av folkskollärare med flera, myntoch
justeringsverket, bank- och fondinspektionen, postsparbanken, kontrollstyrelsens
avdelning för ärenden angående skattefri sprit m. m.,
statens biografbyrå, statens reproduktionsanstalt, patent- och registreringsverket
samt försäkringsinspektionen av de medel, av vilka verkets
eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas, samt
beträffande befattningshavare vid övriga verk och institutioner,
f. d. befattningshavare i statens tjänst med flera pensionärer samt änkor
och barn efter befattningshavare i statens tjänst med flera av de medel,
vilka för beredande av dyrtidstillägg under år 1922 kunna varda å riksstaten
för sagda år särskilt avsatta.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen
l:o) godkänt denna skrivelse bilagt förslag till kungörelse med
allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
12
Riksdagens skrivelse Nr 373.
(bilaga A), med undantag dock i vad angår dels de under jordbruksdepartementet
hörande befattningshavare, dels ock befattningshavare vid
flottans pensionskassa och statens anstalt för pensionering av folkskollärare
m. fl.;
2:o) i avseende å dyrtid stillägg för år 1921 till befattningshavare
i statens tjänst
dels medgivit, att till befattningshavare vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk dyrtidstillägg må
utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader i
övrigt bestridas;
dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid nedannämnda verk och institutioner å tilläggsstat för
år 1921 anvisat
under sjunde huvudtiteln:
för mynt- och justeringsverket ett reservationsanslag å 120,000
kronor, att av inkomst av myntning och justering direkt utgå;
för bank- och fondinspektionen ett förslagsanslag å 80,000 kronor,
att utgå i första hand av bidrag till bankinspektionen och av bidrag
till fondinspektionen;
för postsparbanken ett förslagsanslag å 450,000 kronor, att utgå
i första hand av inkomster av postsparbanksrörelsen;
för kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående skattefri
sprit m. m. ett reservationsanslag å 50,000 kronor, att av denatureringsavgifter
direkt utgå;
under åttonde huvudtiteln:
för statens biografbyrå ett reservationsanslag å 27,000 kronor,
att av avgifter för granskning av biografbilder direkt utgå;
under tionde huvudtiteln:
för patent- och registreringsverket ett reservationsanslag å 600,000
kronor, att av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters medel
direkt utgå;
för försäkringsinspektionen ett reservationsanslag å 60,000 kronor,
att av bidrag till försäkringsinspektionen direkt utgå;
dels till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid verk och institutioner, som icke här ovan särskilt angivits,
å tilläggsstat för år 1921 såsom förslagsanslag anvisat
Riksdagens skrivelse Nr 373.
13
under andra huvudtiteln
... . kronor 6,500,000
» tredje 3>
» fjärde )>
» femte »
3> sjätte »
» sjunde 3>
x> åttonde »
d tionde »
3) 1,350,000
» 43,500,000
» 16,000,000
3) 700,000
11,500,000
3> 15,000,000
3> 3,000,000
3:o) i avseende å dyrtidstillägg för år 1922
dels till bestridande av kostnaderna för dylik förmån åt statens befattningshavare
och pensionärer m. fl. vid sidan av huvudtitlarna såsom
avsättning å 1922 års riksstat anvisat ett förslagsanslag, högst, 132,000,000
kronor;
dels förklarat,’ att under år 1922 tillsvidare och intill dess definitivt
beslut fattats rörande de medel, av vilka för sagda år kostnaderna för
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. skola bestridas,
härför erforderliga belopp skola utgå
beträffande befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens
järnvägar, statens vattenfallsverk, mynt- och justeringsverket, bank- och
fondinspektionen, postsparbanken, kontrollstyrelsens avdelning för ärenden
angående skattefri sprit m. m., statens biografbyrå, patent- och registreringsverket
samt försäkringsinspektionen av de medel, av vilka verkets
eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas, samt
beträffande befattningshavare vid övriga verk och institutioner av
det under 3:o) här ovan omförmälda anslag å 132,000,000 kronor.
Stockholm den 20 juni 1921.
Med undersåtlig vördnad.
14
Riksdagens skrivelse Nr 373.
Bilaga A.
Förslag
till
Kungörelse
med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.
Härigenom förordnas som följer:
§ I
Mom.
1. Befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning blivit
av Konung och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av
riksdagen prövade grunder, äga, där ej bestämmelser i annan ordning
äro eller varda meddelade, med nedan i denna författning angivna begränsningar
och undantag uppbära dyrtidstillägg å följande i avlöningen
ingående slag av kontanta förmåner, nämligen:
lön och lönetillägg;
tjänstgöringspenningar;
ortstillägg, dyrortstillägg och kallortstillägg;
arvode;
ålderstillägg och därmed jämförlig avlöningsförhöjning;
extra avlöningstillägg;
extra lönetillägg;
provisoriskt avlöningstillägg;
tillfällig löneförbättring;
tillfälligt lönetillägg;
ersättning för bostad, bränsle, lyse, inkvartering och beklädnad;
inkvarterings- och servisbidrag;
lönetillägg för tjänstehästar;
dagavlöning och dagavlöningstillägg vid armén och marinen samt
portionsersättning för underofficerare vid flottan, beräknad efter 62 öre
per dag;
tillfällig förhöjning i dagavlöning för visst manskap vid armén
och marinen;
Riksdagens skrivelse Nr 373.
15
häradsskrivares och landsfiskals förvaltningsbidrag;
uppmuntringspenningar och tillfällig arvodesförhöjning för lotsar,
kvarstående på gammal stat;
docentstipendium vid statens högskolor;
tantiem till överdirektör vid statens vattenfallsverk och kraftverksdirektör
enligt 5 § 2 mom., vikariatsersättning enligt 20 § samt gottgörelse
till lokomotivförare, som bestrider tjänst såsom lokomotivmästare,
enligt 38 § 2 mom. i avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän
vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk
(nr 343);
vikariatsersättning enligt 3 9 § i avlöningsreglementet den 22 juni
1920 för tjänstemän vid domänverket (nr 493);
vikariatsersättning enligt 19 § i avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den
civila statsförvaltningen; samt
vikariatsersättning enligt 16 § i avlöningsreglementet för officerare
och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat
m. fl. vid armén och marinen.
Mom. 2. Åtnjuter befattningshavare, som i mom. 1 omförmäles,
i och för tjänsten efter vederbörande myndighets bestämmande beklädnadsersättning
eller annan kontant ersättning, må jämväl å sådan ersättning
dyrtidstillägg utgå, om och i den mån myndigheten, med hänsyn
särskilt till efter ingången av augusti månad 1914 till följd av stegringen
i levnadskostnaderna beviljad förhöjning av ersättningen, prövar
sådant av omständigheterna påkallat.
Detsamma skall gälla i fråga om arvode till stenograf enligt 36 §,
till föreståndare för växeltelefonstation jämlikt 37 §, till tågdirigent
enligt 38 § 1 mom. samt i fråga om ersättning för beredskapstjänst
enligt 38 § 3 mom. i ovannämnda avlöningsreglemente den 19 juni
1919 för tjänstemän vid postverket m. fl. ävensom i fråga om arvode
till stenograf jämlikt 28 § i avlöningsreglementet den 22 juni 1920 för
tjänstemän vid domänverket.
Mom. 3. Dyrtidstillägg utgår icke å det särskilda belopp, som
enligt medgivande av 1921 års riksdag vid ingången av januari månad
1922 utbetalas till statsrådsledamöter samt till tjänstemän, å vilka avlöningsreglementet
för befattningshavare vid statsdepartement och vissa
andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, eller avlöningsreglementet
för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare
på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen äger tillämpning.
16
Riksdagens skrivelse Nr 373.
§ 2.
Dyrtidstillägget utgår, i enlighet med vad i §§ 3 och 4 närmare
stadgas, i visst förhållande till ett grundtal, som av Kungl. Maj:t fastställes.
Grundtalet bestämmes sålunda, att sedan, med ledning av genom
socialstyrelsens försorg verkställda beräkningar rörande den efter ingången
av augusti månad 1914 inträdda ökningen i levnadskostnader,
av Kungl. Maj:t fastställts det tal, som skall anses motsvara levnadskostnadsökningen,
nämnda tal minskas med en tiondel, varvid, för den
händelse brutet tal uppstår, detsamma jämnas till närmast lägre hela tal.
Allt efter som inträffade förändringar i levnadskostnadernas allmänna
läge därtill giva anledning, fastställer Kungl. Maj:t, med ledning
av de av socialstyrelsen senast verkställda beräkningar rörande ökningen
i levnadskostnader, nytt grundtal att äga tillämpning från och med den
månad, under vilken Kungl. Maj:ts beslut kungjorts, till den månad,
under vilken Kungl. Maj:t må komma att på grund av ånyo inträdd
förändring fastställa annat grundtal.
Närmare föreskrifter angående de beräkningar rörande ökningen
av levnadskostnader, som skola av socialstyrelsen verkställas, meddelas
av Kungl. Maj:t.
§ 3.
Där annorlunda icke är i § 4 av denna kungörelse eller eljest i
särskild ordning stadgat, utgår dyrtidstillägget, räknat efter den för
månad uppburna avlöningen, på följande sätt.
Till befattningshavare med en familjemedlem, som här nedan sägs,
utgår å avlöningsförmåner, som icke överstiga 85 kronor i månaden,
dyrtidstillägget efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet, överstiger
avlöningen 85 kronor men icke 1,250 kronor i månaden utgår
dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 85 kronor, på sätt nyss är
sagt, samt för den del, som överstiger 85 kronor, efter ett procenttal
lika med femtiofem hundradelar av grundtalet. Har befattningshavaren
mera än en familjemedlem, ökas den del av månadsavlöningen, för vilken
dyrtidstillägget utgår efter ett procenttal motsvarande grundtalet, med 15
kronor för varje familjemedlem utöver en. Därest vid beräkningen av det
procenttal, som skall motsvara femtiofem hundradelar av grundtalet,
brutet tal uppstår, jämnas procenttalet till närmast lägre hela tal.
Såsom familjemedlem räknas hustru och på grund av försörjningsplikt
underhållet barn, som icke uppnått 16 års ålder. I sådant avseende
Riksdagens skrivelse Nr 373.
17
är förhållandet vid början av det kalenderkvartal, som omfattar den
månad dvrtidstillägget avser, grundläggande för dyrtidstilläggets beräkning.
Härvid tages dock ej hänsyn till hustru eller barn, som i
egenskap av befattningshavare i statens tjänst eller innehavare av lärarbefattning
vid annan läroanstalt än statens eller såsom pensionär äger
åtnjuta dyrtidstillägg av statsmedel. Barn, vars föräldrar båda äro såsom
befattningshavare i statens tjänst eller innehavare av lärarbefattning som
nvss sagts berättigade till dyrtidstillägg av statsmedel, räknas endast
till den av föräldrarna, som åtnjuter den högsta avlöningen, eller, om
avlöningarna äro lika, till fadern. Gift kvinnlig befattningshavare, vilkens
man icke såsom befattningshavare i statens tjänst eller innehavare av
lärarbefattning vid annan läroanstalt än statens är berättigad till dyrtidstillägg
av statsmedel, äger tillgodonjuta dyrtidstillägg för barn endast
om mannen är på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt urstandsatt
att bidraga till familjens underhåll.
Till ''annan befattningshavare (icke-familjeförsörjare) utgår dyrtidstillägg,
därest befattningshavaren vid början av det kvartal, som
omfattar den månad dyrtidstillägget avser, uppnått 25 års ålder, med
nio tiondelar och eljest med fyra femtedelar av det belopp, som, enligt
vad ovan är stadgat, för motsvarande avlöning tillkommer befattningshavare
med en familjemedlem.
Uppgår avlöningen till mera än 1,250 kronor i månaden, utgår å
den del, som överstiger nämnda belopp, icke dyrtidstillägg.
Dyrtidstillägg utgår ej å i avlöningen ingående öretal, som överstiger
fullt krontal.
§ 4.
Mom. 1. Till befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens
järnvägar och statens vattenfallsverk, vilka åtnjuta lön eller arvode
enligt avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid nämnda
verk, till befattningshavare vid domänverket, vilka åtnjuta lön eller
arvode enligt avlöningsreglementet den 22 juni 1920 för tjänstemän vid
domänverket, så ock till befattningshavaie, vilka åtnjuta lön eller arvode
enligt avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, eller enligt
avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt civilmilitära
beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armen och marinen,
skall dyrtidstillägg utgå i enlighet med föreskrifterna i § 3, dock med
iakttagande därav,
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 373.
3
18
Riksdagens skrivelse Nr 373.
att dyrtidstillägg utgår endast å 80 procent av de sammanlagda
avlöningsförmåner, på vilka sådant tillägg må beräknas, dock högst å
ett belopp av 1,250 kronor för månad, samt
att det grundtal, som Kungl. Maj:t jämlikt § 2 bestämmer, skall
i varje särskilt fall minskas med 20.
Vad nu är sagt skall jämväl äga tillämpning å sådana i avlöningsreglementena
för befattningshavare vid statsdepartement m. fl. samt
för officerare och underofficerare m. fl. avsedda icke-ordinarie befattningshavare,
till vilka arvode utgår med i vederbörande stater angivna belopp.
Mom. 2. Därest för befattningshavare, som i mom. 1 avses, löneinkomsten
jämte dyrtidstillägg enligt samma mom. understiger vad som
skulle utgjort befattningshavarens* löneinkomst närmast före övergången
till den nya lönestaten jämte dyrtidstillägg enligt bestämmelserna i § 3,
äger befattningshavaren åtnjuta gottgörelse härför i form av personligt
dyrtidstillägg.
Sådant personligt dyrtidstillägg må av befattningshavaren tillgodonjutas
allenast i den mån han icke genom avlöningsförhöjning, vare
sig i samma tjänst eller efter förflyttning till annan befattning, erhåller
en löneinkomst, som jämte dyrtidstillägg enligt mom. 1 uppgår till
den inkomst, han vid motsvarande tidpunkt skolat åtnjuta, om han då
kvarstått med den avlöning, han innehaft närmast före övergången till
den nya lönestaten, och därå uppburit dyrtidstillägg enligt bestämmelserna
i § 3.
Med löneinkomst enligt detta mom. förstås i varje särskilt fall
de sammanlagda avlöningsförmåner, vilka i av Kungl. Maj:t utfärdade
övergångsbestämmelser till den nya lönestaten medräknas för bedömande
av huruvida befattningshavaren lidit avlöningsminskning genom övergång
till den nya lönestaten, ävensom i förekommande fall personligt
lönetillägg, som uppbäres på grund av sagda övergångsbestämmelser.
§ 5.
Dyrtidstillägg beräknas endast å avlöningsförmåner, som utgå av
statsmedel. Där avlöning bestrides dels av statsmedel och dels av andra
medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del därav, som utgår av
statsmedel; dock att dels dyrtidstillägg åt befattningshavare vid universiteten,
de allmänna läroverken och navigationsskolorna samt till lantbruksakademiens
sekreterare beräknas å hela det belopp, vartill i § 1
angivna avlöningsförmåner författningsenligt uppgå, utan avseende
därå, att till bestridande av nämnda institutioners utgifter användas
jämväl andra medel än statsmedel, dels beträffande biträdande lärare vid
Riksdagens skrivelse Nr 373.
19
musikaliska akademien, till vilkens avlönande akademien lämnar tillskott
av egna medel, dyrtidstillägg beräknas jämväl å sådant tillskott, i den
mån ersättningen icke utgår efter högre belopp för undervisningstimme
i veckan än som tillkommer ordinarie lärare vid akademien, dels ock
till vikarie för häradshövding samt till andre notarie i domsaga och
vikarie för andre notarie dyrtidstillägg bestrides av statsmedel även å
den del av utgående arvode, som gottgöres statsverket genom avdrag å
häradshövdingens avlöningsmedel, skolande därvid till vikarie för häradshövding
med förordnande enligt 34 § domsagostadgan eller därmed likställt
förordnande dyrtidstillägg utgå å en antagen inkomst av 9,000
kronor om året.
Till häradshövding utgår dyrtidstillägg å en antagen inkomst av
11,500 kronor om året.
I fråga om notarie vid domkapitel likställes med de avlöningsförmåner,
varå dyrtidstillägg enligt § 1 mom. 1 skall utgå, så stor del av
vederbörandes övriga inkomster i tjänsten, att det belopp, varå dyrtidstillägg
beräknas, uppgår till 2,500 kronor utöver enligt stat utgående
avlöningsförmåner.
Dyrtidstillägg beräknas även å författningsenligt utgående inkvarterings-
och servisbidrag, som gäldas av andra medel än statsmedel.
Befattningshavare vid allmänt läroverk, vid högre lärarinneseminariet
och vid folkskoleseminarium åtnjuta dock icke dyrtidstillägg
å hvresersättning.
§ 6.
Befattningshavare, som är tjänstledig för offentligt uppdrag eller
som åtnjuter ferier, semester eller därmed jämförlig tjänstledighet, äger
utan hinder av sådan ledighet uppbära det dyrtidstillägg, som eljest
skolat tillkomma honom.
§7-
Till befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning till siffran
bestämts av Kungl. Maj:t, xitbetalas dyrtidstillägg under iakttagande i
tillämpliga delar av ovan meddelade bestämmelser.
§ 8-
Till innehavare av sådan befattning i statens tjänst, för vilken avlöningen
icke till siffran bestämts av Konung och riksdag eller av Kungl.
Mäj: t och ej heller utgår efter av riksdagen prövade grunder, skall den
myndighet, som äger bestämma avlöningen, lämna dyrtidstillägg, om
20
Riksdagens skrivelse Nr 373.
och i den mån sådant finnes påkallat, därvid ovan meddelade bestämmelser
skola äga motsvarande tillämpning, med iakttagande dels att
dyrtidstillägg icke skall utgå å sådan del av avlöning, som må vara
föranledd av efter ingången av augusti månad 1914 inträdd ökning i
levnadskostnaderna, och att det å avlöningen i övrigt belöpande dyrtidstillägget
minskas med belopp, motsvarande sagda del av avlöningen,
dels ock att i intet fall till sådana icke ordinarie befattningshavare,
som för sitt arbete i statens tjänst åtnjuta så kallade gratifikationer
eller flitpenningar, dyrtidstillägg må utgå med mera än hälften av
vad dyrtidstillägg å dem tilldelade belopp enligt berörda bestämmelser
skolat utgöra.
§ »■
För befattningshavare, som av statens medel åtnjuter lön eller
arvode för två eller flera befattningar, beräknas dyrtidstillägget å de
sammanlagda avlöningsförmånerna och utbetalas vid den befattning, som
medför högsta avlöningen, eller, därest avlöningarna äro lika, vid den
befattning, till vilken han först blivit befordrad.
§ io.
Med befattningshavare i statens tjänst likställas i avseende å rätt
till dyrtidstillägg befattningshavare vid flottans pensionskassa och vid
statens anstalt för pensionering av folkskollärare in. fl., indelt manskap
vid krigsmakten, reservofficersaspiranter vid flottan, reservmarinintendentsaspiranter
samt den vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
anställde s. k. Hjertbergska antikvarien.
§ n.
Från åtnjutande av dyrtidstillägg undantagas:
l:o) arbetarpersonalen vid telegrafverkets linjedistrikt och vid telegrafverkets
verkstad,
2:6) arbetarpersonalen vid statens järnvägars byggnadsarbeten förnya
linjer, dubbelspårsanläggningar och därmed jämförliga företag, samt
3:o) arbetarpersonalen vid statens vattenfallsverk.
§ 12-
Om befattningshavare under året avlidit, innan honom tillkommande
dyrtidstillägg till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan
till stärbhuset.
Riksdagens skrivelse Nr 373.
21
§ 13-
Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t
nödiga tabeller.
§ 14.
Dyrtidstillägget utbetalas månadsvis i den ordning, som av Kungl.
Maj:t bestämmes.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1921, från och med
vilken dag kungörelserna den 30 juni 1920 med allmänna grunder för
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst (nr 364), den 30 juni
1920 med särskilda grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid
postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vatten falls verk
(nr 381) och den 25 september 1920 med särskilda grunder för dyrtidstillägg
åt befattningshavare vid domänverket (nr 637) upphöra att gälla.
Bihang till riksdagens protokoll 1921
14 samt.
Nr 373.
4
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.