Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst dels ock Kungl. Maj:ts proposition angående kostnaderna för sådant dyrtidstillägg m. m.

1921-06-20 · 21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1921:373, Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst dels ock Kungl. Maj:ts proposition angående kostnaderna för sådant dyrtidstillägg m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 373.

1

Nr 373.

Godkänd av första kammaren den 20 juni 1921.

Godkänd av andra kammaren den 20 juni 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till kungörelse med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst dels ock Kungl. Maj:ts proposition angående

kostnaderna för sådant dyrtidstillägg m. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 205 och memorial nr 236.)

Till Konungen.

Sedan Eders Kungl. Maj:t dels i den till riksdagen den 7 januari 1921

avlåtna propositionen, nr 2, med förslag till tilläggsstat för år 1921 föreslagit

riksdagen att, i avvaktan på proposition angående dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst, för ändamålet beräkna erforderliga

anslag under de särskilda huvudtitlarna, dels ock i den samma dag avlåtna

statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att för år 1922 beräkna

särskild avsättning för dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare m. fl.,

har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 18 mars 1921 avlåten

proposition (nr 326), under åberopande av propositionen bifogat utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att godkänna propositionen bilagt förslag till kungörelse med

allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

av följande lydelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 373.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 373.

Förslag

till

Kungörelse

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.

Härigenom förordnas som följer:

§ L

Mom. 1. Befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning blivit

av Konung och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av

riksdagen prövade grunder, äga, där ej bestämmelser i annan ordning

äro eller varda meddelade, med nedan i denna författning angivna begränsningar

och undantag uppbära dyrtidstillägg å följande i avlöningen

ingående slag av kontanta förmåner, nämligen:

lön och lönetillägg;

tj änstgöringspenningar;

ortstillägg, dyrortstillägg och kallortstillägg;

arvode;

ålderstillägg och därmed jämförlig avlöningsförhöjning;

extra avlöningstillägg;

extra lönetillägg;

provisoriskt avlöningstillägg;

tillfällig löneförbättring;

tillfälligt lönetillägg;

ersättning för bostad, bränsle, lyse, inkvartering och beklädnad;

inkvarterings- och servisbidrag;

lönetillägg för tjänstehästar;

dagavlöning och'' dagavlöningstillägg vid armén och marinen samt

portionsersättning för underofficerare vid flottan, beräknad efter 62 öre

per dag;

tillfällig förhöjning i dagavlöning för visst manskap vid armén

och marinen;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 373.

3

häradsskrivares och landsfiskals förvaltningsbidrag;

uppmuntringspenningar och tillfällig arvodesförhöjning för lotsar,

kvarstående på gammal stat;

docentstipendium vid statens högskolor;

tantiem till överdirektör vid statens vattenfallsverk och kraftverksdirektör

enligt 5 § 2 mom., vikariatsersättning enligt 20 § samt gottgörelse

till lokomotivförare, som bestrider tjänst såsom lokomotivmästare,

enligt 38 § 2 mom. i avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän

vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk

(nr 343);

vikariatsersättuing enligt 19 § i avlöningsreglementet den 22 juni

1920 för tjänstemän vid domänverket (nr 493);

vikariatsersättning enligt 19 § i avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den

civila statsförvaltningen; samt

vikariatsersättning enligt 16 § i avlöningsreglementet för officerare

och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat

m. fl. vid armén och marinen.

Mom. 2. Åtnjuter befattningshavare, som i mom. 1 omförmäles,

i och för tjänsten efter vederbörande myndighets bestämmande beklädnadsersättniug

eller annan kontant ersättning, må jämväl å sådan ersättning

dyrtidstillägg utgå, om och i den mån myndigheten, med hänsyn

särskilt till efter ingången av augusti månad 1914 till följd av stegringen

i levnadskostnaderna beviljad förhöjning av ersättningen, prövar

sådant av omständigheterna påkallat.

Detsamma skall gälla i fråga om arvode till stenograf enligt 36 §,

till föreståndare för växeltelefonstation jämlikt 37 §, till tågdirigent

enligt 38 § 1 mom. samt i fråga om ersättning för beredskapstjänst

enligt 38 § 3 mom. i ovannämnda avlöningsreglemente den 19 juni 1919

för tjänstemän vid postverket m. fl. ävensom i fråga om arvode till

stenograf jämlikt 28 § i avlöningsreglementet den 22 juni 1920 för

tjänstemän vid domänverket.

Mom. 3. Dyrtidstillägg utgår icke å det särskilda belopp, som

enligt medgivande av 1921 års riksdag vid ingången av januari månad 1922

utbetalas till statsrådsledamöter samt till tjänstemän, å vilka avlöningsreglementet

för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra

verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, eller avlöningsreglementet

för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare

på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen äger tillämpning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 373.

I 2-

Dyrtidstillägget utgår, i enlighet med vad i §§ 3 och 4 närmare

stadgas, i visst förhållande till ett grundtal, som av Kungl. Maj:t fastställes.

Grundtalet bestämmes sålunda, att sedan, med ledning av genom

socialstyrelsens försorg verkställda beräkningar rörande den efter ingången

av augusti månad 1914 inträdda ökningen i levnadskostnader,

av Kungl. Maj:t fastställts det tal, som skall anses motsvara levnadskostnadsökningen,

nämnda tal minskas med en tiondel, varvid, för den

händelse brutet tal uppstår, detsamma jämnas till närmast lägre hela tal.

Allt efter som inträffade förändringar i levnadskostnadernas allmänna

läge därtill giva anledning, fastställer Kungl. Maj:t, med ledning

av de av socialstyrelsen senast verkställda beräkningar rörande ökningen

i levnadskostnader, nytt grundtal att äga tillämpning från och med den

månad, under vilken Kungl. Maj:ts beslut kungjorts, till den månad,

under vilken Kungl. Maj:t må komma att på grund av ånyo inträdd

förändring fastställa annat grundtal.

Närmare föreskrifter angående de beräkningar rörande ökningen

av levnadskostnader, som skola av socialstyrelsen verkställas, meddelas

av Kungl. Maj:t.

§ 3.

Där annorlunda icke är i § 4 av denna kungörelse eller eljest i

särskild ordning stadgat, utgår dyrtidstillägget, räknat efter den för

månad uppburna avlöningen, på följande sätt.

Till befattningshavare med en familjemedlem, som här nedan sägs,

utgår å avlöningsförmåner, som icke överstiga 85 kronor i månaden,

dyrtidstillägget efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet. Överstiger

avlöningen 85 kronor men icke 1,250 kronor i månaden, utgår

dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 85 kronor, på sätt nyss är

sagt, samt för den del, som överstiger 85 kronor, efter ett procenttal

lika med femtiofem hundradelar av grundtalet. Har befattningshavaren

mera än en familjemedlem, ökas den del av månadsavlöningen, för vilken

dyrtidstillägget utgår efter ett procenttal motsvarande grundtalet, med 15

kronor för varje familjemedlem utöver en. Därest vid beräkningen av det

procenttal, som skall motsvara femtiofem hundradelar av grundtalet,

brutet tal uppstår, jämnas procenttalet till närmast lägre hela tal.

Såsom familjemedlem räknas hustru och på grund av försörjningsplikt

underhållet barn, som icke uppnått 16 års ålder. I sådant avseende

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 373.

5

är förhållandet vid början av det kalenderkvartal, som omfattar den

månad dyrtidstillägget avser, grundläggande för dyrtidstilläggets beräkning.

Härvid tages dock ej hänsyn till hustru eller barn, som i

egenskap av befattningshavare i statens tjänst eller innehavare av lärarbefattning

vid annan läroanstalt än statens eller såsom pensionär äger

åtnjuta dyrtidstillägg av statsmedel. Barn, vars föräldrar båda äro såsom

befattningshavare i statens tjänst eller innehavare av lärarbefattning som

nyss sagts berättigade till dyrtidstillägg av statsmedel, räknas endast

till den av föräldrarna, som åtnjuter den högsta avlöningen, eller, om

avlöningarna äro lika, till fadern. Grift kvinnlig befattningshavare, vilkens

man icke såsom befattningshavare i statens tjänst eller innehavare av

lärarbefattning vid annan läroanstalt än statens är berättigad till dyrtidstillägg

av statsmedel, äger tillgodonjuta dyrtidstillägg för barn endast

om mannen är på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt urståndsatt

att bidraga till familjens underhåll.

Till annan befattningshavare (icke-familjeförsörjare) utgår dyrtidstillägg,

därest befattningshavaren vid början av det kvartal, som

omfattar den månad dyrtidstillägget avser, uppnått 25 års ålder, med

nio tiondelar och eljest med fyra femtedelar av det belopp, som, enligt

vad ovan är stadgat, för motsvarande avlöning tillkommer befattningshavare

med en, familjemedlem.

Uppgår avlöningen till mera än 1,250 kronor i månaden, utgår å

den del, som överstiger nämnda belopp, icke dyrtidstillägg.

Dyrtidstillägg utgår ej å i avlöningen ingående öretal, som överstiger

fullt krontal.

§ 4.

Mom 1. Till befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens

järnvägar och statens vattenfallsverk, vilka åtnjuta lön eller arvode

enligt avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid nämnda

verk, till befattningshavare vid domänverket, vilka åtnjuta lön eller

arvode enligt avlöningsreglementet den 22 juni 1920 för tjänstemän vid

domänverket, så ock till befattningshavare, vilka åtnjuta lön eller arvode

enligt avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, eller enligt

avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt civilmilitära

beställningshavare på aktiv stat in. fl. vid armén och marinen,

skall dyrtidstillägg utgå i enlighet med föreskrifterna i § 3, dock med

iakttagande därav,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 373.

att dyrtidstillägg utgår endast å 85 procent av de sammanlagda

avlöningsförmåner, på vilka sådant tillägg må beräknas, dock högst å

ett belopp av 1,250 kronor för månad, samt

att det grundtal, som Kung]. Maj:t jämlikt § 2 bestämmer, skall

i varje särskilt fall minskas med 16.

Vad nu är sagt skall jämväl äga tillämpning å sådana i avlöningsreglementena

för befattningshavare vid statsdepartement m. H. samt

för officerare och underofficerare m. fl. avsedda icke-ordinarie befattningshavare,

till vilka arvode utgår med i vederbörande stater angivna belopp.

Mom. 2. Därest för befattningshavare, som i mom. 1 avses, löneinkomsten

jämte dyrtidstillägg enligt samma mom. understiger vad som

skulle utgjort befattningshavarens löneinkomst närmast före övergången

till den nya lönestaten jämte dyrtidstillägg enligt bestämmelserna i § 3,

äger befattningshavaren åtnjuta gottgörelse härför i form av personligt

dyrtidstillägg.

Sådant personligt dyrtidstillägg må av befattningshavaren tillgodonjutas

allenast i den mån han icke genom avlöningsförhöjning, vare

sig i samma tjänst eller efter förflyttning till annan befattning, erhåller

en löneinkomst, som jämte dyrtidstillägg enligt mom. 1 uppgår till

den inkomst, han vid motsvarande tidpunkt skolat åtnjuta, om han då

kvarstått med den avlöning, han innehaft närmast före övergången till

den nya lönestaten, och därå uppburit dyrtidstillägg enligt bestämmelserna

i § 3. ;

Med löneinkomst enligt detta mom. förstås i varje särskilt fall

de sammanlagda avlöningsförmåner, vilka i av Kungl. Maj:t utfärdade

övergångsbestämmelser till den nya lönestaten medräknas för bedömande

av huruvida befattningshavaren lidit avlöningsminskning genom övergång

till den nya lönestaten, ävensom i förekommande fall personligt

lönetillägg, som uppbäres på grund av sagda övergångsbestämmelser.

§ 5.

Därest befattningshavare vid telegrafverket kvarstår å gammal stat

och förty äger åtnjuta dyrtidstillägg enligt bestämmelserna i § 3, skall

dyrtidstillägget utgå, förutom å sådana kontanta avlöningsförmåner, som

angivas i § 1, jämväl i förekommande fäll å uppbördsprovision vid telegrafverket,

beräknad efter den nästföregående år utgående provision,

dock högst å så stort belopp, som svarar mot de tjänstgöringspenuingar,

vederbörande befattningshavare skolat uppbära, om han i enlighet med

härför i näst förut gällande avlöningsreglemente givna bestämmelser

hänförts till den mot hans lön svarande avlöningsklassen i avlönings
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 373.

7

skalan för icke provisionsavlönade befattningshavare, samt lägst å stadgat

minimibelopp av uppbördsprovisionen.

§ 6.

Dyrtidstillägg beräknas endast å avlöningsförmåner, som utgå av

statsmedel. Där avlöning bestrides dels av statsmedel och dels av andra

medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del därav, som utgår av

statsmedel; dock att dels dyrtidstillägg åt befattningshavare vid universiteten,

de allmänna läroverken och navigationsskolorna samt till lantbruksakademiens

sekreterare beräknas å hela det belopp, vartill i § 1

angivna avlöningsförmåner författningsenligt uppgå, utan avseende

därå, att till bestridande av nämnda institutioners utgifter användas

jämväl andra medel än statsmedel, dels beträffande biträdande lärare vid

musikaliska akademien, till vilkens avlönande akademien lämnar tillskott

av egna medel, dyrtidstillägg beräknas jämväl å sådant tillskott, i den

mån ersättningen icke utgår efter högre belopp för undervisningstimme

i veckan än som tillkommer ordinarie lärare vid akademien, dels och

till vikarie för häradshövding samt till andre notarie i domsaga och

vikarie för andre notarie dyrtidstillägg bestrides av statsmedel även å

den del av utgående arvode, som gottgöres statsverket genom avdrag å

häradshövdingens avlöningsmedel, skolande därvid till vikarie för häradshövding

med förordnande enligt 34 § domsagostadgan eller därmed likställt

förordnande dyrtidstillägg utgå å en antagen inkomst av 9,000

kronor om året.

Till häradshövding utgår dyrtidstillägg å en antagen inkomst av

11,500 kronor om året.

I fråga om notarie vid domkapitel likställes med de avlöningsförmåner,

varå dyrtidstillägg enligt § 1 mom. 1 skall utgå, så stör del av

vederbörandes övriga inkomster i tjänsten, att det belopp, varå dyrtidstillägg

beräknas, uppgår till 2,500 kronor utöver enligt stat utgående

avlöningsförmåner.

Dyrtidstillägg beräknas även å författningsenligt utgående inkvarterings-

och servisbidrag, som gäldas av andra medel än statsmedel.

Befattningshavare vid allmänt läroverk och vid högre lärarinneseminariet

åtnjuta dock icke dyrtidstillägg å hyresersättning.

§ 7.

Befattningshavare, som är tjänstledig för offentligt uppdrag eller

för sjukdom eller som åtnjuter ferier, semester eller därmed jämförlig

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 373.

tjänstledighet, äger utan hinder av sådan ledighet uppbära det dyrtidstillägg,

som eljest skolat tillkomma honom.

§ 8.

Till befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning till siffran

bestämts av Kungl. Maj:t, utbetalas dyrtidstillägg under iakttagande i

tillämpliga delar av ovan meddelade bestämmelser.

§ 9‘

Till innehavare av sådan befattning i statens tjänst, för vilken avlöningen

icke till siffran bestämts av Konung och riksdag eller av Kungl.

Maj:t och ej heller utgår efter av riksdagen prövade grunder, skall den

myndighet, som äger bestämma avlöningen, lämna dyrtidstillägg, om

och i den mån sådant finnes påkallat, därvid ovan meddelade bestämmelser

skola äga motsvarande tillämpning, med iakttagande dels att hänsyn

skall tagas till den höjning av avlöningen, som i anledning av den

efter ingången av augusti månad 1914 inträdda ökningen i levnadskostnader

må hava ägt rum, så att i dylikt fall avlöningen jämte

dyrtidstillägg må uppgå till högst det belopp, som föranledes av

sagda levnadskostnadsökning, dels ock att i intet fall till sådana icke

ordinarie befattningshavare, som för sitt arbete i statens tjäust åtnjuta

så kallade gratifikationer eller flitpenningar, dyrtidstillägg må

utgå med mera än hälften av vad dyrtidstillägg å dem tilldelade

belopp enligt berörda bestämmelser skolat utgöra.

§ io.

För befattningshavare, som av statens medel åtnjuter lön eller

arvode för två eller flera befattningar, beräknas dyrtidstillägget å de

sammanlagda avlöningsförmånerna och utbetalas vid den befattning, som

medför högsta avlöningen, eller, därest avlöningarna äro lika, vid den

befattning, till vilken han först blivit befordrad.

§ n.

Med befattningshavare i statens tjänst likställas i avseende å rätt

till dyrtidstillägg befattningshavare vid flottans pensionskassa och vid

statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl., indelt manskap

vid krigsmakten, reservofficersaspiranter vid flottan, reservmarinintendentsaspiranter

samt den vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

anställde s. k. Hjertbergska antikvarien.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 373.

9

§ 12-

Från åtnjutande av dyrtidstillägg undantagas:

l:o) arbetarpersonalen vid telegrafverkets linjedistrikt och vid telegrafverkets

verkstad,

2:o) arbetarpersonalen vid statens järnvägars byggnadsarbeten för nya

linjer, dubbelspårsanläggningar och därmed jämförliga företag, samt

3:o) arbetarpersonalen vid statens vatten falls verk.

§ 13-

Om befattningshavare under året avlidit, innan honom tillkommande

dyrtidstillägg till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan

till stärbhuset.

§ 14.

Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t

nödiga tabeller.

§ 15-

Dyrtidstillägget utbetalas månadsvis i den ordning, som av Kungl.

Maj:t bestämmes.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1921, från och med

vilken dag kungörelserna den 30 juni 1920 med allmänna grunder för

dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst (nr 364), den 30 juni

1*920 med särskilda grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid

postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vatten falls verk

(nr 381) och den 25 september 1920 med särskilda grunder för dyrtidstillägg

åt befattningshavare vid domänverket (nr 637) upphöra att gälla.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:tien den 20 maj 1921 dagtecknad

proposition, nr 363, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för sagda dag, föreslagit riksdagen

A) i avseende å dyrtidstillägg för år 1921 till befattningshavare

i statens tjänst

dels medgiva, att till befattningshavare vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar,, statens vattenfallsverk, statens domäner, flottans

pensionskassa samt statens anstalt för pensionering av folkskollärare

m. fl. dyrtidstillägg må utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens

omkostnader i övrigt bestridas;

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 saml. Nr 373. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 373.

dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid nedannämnda verk och institutioner å tilläggsstat för

år 1921 anvisa

under sjunde huvudtiteln:

för mynt- och justerings verket ett reservationsanslag å 120,000

kronor, att av inkomst av myntning och justering direkt utgå;

för bank- och fondinspektionen ett förslagsanslag å 80,000 kronor,

att utgå i första hand av bidrag till bankinspektionen och av bidrag

till fondinspektionen;

för postsparbanken ett förslagsanslag å 450,000 kronor, att utgå

i första hand av inkomster av postsparbanksrörelsen;

för kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående skattefri

sprit m. m. ett reservationsanslag å 50,000 kronor, att av denatureringsavgifter

direkt utgå;

under åttonde huvudtiteln:

för statens biograf byrå ett reservationsanslag å 27,000 kronor, att

av avgifter för granskning av biograf bilder direkt utgå;

under nionde huvudtiteln:

för statens reproduktionsanstalt ett förslagsanslag å 18,000 kronor,

att utgå i första hand av inkomster av statens reproduktionsanstalt;

under tionde huvudtiteln:

för patent- och registreringsverket ett reservationsanslag å 600,000

kronor, att av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters medel

direkt utgå;

för försäkringsinspektionen ett reservationsanslag å 60,000 kronor,

att av bidrag till försäkringsinspektionen direkt utgå;

dels till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid verk och institutioner, som icke här ovan särskilt angivits,

å tilläggsstat för år 1921 såsom förslagsanslag anvisa

under

andra huvudtiteln ........

..... kronor

6,500,000

»

tredje » ........

»

1,350,000

fjärde » ........

))

43,500,000

»

femte » ........

16,000,000

sjätte » ........

»

700,000

T>

sjunde » ........

»

11,500,000

»

åttonde » ........

»

15,000,000

»

nionde » ........

))

3,500,000

tionde » ........

3,000,000

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 373.

11

B) i avseende å dyrtidstillägg för år 1921 till f. d. befattningshavare

i statens tjänst m. fl. pensionärer å tilläggsstat för år 1921

under elfte huvudtiteln såsom förslagsanslag anvisa

dels till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer ett belopp av 13,700,000 kronor;

dels och till dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare ett

belopp av 4,700,000 kronor;

C) i avseende å dyrtidstillägg för år 1921 till pensionsberättigade

änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst med flera å tillläggsstat

för år 1921 under elfte huvudtiteln såsom förslagsanslag anvisa

dels till dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter

civila befattningshavare i statens tjänst med flera ett belopp av 5,300,000

kronor,

dels ock till dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn

efter militära befattningshavare ett belopp av 1,140,000 kronor; samt

D) i avseende å dyrtidstillägg för år 1922

ej mindre till bestridande av kostnaderna för dylik förmån åt statens

befattningshavare och pensionärer med flera vid sidan av huvudtitlarna

såsom avsättning å 1922 års riksstat anvisa ett förslagsanslag,

högst, 140,000,000 kronor;

än även förklara, att under år 1922 tills vidare och intill dess

definitivt beslut fattats rörande de medel, av vilka för sagda år kostnaderna

för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst med flera

skola bestridas, härför erforderliga belopp skola utgå

beträffande befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens

järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner, flottans pensionskassa,

statens anstalt för pensionering av folkskollärare med flera, myntoch

justeringsverket, bank- och fondinspektionen, postsparbanken, kontrollstyrelsens

avdelning för ärenden angående skattefri sprit m. m.,

statens biografbyrå, statens reproduktionsanstalt, patent- och registreringsverket

samt försäkringsinspektionen av de medel, av vilka verkets

eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas, samt

beträffande befattningshavare vid övriga verk och institutioner,

f. d. befattningshavare i statens tjänst med flera pensionärer samt änkor

och barn efter befattningshavare i statens tjänst med flera av de medel,

vilka för beredande av dyrtidstillägg under år 1922 kunna varda å riksstaten

för sagda år särskilt avsatta.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

l:o) godkänt denna skrivelse bilagt förslag till kungörelse med

allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 373.

(bilaga A), med undantag dock i vad angår dels de under jordbruksdepartementet

hörande befattningshavare, dels ock befattningshavare vid

flottans pensionskassa och statens anstalt för pensionering av folkskollärare

m. fl.;

2:o) i avseende å dyrtid stillägg för år 1921 till befattningshavare

i statens tjänst

dels medgivit, att till befattningshavare vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar och statens vattenfallsverk dyrtidstillägg må

utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader i

övrigt bestridas;

dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid nedannämnda verk och institutioner å tilläggsstat för

år 1921 anvisat

under sjunde huvudtiteln:

för mynt- och justeringsverket ett reservationsanslag å 120,000

kronor, att av inkomst av myntning och justering direkt utgå;

för bank- och fondinspektionen ett förslagsanslag å 80,000 kronor,

att utgå i första hand av bidrag till bankinspektionen och av bidrag

till fondinspektionen;

för postsparbanken ett förslagsanslag å 450,000 kronor, att utgå

i första hand av inkomster av postsparbanksrörelsen;

för kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående skattefri

sprit m. m. ett reservationsanslag å 50,000 kronor, att av denatureringsavgifter

direkt utgå;

under åttonde huvudtiteln:

för statens biografbyrå ett reservationsanslag å 27,000 kronor,

att av avgifter för granskning av biografbilder direkt utgå;

under tionde huvudtiteln:

för patent- och registreringsverket ett reservationsanslag å 600,000

kronor, att av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters medel

direkt utgå;

för försäkringsinspektionen ett reservationsanslag å 60,000 kronor,

att av bidrag till försäkringsinspektionen direkt utgå;

dels till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid verk och institutioner, som icke här ovan särskilt angivits,

å tilläggsstat för år 1921 såsom förslagsanslag anvisat

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 373.

13

under andra huvudtiteln

... . kronor 6,500,000

» tredje 3>

» fjärde )>

» femte »

3> sjätte »

» sjunde 3>

x> åttonde »

d tionde »

3) 1,350,000

» 43,500,000

» 16,000,000

3) 700,000

11,500,000

3> 15,000,000

3> 3,000,000

3:o) i avseende å dyrtidstillägg för år 1922

dels till bestridande av kostnaderna för dylik förmån åt statens befattningshavare

och pensionärer m. fl. vid sidan av huvudtitlarna såsom

avsättning å 1922 års riksstat anvisat ett förslagsanslag, högst, 132,000,000

kronor;

dels förklarat,’ att under år 1922 tillsvidare och intill dess definitivt

beslut fattats rörande de medel, av vilka för sagda år kostnaderna för

dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. skola bestridas,

härför erforderliga belopp skola utgå

beträffande befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens

järnvägar, statens vattenfallsverk, mynt- och justeringsverket, bank- och

fondinspektionen, postsparbanken, kontrollstyrelsens avdelning för ärenden

angående skattefri sprit m. m., statens biografbyrå, patent- och registreringsverket

samt försäkringsinspektionen av de medel, av vilka verkets

eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas, samt

beträffande befattningshavare vid övriga verk och institutioner av

det under 3:o) här ovan omförmälda anslag å 132,000,000 kronor.

Stockholm den 20 juni 1921.

Med undersåtlig vördnad.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 373.

Bilaga A.

Förslag

till

Kungörelse

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.

Härigenom förordnas som följer:

§ I
Mom.

1. Befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning blivit

av Konung och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av

riksdagen prövade grunder, äga, där ej bestämmelser i annan ordning

äro eller varda meddelade, med nedan i denna författning angivna begränsningar

och undantag uppbära dyrtidstillägg å följande i avlöningen

ingående slag av kontanta förmåner, nämligen:

lön och lönetillägg;

tjänstgöringspenningar;

ortstillägg, dyrortstillägg och kallortstillägg;

arvode;

ålderstillägg och därmed jämförlig avlöningsförhöjning;

extra avlöningstillägg;

extra lönetillägg;

provisoriskt avlöningstillägg;

tillfällig löneförbättring;

tillfälligt lönetillägg;

ersättning för bostad, bränsle, lyse, inkvartering och beklädnad;

inkvarterings- och servisbidrag;

lönetillägg för tjänstehästar;

dagavlöning och dagavlöningstillägg vid armén och marinen samt

portionsersättning för underofficerare vid flottan, beräknad efter 62 öre

per dag;

tillfällig förhöjning i dagavlöning för visst manskap vid armén

och marinen;

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 373.

15

häradsskrivares och landsfiskals förvaltningsbidrag;

uppmuntringspenningar och tillfällig arvodesförhöjning för lotsar,

kvarstående på gammal stat;

docentstipendium vid statens högskolor;

tantiem till överdirektör vid statens vattenfallsverk och kraftverksdirektör

enligt 5 § 2 mom., vikariatsersättning enligt 20 § samt gottgörelse

till lokomotivförare, som bestrider tjänst såsom lokomotivmästare,

enligt 38 § 2 mom. i avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän

vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk

(nr 343);

vikariatsersättning enligt 3 9 § i avlöningsreglementet den 22 juni

1920 för tjänstemän vid domänverket (nr 493);

vikariatsersättning enligt 19 § i avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den

civila statsförvaltningen; samt

vikariatsersättning enligt 16 § i avlöningsreglementet för officerare

och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat

m. fl. vid armén och marinen.

Mom. 2. Åtnjuter befattningshavare, som i mom. 1 omförmäles,

i och för tjänsten efter vederbörande myndighets bestämmande beklädnadsersättning

eller annan kontant ersättning, må jämväl å sådan ersättning

dyrtidstillägg utgå, om och i den mån myndigheten, med hänsyn

särskilt till efter ingången av augusti månad 1914 till följd av stegringen

i levnadskostnaderna beviljad förhöjning av ersättningen, prövar

sådant av omständigheterna påkallat.

Detsamma skall gälla i fråga om arvode till stenograf enligt 36 §,

till föreståndare för växeltelefonstation jämlikt 37 §, till tågdirigent

enligt 38 § 1 mom. samt i fråga om ersättning för beredskapstjänst

enligt 38 § 3 mom. i ovannämnda avlöningsreglemente den 19 juni

1919 för tjänstemän vid postverket m. fl. ävensom i fråga om arvode

till stenograf jämlikt 28 § i avlöningsreglementet den 22 juni 1920 för

tjänstemän vid domänverket.

Mom. 3. Dyrtidstillägg utgår icke å det särskilda belopp, som

enligt medgivande av 1921 års riksdag vid ingången av januari månad

1922 utbetalas till statsrådsledamöter samt till tjänstemän, å vilka avlöningsreglementet

för befattningshavare vid statsdepartement och vissa

andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, eller avlöningsreglementet

för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare

på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen äger tillämpning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 373.

§ 2.

Dyrtidstillägget utgår, i enlighet med vad i §§ 3 och 4 närmare

stadgas, i visst förhållande till ett grundtal, som av Kungl. Maj:t fastställes.

Grundtalet bestämmes sålunda, att sedan, med ledning av genom

socialstyrelsens försorg verkställda beräkningar rörande den efter ingången

av augusti månad 1914 inträdda ökningen i levnadskostnader,

av Kungl. Maj:t fastställts det tal, som skall anses motsvara levnadskostnadsökningen,

nämnda tal minskas med en tiondel, varvid, för den

händelse brutet tal uppstår, detsamma jämnas till närmast lägre hela tal.

Allt efter som inträffade förändringar i levnadskostnadernas allmänna

läge därtill giva anledning, fastställer Kungl. Maj:t, med ledning

av de av socialstyrelsen senast verkställda beräkningar rörande ökningen

i levnadskostnader, nytt grundtal att äga tillämpning från och med den

månad, under vilken Kungl. Maj:ts beslut kungjorts, till den månad,

under vilken Kungl. Maj:t må komma att på grund av ånyo inträdd

förändring fastställa annat grundtal.

Närmare föreskrifter angående de beräkningar rörande ökningen

av levnadskostnader, som skola av socialstyrelsen verkställas, meddelas

av Kungl. Maj:t.

§ 3.

Där annorlunda icke är i § 4 av denna kungörelse eller eljest i

särskild ordning stadgat, utgår dyrtidstillägget, räknat efter den för

månad uppburna avlöningen, på följande sätt.

Till befattningshavare med en familjemedlem, som här nedan sägs,

utgår å avlöningsförmåner, som icke överstiga 85 kronor i månaden,

dyrtidstillägget efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet, överstiger

avlöningen 85 kronor men icke 1,250 kronor i månaden utgår

dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 85 kronor, på sätt nyss är

sagt, samt för den del, som överstiger 85 kronor, efter ett procenttal

lika med femtiofem hundradelar av grundtalet. Har befattningshavaren

mera än en familjemedlem, ökas den del av månadsavlöningen, för vilken

dyrtidstillägget utgår efter ett procenttal motsvarande grundtalet, med 15

kronor för varje familjemedlem utöver en. Därest vid beräkningen av det

procenttal, som skall motsvara femtiofem hundradelar av grundtalet,

brutet tal uppstår, jämnas procenttalet till närmast lägre hela tal.

Såsom familjemedlem räknas hustru och på grund av försörjningsplikt

underhållet barn, som icke uppnått 16 års ålder. I sådant avseende

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 373.

17

är förhållandet vid början av det kalenderkvartal, som omfattar den

månad dvrtidstillägget avser, grundläggande för dyrtidstilläggets beräkning.

Härvid tages dock ej hänsyn till hustru eller barn, som i

egenskap av befattningshavare i statens tjänst eller innehavare av lärarbefattning

vid annan läroanstalt än statens eller såsom pensionär äger

åtnjuta dyrtidstillägg av statsmedel. Barn, vars föräldrar båda äro såsom

befattningshavare i statens tjänst eller innehavare av lärarbefattning som

nvss sagts berättigade till dyrtidstillägg av statsmedel, räknas endast

till den av föräldrarna, som åtnjuter den högsta avlöningen, eller, om

avlöningarna äro lika, till fadern. Gift kvinnlig befattningshavare, vilkens

man icke såsom befattningshavare i statens tjänst eller innehavare av

lärarbefattning vid annan läroanstalt än statens är berättigad till dyrtidstillägg

av statsmedel, äger tillgodonjuta dyrtidstillägg för barn endast

om mannen är på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt urstandsatt

att bidraga till familjens underhåll.

Till ''annan befattningshavare (icke-familjeförsörjare) utgår dyrtidstillägg,

därest befattningshavaren vid början av det kvartal, som

omfattar den månad dyrtidstillägget avser, uppnått 25 års ålder, med

nio tiondelar och eljest med fyra femtedelar av det belopp, som, enligt

vad ovan är stadgat, för motsvarande avlöning tillkommer befattningshavare

med en familjemedlem.

Uppgår avlöningen till mera än 1,250 kronor i månaden, utgår å

den del, som överstiger nämnda belopp, icke dyrtidstillägg.

Dyrtidstillägg utgår ej å i avlöningen ingående öretal, som överstiger

fullt krontal.

§ 4.

Mom. 1. Till befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens

järnvägar och statens vattenfallsverk, vilka åtnjuta lön eller arvode

enligt avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid nämnda

verk, till befattningshavare vid domänverket, vilka åtnjuta lön eller

arvode enligt avlöningsreglementet den 22 juni 1920 för tjänstemän vid

domänverket, så ock till befattningshavaie, vilka åtnjuta lön eller arvode

enligt avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, eller enligt

avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt civilmilitära

beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armen och marinen,

skall dyrtidstillägg utgå i enlighet med föreskrifterna i § 3, dock med

iakttagande därav,

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 373.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 373.

att dyrtidstillägg utgår endast å 80 procent av de sammanlagda

avlöningsförmåner, på vilka sådant tillägg må beräknas, dock högst å

ett belopp av 1,250 kronor för månad, samt

att det grundtal, som Kungl. Maj:t jämlikt § 2 bestämmer, skall

i varje särskilt fall minskas med 20.

Vad nu är sagt skall jämväl äga tillämpning å sådana i avlöningsreglementena

för befattningshavare vid statsdepartement m. fl. samt

för officerare och underofficerare m. fl. avsedda icke-ordinarie befattningshavare,

till vilka arvode utgår med i vederbörande stater angivna belopp.

Mom. 2. Därest för befattningshavare, som i mom. 1 avses, löneinkomsten

jämte dyrtidstillägg enligt samma mom. understiger vad som

skulle utgjort befattningshavarens* löneinkomst närmast före övergången

till den nya lönestaten jämte dyrtidstillägg enligt bestämmelserna i § 3,

äger befattningshavaren åtnjuta gottgörelse härför i form av personligt

dyrtidstillägg.

Sådant personligt dyrtidstillägg må av befattningshavaren tillgodonjutas

allenast i den mån han icke genom avlöningsförhöjning, vare

sig i samma tjänst eller efter förflyttning till annan befattning, erhåller

en löneinkomst, som jämte dyrtidstillägg enligt mom. 1 uppgår till

den inkomst, han vid motsvarande tidpunkt skolat åtnjuta, om han då

kvarstått med den avlöning, han innehaft närmast före övergången till

den nya lönestaten, och därå uppburit dyrtidstillägg enligt bestämmelserna

i § 3.

Med löneinkomst enligt detta mom. förstås i varje särskilt fall

de sammanlagda avlöningsförmåner, vilka i av Kungl. Maj:t utfärdade

övergångsbestämmelser till den nya lönestaten medräknas för bedömande

av huruvida befattningshavaren lidit avlöningsminskning genom övergång

till den nya lönestaten, ävensom i förekommande fall personligt

lönetillägg, som uppbäres på grund av sagda övergångsbestämmelser.

§ 5.

Dyrtidstillägg beräknas endast å avlöningsförmåner, som utgå av

statsmedel. Där avlöning bestrides dels av statsmedel och dels av andra

medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del därav, som utgår av

statsmedel; dock att dels dyrtidstillägg åt befattningshavare vid universiteten,

de allmänna läroverken och navigationsskolorna samt till lantbruksakademiens

sekreterare beräknas å hela det belopp, vartill i § 1

angivna avlöningsförmåner författningsenligt uppgå, utan avseende

därå, att till bestridande av nämnda institutioners utgifter användas

jämväl andra medel än statsmedel, dels beträffande biträdande lärare vid

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 373.

19

musikaliska akademien, till vilkens avlönande akademien lämnar tillskott

av egna medel, dyrtidstillägg beräknas jämväl å sådant tillskott, i den

mån ersättningen icke utgår efter högre belopp för undervisningstimme

i veckan än som tillkommer ordinarie lärare vid akademien, dels ock

till vikarie för häradshövding samt till andre notarie i domsaga och

vikarie för andre notarie dyrtidstillägg bestrides av statsmedel även å

den del av utgående arvode, som gottgöres statsverket genom avdrag å

häradshövdingens avlöningsmedel, skolande därvid till vikarie för häradshövding

med förordnande enligt 34 § domsagostadgan eller därmed likställt

förordnande dyrtidstillägg utgå å en antagen inkomst av 9,000

kronor om året.

Till häradshövding utgår dyrtidstillägg å en antagen inkomst av

11,500 kronor om året.

I fråga om notarie vid domkapitel likställes med de avlöningsförmåner,

varå dyrtidstillägg enligt § 1 mom. 1 skall utgå, så stor del av

vederbörandes övriga inkomster i tjänsten, att det belopp, varå dyrtidstillägg

beräknas, uppgår till 2,500 kronor utöver enligt stat utgående

avlöningsförmåner.

Dyrtidstillägg beräknas även å författningsenligt utgående inkvarterings-

och servisbidrag, som gäldas av andra medel än statsmedel.

Befattningshavare vid allmänt läroverk, vid högre lärarinneseminariet

och vid folkskoleseminarium åtnjuta dock icke dyrtidstillägg

å hvresersättning.

§ 6.

Befattningshavare, som är tjänstledig för offentligt uppdrag eller

som åtnjuter ferier, semester eller därmed jämförlig tjänstledighet, äger

utan hinder av sådan ledighet uppbära det dyrtidstillägg, som eljest

skolat tillkomma honom.

§7-

Till befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning till siffran

bestämts av Kungl. Maj:t, xitbetalas dyrtidstillägg under iakttagande i

tillämpliga delar av ovan meddelade bestämmelser.

§ 8-

Till innehavare av sådan befattning i statens tjänst, för vilken avlöningen

icke till siffran bestämts av Konung och riksdag eller av Kungl.

Mäj: t och ej heller utgår efter av riksdagen prövade grunder, skall den

myndighet, som äger bestämma avlöningen, lämna dyrtidstillägg, om

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 373.

och i den mån sådant finnes påkallat, därvid ovan meddelade bestämmelser

skola äga motsvarande tillämpning, med iakttagande dels att

dyrtidstillägg icke skall utgå å sådan del av avlöning, som må vara

föranledd av efter ingången av augusti månad 1914 inträdd ökning i

levnadskostnaderna, och att det å avlöningen i övrigt belöpande dyrtidstillägget

minskas med belopp, motsvarande sagda del av avlöningen,

dels ock att i intet fall till sådana icke ordinarie befattningshavare,

som för sitt arbete i statens tjänst åtnjuta så kallade gratifikationer

eller flitpenningar, dyrtidstillägg må utgå med mera än hälften av

vad dyrtidstillägg å dem tilldelade belopp enligt berörda bestämmelser

skolat utgöra.

§ »■

För befattningshavare, som av statens medel åtnjuter lön eller

arvode för två eller flera befattningar, beräknas dyrtidstillägget å de

sammanlagda avlöningsförmånerna och utbetalas vid den befattning, som

medför högsta avlöningen, eller, därest avlöningarna äro lika, vid den

befattning, till vilken han först blivit befordrad.

§ io.

Med befattningshavare i statens tjänst likställas i avseende å rätt

till dyrtidstillägg befattningshavare vid flottans pensionskassa och vid

statens anstalt för pensionering av folkskollärare in. fl., indelt manskap

vid krigsmakten, reservofficersaspiranter vid flottan, reservmarinintendentsaspiranter

samt den vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

anställde s. k. Hjertbergska antikvarien.

§ n.

Från åtnjutande av dyrtidstillägg undantagas:

l:o) arbetarpersonalen vid telegrafverkets linjedistrikt och vid telegrafverkets

verkstad,

2:6) arbetarpersonalen vid statens järnvägars byggnadsarbeten förnya

linjer, dubbelspårsanläggningar och därmed jämförliga företag, samt

3:o) arbetarpersonalen vid statens vattenfallsverk.

§ 12-

Om befattningshavare under året avlidit, innan honom tillkommande

dyrtidstillägg till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan

till stärbhuset.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 373.

21

§ 13-

Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t

nödiga tabeller.

§ 14.

Dyrtidstillägget utbetalas månadsvis i den ordning, som av Kungl.

Maj:t bestämmes.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1921, från och med

vilken dag kungörelserna den 30 juni 1920 med allmänna grunder för

dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst (nr 364), den 30 juni

1920 med särskilda grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid

postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vatten falls verk

(nr 381) och den 25 september 1920 med särskilda grunder för dyrtidstillägg

åt befattningshavare vid domänverket (nr 637) upphöra att gälla.

Bihang till riksdagens protokoll 1921

14 samt.

Nr 373.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.