Sök i Ratio Lex

Skrivelse till fullmäktige i riksbanken, angående reglering av avlöningsförhållanden m. m. vid riksdagens verk.

1921-06-18 · 42 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 38 av 42 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1921:384, Skrivelse till fullmäktige i riksbanken, angående reglering av avlöningsförhållanden m. m. vid riksdagens verk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr. 384.

1

Sr 384.

Godkänd av första kammaren den 17 juni 1921.

Godkänd av andra kammaren den 17 juni 1921.

Riksdagens skrivelse till fullmäktige i riksbanken, angående reglering

av avlöningsförhållanden m. m. vid riksdagens verk.

I anledning av framställningar från fullmäktige i riksbanken och

i riksgäldskontoret uppdrog Kungl. Maj:t den 18 juni 1920 åt löneregleringskommittén

att i samband med utförandet av det kommittén den 31

december 1919 meddelade uppdrag att verkställa utredning beträffande

definitiv lönereglering för befattningshavare vid statsdepartementen, centrala

ämbetsverken och fångvårdsstaten verkställa utredning och avgiva

förslag till ny lönereglering för riksbankens resp. riksgäldskontorets personal.

Vidare har Kungl. Maj:t, i anledning av framställning från styrelsen

för riksdagsbiblioteket, den 10 december 1920 uppdragit åt löneregleringskommittén

att, i samband med utförandet av nyssnämnda uppdrag, verkställa

utredning och avgiva förslag till ny lönereglering för riksdagsbibliotekets

personal.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 saml. Nr 384—388.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 384.

Därjämte har i en inom riksdagen väckt motion förslag framställts

om förhöjd avlöning åt riksdagens justitieombudsman och riksdagens

militieombudsman samt tjänstemännen å deras expeditioner.

Med skrivelse den 16 april 1921 har kommittén till riksdagens

bankoutskott överlämnat betänkande angående reglering av löneförhållanden

m. m. för samtliga riksdagens verk, innefattat i delen LXIY av

kommitténs tryckta betänkanden.

Genom det avlöningsreglemente, som jämlikt 1919 års riksdagsbeslut

utfärdats för tjänstemän vid de s. k. kommunikationsverken, har ett

gemensamt lönesystem för dessa verk kommit till stånd, varjämte åtskilliga

i lönetekniskt hänseende nya principer vunnit tillämpning. I

anslutning härtill uppgjordes av löneregleringskommittén förslag till ny

definitiv lönereglering för befattningshavare vid statsdepartementen och

de centrala ämbetsverken; och har riksdagen numera i huvudsak godkänt

nämnda förslag. Sedan alltså huvudgrunderna för det nya lönesystemet

blivit av riksdagen godkända för tillämpning på förenämnda befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen, har löneregleringskommittén

för sin del icke ansett någon tvekan böra råda rörande lämpligheten att

tillämpa samma huvudgrunder vid revision av löneförhållandena inom

riksdagens verk, på det att därigenom inom denna del av statsförvaltningen

måtte bliva gällande den enhetlighet i avlöningsgrunder, som man

önskat genomföra med ifrågavarande lönesystem.

Kommittén har därför förordat, att i anslutning härtill nya lönebestämmelser

utfärdas för befattningshavare vid riksdagens verk, under

vilken benämning kommittén sammanfattat riksbanken, riksgäldskontor,

riksdagens hus, riksdagsbiblioteket samt justitie- och militieombudsmansexpeditionerna.

Då de särskilda för dessa verk gällande lönestaterna

reclan nu i ett flertal hänseenden vore till sina huvuddrag likformiga,

har kommittén funnit det lämpligast, att, med det för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk inom den civila statsförvaltningen

antagna’ avlöningsregleihente såsom mönster, ett gemensamt avlöningsreglemente

fastställdes för befattningshavare vid riksdagens verk.''

I den mån för något av dessa verk vissa föreskrifter av beskaffenhet

att icke böra ingå i avlöningsreglementet funnits erforderliga,

hava särskilda bestämmelser härom synts böra av riksdagen meddelas!

Riksdagen delar kommitténs uppfattning därom, att de nya lönepiinciper,

som pa sätt ovan nämnts godkänts för stora grupper av

statens befattningshavare, vinna tillämpning jämväl vid den revision av

löneförhållandena inom riksdagens verk, som nu blivit ifrågasatt.

Kommittén har emellertid erinrat om de särskilda förhållanden,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 384.

3

som vore rådande inom riksbanken; och har kommittén, med hänsyn till

det ekonomiska ansvar, som vilade på en avsevärd del av riksbankens

personal och som ansetts böra ställa denna personal i avlöningshänseende

på ett högre plan än eljest vore erforderligt, funnit sig ej kunna

lämna obeaktat, hurusom befattningshavarna vid riksbanken på grund av

gällande bestämmelser om entledigande icke i allo vore tillförsäkrade den

mera tryggade tjänsteställning, som i allmänhet tillkomme innehavare av

ordinarie statstjänster. Vid 1914 års lönereglering ifrågasattes icke någon

ändring i de uti berörda hänseende för riksbankens personal då bestående

undantagsförhållandena; och har kommittén icke heller nu funnit anledning

härtill.

Riksdagen, som delar den av kommittén sålunda uttalade mening,

har vid granskning av kommitténs föreliggande förslag i stort sett kunnat

ansluta sig till detsamma. Riksdagen har emellertid i vissa hänseenden

funnit skäl till avvikelser från kommitténs förslag.

Med hänsyn till den knappa tid, som för behandlingen av ifrågavarande

ärende stått riksdagen till buds, har riksdagen — även om riksdagen

på vissa punkter ej kunnat helt godkänna den av kommittén anförda

motiveringen — ansett särskild motivering erforderlig, endast i den

mån förändringar i kommitténs förslag beslutits.

Riksdagen vill först till behandling upptaga frågan om de särskilda

ordinarie tjänsternas placering å löneplanen.

Riksdagen har beslutit, att samtliga befattningar i riksbanken och

i riksgäldskontoret inom den nuvarande andra graden skola hänföras till

den 14:e lönegraden.

I nuvarande 3:e graden* är upptagen en andre bankosekreterare

och här kommittén ansett denne tjänsteman böra placeras i 16:e lönegraden,

varjämte för erhållande av likformighet med en sekreterarbefattning

i riksgäldskontoret benämningen andra bankosekreterare skulle

utbytas mot sekreterare.

Riksdagen har beslutit en särskild bestämmelse av innehåll, att den

nuvarande innehavaren av ifrågavarande befattning må, så länge han

kvarstår i densamma, erhålla en mot 17:e graden svarande tjänsteställning

och således, med bibehållande av den nuvarande benämningen andre

bankosekreterare, åtnjuta avlöning och pension med samma belopp som

till sistnämnda grad hänförda befattningshavare.

Kommittén har till den 18:e lönegraden hänfört bland annat två

av bankokommissarierna, nämligen den kommissarie, som förestår revi
-

4

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 384.

sionsavdelningen, benämnd förste revisor, samt den kommissarie, som

förestår riksbankens bokföringsavdelning. Övriga bankokommissarier

skulle däremot placeras i den 20:e lönegraden. Kommittén har härvidlag

icke varit enhällig, i det att två av dess särskilda ledamöter, nämligen

representanterna för riksbanken, påyrkat, att samtliga befattningar i

fjärde graden måtte hänföras till 20:e lönegraden. Fullmäktige i riksbanken

hava också anslutit sig till denna avvikande mening och beträffande

förste revisorn erinrat, att göromålen i dennes tjänst vore förenade

med sådant ansvar och av sådan betydelse för riksbankens inre förvaltning,

att det enligt fullmäktiges mening ej vore lämpligt eller tillrådligt,

att han placerades i en lägre lönegrad än övriga avdelningschefer.

Vidare hava fullmäktige i avseende å chefen för bokföringsavdelningen

framhållit, hurusom arbetet med ledningen av riksbankens huvudbokföring

och upprättandet av bankens bokslut prövats vara av så krävande

art, att detsamma borde anförtros åt en tjänsteman i kommissariegrad.

Riksdagen delar den av fullmäktige sålunda uttalade meningen.

Särskilt med hänsyn till kontrollen och revisionen inom riksbankens inre

förvaltning synes det nödvändigt, att föreståndaren för revisionsavdelningen

erhåller samma tjänsteställning som övriga bankokommissarier. Beträffande

föreståndaren för bokföringsavdelningen fullgör denne ett särdeles

ansvarsfullt och viktigt arbete, vilket icke kan anses inskränka sig

till rena bokhållerigöromål. Under sådana förhållanden har riksdagen

funnit vägande skäl tala för att även här ifrågavarande kommissarier hänföras

till 20:e lönegraden.

Kommittén har föreslagit, att vid riksbankens huvudkontor måtte

inrättas 8 nya kvinnliga biträdesbefattningar, av vilka 4 skulle placeras

i 5:e och 4 i 3:e lönegraden i löneplaneu för kvinnliga tjänstemän, samt

vid vartdera av riksbankens avdelningskontor i Göteborg och Malmö två

i 3:e lönegraden. Då för närvarande vid huvudkontoret tjänstgöra 26

extra kvinnliga biträden, har riksdagen för att förbättra proportionen mellan

de extra och de ordinarie biträdena ansett sig böra besluta, att ytterligare

5 nya ordinarie befattningar för kvinnliga tjänstemän uppföras med

placering i l:a lönegraden. På enahanda sätt hava vid riksgäldskontoret,

utöver av kommittén föreslagna 6 befattningar, ytterligare 3 sådana upptagits

i staten. Ifrågavarande tjänstemän i första lönegraden hava ansetts

böra benämnas skrivbiträden.

Kommitténs förslag till gemensamt avlöningsreglemente för befattningshavare

vid riksdagens verk ansluter sig i allt väsentligt till det av

1921 års riksdag antagna avlöningsreglementet för befattningshavare vid

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 384. 5

statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen.

Vid utarbetandet av förslaget till avlöningsreglemente för riksdagens

verk har emellertid kommittén funnit jämkningar i förberörda reglemente

uti åtskilliga avseenden nödvändiga.

De bestämmelser och föreskrifter, som enligt nyssnämnda reglemente

skola i skilda hänseenden meddelas av Kungl. Maj:t och riksdagen,

hava beträffande riksdagens verk av kommittén ansetts böra beslutas

endast av riksdagen. Där enligt reglementet för den civila statsförvaltningen

det tillkommer Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser, föreskrifter

eller medgivanden, har kommittén beträffande riksdagens verk

funnit sådana i regel böra meddelas av fullmäktige i riksbanken och

i riksgäldskontoret gemensamt.

I sistnämnda avseende har riksdagen icke kunnat ansluta sig till

kommitténs förslag. Det synes nämligen icke vara nödvändigt eller ens

lämpligt, att för avgörande av sådana frågor, som av kommittén föreslagits

skola hänföras till gemensam behandling, såsom till exempel anställande

av gift kvinna, fastställande av grunder för erhållande av läkarvård, förflvttning

till annan tjänst m. m., samtliga fullmäktige i riksbanken och

i riksgäldskontoret sammanträda, utan har här ifrågavarande uppdrag

lämpligen ansetts böra anförtros åt en särskild delegation. Beträffande

sammansättningen av denna delegation, för vilken instruktion funnits böra

utfärdas av riksdagens bankoutskott, har riksdagen ansett densamma höra

bestå av fem personer, nämligen två av fullmäktige i riksbanken och två

av fullmäktige i riksgäldskontoret, utsedda av respektive fullmäktige för

en tid av ett år, samt ordföranden i styrelsen för riksdagsbiblioteket, varjämte

i ärenden, som angå justitie- och militieombudsmansexpeditionerna,

vederbörande ombudsman bör deltaga i avgörandet. I anslutning härtill

har riksdagen vidtagit härav betingade ändringar i de av kommittén utarbetade

förslagen till avlöningsreglemente och bestämmelser i fråga om

rätt till pension för ordinarie tjänstemän vid riksdagens verk, varjämte

riksdagen beslutit införandet av en särskild paragraf, innefattande bestämmelser

angående förenämnda delegerade.

Åt dessa delegerade har jämväl ansetts böra överlåtas att utfärda

nödiga föreskrifter i fråga om övergång på ny stat för de tjänstemän,

å vilka avlöningsreglementet skulle äga tillämpning.

För de fall, som omförmälas i 26 § punkt 2 och 27 §, vilka avse

ersättning för vissa resor samt för flyttningskostnad m. m., har riksdagen

då dessa bestämmelser i tillämpningen i allmänhet torde komma att beröra

endast riksbanken, ansett det vara tillfyllest, att avgörande träffas av den

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse AV 384.

styrelse, varunder tjänstemannen lyder. Liknande ändring har riksdagen

ansett sig böra vidtaga i 30 §, som innehåller bestämmelser angående utbetalande

av särskild gottgörelse till tjänsteman. I samband härmed har

riksdagen även beslutit vissa ändringar av redaktionell art i syfte att

bringa de olika stadgandena i närmare överensstämmelse med varandra.

I 1 § av avlöningsreglementet för den civila statsförvaltningen

föreskrives, att ordinarie befattningar skola, med de i punkt 1 av samma

paragraf angivna undantag, tillsättas genom fullmakt eller genom konstitutorial.

Ehuru fullmakt nu förekommer vid vissa befattningar inom

riksdagens verk, bar kommittén, med hänsyn till att fullmakten, på grund

av förefintliga bestämmelser om entledigande av befattningshavare i riksbanken

och riksgäldskontoret, för dessa ej har samma betydelse som för

statstjänstemän i allmänhet, ansett, att för framtiden även för ifrågavarande

befattningar i riksdagens verk fullmakten bör utbytas mot konstitutorial.

Detta innebär alltså, att även de uti 20:e lönegraden upptagna

tjänstemännen i riksbanken skulle tillsättas genom konstitutorial. Kommitténs

förslag härutinnan har riksdagen icke kunnat biträda. Riksdagen

anser nämligen att, så länge den nuvarande organisationen av riksbanken

äger bestånd, det måste betraktas såsom ett oeftergivligt villkor, att ifrågavarande

tjänstemän bibehållas vid den särskilda ställning, som de för

närvarande intaga och vilken för övrigt har gammal hävd. Bestämmelser

härom hava införts i 1 §.

- För de fall, där enligt kommitténs förslag avgörandet skulle överlåtas

åt fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret gemensamt, har

kommittén icke ansett någon särskild föreskrift angående besvär över

beslut i dylika frågor erforderlig. Det synes emellertid vara nödvändigt

att i avlöningsreglementet införa en sådan bestämmelse; och har riksdagen

fördenskull beslutit en ny paragraf, innehållande föreskrift att den, på

vars rätt delegerades beslut kan inverka, må hos riksdagens bankoutskott

anföra besvär. De sålunda antagna bestämmelserna ansluta sig

till gällande föreskrifter för riksbanken, riksgäldskontoret och riksdagsbiblioteket

i detta ämne.

I likhet med kommittén har riksdagen ansett, att en särskild lönenämnd

bör finnas för riksdagens verk med åligganden i enlighet med

vad som finnes angivet i avlöningsreglementet för den civila statsförvaltningen.

Det torde emellertid ur principiell synpunkt få anses vara

mindre lämpligt, att nämnden utses av fullmäktige i riksbanken och i

riksgäldskontoret gemensamt. Riksdagen har därför beslutit, att valet av

lönenämnd anförtros åt riksdagens bankoutskott, som jämväl har att

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 384.

7

fastställa instruktion för nämnden ävensom meddela bestämmelser om ersättning

åt nämndens medlemmar m. m.

Vad angår kommitténs förslag till särskilda bestämmelser angående

tillämpning av avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens

verk, torde det icke vara erforderligt att här särskilt föreskriva, att lönen

för övermaskinisten jämväl innefattar ersättning för tillsyn å de elektriska

anläggningarna i riksdagshuset m. m., då detta arbete åligger honom

enligt gällande instruktion.

I anslutning till vad som beslutits beträffande nuvarande andre

bankosekreteraren har vidare en tilläggsbestämmelse av förut angivet

innehåll här införts.

A övergångsstat finnes för närvarande inom riksdagens verk uppförd

bland andra vaktmästaren vid avdelningskontoret i Göteborg Gustaf

Alfred Hansson, vilken enligt beslut av 1904 års riksdag åtnjuter personlig

tillökning av sina tjänstgöringspenningar med 100 kronor om året,

ett belopp som kvarstod jämväl'' vid 1914 års lönereglering. Då enligt

kommitténs mening denne befattningshavare torde finna'' med sin fördel

förenligt att ingå på den nu antagna staten, har hans upptagande

på övergångsstat åtminstone för närvarande icke funnits vara erforderligt.

I likhet med fullmäktige finner emellertid riksdagen det vara fullt

överensstämmande med riksdagens förut angående Hansson fattade beslut,

att även vid denna lönereglering för honom å övergångsstat uppföres

det personliga arvode, som utöver anslagen avlöning av riksdagen tillerkänts

honom.

I huvudsaklig anslutning till de pensionsföreskrifter, som gälla beträffande

befattningshavarna vid det största av riksdagens verk, riksbanken,

har kommittén, med beaktande jämväl av de numera godkända provisoriska

pensionsbestämmelserna för tjänstemän inom den civila statsförvaltningen,

framlagt förslag till bestämmelser i fråga om rätt till

pension för ordinarie tjänstemän vid riksdagens verk. Pensionsåldern

har av kommittén föreslagits till 67 år i stället för, såsom nu gäller för

riksbanken och riksgäldskontoret, 65 år.

Med hänsyn till arten av det ansträngande arbete, som åligger

befattningshavarna inom riksbanken, har riksdagen ansett en utsträckning

av pensionsåldern icke vara förenlig med bankens intressen och därför

beslutit, att den nuvarande pensionsåldern bibehålies oförändrad. Av

enahanda skäl har även för befattningshavarna vid riksdagens hus fastställts

nyssnämnda lägre pensionsålder. Riksdagen förutsätter därvid,

att vederbörande myndighet kommer att begagna sig av den i 8 § av

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse AV 384.

pensionsbestämmelserna medgivna befogenheten att låta med pensionsberättigad

tjänstemans avsked anstå, där så prövas lämpligt.

Beträffande riksbankens mindre avdelningskontor har kommittén

ifrågasatt vissa organisatoriska ändringar av mera omfattande betydelse.

Sedan under åren 1914, 1915 och 1916 vid nio av kontoren genomförts

viss förenklad organisation, har såväl av kontorsföreståndarna vid

dessa kontor som från fullmäktiges sida framhållits, hurusom denna förenklade

organisation numera icke kunde anses i alla avseenden ändamålsenlig,

dels med hänsyn till den omfattning riksbankens rörelse

numera tagit, dels ock ur kontrollsynpunkt.

Fullmäktige hava fördenskull funnit sig övertygade om behovet av

en återgång vid nämnda kontor till samma organisation av styrelsen och

liknande uppsättning av tjänstemän som vid övriga avdelningskontor å

andra orter än Göteborg och Malmö. Kommittén har ansett sig böra

ansluta sig till fullmäktiges sålunda angivna ståndpunkt och förordat,

att styrelserna för ifrågavarande nio kontor erhålla liknande sammansättning

som vid andra mindre avdelningskontor ävensom att vid vart

och ett av dessa kontor ånyo tillsättes en kamrerare.

Även riksdagen delar den av fullmäktige och kommittén företrädda

uppfattningen, att ifrågavarande nio kontor böra erhålla samma organisation

som övriga mindre kontor. En sådan förändring torde särskilt

ur kontrollsynpunkt vara erforderlig. Ett genomförande av förslaget

synes riksdagen därjämte stå i överensstämmelse med den uppfattning,

som vid åtskilliga tillfällen gjort sig gällande inom riksdagen och särskilt

inom andra kammaren i fråga om önskvärdheten av att avdelningskontoren

i större utsträckning trädde i direkt förbindelse med allmänheten

och lärer för övrigt utgöra en nödvändig förutsättning för att riksbanken

även vid ifrågavarande kontor skall kunna på ovan antytt sätt utvidga

sin verksamhet.

Såsom en följd av denna förändring skulle nu utgående särskilda

kassavårdararvoden å sammanlagt 6,300 kronor icke vidare erfordras.

Jämväl i ett annat avseende har riksdagen ansett sig böra särskilt

beröra kommitténs förslag rörande vissa organisatoriska spörsmål. Kommittén

har föreslagit, att två av de fyra extra ordinarie eldare, som för

närvarande hava sysselsättning i riksdagens hus, skulle uppföras på ordinarie

stat. Visserligen torde det kunna ifrågasättas, huruvida en så stor

personal verkligen erfordras och under hela året kan beredas full sysselsättning.

Då emellertid tillfälle till utförande av reparationsarbeten under

sommarmånaderna alltid torde förefinnas, har riksdagen, om än med tvekan,

funnit sig böra biträda kommitténs förslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 384.

I samband härmed har riksdagen ansett sig böra besluta, att biträdande

maskinisten benämnes biträdande maskinist och reparatör.

Riksdagen har slutligen att yttra sig angående avlöningsförhållanden

för justitieombudsmannen och militieombudsmannen samt tjänstemännen

å deras expeditioner.

Yad först angår justitieombudsmannen och militieombudsmannen,

hava dessa icke ansetts böra medtagas i avlöningsreglementet för riksdagens

verk. Då de enligt regeringsformen skola i alla avseenden anses

Fika med Konungens justitiekansler, åtnjuta de för närvarande, i likhet

med denne, en avlöning av 11,000 kronor eller samma avlöning som

generaldirektörer i normalgrad. Därtill kommer en tillfällig löneförbättring

av 1,500 kronor. Från och med år 1922 erhåller justitiekanslern

liksom flertalet generaldirektörer en avlöning av 17,040 kronor, motsvarande

3:e lönegraden i avdelning A i löneplanen uti avlöningsreglementet

för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk,

tillhörande den civila statsförvaltningen.

I den här ovan omförmälda motionen har hemställts, att avlöningen

till justitie- och militieombudsmännen måtte från och med år 1922

utgå med ett arvode av 19,000 kronor eller samma belopp, som enligt

nyssberörda avlöningsreglemente kommer att utgå till vissa generaldirektörer,

vilkas befattningar tillsättas genom förordnande på viss tid.

Kommittén har emellertid ansett, att ifrågavarande avlöning fortfarande

borde sättas lika med vad i detta hänseende blivit bestämt för

justitiekanslern, eller alltså till 17,040 kronor, att utgå som arvode.

Riksdagen ansluter sig för sin del till kommitténs uppfattning i detta

avseende.

Enligt gällande instruktioner äga riksdagens ombudsmän att antaga

och entlediga tjänstemännen vid sina expeditioner. I enlighet härmed

hava dessa tjänstemän antagits förmedelst förordnanden, vilka när som

helst kunnat återkallas.

Kommittén, som till prövning upptagit spörsmålet om beredande

åt ifrågavarande tjänstemän av en fastare anställning, än de hittills

innehaft, har därvid kommit till den uppfattningen, att övervägande skäl

talade för eu sådan fastare anställning. Med hänsyn till tjänstemännens

ständigt ökade arbetsbörda och vikten av deras befattningar, som gång

efter annan måst föranleda vissa tjänsters överflyttande till högre lönegrad,

har kommittén ansett det icke vara mera än rimligt, att befattningarnas

innehavare erhölle eu lika tryggad ställning, som tillkomme

tjänstemän i motsvarande lönegrader inom riksbanken och riksgäldskontoret,

och därför hemställt, att tjänstemännen å ifrågavarande expeditio
liihang

till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. År 384—388. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens skrivelse Nr 384.

ner i samband med förevarande lönereglering måtte beredas ordinarie

anställning.

I likhet med eu reservant inom kommittén har riksdagen icke kunnat

biträda förslaget, att expeditionssekreterarbefattningarna uppföras på

ordinarie stat. Genom en dylik åtgärd torde nämligen möjligheten

minskas att vid varje tidpunkt hålla dessa tjänster besatta på ett fullt

tillfredsställande sätt. Riksdagen har därför ansett, att expeditionssekreterarna

fortfarande böra tillsättas genom förordnande och förutsätter

därvid, att dessa befattningar komma att betraktas såsom övergångsplatser.

Avlöningen har, såsom kommittén ifrågasatt, bestämts till samma

belopp, som tillkommer byråchef, varjämte riksdagen ansett benämningen

expeditionssekreterare böra utbytas mot byråchef.

Vad övriga befattningshavare vid justitieombudsmannens och militieombudsmannens

expeditioner angår, har riksdagen icke haft något att

erinra mot att de uppföras på ordinarie stat liksom icke heller mot de

föreslagna avlöningsbeloppen. Emellertid torde, såsom en garanti för

möjligheten att vid ifrågavarande expeditioner erhålla de mest kvalificerade

personer, det böra beredas vederbörande ombudsman tillfälle att,

där så anses erforderligt, under viss kortare tid före tjänstens tillsättande,

pröva vederbörandes skicklighet för densamma. Eu föreskrift i sådant syfte

har införts i de särskilda bestämmelserna.

För att bereda möjlighet för den nuvarande innehavaren av byråintendentsbefattningen

å militieombudsmansexpeditionen, vilken innevarande

år uppnår en ålder av 65 år och få grund härav vid ett ledigförklarande

av tjänsten icke torde kunna ifrågakomma till densamma, att

kvarstå i tjänst intill dess han uppnått den av riksdagen beslutade pensionsåldern

av 67 år, har dessutom införts en övergångsbestämmelse

av innehåll att med tillsättandet av ifrågavarande befattning må anstå

under högst två år.

Beslutet om uppförande av några tjänstemän på ordinarie stat

påkalla vissa ändringar i de för ombudsmännen gällande instruktioner,

varom förslag i vederbörlig ordning torde komma att föreläggas riksdagen.

Vad angår de av kommittén föreslagna lönestaterna för riksbanken

och riksgäldskontoret, torde de av riksdagen vidtagna ändringarna beträffande

placeringen av vissa tjänster icke vara av beskaffenhet att

påkalla någon ändring i de uti staterna upptagna kostnadsbeloppen, vilka

för övrigt uppförts såsom förslagsanslag.

Under åberopande av vad sålunda förekommit får riksdagen meddela,

att riksdagen beträffande befattningshavare vid riksdagens verk

a) godkänt det vid denna skrivelse fogade avlöningsreglemente för

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 384.

11

befattningshavare vid riksdagens verk jämte vid sagda reglemente fogad

tjänsteförteckning; (bil. 1)

b) godkänt de vid denna skrivelse fogade särskilda bestämmelser

angående tilllämpning av avlöningsreglementet för befattningshavare vid

riksdagens verk; (bil. 2)

c) godkänt de vid denna skrivelse fogade bestämmelser i fråga om

rätt till pension för ordinarie tjänstemän vid riksdagens verk; (bil. 3)

d) medgivit, att från och med år 1922 avlöningen till expeditionssekreterarna

vid j ustitie- och militieombudsmansexpeditionerna, benämnda

byråchefer, må utgå med samma belopp och efter enahanda grunder,

som enligt ovan omförmälda aviöningsreglemente gälla för befattningshavare

i 20:e lönegraden;

e) medgivit, att delegerade, som oniförmälas i 34 § av avlöningsreglementet

för befattningshavare vid riksdagens verk, må, i huvudsaklig

överensstämmelse med de av löneregleringskommittén i dess betänkande

angående reglering av löneförhållanden m. m. vid riksdagens

verk angivna grunder, utfärda nödiga bestämmelser i fråga om övergång

på ny stat för de tjänstemän, å vilka avlöningsreglementet skall

äga tillämpning;

f) besluta, att, där tjänsteman, å vilken avlöningsreglementet

skall äga tillämpning, enligt dittills gällande avlöningsbestämmelser ägt

uppbära någon del av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning

som tillfällig löneförbättring — i förskott, skall vid ingången av januari

månad 1922 till honom utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen

skulle hava i den befattning, han vid utgången av år 1921

innehade, i förskott uppburit för januari månad 1922, om de dittillsvarande

avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande, vilket

belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning åtnjuter fri bostad

jämte bränsle och belysning men enligt de nya bestämmelserna för framtiden

ej skall åtnjuta dylik förmån, bör ökas med värdet, enligt vederbörande

myndighets uppskattning, av denna förmån för en månad;

g) medgivit, att kostnaderna för senast berörda övergångsanordning

må bestridas av de i vederbörande stater anslagsposterna till avlöning

åt ordinarie tjänstemän;

h) medgivit, att kostnaderna för de förmåner, som oniförmälas

i 7, 25, 26, 27, 28 och 31 §§ av förslaget till avlöningsreglemente, må

bestridas i enlighet med de grunder, löneregleringskommittén i sitt förut

omförmälda betänkande angivit;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 384.

i) medgivit, att, därest delegerade, som omförmälas i 34 § av

avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens verk, så finna

erforderligt, den i berörda reglemente omförmälda lönenämnden må träda

i verksamhet redan under år 1921; och

j) fastställt härvid fogade avlöningsstater för vederbörande verk.

(bil. 4).

Stockholm den 18 juni 1921.

/

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 384.

13

Bilaga 1.

Avlöningsreglemente

för

befattningshavare vid riksdagens verk.

1 avd. Ordinarie tjänstemän.

1 kap. Allmänna bestämmelser.

1 §•

1. De i 2 kap. av detta reglemente avsedda befattningar tillsättas genom

förordnande på viss tid.

. 2. Övriga ordinarie befattningar tillsättas, i enlighet med därför gällande

föreskrifter, antingen genom fullmakt eller genom konstitutorial.

3. Antalet ordinarie befattningar vid vederbörande verk fastställes av

riksdagen.

2 §.

1. Ordinarie tjänsteman äger åtnjuta avlöning enligt de i detta reglemente

givna föreskrifter och under de i detsamma stadgade villkor ävensom i enlighet

med de särskilda föreskrifter, som kunna varda av riksdagen beslutade.

2. Avlöning utgår, där ej annorlunda i reglementet stadgas, från och med

den dag, tjänsten tillträdes, till och med den dag, tjänstemannen avgår på grund

av avsked, entledigande eller dödsfall.

3. Utbetalning av avlöning sker månadsvis i efterskott.

4. Angående tjänstemans rätt till pension samt skyldighet att avgå från

tjänsten är särskilt stadgat.

3 §•

1. Med ordinarie befattning må icke förenas annan tjänst å rikets eller

riksdagens stat, ej heller, utan att sådant medgivits genom beslut av riksdagen

å kommuns stat.

2. Med ordinarie befattning må ej heller förenas vare sig uppdrag såsom

ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försett med Kungl.

Maj:ts oktroj, eller blivit registrerat såsom aktiebolag, eller_ befattning såsom

tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag det

vara må, så framt ej den myndighet, varunder tjänstemanen lyder, efter provning

att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej ma anses inverka hmderligt

för utövande av tjänsten, finner uppdraget eller befattningen kunna få mottagas

och’ tills vidare bibehållas.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 384.

4 §.

Grift kvinna må kunna erhålla ordinarie anställning allenast efter medgivande

i varje särskilt fall av delegerade, som i 34 § sägs. Gäller frågan anställning

å justitieombudsmannens eller militieombudsmannens expedition, skola

ombudsmännen deltaga i frågans behandling.

Därest kvinnlig innehavare av ordinarie befattning ingår äktenskap, skall

hon icke vara skyldig att av sådan anledning avgå från befattningen, så framt

icke den myndighet, varunder hon lyder, finner det nödigt med hänsyn till befattningens

behöriga upprätthållande.

2 kap. Ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom förordnande.

5 §•

För följande befattningar utgår arvode, för år räknat, med nedan nämnda

belopp:

verkställande styrelseledamot vid riksbankens avdelningskontor i

Göteborg eller Malmö..................15,000 kronor

verkställande styrelseledamot vid annat riksbankens avdelningskontor

........................ . 12,000 »

6 §‘

. I fråga, om semester med oavkortat arvode för i detta kapitel avsedd befattningshavare

samt om avlöning vid annan ledighet ävensom beträffande ersättning

i förekommande fall till vikarie gäller vad därom är särskilt stadgat.

7 §•

Avlider befattningshavare, som avses i detta kapitel, skall till hans dödsbo

såsom begravningshjälp utbetalas ett belopp av 500 kronor.

3 kap. Ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom fullmakt eller konstitutorial.

8 §■

1. För befattning, som jämlikt 1 § 2 mom. tillsättes genom fullmakt eller

genom konstitutorial, utgar lön enligt den under 9 § införda löneplan, vilken

för varje lönegrad upptager vissa löneldasser med särskilda, för olika ortsqrupper

fastställda lönebelopp.

I den vid detta reglemente fogade tjänsteförteckning angives, till vilken

lönegrad varje särskild befattning är att hänföra.

De orter, där tjänstemännen äro stationerade, fördelas å de uti löneplanen

upptagna sju ortsgrupper i enlighet med vad Kungl. Maj:t fastställt för tafatt5ln§.

. avare civ^a statsförvaltningen på grundval av utredning rörande

de för orterna gällande allmänna levnadskostnaderna.

* ^ . ,Pen. lö?.e¥ass inom lönegraden, enligt vilken tjänstemannens lön skall utgå,

iastställes i enlighet med föreskrifterna i 10—13 §§, och bestämmes lönebeloppet inom

klassen efter den ortsgrupp, tilLvilken tjänstemannens stationeringsort blivit hänförd.

2. Förutom lön kunna utgå kallortstillägg enligt stadgandet i 14 § samt

de särskilda förmåner och ersättningar, som omförmälas i 25—29 §§.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 384.

15

9 §•

Löneplan.

Avdelning'' A. För manliga tjänstemän.

Lönegrad.

I; Löne- klass.

Ort

s g r

upp

A.

1 B-

C.

D.

E.

F.

G.

!

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

1

1,980

2,070

2,160

2,250

2,340

2,430

2,520

1 2

2,100

2,196

2,292

2,388

2,484

2,580

2,676

l:a lönegraden ......

3

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

4

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

5

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

2

2,100

2,196

2,292

2,388

2,484

2,580

2,676

3

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

2:a lönegraden......

4

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

5

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

6

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

3

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

4

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

3:e lönegraden.....

5

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

6

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

7 1

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

4

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880.

2,988

5

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

4:e lönegraden.....

6

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

7

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

8

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

6

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

7 1

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

5:e lönegraden......

8

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

1

i

9

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

\

10

3,240

3,384

3,528

•3,672

3,816

3,960

4,104

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 384.

Lönegrad.

Löne-

klass.

Ort

s g r

u p p.

A.

B.

C. |

D.

E.

F.

G.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

8

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

9

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

6:e lönegraden......<

10

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

11

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

12

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

10

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

11

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

7:e lönegraden......

12

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

13

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

14

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

11

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

12

3,660

3,816

3,972

4,128

4.284

4,440

4,596

8:e lönegraden......

13

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

15

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

1

12

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

13

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

9:e lönegraden......

14

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,13^

5,304

15

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

! 16

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

13

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

14

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

10:e lönegraden......:

15

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

16

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

17

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

14

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

15

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

11 :e lönegraden......<

16

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

17

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

18

5,520

5,736

5,952

6,168

| 6,384

6,600

6,816

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 384.

17

Lönegrad.

Löne-

Ort

s g r

n p p.

klass.

Å.

B.

0.

D.

E.

P.

G.

16

kr.

4,860

kr.

5,058

kr.

5,256

kr.

5,454

kr.

5,652

kr.

5,850

kr.

6,048

12:e lönegraden......

17

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

18

5,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816

19

5,880

6,102

6,324

6,546

6,768

6,990

7,212

f

17

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

13:e lönegraden......,

18

5,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816

19

5,880

6,102

6,324

6,546

6,768

6,990

7,212

1

20

6,300

6,528

6,756

6,984

7,212

7,440

7,668

I

18

5,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816

1 14:e lönegraden......

19

5,880

6,102

6,324

6,546

6,768

6,990

7,212

20

6,300

6,528

6,756

6,984

7,212

7,440

7,668

i 21

6,720

6,954

7,188

7,422

7,656

7,890

8,124

20

6,300

6,528

6,756

6,984

7,212

7,440

7,668

lö:e lönegraden......;

21

6,720

6,954

7,188

7,422

7,656

7,890

8,124

22

7,140

7,380

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

1

23

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

22

7,140

7,380

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

1

j 16:e lönegraden......

23

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

24

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

25

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

23

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

IT:e lönegraden......

24

8,100

8,340

8,580

8,820

‘ 9,060

9,300

9,540

25

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

*

26

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

|

24

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

j 18:e lönegraden......t

25

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

26

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

27

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 saml.

Nr 384—388.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 384.

Lönegrad.

Löne-

klass.

Ort

b gr

n p p

A.

B.

C.

D.

E.

F.

G.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

(

25

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

26

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

19:e lönegraden......''

27

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

1

28

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

11,220

11,460

26

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

27

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

20:e lönegraden......

28

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

11,220

11,460

29

10,500

10,740

10,980

11,220

11,460

11,700

11,940

Avdelning B. För kvinnliga tjänstemän.

Lönegrad.

Löne-

klass.

Ort

s g r

n p p

A.

B.

C.

D.

E.

F.

G.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

1

1

1,440

1,500

1,560

1,620

1,680

1,740

1,800

2

1,560

1,620

1,680

1,740

1,800

1,860

1,920

l:a lönegraden......<

3

1,680

1,740

1,800

1,860

1,920

1,980

2,040

|

4

1,800

1,860

1,920

1,980

2,040

2,100

2,160

(

4

1,800

1,860

1,920

1,980

2,040

2,100

2,160

5

1,920

1,983

2,046

2,109

2,172

2,235

2,298

2:a lönegraden......!

6

2,040

2,106

2,172

2,238

2,304

2,370

2,436

1

7

2,160

2,229

2,298

2,367

2,436

2,505

2,574

•

7

2,160

2,229

2,298

2,367

2,436

2,505

2,574

8

2,280

2,352

2,424

2,496

2,568

2,640

2,712

3:e lönegraden......

9

2,400

2,475

2,550

2,625

2,700

2,775

2,850

10

2,550

2,628

2,706

2,784

2,862

2,940

3,018

(

8

2,280

2,352

2,424

2,496

2,568

2,640

2,712

9

2,400

2,475

2,550

2,625

2,700

2,775

2,850

4:e lönegraden......<

10

2,550

2,628

2,706

2,784

2,862

2,940

3,018

11

2,700

2,784

2,868

2,952

3,036

3,120

3,204

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 384.

19

Lönegrad.

Löne-

klass.

Ort

s g r

upp.

1

A.

B.

C.

D.

E.

P.

G.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

i

11

2,700

2,784

2,868

2,952

3,036

3,120

3,204

12

2,850

2,940

3,030

3,120

3,210

3,300

3,390

i 5:e lönegraden......<

13

3,030

3,126

3,222

3,318

3,414

3,510

3,606

1

14

3,210

3,312

3,414

3,516

3,618

3,720

3,828

{

12

2,850

2,940

3,030

3,120

3,210

3,300

3,390

13

3,030

3,126

3,222

3,318

3,414

3,510

3,606

| 6:e lönegraden.......

14

3,210

3,312

3,414

3,516

3,618

3,720

3,828

1

15

3,390

3,501

3,612

3,723

3,834

3,945

4,056

’ {

15

3,390

3,501

3,612

3,723

3,834

3,945

4,056

1

16

3,600

3,714

3,828

3,942

4,056

4,170

4,284

7:e lönegraden......;

1

17

3,810

3,927

4,044

4,161

4,278

4,395

4,512

1

18

4,020

4,140

4,260

4,380

4,500

4,620

4,740

18

4,020

4,140

4,260

4,380

4,500

4,620

4,740

19

4,260

4,380

4,500

4,620

4,740

4,860

4,980

8:e lönegraden.......

20

4,500

4,620

4,740

4,860

4,980

5,100

5,220

21

4,800

4,920

5,040

5,160

5,280

5,400

5,520

10 §.

1. Vid tillträdandet av ordinarie tjänst erhåller tjänsteman, vare sig han

förut innehade sådan tjänst eller ej, lön enligt lägsta löneklassen för den lönegrad,

till vilken tjänsten hör, där ej föreskrifterna i 11, 12 eller 13 § giva anledning

till avvikelse härutinnan.

2. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år uppflyttas

tjänstemannen till närmast högre löneklass samt efter ytterligare tre år till den

därpå följande högre löneklassen och så vidare, intill dess den för lönegraden

fastställda högsta löneklassen uppnåtts, allt så framt ej annat följer av föreskrifterna

i 11—13 §§.

3. Uppflyttning till högre löneklass sker vid ingången av kalenderkvartalet

näst efter det, under vilket den för sådan uppflyttning stadgade tjänstetiden

i den lägre löneklassen tilländagått.

I övrigt gäller såsom villkor för tjänstemans uppflyttning till högre

löneklass*

a) att han under minst fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras

för vinnande av uppflyttning, skall hava bestritt sin egen eller på grund av för
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 384.

ordnande annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att

hämd icke skall föras honom till last den tid, han åtnjutit semester eller annan

tjänstledighet med oavkortad lön eller ledighet för fullgörande av honom åliggande

militär tjänstgöring; °

.... b) att uppskov med uppflyttningen icke prövats böra äga rum med hänsyn

till mindre val vitsordad tjänstgöring under den tid tjänstemannen tillhört den

lägre Jöneklassen; dock att härvid viss i tjänsten begången förseelse, för vilken

tjänstemannen särskilt bestraffats, icke i och för sig må räknas honom till last

utan hänsyn därtill tagas, endast då förseelsen kan sägas karakterisera arten av

tjänstgöringen i dess helhet; samt

c) att tjänstemannen icke redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han

enligt vad därom särskilt är stadgat, skall vara skyldig att avgå från tjänsten.

Beslut om uppskov av anledning, som i punkten b) sägs, må icke fattas

utan att tjänstemannen lämnats tillfälle att förklara sig, och skall sådant beslut

avse viss tid, minst ett och högst tre år. Vid uppskovstidens utgång skall uppflyttning

ske, om ej tjänstgöringen under nämnda tid givit anledning till förnyat

uppskov därmed. J

4. Har tjänsteman, med tillämpning av föreskriften i 3 mom. punkten b)

först efter viss tids uppskov blivit uppflyttad till högre löneklass, må vederbörande

myndighet, pa vars avgörande frågan om uppflyttning till högre lönekiass

ankommer, sedermera, om hans fortsatta tjänstgöring anses böra föranleda

därtill, kunna förordna, att han för uppflyttning till än högre löneklass skall äga

såsom tjänstetid tillgodoräkna sig jämväl den tid uppskovet varat.

11 §.

1- den, oS0in tillträder ordinarie befattning, förut i statens tjänst ut
fört

arbete,^ som må anses likvärdigt med eller av högre värde än det, han har

att utföra å befattningen, ma för bestämmandet av hans begynnelselön i denna

befattning och sedermera för hans uppflyttning till högre löneklass tillgodoräknas

honom den tid han i statens tjänst utfört sådant arbete; dock att, därest nämnda

tid icke varit sammanhängande eller befattningshavaren under samma tid för arbetet

åtnjutit vederlag, som varit mindre än i allmänhet för detsamma utgående

ersättning, på delegerade, som i 34 § sägs, skall ankomma att, efter särskild

prövning i varje fall, avgöra, om och i vilken mån sådan tid må räknas befattningshavaren

till godo.

2. Hör samma ändamål, som avses i mom. 1, må befattningshavare, efter

prövning av delegerade, som i 34 § sägs, i varje särskilt fäll, helt eller delvis

tillgodoräknas jämväl den tid, han utom statens tjänst utfört arbete, som ur det

allmännas synpunkt må anses likvärdigt med eller av högre värde än det, han har

att utföra å befattningen.

3- Vid sådant tillgodoräknande, varom i 1 och 2 mom. sägs, tages icke

hänsyn till tid, som infallit, innan befattningshavaren uppnått en levnadsålder

av 21 år.

i \ tjänsteman vid tillämpning av eljest gällande bestämmelser

skulle hava kommit i en högre löneklass, om han befordrats till befattningen

senare än som skett, skall tjänstemannen uppflyttas till den löneklass, som erfordras

för att nämnda förhållande må utjämnas.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 384.

21

12 §.

1. Därest ordinarie tjänsteman vid befordran till tjänst inom högre lönegrad

åtnjöt eller från tiden för den högre tjänstens tillträdande skulle i den lägre

tjänsten hava kommit i åtnjutande av lön enligt sådan löneklass, som är gällande

jämväl för den högre lönegraden, skall han vara berättigad att omedelbart erhålla

lön enligt närmast högre löneklass.

Ordinarie tjänsteman, som före tillträdandet av högre tjänst åtnjöt lön

enligt löneklass, som är närmast lägre än den, till vilken han på grund av nyssnämnda

föreskrift eller stadgandet i 10 § 1 mom. bör vid befordran hänföras,

äger att, för omedelbar eller framtida uppflyttning till högre löneklass i den nya

tjänsten, räkna sig till godo den tid intill tre år, varunder han tillhört berörda

lägre löneklass; dock att vad sålunda stadgats icke skall gälla, då befordran till

tjänst inom högre lönegrad inträffar före det tre år förflutit från tiden för en

föregående befordran, som medfört dylikt tillgodoräknande.

2. Tjänsteman, som efter egen ansökning förflyttas från tjänst inom högre

till tjänst inom lägre lönegrad, åtnjuter lön enligt den lönegrad, han vid förflyttningen

tillhörde; dock må lönen därvid icke i något fall utgå enligt högre löneklass

än den högsta för den lägre tjänsten gällande.

13 §.

1. Tjänsteman vid riksdagens verk skall icke blott vara underkastad föreskrifterna

i de för vederbörande verk gällande reglementariska föreskrifter, instruktioner

och stadgar utan ock, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller

jämkning i åligganden vid en möjligen inträdande förändrad organisation av

verket eller eljest kan varda stadgad, ävensom, därest vissa till verket hörande

göromål överflyttas till annat verk jämväl inom den civila statsförvaltningen,

vara pliktig att, med bibehållande av den lönegrad han innehar, efter ny eller

förändrad arbetsordning sköta de med befattningen förenade göromål, eller, efter

vederbörligt förordnande, tjänstgöra i det verk, till vilket göromålen överlämnas.

Tjänsteman är skyldig att tjänstgöra å den särskilda befattning inom verket uti

innehavande lönegrad, där han, till befordrande av arbetets oavbrutna gång, befinnes

vara lämplig och behövlig.

2. Tjänsteman vid riksdagens verk skall, därest sådant av omständigheterna

påkallas, vara pliktig att, likaledes med bibehållande av den lönegrad han

innebar, låta sig förflyttas till befattning inom annat riksdagens verk. Angående

sådan förflyttning förordna delegerade, som i 34 § sägs, efter hemställan av den

myndighet, varunder tjänstemannen lyder.

3. Tjänsteman vid riksdagens verk skall tillika vara underkastad den förflyttning

till annan befattning, jämväl i lägre lönegrad, vid verket, tjänsteman i

riksbanken även den förflyttning till annan tjänstgöringsort, som kan bliva honom

i behörig ordning ålagd.

Varder tjänsteman utan något sitt förvållande sålunda förflyttad till tjänst

inom lägre lönegrad, skall han likväl åtnjuta lön enligt den lönegrad, han vid

förflyttningen tillhörde. Har förflyttning till tjänst inom lägre lönegrad däremot

föranletts av något tjänstemannens förfarande i tjänsten, skall lön till honom

utgå enligt de för den lägre tjänsten stadgade grunder, dock med iakttagande

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 384.

att, om tjänstemannen i den högre befattningen åtnjöt lön enligt högre löneklass

än som finnes fastställd för den lägre tjänsten, han skall bibehållas vid den löneklass

han förut tillhörde.

4. Nedflyttas befattning till lägre lönegrad, äger den, som då innehar

tjänsten, uppbära lön i den lönegrad, befattningen förut tillhörde, intill dess han

avgår från befattningen i fråga.

14 §.

Till tjänsteman, som är bosatt å sådan ort inom de norra delarna av landet,

där vistelsen på grund av klimatiska och fysiologiska förhållanden kan, frånsett

ökade levnadskostnader, anses medföra avsevärda olägenheter, utgår kallortstillägg

med nedanstående för sex olika kallortsklasser bestämda belopp för år

räknat, nämligen:

för kallortsklass I . . . . 60 kronor för kallortsklass IV .... 300 kronor

» » II ... . 120 » » » V . . . 450 »

» » III .... 195 » » » VI ... . 600 »

De orter, där kallortstillägg må utgå, samt dessa orters fördelning å kallortsklasser

bestämmas i enlighet med vad Kungl. Maj:t fastställt för befattningshavare

vid den civila statsförvaltningen.

15 §■

Tjänsteman äger uppbära oavkortad lön jämte, i förekommande fall, kallortstillägg

icke blott för den tid, han tjänstgjort å egen eller annan befattning

inom verket, utan även för den tid, under vilken han enligt bestämmelserna i

21 § eller särskilda föreskrifter åtnjutit semester eller tjänstfrihet, eller vilken

han med vederbörligt medgivande använt för att utom sin tjänstgöringsort göra

iakttagelser eller idka studier, som kunna tjäna verkets intressen.

16 §•

1. Därest tjänsteman av behörigen styrkt sjukdom, i andra fall än uti

2 mom. avses, hindras att tjänstgöra, äger han åtnjuta oavkortad lön jämte,

i förekommande fall, kallortstillägg under högst så lång tid av ett och samma

kalenderår, att ledigheten för sjukdom tillika med semester icke överstiger 45

dagar, men skall, så framt ej den myndighet, varunder han lyder, för särskilt

fall finner skäl annorlunda medgiva, för tid därutöver å lönen vidkännas ett

tjänstledighetsavdrag till belopp för dag räknat, som framgår av efterföljande

tabell:

s. 23 Kontrollera mot PDF

0

Riksdagens skrivelse Nr 384.

23

A. För manliga tjänstemän.

Lönekiass enligt

9 § avd. A.

Tjänstledig-

hetsavdrag.

Lönekiass enligt

9 § avd. A.

Tjänstledig-

hetsavdrag.

Lönekiass enligt

9 § avd. A.

Tjänsti edig- hetsavdrag.

kr.

öre.

kr.

öre.

kr.

öre.

1........

1

11........

2

30

21........

5

50

2........

1

10

12........

2

50

22........

6

—

S 8........

1

20

13........

2

75

23........

6

50

4........

1

30

14........

3

—

24........

7

—

5........

1

40

15........

3

25

25........

7

50

6........

1

50

16........

3

50

26........

8

—

7........

1

65

17........

3

75

27........

8

60

8........

1

80

18........

4

—

28........

9

—

9 . . .....

1

95

19........

4

50

29........

9

50

10........

2

10

20........

5

—

!

B. För kvinnliga tjänstemän.

Lönekiass enligt

9 § avd. B.

Tjänstledig-

hetsavdrag.

Lönekiass enligt

9 § avd. B.

\

Tjänstledig-

ketsavdrag.

Lönekiass enligt

9 § avd. B.

Tjänstledig-

hetsavdrag.

kr.

öre.

kr.

öre.

kr.

öre.

1........

60

8........

i

30

15........

2

25

2........

—

70

9........

i

40

16........

2

40

3........

80

10........

i

60

17........

2

60

4........

—

90

11........

i

65

18........

2

80

5........

1

12........

i

80

19........

3

—

6........

1

10

13........

i

95

20........

3

25

7........

1

20

14........

2

10

21........

3

50

2. Har tjänsteman skadats till följd av olycksfall i tjänsten och därigenom

blivit hindrad att tjänstgöra å egen eller annan befattning, skall han:

a) om olycksfallet medfört sjukdom, åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande

fall, kallortstillägg, så länge sjukdomen varar, samt

b) om olycksfallet, efter upphörande av därav förorsakad sjukdom, medfört

under längre eller kortare tid bestående förlust av arbetsförmågan, under tiden

likaledes åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande fall, kallortstillägg, dock

högst intill dess sex månader förflutit från dagen för olycksfallet, men skall

tjänstemannen för tid därutöver av sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 384.

%

1 mom. angivna tjänstledighetsavdrag, så framt ej vederbörande myndighet medgiver,

att sådant avdrag icke skall äga rum eller skall ske med lägre belopp än

nyss sagts.

3. Har tjänsteman förbjudits att tjänstgöra till förekommande av smittofara,

må han under tiden åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande fall,

kallortstillägg, dock högst under sex månader, men skall tjänstemannen för tid

därutöver av sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i 1 mom. angivna tjänstledighetsavdrag,

så framt ej vederbörande myndighet medgiver, att sådant avdrag

icke skall äga rum eller skall ske med lägre belopp än nyss sagts.

4. Föreskrifterna i denna paragraf gälla endast för tid, intill dess, enligt

vad därom är särskilt stadgat, skyldighet att avgå från tjänsten inträder.

17 §.

Tjänsteman, vilken beviljats ledighet av annan anledning än i 15 och 16 §§

omförmäles eller är hindrad att bestrida sin tjänst på grund av giltigt förfall,

skall för sådan tid av sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i 16 § 1 mom.

angivna tjänstledighetsavdrag, samt kan förpliktas att av avlöningen ytterligare

avstå, vad med hänsyn till omständigheterna prövas skäligt. *

18 §•

Har tjänsteman erhållit befrielse från viss del av tjänstgöringen, må av

vederbörande myndighet bestämmas, om och i vad mån avdrag å avlöningen för

sådan tid må äga rum. ''

19 §.

1. Tjänsteman skall, om han därtill förordnas, vara skyldig att såsom

vikarie bestrida befattning inom högre lönegrad. Omfattar vikariatet längre tid

i oavbruten följd än sju dagar, äger han för den tid vikariatet varar uppbära

särskild vikariatsersättning med ett belopp för dag räknat, motsvarande skillnaden

mellan det i 16 § 1 mom. angivna tjänstledighetsavdraget i lägsta löneklassen

för, å _ ena sidan, den högre befattningen och, å andra sidan, den vikarierandes

egen tjänst, dock med minst 50 öre om dagen.

2. Därest vikariat varar i en följd längre tid än tre månader, må på vederbörande

myndighet ankomma att tilldela den vikarierande större ersättning än

i 1 mom. sägs, om särskilda omständigheter därtill föranleda och i den mån medel

finnas för sådant ändamål tillgängliga.

3. Ersättning till vikarie för tjänsteman, som meddelats i 18 § omförmäld

befrielse från viss del av tjänstgöringen, må, där ej undantagsvis vikariatsersättning

finnes böra utgå enligt de i 1 mom. av förevarande paragraf angivna

grunder, bestämmas till det lägre belopp, som prövas skäligt.

4. Vad i 1 och 2 mom. stadgats skall äga motsvarande tillämpning i fråga

om tjänsteman, som uppehåller ledig'' tjänst eller erhållit uppdrag att bestrida

göromål, vilka eljest ankomma på tjänsteman inom högre lönegrad.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens skrivelse Nr 384.

20 §.

1. Varder tjänsteman avstängd från tjänstgöring eller tagen i häkte, skall

hans avlöning under tiden innehållas, så framt ej finnes skäligt låta honom uppbära

något därav.

2. Avhåller sig tjänsteman från tjänstgöring utan att hava av vederbörande

myndighet erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall, må han

för den tid icke åtnjuta någon avlöning.

21 §•

1. Tjänsteman äger årligen, när det kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjuta semester under nedan angivna antal dagar:

Intill det år,

under vilket

tjänstemannen

fyller 40 år.

Från och med

det år, under

vilket tjänste- mannen fyller

40 år.

Manliga tjänstemän, tillhörande 1—5 lönegraderna.........

20 dagar

30 dagar

> > tillhörande 6—14 lönegraderna, samt kvinnliga

25 »

lO

CO

tjänstemän................

> » tillhörande 15—18 lönegraderna........

35 »

45 »

> » tillhörande 19—20 lönegraderna........

45 »

45 »

Kassörer och andra tjänstemän, som hava sig anförtrodd kassavård, äro

pliktiga att begagna sig av semester å tid, som bestämmes av vederbörande överordnad

myndighet.

2. Där driftens behöriga skötsel kräver tjänstgöring jämväl under sönoch

helgdag, skall tjänsteman, i den mån så utan avsevärda svårigheter kan ske,

beredas tjänstfrihet minst varannan sådan dag.

22 §.

Därest åt tjänsteman såsom bostad anvisas lägenhet, som disponeras av

vederbörande verk, skall han vara skyldig att bebo densamma samt iakttaga de

närmare föreskrifter, som, utöver vad här nedan stadgas, kunna varda meddelade

rörande lägenhetens begagnande.

a) För begagnande av sålunda anvisad tjänstebostad skall tjänsteman månadsvis

i förskott erlägga ersättning genom avdrag å avlöningen för näst föregående

månad. Är bostadsinnehavaren på grund av tjänstledighet eller av annan

anledning icke berättigad att uppbära någon avlöning för föregående månad eller

förslår ej utgående avlöningsbelopp, skall nämnda ersättning eller vad däri brister

i stället kontant inbetalas. Intill dess ersättningens storlek blivit bestämd, på

sätt i b) sägs, skall densamma utgå med det av vederbörande myndighet fordrade

beloppet, med rätt för bostadsinnehavaren att, därest beloppet sedermera nedsättes,

återbekomma vad han erlagt för mycket.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 384—388.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 384.

b) Ersättning för tjänstebostad, däri inbegripen gottgörelse för centraluppvärmning,

om sådan finnes anordnad, bestämmes med hänsyn till det hyrespris,

som å orten i allmänhet gäller för liknande lägenhet, och fastställes genom överenskommelse

mellan vederbörande myndighet och tjänstemannen. Kan sådan överenskommelse

icke träffas, skall frågan hänskjutas till den lönenämnd, som omförmäles

i 35 §. över nämndens beslut i sådant ärende må klagan ej föras.

Jämkning av fastställd ersättning för tjänstebostad må icke påkallas, förrän

minst ett år förflutit från det ersättningen senast fastställdes.

c) Innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans dödsbo skall,

därest annan överenskommelse icke träffats, avträda bostaden å den fardag, som

infaller näst efter tre månader från det uppsägning skett; dock skall, såvida ej

annorlunda överenskommes, avflyttning ske:

därest bostadsinnehavaren befordras eller i annan ordning förflyttas till

tjänst, i vilken ny tjänstebostad anvisas honom, inom skälig tid därefter, men

då^ sådan bostad ej anvisas honom, å den fardag, som inträffar näst efter tre

månader från det han erhöll kännedom om beslutet rörande befordringen eller

förflyttningen,

därest bostadsinnehavaren avgår ur tjänst på grund av uppnådd pensionsålder,

nästa fardag därefter, samt

därest han av annan anledning avgår ur tjänst eller entledigas, vid den

löpande månadens utgång.

d) Innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans dödsbo skall i

den omfattning, som kan finnas lämplig, och mot skälig gottgörelse upplåta nödigt

utrymme i bostaden för tjänstemannens vikarie eller efterträdare.

23 §.

I de fall, då på grund av särskilda omständigheter prövas skäligt tillhandahålla

tjänsteman för hans bostad erforderligt bränsle, skall ersättning därför,

beräknad efter verkets självkostnadspris, erläggas i den ordning, vederbörande

myndighet bestämmer.

^ 24 §.]

Är tjänsteman enligt meddelade föreskrifter pliktig att under tjänstutövning

vara iförd tjänsteåräkt eller bära tjänstetecken eller påkallar tjänstgöringens

art nyttjandet av särskild beklädnad, må för ändamålet erforderliga klädespersedlar

eller materialier, som anses icke böra utlämnas såsom lån, kunna tillhandahållas

av vederbörande myndighet mot ersättning enligt grunder, delegerade, som

i 34 § sägs, meddela.

E 25 §.

Tjänsteman erhåller vid skada till följd av olycksfall i tjänsten på vederbörande

myndighets bekostnad erforderlig läkarvårå jämte läkemedel samt, där

olycksfallet medfört förlust eller nedsättning av arbetsförmågan, jämväl andra

till arbetsförmågans höjande nödiga hjälpmedel, allt enligt de närmare bestämmelser,

delegerade, som i 34 § sägs, meddela.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens skrivelse AV 384.

I den mån vid något av riksdagens verk en utvidgad rätt i förenämnda

hänseende anses böra ifrågakomma, skall lända till efterrättelse vad riksdagen

därutinnan beslutar.

26 §.

1. För tjänsteresa inom riket, vilken är att hänföra till extra förrättning,

utgår ersättning enligt grunderna för gällande resereglemente.

Tjänstemännens placering å resereglementets klasser bestämmes av delegerade,

som i 34 § sägs.

2. För sådana regelbundet eller ofta återkommande resor, som innefattas

i tjänstemans vanliga tjänstutövning, må tjänsteman åtnjuta ersättning enligt

särskilda av vederbörande myndighet meddelade bestämmelser.

3. Under tjänstutövning å annan ort än stationeringsorten må tjänsteman

i riksbanken kunna komma i åtnjutande av tjänstgöring straktamente enligt av

fullmäktige i riksbanken bestämda grunder, dock icke i något fall till högre belopp

än den för tjänstemannen enligt grunderna för resereglementet utgående

traktamentsersättning.

27 §.

Då tjänsteman utan egen ansökning eller därom uttryckt önskan förflyttats

från en tjänstgöringsort till en annan eller eljest ålagts förändrad bostadsort, eller

då tjänsteman till följd av befordran eller förordnande att uppehålla högre tjänst

nödgats flytta till annan ort än den förutvarande tjänstgöringsorten, skall han

vara berättigad att erhålla skälig ersättning för flyttningskostnad samt för den

ökade utgift, som för honom må hava uppstått därigenom, att han måst vidkännas

kostnad för bostad å såväl den gamla som den nya tjänstgöringsorten,

allt enligt de närmare bestämmelser, vederbörande myndighet meddelar i huvudsaklig

överensstämmelse med vad i dessa hänseenden gäller beträffande befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen.

28 §.

Tjänsteman, som utför kassörsgöromål, må kunna enligt av riksdagen fastställda

grunder erhålla felräkningspenningar.

För tid, varunder här avsedd tjänsteman åtnjuter semester eller eljest icke

tjänstgör, uppbäras de med tjänsten förenade felräkningspenningar av vikarien.

29 §.

Till vissa i detta kapitel avsedda tjänstemän må för särskilda uppdrag

utgå arvoden i enlighet med vad därom särskilt finnes stadgat. Sådant arvode

utgår emellertid icke för annan tid än då tjänsteman utövar sin befattning eller

åtnjuter semester.

30 §.

Ersättning till tjänsteman för tjänstgöring vid vederbörande verk må icke

utbetalas utöver vad i detta reglemente förutsättes eller eljest enligt beslut av

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 384.

riksdagen må utgå, så framt ej för fullgörande av visst uppdrag eller arbete, som

kan anses falla utom tjänstemannens vanliga tjänstutövning, anvisats särskilda

medel eller den myndighet, varunder tjänstemannen lyder, Sinner skäl medgiva

särskild gottgörelse.

31 §.

Avlider tjänsteman, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp utbetalas

ett belopp, motsvarande en tiondel av hans oavkortade årslön vid tiden för

dödsfallet, dock högst 500 kronor. I nämnda belopp skall den vid dödsfall till

följd av olycksfall i arbetet enligt lag och särskild författning utgående begravningshjälp

anses inbegripen.

2 avd. Icke-ordinarie befattningshavare.

32 §.

Till vissa icke-ordinarie befattningshavare utgår arvode med i staten för

vederbörande verk angivet belopp.

33 §.

Beträffande övriga icke-ordinarie befattningshavare fastställas grunderna

för avlöningsförmånerna av delegerade, som i 34 § sägs.

3 avd. Delegerade för riksdagens verk och lönenämnd.

34 §.

De i detta reglemente avsedda delegerade utgöras av två av fullmäktige i

riksbanken och två av fullmäktige i riksgäldskontoret, vilka dessa fullmäktige

inom sig utse, samt ordföranden i styrelsen för riksdagsbiblioteket.

Gäller fråga, som enligt reglementet skall av delegerade avgöras, tjänsteman

vid justitieombudsmansexpeditionen eller militieombudsmansexpeditionen,

skola justitieombudsmannen eller militieombudsmannen deltaga i ärendets avgörande.

Delegerade från fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret utses för

en tid av ett år. Instruktion för delegerade utfärdas av bankoutskottet.

35 §.

Där det enligt detta reglemente ankommer pa delegerade, som i 34 § sägs,

att utfärda föreskrifter i ämne, som omhandlas i reglementet, bör, innan sådant

ärende till avgörande företages, yttrande inhämtas från en lönenämnd, som jämväl

har att bereda andra ärenden av huvudsakligen löneteknisk natur, vilka må finnas

lämpligt hänskjuta till densamma.

Denna nämnd, i vilken löntagar-, förvaltnings- och de allmänna intressena

böra vara representerade, skall bestå av sju medlemmar, vilka jämte lika antal

suppleanter för dem tillsättas av bankoutskottet varje gång för en tid av tre år.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 384.

29

Instruktion för nämnden utfärdas av bankontskottet, som jämväl meddelar

bestämmelser rörande ersättning till nämndens medlemmar samt om gäldande av

kostnaderna för nämndens verksamhet.

36 §.

Över delegerades beslut äger den, på vars rätt beslutet kan inverka, att

hos bankoutskottet anföra besvär, därvid klaganden dock, såvida besvären skola

till prövning upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del av det

meddelade beslutet sitt missnöje därmed hos delegerades ordförande skriftligen

anmäla; varjämte vid enahanda äventyr åligger honom att senast en månad före

riksdagens början sina besvär ingiva till delegerades ordförande, av vilken desamma

jämte delegerades utlåtande däröver till bankoutskottet överlämnas.

iesvär om delegerades nyss före eller under riksdagens samvaro i dylika

mål meddelade beslut höra inom fjorton dagar efter delfåendet, den dagen likväl

oräknad, omedelbart av vederbörande till bankoutskottet inlämnas.

Innehar tjänsteman omedelbart före den tidpunkt, då detta reglemente

träder i kraft för det verk han tillhör, befattning å då gällande stat för verket,

och vill han icke underkasta sig" detta reglementes villkor och bestämmelser ävensom

särskilda av riksdagen beslutade föreskrifter, och kan han icke heller därtill

lagligen förbindas, skall han göra anmälan i nämnda hänseende till vederbörande

myndighet före den 1 november 1921. Tjänsteman, som före sistberörda tidpunkt

gjort dylik anmälan, skall varda bibehållen vid honom enligt dittills gällande

ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom vid den rätt till pension,

som dittills tillkommit honom.

* En var annan, som, utan att tillhöra äldre lönestat, vid den tidpunkt, då

detta reglemente träder i kraft för vederbörande verk, innehar ordinarie befattning

vid verket eller som senare tillträder sådan befattning, är pliktig att underkasta

sig detta reglementes föreskrifter och villkor samt särskilda av riksdagen

beslutade föreskrifter ävensom dels minskning i eller upphörande av såväl extra

inkomster, som kunna medfölja befattning eller utgå för bestyr i sammanhang

därmed, som ock de förmåner och ersättningar, vilka omförmälas i 28 och 29 §§,

dels ock de ändrade bestämmelser, som kunna varda utfärdade rörande i 16 § 3

mom., 25, 26 och 27 §§ berörda hänseenden samt i fråga om pension.

Därjämte skall tjänsteman vara underkastad de bestämmelser i fråga om

förflyttning från befattning i riksdagens verk till befattning inom den civila

statsförvaltningen, vilka framdeles kunna varda meddelade.

Detta reglemente skall lända till efterrättelse från och med den 1 januari

1922; dock må med tillsättandet av byråintendentsbefattningen vid militieombudsmansexpeditionen

anstå, så länge nuvarande innehavaren kvarstår i denna

tjänst, dock högst till den 1 januari 1924, skolande för sådant fall till den, som

upprätthåller tjänsten, från ordinarie avlöningsanslaget utgå arvode med belopp,

icke överstigande vad som enligt detta reglemente tillkommer en befattningshavare

i 15:e lönegraden.

4 avd. Reglementets tillämplighet m- m.

37 §.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 384.

Bilaga till avlöningsreglementet.

Tj änsteförteckning

angivande antalet ordinarie befattningar vid vederbörande verk ävensom för

vissa av dessa befattningar de särskilda lönegrader, till vilka de äro hänförliga

enligt den i 9 § av avlöningsreglementet intagna löneplan.

Avdelning

Avdelning

Verk och befattningar.

och löne- grad enligt

Verk och befattningar.

och löne- grad enligt

löneplanen.

löneplanen.

Riksbanken.

Huvudkontoret.

1 förste eldare ...........

1 andre chaufför ■.........

A 3

A 3

1 bankosekreterare och ombudsman

A 20

Avdelningskontoret i Göteborg.

8 bankokommissarier........

A 20

1 verkställande styrelseledamot, ar-

1 sekreterare ...........

A 16

vode enligt 5 § i reglementet . . .

—

1 statistiker............

A 16

1 kamrer.............

A 16

8 kamrerare............

A 16

8 tjänstemän (1 revisor, 1 registrator,

1 korrespondent, 3 kassörer och 2

4 kamrerare............

A 15

bokhållare)...........

A 14

50 tjänstemän (1 aktuarie, 1 kontrollant

5 kammarskrivare.........

A 10

å utrikesavdelningen, 1 arkivarie,

2 registratorer, 4 revisorer, 8 kas- sörer, 1 föreståndare för sedelräk- ningsavdelningen, 1 föreståndare för

mynträkningsavdelningen, 2 korres-

6 kammarskrivare.........

A 9

2 kameralbiträden, kvinnliga ....

B 3

2 bankvaktmästare.........

A 3

pondenter och 29 bokhållare) . . .

A 14

2 gårdskarlar...........

A 1

20 kammarskrivare.........

A 10

28 kammarskrivare.........

A 9

Avdelningskontoret i Malmö.

12 kontorsskrivare, kvinnliga.....

B 5

1 verkställande styrelseledamot, ar- vode enligt 5 § i reglementet . . .

10 kameralbiträden, kvinnliga ....

B 3

1 kamrer.............

A 16

5 skrivbiträden, kvinnliga.....

B 1

7 tjänstemän (1 revisor, 1 registra- tor, 1 korrespondent, 2 kassörer och

2 bokhållare)..........

1 brandmästare och övervaktmästare .

A 6

1 maskinist............

A 6

A 14

1 förste bankvaktmästare och vice

4 kammarskrivare.........

A 10

brandmästare..........

A 5

4 kammarskrivare.........

A 9

1 biträdande maskinist.......

A 4

2 kameralbiträden, kvinnliga ....

B 3

1 förste chaufför..........

A 4

2 bankvaktmästare.........

A 3

21 bankvaktmästare.........

A 3

1 gårdskarl............

A 1

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 384.

31

Verk och befattningar.

Avdelning

och löne- grad enligt

löneplanen.

Verk och befattningar.

Avdelning

och löne- grad enligt

löneplanen.

Övriga avdelningskontor.

Riksdagens hus.

23 verkställande styrelseledamöter, ar-

voden enligt 5 § i reglementet . .

—

1 materialförvaltare och övervakt-

14 kamrerare............

A 15

mästare.............

A 8

9 kamrerare............

A 14

1 övermaskinist..........

A 8

23 kassörer ............

A 12

1 biträdande maskinist och reparatör

A 4

23 registratorer ...........

A 11

2 portvakter...........

A 2

39 kammarskrivare.........

A 9

2 eldare.............

A 1

8 kameralbiträden, kvinnliga ....

B 3

23 bankvaktmästare.........

A 2

Riksdagsbiblioteket.

1 överbibliotekarie.........

A 20

Riksgäldskontor.

1 förste bibliotekarie........

A 15

1 riksgäldssekreterare och ombudsman.

A 20

1 andre bibliotekarie........

A 13

1 riksgäldskommissarie.......

A 20

1 förste expeditionsvakt......

A 3

1 förste revisor ..........

A 17

k 1 expeditionsvakt.........

A 1

1 sekreterare...........

A 16

2 kamrerare............

A 16

Justitieombudmansexpedi-

1 notarie.............

A 14

tionen.

1 kassör.............

A 14

1 sekreterare ...........

A 15

1 statistiker och bokhållare.....

A 14

1 kanslibiträde, kvinnligt......

B 3

2 revisorer ............

A 14

1 expeditionsvakt.........

A 1

2 kammarskrivare.........

A 10

3 kammarskrivare.........

A 9

5 kontorsskrivare, kvinnliga.....

B 5

Militieombudsmansexpedi-

10 kameralbiträden, kvinnliga ....

B 3

3 skrivbiträden, kvinnliga.....

B 1

1 byråintendent..........

A 15

1 förste riksgäldsvaktmästare ....

A 4

1 kanslibiträde, kvinnligt......

B 3

4 riksgäldsvaktmästare.......

A 2

1 expeditionsvakt ..........

A 1

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse År 384.

Bilaga 2.

Särskilda bestämmelser

angående tillämpning av avlöningsreglementet för befattningshavare vid

riksdagens verk.

I samband med det av riksdagen antagna avlöningsreglementet för

befattningshavare vid riksdagens verk hava av riksdagen beslutats följande

särskilda bestämmelser att i övrigt beträffande nedannämnda befattningshavare

lända till efterrättelse från och med den 1 januari 1922.

I. Riksbanken.

1. Tjänsteman vid riksbankens avdelningskontor å annan ort än i

Göteborg och Malmö — dock icke verkställande styrelseledamot — må

kunna av fullmäktige medgivas att med sin befattning tills vidare förena

tjänst å kommuns stat, därest sådant ej anses inverka hinderligt för tjänstgöringen

i riksbanken.

2. Med befattning i riksbanken må ej förenas uppdrag eller annan

befattning, som fullmäktige anse vara av beskaffenhet att icke lämpligen

böra innehavas av tjänsteman i riksbanken.

3. a) Verkställande styrelseledamot vid riksbankens avdelningskontor

äger årligen, när det kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång,

åtnjuta semester under 45 dagar.

b) Därest verkställande styrelseledamot av behörigen styrkt sjukdom

hindras att tjänstgöra, äger han åtnjuta oavkortat arvode under högst

så lång tid av ett och samma kalenderår, att ledigheten för sjukdom

tillika med semester icke överstiger 45 dagar, men skall, så framt ej

fullmäktige för särskilt fall finna skäl annorlunda medgiva, för tid därutöver

å arvodet vidkännas ett tjänstledighetsavdrag till belopp för dag

räknat, utgörande för verkställande styrelseledamot vid avdelningskontoret

i Göteborg eller Malmö 12 kronor och för annan verkställande styrelseledamot

10 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Riksdagens skrivelse Nr 384.

c) Har verkställande styrelseledamot skadats till följd av olycksfall

i tjänsten och därigenom blivit hindrad att tjänstgöra eller har han förbjudits

att tjänstgöra till förekommande av smittofara, gälla för honom i

tillämpliga delar föreskrifterna i 16 § 2—4 mom. i avlöningsreglementet.

d) Erhåller verkställande styrelseledamot annan ledighet än i a)—c)

här ovan omförmäles eller är han hindrad att bestrida sin befattning på

grund av giltigt förfall, beror på prövning av fullmäktige, i vad mån

han av avlöningen skall avstå belopp utöver vad i b) förmäles.

e) Beträffande ersättning i förekommande fall till vikarig för verkställande

styrelseledamot skola i tillämpliga delar gälla bestämmelserna

i 19 § uti avlöningsreglementet.

4. Så länge andre bankosekreteraren C. G. H. Törnehladh kvarstår

i sin nuvarande tjänst, äger han åtnjuta samtliga de förmåner, som tillkomma

befattningshavare i 17:e lönegraden.

5. Felräkningspenningar må utgå vid riksbankens huvud- och avdelningskontor

med nedan angivna belopp:

Vid huvudkontoret.

1,500 kronor åt en var av åtta tjänstemän, vilka förordnas att utföra

kassörsgöromål,

1,500 » » » » » två tjänstemän, som förordnas att förestå, den

ena sedelräkningsavdelningen och den andra

mynträkningsavdelningen,

600 kronor åt den tjänsteman, vilken förordnas att förestå bronsmyntkassan.

Vid avdelningskontoret i Göteborg.

1,500 kronor åt en var av tre tjänstemän, vilka förordnas att utföra

kassörsgöromål,

600 » » en var av två tjänstemän, vilka förordnas, den ena att

förestå mynträkningen och den andra att biträda kassören

i upp- och utlåningskassan med mottagande av

inbetalningar från allmänheten.

Vid avdelningskontoret i Malmö.

1,500 kronor åt en var av två tjänstemän, vilka förordnas att utföra

kassörsgöromål.

Vid övriga avdelningskontor.

750 kronor åt en var av tjugutre kassörer.

6. Fullmäktige äga att tilldela vaktmästarpersonalen lämplig uniform

sbeklädnad vid tjänstgöring och chaufför erforderliga uniforms- och

arbetspersedlar ävensom att dels till befattningshavare, tillhörande vaktmästarpersonalen

vid huvudkontoret, anvisa de särskilda arvoden för

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 384—388. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr 384.

postbefordran och inkasseringsuppdrag samt för tjänstgöring vid brandanstalterna,

som fullmäktige finna skäliga, dels ock, när fullmäktige därtill

finna skäl, tilldela chaufför lämpliga premier för sparsamhet med

förbrukningsartiklar och god skötsel av materielen.

7. Utöver vad i avlöningsreglementet förutsättes, äga fullmäktige,

där de finna särskilda omständigheter sådant påkalla, tilldela lämpliga

arvoden åt tjänstemän inom avdelningen för riksbankens utrikes affärer;

likasom ock fullmäktige äga, därest till föreståndare för vården av stora

förvaringsyalvet vid huvudkontoret förordnas tjänsteman i annan lönegrad

än den 20:e, tilldela sådan tjänsteman ett särskilt arvode av högst

900 kronor för år.

8. Till envar av brandmästaren, maskinisten och vice brandmästaren

vid huvudkontoret utgår för beredskapstjänst ett särskilt arvode av 300

kronor för år.

II. Riksgäldskontoret.

1. Till kassören må utgå felräkningspenningar till belopp av högst

1,200 kronor för år.

2. Den vaktmästare, som förordnas att biträda vid mottagande och

utlämnande av riksdagstryck, må utöver honom tillkommande lön av

fullmäktige tilldelas ett arvode av högst 200 kronor för år.

III. Riksdagens hus.

1. Materialförvaltaren och övervaktmästaren äger åtnjuta fri uniformsbeklädnad.

2. Portvakterna äga åtnjuta fri bostad med nödigt bränsle samt

elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 150 kilowattimmar om

året ävensom fri uniformsbeklädnad; och skola med avseende å bostaden

dels i tillämpliga delar lända till efterrättelse bestämmelserna i avlöningsreglementets

22 § dels ock iakttagas de föreskrifter, som må av fullmäktige

i riksgäldskontoret meddelas.

IV. Justitieombudsmannens och militieombudsmannens expeditioner.

.Uppstår ledighet i befattning, må vederbörande ombudsman, där

det för befattningens ändamålsenliga återbesättande finnes erforderligt,

lata med tillsättandet anstå under en tid av högst två år, ägande ombudsmannen

förordna därtill skicklig person att emellertid upprätthålla

befattningen.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 384.

35

Bilaga 3.

Bestämmelser i fråga om rätt till pension för ordinarie tjänstemän vid

riksdagens verk.

1 §•

För verkställande styrelseledamot vid riksbankens avdelningskontor ävensom

för en var ordinarie tjänsteman vid riksdagens verk, som tillsättes genom

fullmakt eller genom konstitutorial och å vilken avlöningsreglementet för befattningshavare

vid riksdagens verk äger tillämpning, skola i fråga om rätt till

K’.on samt skyldighet att avgå från tjänsten tills vidare och intill dess annorvarder

förordnat gälla följande bestämmelser.

2 §•

För tjänsteman, vilken innehar förordnande såsom verkställande styrelseledamot

vid riksbankens avdelningskontor, skall i pensionshänseende gälla vad i

3—14 §§ här nedan är stadgat, därvid verkställande styrelseledamot vid avdelningskontoret

i Göteborg eller Malmö anses tillhöra 20:e lönegraden och annan

verkställande styrelseledamot 18:e lönegraden.

3 §•

För de i 3 kap. av förenämnda avlöningsreglemente avsedda tjänstemän

skola, för bestämmande av pensions belopp gälla nedan angivna särskilda pensionsunderlag:
För

manliga tjänstemän:

Kronor. Kronor.

l:a lönegraden....... 1,644 7:e lönegraden.......2,844

2:a » .......1,716 8:e » . ......3,036

3:e » ....... 1,824 9:e » ....... 3,240

4:e » 1,920 10:e » 3,444

5:e > 2,160 ll:e » 3,684

6:e > 2,436 12:e » 3,924

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 384.

Kronor. Kronor

13:e lönegraden....... 4,200 17:e lönegraden.......6,036

14:e » 4,476 18:e » 6,360

15:e » 5,076 19:e » 6,684

16:e » v ....... 5,724 20:e » 6,996

För kvinnliga tjänstemän:

Kronor. Kronor

l:a lönegraden....... 1,200 5:e lönegraden.......2,136

2:a » 1,440 6:e » 2,256

3;e » 1,704 7:e » 2,676

4:e » 1,800 8:e » 3,204

Därest. vid beräkning av pensionsbelopp enligt dessa bestämmelser beloppet

icke är i helt krontal jämnt delbart med tolv, skall detsamma avrundas till

närmast högre sålunda delbara tal.

4 §•

Tjänsteman skall såsom bidrag till kostnaden för beredande av pension

erlägga pensionsavgift med nedan angivna belopp för år räknat:

l:a lönegraden . . .

För manliga

Kronor.

.....48

2:a

» . . .

.....Öl

3:e

» ...

.....57

4:e

» . . .

.....63

5:e

» ...

.....75

6:e

» ...

.....90

7:e

T> ...

.....114

8:e

» ...

.....129

9:e

> ...

.....141

10:e

» ...

.....156

l:a lönegraden . . .

För kvinnliga

Kronor.

.....63

2:a

» ...

...... 78

3:e

.....93

4:e

» ...

.....102

tjänstemän :

Kronor.

ll:e lönegraden........174

lake » 192

13:e » 213

14:e » 234

15:e > 279

16:e » 330

17:e » 354

18:e » 378

19:e » 399

20:e » . .......420

tjänstemän:

Kronor.

5:e lönegraden........123

6:e * 132

7:e > 159

8:e » 192

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Riksdagens skrivelse Nr 384.

Pensionsavgift erlägges månadsvis i efterskott genom avdrag å tjänstemannens

avlöning.

Är tjänstemannen på grund av tjänstledighet eller av annan anledning

icke berättigad att uppbära någon avlöning för månaden eller förslår ej utgående

avlöningsbelopp, skall pensionsavgiften eller vad däri brister i stället kontant

inbetalas. Försummas detta, skall det sålunda förfallna beloppet avdragas å hans

därefter utfallande avlönings- eller pensionsbelopp.

5 §.

Pensionsavgifterna ingå från tjänstemän i riksbanken till riksbankens pensionsfond

och från tjänstemän vid riksdagens övriga verk till riksgäldskontorets

pensionsfond.

6 §•

Patt att återbekomma erlagda pensionsavgifter medgives allenast vid övergång

till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad skyldighet

att för beredande av pension erlägga retroaktiv avgift, dock ej till högre

belopp än det, vartill retroaktivavgiften uppgår.

7 §.

Tjänstår för erhållande av pension beräknas för tid, under vilken tjänsteman

efter fyllda aderton år i statens tjänst innehaft ordinarie eller extra

ordinarie befattning eller annan anställning, som prövas vara därmed jämförlig,

eller ock bestritt förordnande å sådan tjänst. Vid sådan tjänstårsberäkning skall

avdrag göras för tid omfattande minst femton dagar i följd, under vilken ledighet

från tjänsten ägt rum, dock icke för tid, varunder tjänsteman utan att tjänstgöra

å sin befattning ägt uppbära oavkortad avlöning eller eljest åtnjutit ledighet på

grund av sjukdom, olycksfall i tjänsten eller offentligt uppdrag eller för fullgörande

av honom åliggande militär tjänstgöring eller för resa, som med veder- *

börligt tillstånd företagits till egen utbildning.

8 §■

Skyldighet att från tjänsten avgå med pension till samma belopp som det

för tjänsten gällande pensionsunderlag inträder för manlig tjänsteman vid riksbanken

och vid riksdagens hus vid uppnådda sextiofem levnadsår och trettiofem

tjänstår och i övrigt vid uppnådda sextiosju levnadsår och trettiofem tjänstår

samt för kvinnlig tjänsteman vid uppnådda sextio levnadsår och trettio tjänstår,

den myndighet, under vilken tjänstemannen lyder, obetaget att, på framställning

av tjänstemannen, låta med avskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade

prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna verket, dock

icke i något fall längre än till fyllda sjuttio år.

9 §•

Manlig tjänsteman, som fyllt sextio år och uppnått trettiofem tjänstår,

vare, därest han efter ådagalagt välförhållande anhåller om avsked, berättigad

att åtnjuta pension till belopp motsvarande tre fjärdedelar av det för tjänsten

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse Nr 384.

gällande pensionsunderlag. Under enahanda förutsättning vare kvinnlig tjänsteman,

som fyllt femtiofem år och uppnått trettio tjänstår, berättigad att åtnjuta

pension med motsvarande andel av det för hennes tjänst gällande pensionsunder
.

Endast i händelse . av bevislig oförmögenhet till vidare tjänstgöring kan

pension erhållas av manlig avskedssökande, som icke uppnått sextio levnadsår

och trettiofem tjänstår, eller av kvinnlig avskedssökande, som icke uppnått femtiofem

levnadsar och trettio tjänstar. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjänståren

allena medelst avdrag å det i första stycket av denna paragraf omförmälda

pensionsbeloppet för va,rje bristande tjänstår av en trettiofemtedel för manlig och

en trettiondedel för kvinnlig tjänsteman.

Överstiga däremot tjänståren trettiofem för manlig och trettio för kvinnlig

tjänsteman eller åldersåren sextio för manlig och femtiofem för kvinnlig tjänsteman,

ökas det i första stycket av denna paragraf bestämda pensionsbeloppet

antingen lör värjo överskjutande tjänstår med en trettiofemtedel för manlig och

en trettiondedel för kvinnlig tjänsteman eller ock för varje överstigande åldersår

med en sextiondedel för manlig och en femtiofemtedel för kvinnlig tjänsteman.

Därest bådadera beräkningssätten kunna vinna tillämpning, användes det beräkningssätt,

som utfaller förmånligast för avskedssökanden.

. Pensionsbeloppet må dock icke i något fall överstiga beloppet av det för

tjänsten gällande pensionsunderlaget.

10 §.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång linnes erforderligt!

kunna, efter, framställning av den myndighet, varunder tjänsteman lyder, delegerade,

som i 34 § avlöningsreglementet sägs, på pensionsstat förflytta tjänsteman,

som av sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på

ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden, oaktat han ej anmält sig

om avsked. I sådant fall ma efter omständigheterna den, sopa avskedas, i pension

tilläggas ett belopp, antingen motsvarande hela det för honom gällande pensionsunderlaget,

evad de föreskrivna levnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke,

eller ock en del av pensionsunderlaget, dock ej mindre än vad med tillämpning

av bestämmelserna i nästföregående paragraf belöper.

11 §-

Rätt till pension tillkommer ej den, som blivit från tjänsten avsatt eller

för fel eller försumlighet skild från tjänsten.

Har pensionstagare blivit dömd till straffpåföljd, vilken utestänger från

behörighet och rättigheter, som omförmälas i 2 kap. 19 § strafflagen, eller, i

stället för avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, skola, efter det

sådant beslut vunnit laga kraft, två tredjedelar av pensionen anses förverkade

och pensionen alltså utgå med endast en tredjedel av det ursprungliga beloppet

12 §.

Pension utgår från och med dagen näst efter den, då avgång från tjänsten

ägt rum, till och med den månad, under vilken pensionstagaren avlider eller pensionsrätten

eljest upphör.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 384,

89

13 §.

Pensionsbelopp, som icke uttagits inom tre år, sedan det till betalningförfallit,

vare förverkat och tillfälle pensionsfonden, dock med rätt för delegerade,

som i 34 § avlöningsreglementet sägs, att, efter prövning av anledningen

till försummelsen, medgiva beloppets utbetalning, om framställning göres därom.

14 §.

Den tjänsteman jämlikt 37 § i förenämnda avlöningsreglemente åliggande

skyldighet att underkasta sig de ändrade bestämmelser, som kunna varda utfärdade

i fråga om pension, skall jämväl innefatta skyldighet att underkasta sig

sädana ändringar i pensionsrätter som kunna varda fastställda i sammanhang

med det statsunderstödda pensionsväsendets centralisering.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens skrivelse Nr 384.

Bilaga 4.

AvlÖningsstater.

I. Riksbanken.

Ordinarie avlöningsstat.

A. Fullmäktige.

Till envar av sju fullmäktige arvode 8,000 kronor...... 56,000 kr.

Därutöver arvoden:

till ordföranden................... 2,000 »

» förste deputeraden................. 36,000 »

» vardera av två andre deputerade 14,000 kronor .... 28,000 »

» den fullmäktig, som besörjer tillsynen vid riksbankens pappersbruk

.................... 2,000 »

Ersättningar till fullmäktiges vikarier, förslagsanslag..... 9,000 » 133,000 kr.

B. Tjänstemännen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag........... 2,120,000 kr.

Vikariatsersättningar, förslagsanslag.................. 50,000 »

Arvode till vetenskapligt biträde för vården av riksbankens mynt- och medaljsamling

..................... 600 »

Arvoden å 3,600 kronor till sex styrelseledamöter vid avdelningskontoren i

Göteborg och Malmö....................... 21,600 »

Arvoden å 2,000 kronor till fyrtiosex styrelseledamöter vid övriga avdelningskontor 92,000 »

Arvode till ombudsmannen vid avdelningskontoret i Göteborg1 ...... 4,800 »

Arvode till ombudsmannen vid avdelningskontoret i Malmö....... 3,000 »

Arvoden å 800 kronor till två ombudsmän vid avdelningskontoren i Luleå

och Visby........................... 1,600 >

Avlöningar till övriga icke-ordinarie befattningshavare samt ersättningar för

extra arbeten m. m., förslagsanslag................ 100,000 »

Bidrag till utländska studieresor för riksbankens tjänstemän, förslagsanslag,

högst............................. 4,000 >

Pensioner åt f. d. tjänstemän, förslagsanslag.............. 120,000 »

Förslagsanslag 2,650,600 kr.

1 Så länge den nuvarande ombudsmannen kvarstår å övergångsstat, skall Ifrågavarande arvode

besparas.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 384.

41

Övergångsavlöningsstat.

Lön.

Tj änst- görings- penningar.

Summa.

Åldertillägg

till lön.

Pensions-

underlag.

Avdelningskontoret i Göteborg

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

1 tjänsteman i andra tjänstegraden (om-

budsman).............

i

| Personligt avlöningstillägg till vaktmästa- | ren Gustaf Alfred Hansson.....

3,200

1,600

4,800

100

( 500 kr. efter 5 år,l

| 500 kr. efter yt->

[ terligare 5 år. |

4,000

II. Riksgäldskontoret och riksdagens hus.

Avlöningsstat.

A. Fullmäktige.

Till envar av sju fullmäktige arvode 4,000 kronor...... 28,000 kr.

Därutöver

till ordföranden.................... 1,000 »

» förste deputeraden................. 10,000 »

j> andre » 3,000 »

Ersättningar till fullmäktiges vikarier, förslagsanslag..... 2,000 »

44,000 kr.

B. Tjänstemännen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ 220,000 kr.

Yikariatsersättningar, förslagsanslag................... 7,000 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsanslag........ 70,000 »

Pensioner åt f. d. tjänstemän, förslagsanslag............... 11,000 »

Förslagsanslag 352,000 kr.

III. Riksdagsbiblioteket.

Aylöningästat.

Arvoden å 500 kronor till tre styrelseledamöter, förslagsanslag, högst..... 1,500 kr.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............. 34,000 »

Yikariatsersättningar, förslagsanslag................... 1,000 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsanslag, högst...... 4,000 »

Förslagsanslag 40,500 kr.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 saml. Nr 384—388. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens skrivelse Nr 384.

IV. Justitieombudsmans- och militeombudsmansexpeditionerna.

Avlöningsstat för justitieombudsmansexpeditionen.

Avlöning till justitieombudsmannen................... 17,040 kr.

Gottgörelse till justitieombudsmannens ersättare, förslagsanslag........ 2,200 »

Avlöning till en byråchef, förslagsanslag, högst.............. 11,940 »

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............. 14,060 »

Vikariatsersättningar, förslagsanslag.................. 1,500 »

Pensioner åt f. d. tjänstemän, förslagsanslag............... 5,500 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag, högst . . 3,000 »

Förslagsanslag 55,240 kr.

Avlöningsstat för niilitieonibudsmansexpeditionen.

Avlöning till militieombudsmannen.........•......... 17,040 kr.

Gottgörelse till militieombudsmannens ersättare, förslagsanslag........ 2,200 »

Avlöning till en byråchef, förslagsanslag, högst.............. 11,940 »

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............. 14,060 »

Vikariatsersättningar, förslagsanslag................... 1,500 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag, högst . . 5,000 »

Förslagsanslag 51,740 kr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.