Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till kungörelse angående dyrtids tillägg åt diplomatiska och konsulära tjänstemän.

1921-06-21 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1921:374, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till kungörelse angående dyrtids tillägg åt diplomatiska och konsulära tjänstemän.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 374.

1

Nr 374.

Godkänd av första kammaren den 21 juni 1921.

Godkänd av andra kammaren den 20 juni 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till kungörelse angående dyrtids
tillägg

åt diplomatiska och konsulära tjänstemän.

(Statsutskottets utlåtande nr 206 och memorial nr 237.)

Till Konungen.

Uti en till riksdagen avlåten, den 18 mars 1921 dagtecknad

proposition, nr 340, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt

utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att godkänna propositionen bilagt förslag till kungörelse

angående dyrtidstillägg åt diplomatiska och konsulära tjänstemän

av följande lydelse:

Förslag

till

Kungörelse

angående dyrtidstillägg åt diplomatiska och konsulära tjänstemän.

Härigenom förordnas som följer:

Sinom.

1. Tjänstemän, som åtnjuta avlöning enligt avlöningsreglementet

för ordinarie diplomatiska och konsulära tjänstemän eller

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 374. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 374.

enligt arvodesstaten för viss diplomatisk och konsulär personal i utrikesdepartementet

samt vid beskickningar och konsulat, så ock tjänstemän,

vilka tilldelats expektansarvoden, ävensom handels-, social- och lantbruksattachéer,

drogmanen vid beskickningen i Konstantinopel samt attachéer

(aspiranter) äga uppbära dyrtidstillägg å följande i avlöningen ingående

slag av förmåner, nämligen:

lön;

fast arvode och annan mot lön svarande del av arvodet;

expektansarvode; samt

ersättning enligt 16 § 2 mom. av ovannämnda avlöningsreglemente

och däremot svarande gottgörelse åt icke-ordinarie tjänstemän.

Dyrtidstillägg utgår icke å det särskilda belopp, som enligt medgivande

av 1921 års riksdag vid ingången av januari månad 1922 utbetalas

till befattningshavare, å vilka avlöningsreglementet för ordinarie

diplomatiska och konsulära tjänstemän äger tillämpning.

Mom. 2. Dyrtidstillägg utgår jämväl till diplomatisk eller konsulär

tjänsteman, som kvarstår å gammal stat.

Mom. 3. Annan vid beskickningar och konsulat anställd personal,

än i mom. 1 och 2 avses, är icke berättigad till dyrtidstillägg.

§ 2.

Mom. 1. Till de i § 1 mom. 1 omförmälda tjänstemän utgår dyrtidstillägget

enligt de beräkningsgrunder, som angivas i § 3 av kungörelsen

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst, dock med iakttagande därav,

att dyrtidstillägg utgår endast å 85 procent av de sammanlagda

avlöningsförmåner, på vilka sådant tillägg må beräknas, dock högst å

ett belopp av 1,250 kronor för månad, samt

att det grundtal, som Kungl. Maj:t jämlikt § 2 nyssnämnda kungörelse

fastställer, skall i varje särskilt fall minskas med 16.

Mom. 2. Därest tjänstemannens löneinkomst jämte dyrtidstillägg

enligt mom. 1 understiger vad som skulle utgjort hans löneinkomst

närmast före övergången till den nya avlöningsstaten jämte dyrtidstillägg

enligt bestämmelserna i § 3 av kungörelsen med allmänna grunder

för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, äger tjänstemannen

åtnjuta gottgörelse härför i form av personligt dyrtidstillägg.

Sådant personligt dyrtidstillägg må av tjänstemannen tillgodonjutas

allenast i den mån han icke genom avlöningsförhöjning, vare sig i samma

tjänst eller efter befordran till annan befattning, erhåller en löneinkomst,

som jämte dyrtidstillägg enligt mom. 1 uppgår till den inkomst, han

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 374. 3 .

vid motsvarande tidpunkt skolat åtnjuta, om han da kvarstatt med den

avlöning, han innehaft närmast före övergången till den nya avlöningsstaten,

och därå uppburit dyrtidstillägg enligt § 3 i nyssberörda kungörelse.

Med löneinkomst enligt detta mom. förstås i varje särskilt fall de

sammanlagda avlöningsförmåner, vilka i av Kungi. Maj:t utfärdade övergångsbestämmelser

till den nya avlöningsstaten medräknas för bedömande

av huruvida tjänstemannen lidit avlöningsminskning genom övergång

till den nya avlöningsstaten, ävensom i förekommande fall personligt

lönetillägg, som uppbäres på grund av sagda övergångsbestämmelser.

Mom. 3. De i § 1 mom. 2 omförmälda tjänstemän äga uppbära

dyrtidstillägg enligt bestämmelserna i § 3 av kungörelsen med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.

§ 3.

Tjänsteman, som är tjänstledig för offentligt tippdrag eller för sjukdom

eller som åtnjuter ferier, semester eller därmed jämförlig tjänstledighet,

äger utan ‘hinder av sådan ledighet uppbära det dyrtidstillägg,

som eljest skolat tillkomma honom.

§ 4.

För tjänsteman, som av statens medel åtnjuter lön eller arvode

för två eller flera befattningar, beräknas dyrtidstillägget å de sammanlagda

avlöningsförmånerna och utbetalas vid den befattning, som medför

högsta avlöningen eller, därest avlöningarna äro lika, vid den befattning,

till vilken han först blivit befordrad.

§ 5.

Om tjänsteman under året avlidit, innan honom tillkommande dyrtidstillägg

till fullo utbetalats, övergår hans rätt härutinnan till stärbbuset.

§ 6-

Dyrtidstillägget utbetalas månadsvis i den ordning, som av Kungl.

Maj:t bestämmes.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1922.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 374.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen godkänt bilagda förslag till

kungörelse angående dyrtidstillägg åt diplomatiska och konsulära tjänstemän

(bilaga A.)

Stockholm den 21 juni 1921.

Med undersåtlig vördnad.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 374.

5

Bilaga A.

Förslag

till

Kungörelse

angående dyrtidstillägg åt diplomatiska och konsulära tjänstemän.

Härigenom förordnas som följer:

§ i
Mom.

1. Diplomatiska och konsulära tjänstemän, som, enligt vad

därom är särskilt stadgat, åtnjuta avlöning enligt avlöningsreglementet

för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen, eller enligt arvodesstaterna för viss

extra personal i utrikesdepartementet samt i utrikesrepresentationen så

ock tjänstemän, vilka tilldelats expektansarvoden, ävensom handels- och

socialattachéer, drogmanen vid beskickningen i Konstantinopel samt

attachéer (aspiranter) äga uppbära dyrtidstillägg å följande i avlöningen

ingående slag av förmåner, nämligen:

lön;

fast arvode och annan mot lön svarande del av arvode;

expektansarvode; samt

vikariatsersättning enligt 19 § av ovannämnda avlöningsreglemente

och däremot svarande gottgörelse åt icke-ordinarie tjänstemän.

Dyrtidstillägg utgår icke å det särskilda belopp, som enligt medgivande

av 1921 års riksdag vid ingången av januari månad 1922 utbetalas

till i detta moment avsedda befattningshavare.

Mom. 2. Dyrtidstillägg utgår jämväl till diplomatisk eller konsulär

tjänsteman, som kvarstår å gammal stat.

Mom. 3. Annan vid beskickningar och konsulat anställd personal,

än i mom. 1 och 2 avses, är icke berättigad till dyrtidstillägg.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 374.

§ 2.

Mom. 1. Till de i § 1 mom. 1 omförmälda tjänstemän utgår dyrtidstillägget

enligt de beräkningsgrunder, som angivas i § 3 av kungörelsen

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst, dock med iakttagande därav,

att dyrtidstillägg utgår endast å 80 procent av de sammanlagda

avlöningsförmåner, på vilka sådant tillägg må beräknas, dock högst å

ett belopp av 1,250 kronor för månad, samt

att det grundtal, som Kungl. Maj:t jämlikt § 2 nyssnämnda kungörelse

fastställer, skall i varje särskilt fall minskas med 20.

Mom. 2. Därest tjänstemannens löneinkomst jämte dyrtidstillägg

enligt mom. 1 understiger vad som skulle utgjort hans löneinkomst närmast

före övergången till den nya avlöningsstaten jämte dyrtidstillägg

enligt bestämmelserna i § 3 av kungörelsen med allmänna grunder för

dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, äger tjänstemannen

åtnjuta gottgörelse härför i form av personligt dyrtidstillägg.

Sådant personligt dyrtidstillägg må av tjänstemannen tillgodonjutas

allenast i den mån han icke genom avlöningsförhöjning, vare sig i samma

tjänst eller efter befordran till annan befattning, erhåller en löneinkomst,

som jämte dyrtidstillägg enligt mom. 1 uppgår till den inkomst, han vid

motsvarande tidpunkt skolat åtnjuta, om han då kvarstått med den avlöning,

han innehaft närmast före övergången till den nya avlöningsstaten,

och därå uppburit dyrtidstillägg enligt § 3 i nyssberörda kungörelse.

Med löneinkomst enligt detta mom. förstås i varje särskilt fall de

sammanlagda avlöningsförmåner, vilka i av Kungl. Maj:t utfärdade övergångsbestämmelser

till den nya avlöningsstaten medräknas för bedömande

av huruvida tjänstemannen lidit avlöningsminskning genom övergång

till den nya avlöningsstaten, ävensom i förekommande fall personligt

lönetillägg, som uppbäres på grund av sagda övergångsbestämmelser.

Mom. 3. De i § 1 mom. 2 omförmälda tjänstemän äga uppbära

dyrtidstillägg enligt bestämmelserna i § 3 av kungörelsen med allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.

§ 3.

Tjänsteman, som är tjänstledig för offentligt uppdrag eller som

åtnjuter ferier, semester eller därmed jämförlig tjänstledighet, äger utan

hinder av sådan ledighet uppbära det dyrtidstillägg, som eljest skolat

tillkomma honom.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 374.

7

§ 4.

För tjänsteman, som av statens medel åtnjuter lön eller arvode

för två eller flera befattningar, beräknas dyrtidstillägget å de sammanlagda

avlöningsförmånerna och utbetalas vid den befattning, som medför

högsta avlöningen eller, därest avlöningarna äro lika, vid den befattning,

till vilken han först blivit befordrad.

§ 5.

Om tjänsteman under året avlidit, innan honom tillkommande dyrtidstillägg

till fullo utbetalats, övergår hans rätt härutinnan till stärbhuset.

§ 6.

Dyrtidstillägget utbetalas månadsvis i den ordning, som av Kungl.

Maj:t bestämmes.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1922.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.