Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1922 tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

1921-06-17 · 52 sidor, varav 45 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 45 av 52 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1921:3a, Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1922 tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

1

Nr 3 A.

Godkänd av första kammaren den 17 juni 1921.

Godkänd av andra kammaren den 17 juni 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna

under riksstatens för år 1922 tredje huvudtitel,

innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden nr 3 A och 219 samt memorial nr 195.)

Till Konungen.

l:o) I den till riksdagen den 7 januari 1921 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t beträffande

tredje huvudtiteln, under åberopande av det vid propositionen fogade

statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden samma dag, föreslagit

riksdagen dels upprättandet av vissa nya befattningar inom utrikesdepartementet,

varigenom 1919 ars omorganisation av detsamma

skulle kompletteras, dels förändringar i representationen utomlands, dels

gemensamt avlöningsreglemente och stater för den diplomatiska och

konsulära personalen inom utrikesdepartementet samt vid beskickningar

och konsulat, dels slutligen vissa förändringar av anslagen under

tredje huvudtiteln. Ifrågavarande förslag äro i huvudsak byggda på den

Bihang till riksdagens •protokoll 1921. 14 saml. Nr 3 A—3 B. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

framställning rörande omorganisation av utrikesdepartementet och Sveriges

representation i utlandet, som inom utrikesdepartementet tillkallade sakkunnige

avgivit i sitt betänkande den 20 december 1920, vilket såsom

bilaga fogats vid den kungl. propositionen.

Till eu början får riksdagen närmare angiva sin ställning till de

principer, varpå det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna avlöningssystemet

för diplomatisk och konsulär personal är grundat.

Ifrågavarande avlöningssystem ansluter sig nära till det av innevarande

års riksdag antagna lönesystemet för statsdepartementen och de

centrala verken. De diplomatiska och konsulära befattningshavarna uppdelas

i sex olika avlöningsklasser, inom vilka lön och tjänstgöringspenningar

sammanslagits till årslön. Den första av dessa avlöningsklasser,

omfattande vissa sändebud i utlandet och kabinettssekreteraren, samt den

andra, omfattande övriga sändebud och generalkonsuler utomlands samt

avdelningschefer inom departementet, skulle lönetekniskt motsvara de i

avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartementen och

vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, 9 § avd. A

upptagna lönegrader, avseende manliga tjänstemän i chefs och därmed

jämförlig ställning. Tredje avlöningsklassen, omfattande legationsråd och

konsuler i tjänst utomlands eller såsom byråchefer i departementet,

fjärde, omfattande förste legationssekreterare eller vicekonsuler, samt sjätte

avlöningsklassens underavdelning A, omfattande manliga kanslister, överensstämma

i lönetekniskt hänseende med de under nämnda § avd. B

upptagna lönegrader, dock att inom nämnda underavdelning upptagas

sex olika lönebelopp (motsvarande löneklasser), medan högsta antalet

löneklasser inom en lönegrad under avd. B är fem. Sjätte avlöningsklassens

underavdelning B, omfattande kvinnliga kanslister, är uppbyggd

i nära överensstämmelse med lönegraderna under 9 § avd. C. Vad femte

avlöningsklassen angår, intager densamma en särställning. Lönetekniskt

sett är den konstruerad närmast i överensstämmelse med lönegraderna

under 9 § avd. A, d. v. s. utan förhöjningar av lönen. Detta har i

propositionen motiverats med att befattningarna i denna avlöningsklass,

eller andre legationssekreterare-, andre vicekonsuls- och byråsekreterarebefattningarna,

vore genomgångsposter.

För de inom utrikesdepartementet anställda tjänstemännen skulle

de ordinarie löneförmånerna utgöras endast av lön, medan de utomlands

anställda dessutom skulle komma i åtnjutande av ortstillägg, beräknade

efter levnadskostnaderna på de olika orterna och med hänsyn till de

särskilda förhållanden, som äro en följd av deras ställning.

Medan, såsom av det anförda framgår, inga mera framträdande av
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3 A. •>

vikelser i lönetekniskt avseende förefinnas mellan löneplanen i föreliggande

proposition och löneplanen i det allmänna avlöningsreglementet samt vidare •

de olikheter av principiell innebörd, som föreligga mellan förslaget till avlöningsreglemente

för diplomatisk och konsulär personal och det sistnämnda,

icke5 kunna anses mera avsevärda, är det en icke oväsentlig skillnad

mellan de föreslagna lönebeloppen för diplomatiska och konsulära befattningshavare

och dem, vilka beviljats åt civila tjänstemän, som kunna

anses med dem närmast jämförliga i ställning. I ovannämnda betänkande

framhålla sakkunnige, när det gäller beräkningen av löner åt

diplomatisk och konsulär personal, att, eftersom de utomlands anställda

tjänstemännen förutom lön skulle uppbära ortstillägg, lönens storlek

för dessas vidkommande måste bliva av mindre vikt, allenast densamma

jämte ortstillägget motsvarar behovet. Utrikesdepartementets

tjänstemän åter skulle icke komma i åtnjutande av ortstillägg, och

hänsynen till dem måste därför vid beräknandet av lönebeloppens

storlek bliva avgörande. I sin utredning framhålla sakkunnige i anslutning

till vissa synpunkter, åt vilka de givit uttryck redan i sitt betänkande

den 1 februari 1919, som lades till grund för den samma år

genomförda omorganisationen av utrikesdepartementet, hurusom den omständigheten,

att utrikesdepartementets tjänstemän vore skyldiga att när

som helst underkasta sig förflyttning till tjänst utomlands, vore ägnad att

i olika avseenden fördyra deras levnadskostnader och motiverade något

högre löner åt dem än åt befattningshavare inom andra centrala verk,

vilka med dem vore närmast jämförliga. Vidare framhålles, att utrikesdepartementets

tjänstemän för att bereda sig möjlighet att underhålla

den personliga kontakt med härvarande representanter för utländska

* makter, vilken vore av så stor betydelse för deras arbete, svårligen kunde

undandraga sig vissa särskilda utgifter.

När det vid omorganisationen av utrikesdepartementet år 1919

gällde att genomföra den sammansmältning av tjänsten inom departementet

och vid beskickningar och konsulat, vilken måste anses som en

huvudförutsättning för en effektiv utrikesrepresentation, medgåvo icke

förhållandena, att en allmän lönereglering genomfördes inom hela utrikesförvaltningen.

Den yttre representationen maste i detta hänseende då

lämnas helt åsido, eftersom någon utredning i avlöningsfrågan icke förelåg.

Å andra sidan utgjorde fastställandet av enhetliga löner och tjänstgöringspenningar

för tjänstemännen inom motsvarande grader i departementet

och utomlands en förutsättning för sammansmältningen. Man utgick

därvid från de löner och tjänstgöringspenningar, som gällde för befattningshavare

vid beskickningar och konsulat, vilka år 1913 blivit enhet
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 3‘A.

ligt reglerade, men då dessas belopp icke kunde anses tillräckliga såsom

löneförmåner för departementets diplomatiska och konsulära tjänstemän,

beviljade riksdagen åt de sistnämnda, i avvaktan på en kommande allmän

lönereglering för hela den diplomatiska och konsulära personalen, extra

avlöningstillägg. I följd av det sålunda genomförda avlöningssystemet

kom flertalet av utrikesdepartementets tjänstemän i åtnjutande av något

högre avlöningsförmåner än närmast motsvarande tjänstemän inom övriga

departement. Emellertid uttalade riksdagen, att nu berörda förhållande

icke innebure någon värdesättning av tjänstemännens inom de olika

departementen arbete, utan endast föranletts av önskvärdheten att genomföra

en cirkulation mellan befattningshavarne vid beskickningar och

konsulat och inom utrikesdepartementet samt icke finge på något sätt anses

prejudicera en blivande lönereglering för departementen i allmänhet.

När det nu gäller att fatta definitiv ståndpunkt till frågan, huruvida

utrikesdepartementets tjänstemän i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts

förslag böra tilldelas högre löner än ungefärligen motsvarande befattningshavare

i övriga centrala verk, anser sig riksdagen böra framhålla,

att, ehuru det icke kan förnekas, att förflyttningar av tjänstemän

medföra ökning i deras levnadskostnader, ett genomförande av

principen om högre löneförmåner för utrikesdepartementets tjänstemän

än för andra befattningshavare i motsvarande ställning skulle medföra

vittgående konsekvenser. Det måste därvid tagas i betraktande ej blott

att genom gällande allmänna avlöningsreglementes 13 § skyldighet för

befattningshavare i civil tjänst att underkasta sig förflyttning generellt

kommit till uttryck, utan jämväl att inom den militära förvaltningen förflyttningar

i mycket stor omfattning förekomma, utan att vid löneförmånernas

beräkning hänsyn härtill kan tagas på sätt skett i förevarande

förslag för diplomatiska och konsulära tjänstemäns vidkommande.

Yad därefter angår frågan att för sistnämnda tjänstemän vid löneförmånernas

beräknande dem åliggande representativa plikter borde beaktas,

anser sig riksdagen böra framhålla, att så rättvisligen torde

höra ske i vad angår kabinettssekreteraren, därest denne är gift, vid

vilket förhållande han svårligen kan undandraga sig sådana plikter, men

att riksdagen icke finner denna synpunkt böra tillmätas generell betydelse

vid löneförmånernas fastställande för övriga departementets tjänstemän.

Med iakttagande av den ståndpunkt, riksdagen sålunda intager, synas

svårigheter knappast uppstå att inordna utrikesdepartementets befattningshavare

i löneplanen under 9 § av det allmänna avlöningsreglementet.

Yad då först angår kabinettssekreteraren, synes det riksdagen, att

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

5

han bör hänföras till avd. A 3:dje lönegraden, till vilken i anslutning till

förslaget jämväl borde räknas vissa sändebud i utlandet.

De i sakkunnigebetänkandet framlagda skälen för en ökning av

avdelningschefernas nuvarande avlöningsförmåner, särskilt den krävande

beskaffenhet dessa befattningar utan tvivel måste tillmätas, synas böra

medföra, att dessa tjänstemän liksom återstående sändebud och generalkonsuler

i utlandet erhålla avlöning enligt avd. A 2:a lönegraden.

Med tillämpning av de jämförelser, sakkunnige anställt mellan

befattningshavare i utrikesdepartementet och i andra statsdepartement

och med fortsatt iakttagande av de i Eders Kungl. Maj:ts framställning

genomförda principerna för jämställighet mellan i utrikesdepartementet

och i den yttre representationen anställda tjänstemän skulle: ''

legationsråd och konsuler, i tjänst såsom byråchefer i departementet

eller utomlands, hänföras till 20:e lönegraden,

förste legationssekreterare och vicekonsuler, tjänstgörande i departementet

eller utomlands, hänföras till 16:e lönegraden och

byråsekreterarne i departementet ävensom andre legationssekreterare

och andre vicekonsuler utomlands uppföras i 13:e lönegraden.

Det med avseende å sistnämnda tjänstemän anförda skäl, varför

rätt till uppflyttning i högre löneklass inom lönegraden för dem skulle

bortfalla, finner riksdagen icke vara av den styrka, att det bör medföra

avvikelse från de principer, som tillämpats vid löneplanens uppställning.

Vad därefter angår kanslisterna inom departementet samt vid

beskickningar och konsulat, finnes icke någon direkt motsvarighet till

dessa befattningshavare inom den övriga statsförvaltningen. De betydande

språkkunskaper, som utgöra eu förutsättning för utövande av

dessa befattningar ej mindre än beskaffenheten av ifrågakommande arbetsuppgifter,

som i stor utsträckning måste betecknas såsom kvalificerade,

torde böra medföra, att de manliga kanslisterna tilldelas 9:e lönegraden

under Avd. B, de kvinnliga 6:e lönegraden under avd. C.

Samtidigt synes emellertid böra upptagas till prövning spörsmålet,

huruvida tillräckliga skäl föreligga att för den diplomatiska och konsulära

personalen fastställa ett särskilt avlöningsreglemente. Kan det icke

visas, att verkliga olägenheter bleve en följd av det allmänna avlöningsreglementets

tillämpning även å de olika diplomatiska och konsulära

befattningshavarna, synes det riksdagen, som om strävandet att vinna

enhetlighet i avlöningsförhållandena inom de olika grenarna av statsförvaltningen

borde vinna beaktande även på förevarande område.

Den granskning av förslaget riksdagen verkställt har givit vid

handen, att i detsamma influtit eu del bestämmelser, vilka synas vara

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

av natur att böra av Eders Kungl. Maj:t meddelas. Bortser man från dessa,

återstår att pröva, huruvida de avvikelser från reglementet, som de

särskilda förhållandena inom utrikesrepresentationen betinga, äro av

sådan art eller så omfattande, att de icke lämpligen kunna inrymmas i

en till reglementet sig anslutande kungörelse av liknande beskaffenhet

som den, vilken riksdagen redan antagit för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen

m. m. En sådan prövning har av riksdagen verkställts och givit

vid handen, att de svårigheter, som kunde tänkas möta det såsom

önskvärt betecknade förfaringssättet, ingalunda äro oövervinneliga. Resultatet

av denna prövning återfinnes i bilagda förslag till kungörelse.

Specialmotivering för dess olika bestämmelser skall här nedan lämnas.

A. I fråga om de inom utrikesdepartementet anställda tjänstemännen

ligger det i sakens natur, att det allmänna avlöningsreglementet skall

kunna tillämpas, utan att mera omfattande kompletterande bestämmelser

bliva erforderliga.

1) Den i det föregående omförmälda skyldigheten för utrikesdepartementets

diplomatiska och konsulära tjänstemän att underkasta sig förflyttning

till tjänst utomlands torde böra uttryckligen fastslås. Detta

kan lämpligen ske i anslutning till reglementets 13 § 2 mom., enligt

vilket tjänsteman vid centralt verk är pliktig att låta förflytta sig till

distrikts- eller lokalförvaltning, jämväl med förändring av tjänstgöringsorten.

2) I kungörelsen bör på grund av vad ovan anförts inflyta en bestämmelse

om bidrag till gift kabinettssekreterare för representationskostnad.

B. Först i fråga om befattningshavarna i den yttre representationen

framträder kravet på mera omfattande kompletterande bestämmelser till

reglementet.

1) Till de i utlandet anställda tjänstemännen utgå enligt gällande stat

ortstillägg. Såsom redan anförts, avser Eders Kungl. Maj:ts förslag ortstilläggens

bibehållande såsom avlöningsform, och de hava däri upptagits

å en särskild stat (Stat för ortstillägg). Riksdagen har ingenting

att erinra mot en sådan anordning.

I ett stort antal fall är ortstilläggets åtnjutande förbundet med villkor,

att från detsamma skola bestridas kostnaderna för kanslilokal. Ur

sparsamhetssynpunkt torde en dylik anordning vara fördelaktig. Med

hänsyn därtill att konsulernas ämbetslokaler emellertid oftast måste förläggas

till för handelsrörelsen och sjöfarten centrala stadsdelar, där

bostadslägenheter icke alls eller svårligen kunna erhållas, har för deras

vidkommande dock ansetts önskvärt, att särskilda kontorskostnadsbidrag

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

7

fortfarande utgå. Riksdagen finner emellertid, att dylikt bidrag vid vissa

i tropiska länder belägna konsulat med mindre väsentligt expeditionsarbete

icke är påkallat.

I de fall, då kronan äger eller besitter fastighet, vari beskickning

eller konsulat är inrymt, finnes i Eders Kungl. Maj:ts förslag till ortstillläggsstat

angivet, att vederbörande befattningshavare i densamma skall

åtnjuta bostad jämte ersättning intill 3/4 av kostnaderna för uppvärmning

och belysning av bostaden jämte kanslilokalerna. Här ifrågavarande

förmån av fri bostad måste anses vara väsensskild från den

i lönereglementets 22 § omhandlade, och dess uppförande i avlöningsstaten

på sätt som skett synes på grund därav motiverat. Vad angår

ersättningen för uppvärmning och belysning finner riksdagen ur sparsamhetssynpunkt

ändamålsenligt, att vissa fasta belopp, i likhet med

vad hittills skett, fastställas i staten.

2) I reglementet 2 § 2 mom. stadgas såsom allmän regel, att avlöning

utgår från och med den dag tjänsten tillträdes. Denna bestämmelse,

som är naturlig, när det gäller den inrikes förvaltningen, kan däremot

svårligen tillämpas för den yttre representationens vidkommande, där

de ny tillsatta tjänstemännen kunna inställa sig å tjänstgöringsorten

först efter en understundom avsevärd tids förlopp. Denna omständighet

har föranlett en bestämmelse i Eders Kungl. Maj:ts förslag till

avlöningsreglemente, att lön skall utgå till tjänsteman från och med

dag, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes. Ifrågavarande bestämmelse

likasom den, att ortstillägg skall utgå från och med den dag, då

tjänstemannen tillträder tjänst, varmed sådant är förenat, till och

med den dag, då han upphör att utöva samma tjänst, har riksdagen

ansett sig böra upptaga i kungörelsen. Bestämmelserna innebära en

minskning i nu gällande rätt till löneförmåner under den tid, som

förflyter mellan avgång från post i utlandet och tillträde till ny befattning

därstädes. Med hänsyn till önskvärdheten att införa lika behandling

av tjänstemännen i utrikesdepartementet och de utomlands anställda

samt av sparsamhetsskäl synes ändringen vara ändamålsenlig.

3) I likhet med vad skett i Eders Kungl. Maj:ts förslag anser riksdagen,

att förbud bör i kungörelsen stadgas för tjänsteman att driva handel

eller annan näring.

4) Genomförandet av principen om enhetliga löner för tjänstemännen

inom departementet och de utomlands anställda kräver, att i kungörelsen

stadgas, att ort utom landet städse skall anses tillhöra den i

löneplanen upptagna ortsgruppen G.

5) Stadgandet är avsett att komplettera ovan omhandlade B 2).

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Riksdagens skrivelse -Nr 3 A.

6) Det av sakkunniga motiverade förslaget, att akut svårare klimatsjukdom

samt viss annan sjukdom borde jämställas med olycksfall i

tjänsten, vilket förslag upptagits av Eders Kungl. Maj:t, anser riksdagen

med billighet och rättvisa förenligt. Riksdagen finner jämväl bestämmelsen

i sistnämnda förslag, att det bör läggas i Eders Kungl. Maj:ts

hand att bestämma, huruvida eller i vilken mån ortstillägg bör utgå i

dylikt fall eller i de fall 16 § 2 mom. i reglementet avser, vara välgrundat

och böra inflyta i kungörelsen.

7) I likhet med vad för närvarande gäller för utrikesrepresentationens

tjänstemän, har i Eders Kungl. Maj:ts förslag upptagits en mera omfattande

-skyldighet för de utomlands anställda befattningshavarna att

bestrida vikariat, än i 19 § i avlöningsreglementet stadgas. Förhållandena

utomlands göra det knappast möjligt att fastställa viss tidsbegränsning

för vikariat. Vidare har det ansetts önskvärt att för undvikande

av rese- och andra kostnader sådan tjänsteman ålägges bestrida

vikariat, även för befattningshavare i egen lönegrad, varvid

vikariatsersättning icke skulle utgå. Riksdagen finner dessa bestämmelser

välbetänkta och har upptagit dem i kungörelsen.

Vid vikariat å annan ort än vederbörande tjänsteort bör givetvis

ortstillägg utgå. De bestämmelser härför, som av Eders Kungl. Maj:t

föreslås, har riksdagen upptagit med iakttagande likvisst därav, att en

något vidsträcktare rätt att fastställa ortstilläggets storlek skulle tillkomma

Eders Kungl. Maj:t. Fall kunna nämligen tänkas uppstå, då

antingen en minskning eller en höjning av det ortstillägg, som enligt

de allmänna reglerna bör utgå, kan visa sig lämplig.

8) På sätt skett i Eders Kungl. Maj:ts framställning, hava i kungörelsen

upptagits två fall, då tjänsteman, som icke bestrider sin ordinarie tjänst,

men ställer sin arbetskraft till utrikesdepartementets förfogande, bör

komma i åtnjutande av fulla avlöningsförmåner. Stadgandet avser

allenast att giva författningsenlig grund åt en redan gängse praxis.

9) De i kungörelsen lämnade bestämmelserna om semester överensstämma

med de i Eders Kungl. Maj:ts förslag under 11 § föreslagna,

dock med iakttagande av att riksdagen icke funnit skäl upptaga

nämnda paragrafs 6 mom. angående skyldighet för sändebud eller

konsulatchef att, mot ersättning för resekostnader, minst en gång vart

annat år under högst 14 dagar ställa sig till utrikesministerns förfogande

för tjänstgöring i departementet eller annorledes på sätt ministern föreskreve.

Riksdagen förbiser icke betydelsen av de skäl, som förestavat

detta mom., men anser, att en alltför utsträckt användning av dess

bestämmelser kunde medföra dryga kostnader för statsverket. I de

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdages skrivelse Nr 3 A.

9

fall, då tjänstemans hemresa kan anses särskilt önskvärd, torde kungörelsens

B 8) kunna vinna tillämpning.

10) Föreskrifterna om expektansarvode i "samband med tjänstemans försättande

i disponibilitet överensstämma med de av 1920 års riksdag

fastslagna grunder.

11) De i överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag här återgivna

bestämmelser om ekiperingspenningar innebära ej blott en ändringav

de grunder, enligt vilka dessa hittills utgått, utan jämväl en höjning

av beloppen. I det förra hänseendet ansluter sig riksdagen till

vad sakkunnige i princip anfört. Vad beloppen angår, synes ökningen

befogad med hänsyn till den starka fördyring, som ägt rum sedan

den tidpunkt, då nu gällande belopp fastställdes.

12) Den här upptagna bestämmelsen, att begravningshjälp, då tjänsteman

avlider utom riket å ort i det land, där han tjänstgör, bör utgå

med belopp, som Eders Kungl. Maj:t prövar skäligt, har av sakkunnige

motiverats med, att det i avlöningsreglementet upptagna beloppet 500

kronor i ett flertal fall, då tjänsteman avlider utomlands, bleve uppenbarligen

otillräckligt. Sakkunnige erinra vidare därom, att, då eu

diplomatisk eller konsulär tjänsteman i högre ställning avlider i

anställningslandet, internationell sedvänja gör nödvändigt, att hans

begravning sker under högtidliga former. De anse under sådana

omständigheter skäligt, att mera avsevär1 bidrag till kostnaderna lämnas

av allmänna medel. Biksdagens an., uter sig till sakkunniges sålunda

framställda mening.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle, såsom redan nämnts, åt de

utomlands anställda diplomatiska och konsulära tjänstemännen förutom

lön, å vilken i vanlig ordning dyrtidstillägg skulle utgå, beräknas ortstillägg,

vilkas storlek avmätes med hänsyn till vederbörandes ställning,

ortens dyrhet, skyldigheten att ikläda sig representationskostnader m. fl.

dyl. omständigheter härrörande av anställningen i utlandet.

Förslaget avser en allmän och definitiv omreglering av de nuvarande

ordinarie ortstilläggen till diplomatiska och konsulära tjänstemän

i utlandet, och behovet därav motiveras framför allt med den betydande

stegringen av levnadskostnader samt önskvärdheten av att våra diplomater

och konsuler skola oberoende av personlig förmögenhetsställning

kunna komma till användning å vilken som helst post inom dessa

förvaltningsgrenar.

Med hänsyn till de fluktuationer i prisläget som allt fortfarande

möta, avser förslaget emellertid att förutom de sålunda omreglerade ordi
BUtäng

till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 3 A—3 B. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

narie ortstilläggen åtminstone i viss omfattning''borde till tjänstemännen

utgå extra ortstillägg, att beviljas på tilläggsstat.

Riksdagen delar till fullo Eders Kungl. Majrts åsikt, att de nuvarande

ortstilläggen mångenstädes icke äro tillräckliga för att bereda vederbörande

tjänstemän och särskilt innehavarna av chefsbefattningar möjlighet att

upprätthålla sin ställning på ett sätt, varigenom densamma i vårt lands

intresse skulle kunna till det förmånligaste utnyttjas. På grund av den

av departementschefen anförda omständigheten, att jämviktsläge i prisförhållandena

ännu ej uppstått, anser emellertid riksdagen, att med den definitiva

regleringen av ortstilläggen tills vidare bör anstå och att det otvivelaktiga

behovet av ökade löneförmåner i stället under tiden bör tillgodoses

genom ett anslag för extra ortstillägg.

I fråga om de nuvarande ordinarie ortstilläggen har riksdagen icke

vidtagit andra förändringar än vissa smärre jämkningar av beloppen

i ett fåtal fall, där särskild utredning synts riksdagen tala härför.

Så har exempelvis ortstillägget för sändebudet i Tokio höjts från

24,000 kronor till 30,000 kronor med hänsyn till de utomordentligt svåra

hyresförhållandena, som föranlett tilldelandet åt honom av ett särskilt

bidrag av 6,000 kronor till kanslihyra. I övrigt hava såsom ordinarie

ortstillägg uppförts dels de nu från extra anslag bestridda

ortstillägg vid befattningar, som för närvarande äro upptagna å extra

stat, men enligt riksdagens mening skulle överföras till ordinarie stat

och dels under jämförelse med övriga ortstillägg beräknade sådana

för de tjänster, vilka avsetts till nyupprättande. När riksdagen alltså

avstått från att, såsom i Eders Kungl. Maj:ts förslag förutsättes, söka grunda

de ordinarie ortstilläggen å en approximativ beräkning av vad kunde

anses utgöra en konstant höjning i prisnivån å vederbörande anställningsorter,

är det givet, att de extra ortstillägg riksdagen tänkt sig skola

utgå icke bliva att betrakta såsom enbart dyrtidstillägg å de ordinarie

ortstilläggen, utan de komma även att motsvara den konstanta stegringen

i prisnivån. Denna provisoriska reglering finner riksdagen lämpligen böra

läggas i Eders Kungl. Maj:ts hand. Sina beräkningar av de för extra ortstillägg

erforderliga medel har riksdagen verkställt på grundval av utredning

angående behovet av lönefyllnad vid envar av de ordinarie diplomatiska

och konsulära befattningarna och därmed likbenämnda extra tjänsterna

utomlands. Riksdagen har kommit till den slutsatsen, att det erforderliga

anslaget bör bestämmas till ett belopp av 500,000 kronor, häri ingående

jämväl höjning av ortsarvoden för å extra stat uppförd personal, om

vilken nedan talas.

I likhet med vad Eders Kungl. Maj:ts förslag avser, finner riksdagen

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

11

att dyrtidstillägg enligt allmänna grunder icke bör utgå vare sig å ordinarie

eller å extra ortstillägg.

I propositionen hava vissa diplomatiska och konsulära befattningar,

likbenämnda med ordinarie tjänster, äskats på extra stat. I sakkunnigebetänkandet,

vartill departementschefen hänvisar, angivas de skäl,

som motivera ett dylikt tillvägagångssätt. När behov av lönad representation

yppar sig i ett land, framhålles det, lära statsmakterna att

börja med ofta nog icke äga tillgång på det material, som kräves

för bedömandet av vare sig representationens omfattning eller de ortstillägg,

som böra fastställas för befattningarna. Understundom lärer även

inträffa, att det efter någon tids förlopp visar sig, att behovet av representation

endast varit av temporär natur, och att den sålunda bör indragas.

Enligt principerna för det avlöningssystem, som inom utrikesdepartementet

redan funnit användning, borde, framhålles det vidare, till

dessa befattningar kunna förordnas tjänstemän med fullmakt vare sig

inom den avlöningsklass, till vilken den å extra stat uppförda befattningen

skulle höra, om den vore upptagen å ordinarie stat, eller inom

lägre avlöningsklass.

Den omständigheten, att dessa extra befattningar skilja sig från de

ordinarie egentligen endast däri, att statsmakterna ännu ej ansett sig

hava vunnit tillräcklig ^erfarenhet rörande deras konstanta behövlighet

eller för ortstilläggens lämpliga avvägande, synes redan i och för sig

motivera, att arvodena för de extra befattningarna fastställas till enahanda

belopp som för de motsvarande ordinarie med avdrag av belopp,

motsvarande pensionsavgifter. Förslaget att upprätta särskilda arvodesstater

med olika arvodesgrader och arvodesklasser, vari arvodena beräknats

efter denna princip, synes sålunda vara välbetänkt.

Riksdagen finner sålunda ingenting att invända mot upprättandet av

särskilda arvodesstater enligt de i Eders Kungl. Maj:ts förslag tillämpade

principer. Vad angår fastställandet av ortstilläggen vid de extra befattningarna

utomlands i en särskild stat, motsvarande staten för de med

ordinarie tjänsterna förenade ortstillägg, anser riksdagen även en dylik

anordning ändamålsenlig.

Däremot finner riksdagen det vara förenat med vissa olägenheter, om,

såsom i Eders Kungl. Maj:ts förslag skett, gemensamma löne- och arvodesstater

med därtill sig anslutande ortstilläggsstater upprättas för den

ordinarie och den extra diplomatiska och konsulära personalen i utrikesdepartementet

och i utlandet. Riksdagen anser, att kostnaderna för

dessa båda olika grenar av utrikesförvaltningen var för sig framdeles

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

liksom nu böra komma till ett fullt tydligt uttryck i riksstaten, vars

tredje huvudtitel riksdagen i anslutning härtill funnit allt fortfarande

böra uppställas enligt nu gällande grunder. Denna princip har riksdagen

också genomfört i det följande.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får riksdagen

anmäla, att riksdagen dels beslutat, att avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk tillhörande

den civila statsförvaltningen skall från och med den 1 januari 1922 äga

tillämpning å diplomatisk och konsulär personal med iakttagande av de

särskilda bestämmelser, som återfinnas i vid denna skrivelse fogad kungörelse

(bil.), dels beslutat, att, där tjänsteman, å vilken det föreslagna

avlöningsreglementet skulle äga tillämpning, jämlikt hittills gällande avlöningsbestämmelser

ägt uppbära lönen i förskott, skall vid ingången av

januari månad 1922 till honom på statsverkets bekostnad utbetalas ett

belopp, motsvarande vad tjänstemannen skulle hava i den befattning, han

vid utgången av år 1921 innehade, i förskott uppburit för januari månad

1922, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit

gällande, dock att vid fastställande av nyssnämnda belopp i vad angår

sändebud eller generalkonsul icke må tagas i betraktande förmånen av fri

bostad jämte fri uppvärmning och fri belysning av densamma, dels ock

medgivit, att kostnaderna för nu nämnda övergångsanordning må bestridas

av de i punkterna 3 och 4 här nedan angivna anslagsposterna till

löner åt ordinarie befattningshavare.

A. Departementet.]

2:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

och under åberopande av vad under punkt 1 i riksdagens skrivelse nr 2 A

anförts, har riksdagen dels från och med år 1922 höjt det ordinarie anslaget

till departementschefen, ministern för utrikesärendena, nu 24,000

kronor, med 12,000 kronor till 36,000 kronor; dels beslutat, att utbetalningen

av avlöningen skall ske månadsvis i efterskott; dels beslutat, att

vid ingången av januari månad 1922 skall till departementschefen utbetalas

ett belopp, motsvarande vad han skulle för sagda månad hava i

förskott uppburit, om dittillsvarande avlöningsbestämmelser fortfarande

vant gällande; dels ock för sistnämnda ändamål anvisat på extra stat

för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor.

3:o) Enligt den nuvarande sedan den 1 oktober 1919 gällande instruktionen

för utrikesdepartementet skola där tjänstgöra en envoyé såsom

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

13

kabinettssekreterare, fyra ministerresidenter eller generalkonsuler, av vilka

en skall vara chef för politiska och handelspolitiska avdelningen, eu chef

för rättsavdelningen och tillika chef för dess juridiska byrå, eu chef för

personal- och administrativa avdelningen och tillika chef för dess personal-

och räkenskapsbyrå, samt en chef för speciella handelsavdelningen,

sex förste legationssekreterare eller konsuler såsom chefer för departementets

övriga byråer, åtta andre legationssekreterare eller vicekonsuler

samt sju byråsekreterare.

A arkivet skola tjänstgöra arkivchefen, två förste arkivarier och

två andre arkivarier samt å personal- och räkenskapsbyrån en kamrerare.

För handläggning av folkrättsliga frågor av större principiell betydelse

är vid departementet fästad en speciellt sakkunnig i folkrätt.

Den politiska och handelspolitiska avdelningen är uppdelad på fyra

byråer, av vilka tre, de s. k. politiska byråerna, handlägga politiska och

handelspolitiska frågor fördelade dem emellan efter geografiska grupder,

under det att den fjärde byrån handhar departementets förbindelser med

pressen ävensom andra därmed sammanhängande ärenden.

Eättsavdelningen är uppdelad i juridiska byrån samt byrån för

arvs- och ersättningsärenden; personal- och administrativa avdelningen i

personal- och räkenskapsbyrån samt byrån för utländska studieresor,

passärenden m. m.

Tjänstemännens fördelning å avdelningar och byråer framgår av

följande uppställning:

Kabinettssekreteraren {envoyé).

Särskilda sekreterare åt ministern för utrikes ärendena och kabinettssekreteraren:

eu andre legationssekreterare eller vicekonsul samt

en byråsekreterare.

Politiska och handelspolitiska avdelningen.

Avdelningschef (ministerresident eller generalkonsul).

l:a byrån: Chef (förste legationssekreterare eller konsul), eu andre

legationssekreterare eller vicekonsul.

2:a byrån: Chef (förste legationssekreterare eller konsul), en andre

legationssekreterare eller vicekonsul.

3:e byrån: Chef (förste legationssekreterare eller konsul), en andre

legationssekreterare eller vicekonsul.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

4:e byrån (pressbyrån): Chef (en förste legationssekreterare eller

konsul), en andre legationssekreterare eller vicekonsul, en byråsekreterare.

Speciella handelsavdelningen (å extra stat).

Avdelningschef (ministerresident eller generalkonsul), en andre

legationssekreterare eller vicekonsul, eu byråsekreterare.

Rättsav delning en.

Avdelningschef (ministerresident eller generalkonsul).

Juridiska byrån: chef (= avdelningschefen), en andre legationssekreterare

eller vicekonsul.

Byrån för arvs- och ersättningsårenden: chef (förste legationssekreterare

eller konsul), två byråsekreterare.

Personal- och administrativa avdelningen.

Avdelningschef (ministerresident eller generalkonsul).

Personal- och räkenskapsbyrån: chef (= avdelningschefen), en andre

legationssekreterare eller vicekonsul, kamreraren, en byråsekreterare.

Byrån för utländska studieresor, passärenden m. m.: chef (förste

legationssekreterare eller konsul), en byråsekreterare.

Arkivet.

Arkivchef (kansliråd), en förste arkivarie, två andre arkivarier.

Chiffreringskansliet: chef (förste arkivarie).

En speciellt sakkunnig i folkrätt.

I departementet tjänstgöra slutligen fyra kanslister, nio kvinnliga

biträden av tredje graden och nio kvinnliga biträden av andra graden

samt en förste vaktmästare, tio vaktmästare och en portvakt.

Med undantag av tjänsterna å speciella handelsavdelningen, en

kanslistbefattning, tre kvinnliga biträdesbefattningar av tredje graden, en

befattning som kvinnligt biträde av andra graden och två vaktmästaretjänster,

äro samtliga ovannämnda befattningar uppförda å ordinarie stat.

I det nu föreliggande förslaget har departementschefen anslutit

sig till av sakkunnige anförda skäl för önskvärdheten av en utbyggnad

av utrikesdepartementet på den grundval, som 1919 års omorganisation

skapat. Därvid har särskilt framhållits den även efter kriget starkt ökade

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens sknvelse Nr 3 A.

15

arbetsbördan samt den i förhållande därtill alltför fåtaliga personalen inom

departementet. Det betonas i fråga om departementets diplomatiska och

konsulära personal, att de arbetsuppgifter, som åvila denna, i stor omfattning

vore av den art, att de ej kunde på ett tillfredsställande sätt

lösas, därest tjänstemännen ieke bereddes tid till kontinuerliga och ingående

studier å vederbörande områden. Detta gällde givetvis i främsta

rummet de högre tjänstemännen. Särskilt vad anginge de avdelningschefer,

som tillika äro byråchefer, hade det visat sig, att deras tid allt

för mycket måst tagas i anspråk för handläggning av löpande ärenden.

De kunde till följd härav icke ägna nödig uppmärksamhet åt vissa andra

mera betydelsefulla uppgifter, som ävenledes ålåge dem. Med hänsyn härtill

har Eders Kungl. Maj:t föreslagit upprättandet på ordinarie stat av

tvenne särskilda byråchefsbefattningar, vilkas innehavare i stället för nyssnämnda

avdelningschefer skulle förestå respektive juridiska byrån å rättsavdelningen

samt personal- och räkenskapsbyrån. För handläggandet av

de folkrättsliga frågor, vilka efter Sveriges anslutning till nationernas

förbund blivit allt talrikare och allt mera betydelsefulla, har därjämte

föreslagits upprättandet å rättsavdelningen av en tredje byrå, folkrättsbyrån.

Förutom någon ökning av personalen å arvs- och ersättningsbyrån

föreslås slutligen, att chefen för politiska och handelspolitiska avdelningen

såsom biträde skulle erhålla en tjänsteman tillhörande fjärde

avlöningsgruppen med uppgift bl. a. att vara honom behjälplig vid handläggning

av ärenden, som uppstå i anledning av det genom bildandet

av utrikesnämnden anordnade närmare samarbetet mellan regering och

riksdag i utrikespolitiska frågor.

I fråga om utrikesdepartementets speciella handelsavdelning, vilken

hittills endast varit uppförd på extra stat, innebär förslaget ingen ändring

vare sig i avseende härå eller med hänsyn till antalet befattningshavare

och dessas tjänsteställning.

Vad angår icke diplomatisk och konsulär personal i utrikesdepartementet

föreslår Eders Kungl. Maj:t att å ordinarie stat måtte uppföras fyra

för närvarande å extra stat upptagna befattningar, nämligen tre befattningar

som kvinnligt biträde av tredje graden och en befattning som kvinnligt

biträde av andra graden. Departementschefen har dessutom, under

framhävande av önskvärdheten att tillfälligt anställda skrivbiträden i

minsta möjliga utsträckning komme till användning i departementet, ansett

att medel borde beviljas till avlöning åt ytterligare tvenne extra kanslibiträden.

Vidare begäres en ökning av vaktbetjänte inom departementet,

nämligen å ordinarie stat förutom nu befintliga två extra och två tillfälliga,

ytterligare tvenne nya expeditionsvakttjänster.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

Vid det förhållandet att utrikesdepartementet'' omorganiserats och

erhållit en betydligt förstärkt personal så sent som vid 1919 års riksdag

måste riksdagen ställa sig synnerligen tveksam till varje ytterligare ökning

av departementets arbetskrafter. Endast i ett par avseenden anser

sig därför riksdagen kunna bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Först och främst gäller detta de föreslagna nya byråchefstjänsterna.

Sedan riksdagen genom vederbörande utskott haft tillfälle inhämta närmare

utredning i ämnet, har riksdagen kommit till den uppfattningen,

att de av sakkunnige och vederbörande departementschef redan i början

av år 1919 uttalade betänkligheter med avseende å en sammankoppling

av vederbörande avdelningschefs- och ifrågavarande byråchefstjänster besannats.

Den ökning av arbetsbördan, som måste tagas i betraktande,

framgår av statistiken över utrikesdepartementets inkommande och avgående

skrivelser och telegram. Det sammanlagda antalet därav, som år

1914 uppgått till 53,300, steg sålunda år 1918 till 132,000 samt år

1919 till 159,200 för att slutligen år 1920 ökas till 180,800. Av antalet

skrivelser under sistnämnda år komma 112,200 enbart på personaloch

administrativa avdelningen och 38,600 på rättsavdelningen. Visserligen

förefaller det riksdagen att någon minskning i arbetsbördan bör

kunna påräknas, när mera normala förhållanden .än de nuvarande, som

tvivelsutan påverkas av krigets följder, inträtt, men behovet av dessa

båda befattningar synes likvisst väl motiverat, varför riksdagen finner

sig böra medgiva, att desamma uppföras å utrikesdepartementets ordinarie

stat.

Vad angår den speciella handelsavdelningen vill riksdagen erinra

om riksdagens uttalanden i ämnet i dess skrivelse nr 329 den 14 juni

1919. Riksdagen fann det uppenbart, att det för uppnåendet av de syften,

som varit förenade med då vidtagna avsevärda utvidgningar av vår

representation i utlandet, särskilt inrättandet av nya konsulat samt förstärkningen

av handelsattachéinstitutionen, vore nödvändigt att i hemlandet skapa

fullt kompetenta organ för att leda och övervaka arbetet. Särskilt ledningen

av handelsattachéernas verksamhet samt förmedlandet på ett snabbt

och tillförlitligt sätt av fackliga upplysningar till näringslivets tjänst

syntes bliva en betydande uppgift, för vilkens handhavande ett särskilt

organ erfordrades inom utrikesdepartementet. Då härför med hänsyn till

dåvarande handelspolitiska förhållanden krävdes en starkare personalutrustning

än som under normala förhållanden kunde anses behövlig, biföll

riksdagen förslaget om upprättande av en speciell handelsavdelning.

Densamma borde emellertid liksom kommerskollegii upplysningssektion

endast uppföras å extra stat. Riksdagen uttalade därvid, att frågan an
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

17

gående den lämpligaste- organisationen av vissa kommersiella informationsorgan

och deras förläggning icke förelåge så allsidigt och slutgiltigt

utredd, att definitiva beslut för det dåvarande lämpligen borde fattas.

Riksdagen ifrågasatte vidare, huruvida icke med ett sådant beslut borde

anstå, tills dess frågan om det nya handelsdepartementets ställning till

och inflytande över dessa organ samtidigt kunde komma under omprövning.

Med hänsyn till att åt särskilda sakkunniga den 26 sistlidne november

uppdragits att verkställa utredning och avgiva förslag rörande de

åtgärder, som kunde anses erforderliga för att med utnyttjande av redan

befintliga officiella och enskilda organ åvägabringa största möjliga enhetlighet

och effektivitet i fråga om vårt lands kommersiella informationsväsende,

finner riksdagen i likhet med Eders Kungl. Maj:t det vara riktigast

att icke föregripa denna utredning samt att speciella handelsavdelningen

tillsvidare bibehålies i sitt nuvarande skick och liksom hittills uppföres

å extra stat.

Förslaget om ökning av utrikesdepartementets icke diplomatiska

eller konsulära personal anser sig riksdagen kunna godkänna endast såtillvida,

att riksdagen finner den omständigheten, att utrikesdepartementet i

en nära framtid kommer att övertaga de av försvarsdepartementet för

närvarande innehavda lokaler inom f. d. Arvfurstens palats, och arkivets

planerade förläggande till en i förhållande tilL övriga ämbetslokaler mera

avlägsen del av denna byggnad, vara ägnad medföra behov av två nya

ordinarie expeditionsvakter.

Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag i övrigt angående icke diplomatisk

och konsulär personal vill riksdagen erinra, att kamreraren och

förste arkivarierna, som enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle placeras

i lönegraden B. 16, i enlighet med riksdagens beslut skola uppföras

i lönegraden B. 15.

Å nuvarande anslaget till utrikesdepartementet finnes upptagen eu

post å 24,000 kronor till vikariatsersättningar, extra biträden m. in., varav

9,500 kronor beräknats åtgå till vikariatsersättningar samt återstoden använts

till avlöning åt extra vaktmästare, tillfälligt anställda såsom vikarier

eller eljest för särskilda behov, ävensom till arvoden åt vissa manliga

biträden, nämligen departementets bibliotekarie, biträde å pressbyrån,

chiffreringspersonal och siffergranskare. Då nämnda anslagspost visat

sig alldeles otillräcklig, har från utrikesdepartementets besparingar under

år 1920 för samma och liknande ändamål använts ett belopp av omkring

28,700 kronor, bl. a. till avlöning åt föreståndare för tvenne provisoriskt upprättade

passexpeditioner. Eders Kungl. Maj:t har nu å staten för utrikes
Bihang

till riksdagens ''protokoll 1921. 14 sand. Nr 3 A.—3 B. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

departementet såsom förslagsanslag, högst, för avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare m. m. uppfört ett belopp av 50,700 kronor att fördelas

för i statsrådsprotokollet närmare angivna ändamål. Under framhållande

av att anlitandet av besparingsfonden för ovanberörda ändamål icke överensstämmer

med de av 1841 års riksdag angivna grunder för dispositionen

av besparingarna å huvudtitlarna, kan’riksdagen, då ifrågavarande utgifter

måste i möjligaste mån begränsas, icke medgiva, att för avlöningar till ickeordinarie

befattningshavare i utrikesdepartementets stat såsom förslagsanslag,

högst, uppföres ett högre belopp än 40,000 kronor. Beträffande

avlöningen till extra personal åberopar riksdagen vad därom anförts i dess

skrivelse nr 2 A, punkt 4.

Den i Eders Kungl. Maj:ts förslag å särskild stat för utrikesdepartementets

icke-diplomatiska eller konsulära personal upptagna posten vikariatersättningar,

förslagsanslag, 4,500 kronor, synes med den av riksdagen

förändrade uppställningen av staten för utrikesdepartementet och

utrikesrepresentationen böra utgå och i stället å den för utrikesdepartementet

gemensamma staten uppföras eu enda post, avseende vikariatsersättningar

för hela den vid departementet fästade personalen. Riksdagen

har ansett, att å nämnda stat bör uppföras eu post vikariatsersättningar,

förslagsanslag 10,000 kronor.

Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört, har riksdagen,

i anledning av vad Eders Kungl. Maj:t under punkterna 2, 3, 5 och 17

föreslagit, dels bestämt antalet befattningshavare å ordinarie stat för

utrikesdepartementet på nedanstående sätt:

Befattningshavare.

A. Diplomatisk eller konsulär personal. Lönegrad.

1 sändebud tjänstgörande såsom kabinettssekreterare......A 3

3 sändebud eller generalkonsuler tjänstgörande såsom avdelningschefer

........................A 2

8 legationsråd eller konsuler tjänstgörande såsom byråchefer . . B 20

7 förste legationssekreterare eller vicekonsuler.........B16

6 byråsekreterare .....................B13

3 kanslister manliga . ...................B 9

eller kvinnliga.................C 6

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

19

B. Övrig personal.

1 kansliråd tjänstgörande såsom chef för arkivet

2 förste arkivarier...............

1 kamrerare..................

2 andre arkivarier...............

6 kontorsskrivare, kvinnliga..........

8 kanslibiträden, kvinnliga...........

1 förste expeditionsvakt.............

10 expeditionsvakter..............

1 portvakt..................

LöDegrad.

B 20

B 15

B 15

B 13

C 5

C 3

B 3

B 1

B 1

dels godkänt följande stat för utrikesdepartementet att tillämpas

från och med år 1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

vikariatsersättningar, förslagsanslag.......

arvode till en speciellt sakkunnig i folkrätt . . .

avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m. förslagsanslag, högst .........

kronor 412,000

» 10,000

» 8,000

» 40,000

Summa kronor 470,000

dels under riksstatens tredje huvudtitel, med uteslutande av det

under rubriken departementet uppförda ordinarie bestämda anslaget, under

samma rubrik uppfört ett ordinarie förslagsanslag å 470,000 kronor;

dels godkänt följande

Arvodesstat för viss extra personal i utrikesdepartementet.

A. Diplomatisk eller konsulär personal.

''1 extra avdelningschef.

Fast arvode: 14,526 ................kronor 14,526

1 extra förste legationssekreterare eller extra vicekonsul.

Fast arvode: 8,250, 8,730, 9,210, 9,690 ........ » 9,210

1 extra byråsekreterare.

Fast arvode: 6,207, 6,603, 6,999, 7,455 ........ » 6,999

1 extra kanslist.

Fast arvode: förmånlig kanslist 4,455, 4,791, 5,163, 5,535,

5,907 ................. » 5,535

för kvinnlig kanslist 3,258,'' 3,474, 3,696, 3,924.

s. 20 Kontrollera mot PDF

-20

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

B. Övrig personal.

3 extra kontorsskrivare, kvinnliga.

Fast arvode: 3,081, 3,267, 3,483, 3,705 ........kronor 10,449

1 extra kanslibiträde, kvinnligt.

Fast arvode: 2,481, 2,619, 2,757, 2,925 ........ » 2,757

Summa fasta arvoden kronor 49,476

Vikariatsersättning åt ovannämnda personal,

förslagsanslag................ . . . kronor 1,524

Summa kronor 51,000

dels till arvoden åt viss extra personal i utrikesdepartementet m. m.

å extra stat för år 1922 beviljat ett förslagsanslag å 51,000 kronor;

dels ock medgivit ej mindre att kostnaderna för den förmån, som

avses i 32 § av avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk tillhörande den civila statsförvaltningen,

må, i vad angår den ordinarie personalend utrikesdepartementet, bestridas

av den i ovan intagna avlöningsstat för utrikesdepartementet uppförda

anslagsposten avlöningar åt ordinarie tjänstemän än även att kostnaden

för begravningshjälp åt dödsbo efter avliden tjänsteman i befattning

upptagen i arvodesstaten för viss extra personal i utrikesdepartementet

må bestridas av det för samma arvodesstat avsedda anslag.

B. Sveriges representation i utlandet.

4:o) För närvarande finnas 22 beskickningar, varav 15 äro uppförda

å ordinarie stat, nämligen i Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien,

Norge, Ryssland, Spanien och Portugal, Storbritannien och Irland, Turkiet,

Tyska Riket, Österrike och Ungern, Nordamerikas Förenta Stater,

Argentina samt Japan och Kina. Av övriga beskickningar äro 4, nämligen

de i Nederländerna, Polen, Rumänien och Schweiz uppförda å extra

stat, under det att för de 3 återstående, i Tjecko-Slovakien, Grekland

och Serbo-Kroato-Slovenska riket samt Brasilien, medel anvisats från

extra anslaget »tillfälliga diplomatiska och konsulära poster i utlandet».

Med avseende å legationen i Brasilien bör anmärkas, att större delen av

kostnaderna därför bestridas av medel, anslagna till det å ordinarie stat

uppförda generalkonsulatet i Rio de Janeiro, vilket genom denna anordning

uppgått i beskickningen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

21

Samtliga beskickningschefer tillhöra första avlöningsgruppen —

avlöningsgrupp taget såsom gemensam beteckning för vad nu i utrikesförvaltningen

benämnes löneklass och för däremot svarande avlöningskategori

å extra stat — med undantag av sändebudet i Bukarest, vilken

är att räkna till andra avlöningsgruppen.

Vidkommande beskickningst jänsterna i tredje avlöningsgruppen äro

dessa till antalet 9 å ordinarie stat samt fördelade med förste legationssekreterare

vid envar av beskickningarna i Helsingfors, Kristiania, Köpenhamn,

Berlin, London, Paris, retrograd, Washington och Tokio-Peking.

Några extra tjänstemän motsvarande de nu nämnda förekomma icke.

I fjärde avlöningsgruppen finnes en andre legationssekreterare vid

vardera av beskickningarna i Berlin och London. Dessutom äro anställda

6 extra andre legationssekreterare, av vilka två tjänstgöra i Paris samt

de övriga i Rom, Warschau,''Tokio och Bryssel. Den ena av de i Paris

samt den i Rom anställde extra legationssekreteraren, vilkas befattningar

hava ambulerande karaktär, avlönas från extra anslaget »avlöning åt två

andre legationssekreterare», de i Warschau och Tokio tjänstgörande legationssekreterare

erhålla å extra stat anslagna arvoden, och de båda återstående

avlönas från extra anslaget »tillfälliga diplomatiska och konsulära

poster i utlandet».

Några tjänstemän i femte avlöningsgruppen förekomma för närvarande

ej i den yttre representationen.

I sjätte avlöningsgruppen finnas 8 beskickningstjänstemän, nämligen

en kanslist vid envar av legationerna i Berlin, Bryssel, Buenos

Aires, London, Madrid, Paris, Petrograd och Rio de Janeiro. Därjämte

äro anställda 5 extra beskickningskanslister i Haag, Warschau, Washington

och Tokio med arvoden uppförda å extra stat samt i Rom med avlöning

från extra anslaget »tillfälliga diplomatiska och konsulära poster i utlandet».

Vad beträffar den konsulära representationen, finnas, frånsett det å

ordinarie stat upptagna generalkonsulatet i Rio de Janeiro, vilket numera

ingår i beskickningen därstädes, 9 generalkonsulat å ordinarie stat, nämligen

i Mexiko, Moskva, London, Hamburg, Kapstaden, Montreal, New

York, Shanghai och Sydney samt 3 generalkonsulat å extra stat i Batavia,

Danzig och Calcutta. Generalkonsulatet i Mexiko har dock även diplomatisk

karaktär, enär postens innehavare är anmäld såsom chargé d’affaires.

Av konsulsbefattningarna, vilka tillhöra tredje avlöningsgruppen, äro

5 upptagna å ordinarie stat, nämligen de i Rouen, Petrograd, Piga, Liibeek

och Chicago. Extra konsulsposter äro upprättade i San Francisco med

avlöning från särskilt anslag, samt i Reval, Omsk och Kovno med avlöning

från extra anslaget »upprätthållande av vissa nya konsulat i Ryssland».

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

I fjärde avlöningsgruppen finnas 8 ordinarie vicekonsuler, anställda

i Narvik, vid beskickningen i Köpenhamn, vid generalkonsulaten i Hamburg,

London och New York, vid konsulatet i retrograd med tjänstgöringsskyldighet

järnväg i Archangel samt vid de olönade konsulaten i

Antwerpen och Rotterdam. Dessutom äro å extra stat uppförda en vicekonsulspost

i Minneapolis och en i Yalparaiso.

För den konsulära representationen äro i sjätte avlöningsgruppen

upptagna 7 ordinarie kanslistbefattningar, nämligen två i London samt

en i vardera av städerna Moskva, Montreal, New York, Chicago och

Shanghai. Extra kanslistbefattningar äro inrättade till ett antal av 5.

Av dessa äro kanslistbefattningarna i Mexiko, Kapstaden, Sydney och

San Francisco uppförda på extra stat, under det tjänsten som tredje

kanslist i London bekostas från särskilt extra anslag.

Det av Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget till omorganisation av

den yttre representationen avser i vad angår beskickningarna, att såsom

ordinarie beskickningar skola utöver de nuvarande uppföras dels de båda

för närvarande å ordinarie stat upptagna generalkonsulaten i Brasilien

och Mexiko och dels de från extra anslag bekostade legationerna i Nederländerna,

Polen, Rumänien, Schweiz, Tjecko-Slovakien samt Grekland

och Serbo-Kroato-Slovenska riket.

Emot förslaget att definitivt ersätta generalkonsulaten i Brasilien

och Mexiko med beskickningar har riksdagen så mycket mindre anledning

till erinran, som en åtgärd i sådant syfte icke torde kunna antagas medföra

högre kostnad, än en nödig omreglering av generalkonsulernas avlöningsförmåner

skulle föranleda. Även finner riksdagen det vara uppenbart,

att Sveriges intressen i Nederländerna och Schweiz både för närvarande

äro och måste antagas komma att i framtiden förbliva av en sådan

väsentlig betydelse, att permanent diplomatisk representation bör upprättas

för deras tillvaratagande, och har riksdagen alltså bifallit Eders Kungl.

Maj:ts förslag att å ordinarie stat ny uppföra beskickningar i Haag, Bern,

Mexiko och Rio de Janeiro. Vad däremot angår övriga ovannämnda länder,

Polen, Tjecko-Slovakien och vissa Balkanstater, kan riksdagen, som visserligen

fullt behjärtar vikten av att diplomatiska förbindelser med dem

upprätthållas, dock icke undgå att finna, att våra handelspolitiska och

övriga intressen därstädes icke med nödvändighet måste anses påkalla

en diplomatisk representation å ordinarie stat, förrän de blivit av en mer

djupgående beskaffenhet än vad nu är fallet. Beträffande Balkanstaterna

kommer härtill, att det stadium av utveckling, varuti de svenska intressena

där befinna sig, synes riksdagen kunna medgiva, att tillsvidare icke

mer än ett diplomatiskt organ bibehålies för omhänderhavandet av våra

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

23

förbindelser med Rumänien, Grekland och Serbo-Kroato-Slovenska riket.

Riksdagen föreställer sig, att den sändebudspost, som sålunda kunde få

anses tillräcklig, lämpligen tillsvidare borde inrättas i Bukarest, men att

dess innehavare såsom ackrediterad även i Aten och Belgrad borde

uppehålla sig delar av året även i dessa städer. Om en dylik anordning

genomfördes allenast å extra stat, komme ju vid de årliga anslagsäskandena

tillfälle erbjuda sig för Eders Kungl. Maj:t att i fall av behov föreslå

eu ändrad förläggning av beskickningens säte.

Då riksdagen sålunda anser, att kraven på diplomatisk representation

i Polen, Tjecko-Slovakien, Rumänien, Grekland och Serbo-KroatoSlovenska

riket icke under nuvarande omständigheter behöva tillgodoses

annat än genom en anordning av mera provisorisk karaktär, och att

gemensam representation bör kunna anordnas i sistnämnda tre länder,

har riksdagen å extra stat uppfört en beskickning i Polen, eu i TjeckoSlovakien

samt en i Rumänien, Grekland och Serbo-Kroato-Slovenska

riket med Bukarest såsom sändebudets bostadsort.

Då det emellertid icke kan förutsättas såsom givet, att den internationella

situationen skall komma att bibehålla sig i det läge, att icke

under instundande budgetår ett eller annat diplomatiskt organ utöver de

av riksdagen angivna kan bliva oundgängligen nödvändigt, har riksdagen

ansett, att Eders Kungl. Maj:t för mötande av ett sådant behov bör liksom

under de senare åren hava till sitt förfogande ett anslag för tillfälliga

poster i utlandet, vilket emellertid ej lärer behöva sättas till högre belopp

än 30,000 kronor. Det nu sagda har motsvarande tillämpning med avseende

å behovet av konsulära organ samt av underordnade diplomatiska

och konsulära befattningar, vartill riksdagen i det följande återkommer.

Såsom ovan framhållits, tillhöra för närvarande samtliga beskickningschefer

med undantag av sändebudet i Bukarest första avlöningsgruppen.

Eders Kungl. Maj:t föreslår nu, att efter dess prövning beskiekningscheferna

skulle kunna tillhöra antingen första eller andra avlöningsgruppen.

Riksdagen finner anordningen, att sändebudsbefattningarna uppföras

i två olika avlöningsgrupper ur sparsamhetsskäl och i övrigt vara väl

motiverad. Även torde det vara. ändamålsenligt att i Eders Kungl. Maj:ts

hand lägga avgörandet, i vilket fall en beskickningschef bör tillhöra den

högre eller den lägre avlöningsgruppen. För de 19 ordinarie sändebudsposter,

som av riksdagen upptagits, torde böra beräknas 11 ordinarie befattningar

i första och 8 i andra avlöningsgruppen. Med avseende å de tre

extra sändebudsposterna torde böra beräknas avlöningsförmåner såsom

för andra avlöningsgruppen. Proportionen mellan antalet tjänster i de

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse AV 3 A.

båda avlöningsgrupperna skulle alltså bliva 11:11 eller närmast jämförlig

med den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna.

Ifråga om antalet beskickningstjänster i tredje avlöningsgruppen och

deras fördelning innebär Eders Kungl. Majrts förslag den förändringen, att

tre av dessa befattningar, nämligen i Helsingfors, Kristiania och Köpenhamn,

skulle utbytas mot sådana i fjärde avlöningsgruppen. Legationsråd

skulle alltså finnas anställda vid beskickningarna i Paris, London,

Berlin, Petrograd, Washington och Tokio-Peking.

Riksdagen har intet att erinra mot att antalet legationsrådstjänster

begränsas till ovannämnda 6 å ordinarie stat uppförda befattningar.

Beträffande den högre konsulära representationen må först erinras

därom, att Eders Kungl. Majrts förslag i vad angår generalkonsulaten

avser — förutom den i det föregående omnämnda och av riksdagen

godkända åtgärden att definitivt förändra generalkonsulaten i Rio de

Janeiro och Mexiko till beskickningar — att å ordinarie stat skulle uppföras

de nuvarande ordinarie generalkonsulaten i London, Hamburg,

Kapstaden, Montreal, New York, Shanghai och Sydney samt det å extra

stat varande generalkonsulatet i Batavia ävensom att å extra stat skulle

liksom hittills upptagas generalkonsulaten i Danzig och Calcutta. Av

de nuvarande generalkonsulaten skulle alltså det i Moskva indragas.

Såsom särskilt skäl för att uppföra generalkonsulatet i Batavia å

ordinarie stat har framhållits önskvärdheten av ökade ekonomiska förbindelser

mellan vårt land och Hollands för vår export ej mindre än

för vår import viktiga kolonialvälde. Förslaget om indragning av generalkonsulatet

i Moskva har motiverats med att all sannolikhet talade för

att en generalkonsulsbefattning i Ryssland åtminstone icke tillsvidare

skulle bliva behövlig.

Riksdagen, som anser, att generalkonsulaten i London, Hamburg,

Kapstaden, Montreal, New York, Shanghai, Sydney och Calcutta böra bibehållas,

de 7 förstnämnda å ordinarie och det sistnämnda tillsvidare å extra

stat, finner sig på ovan angivet skäl böra bifalla förslaget att indraga

generalkonsulatet i Ryssland. Riksdagen kan icke dela uppfattningen, att

generalkonsulatet i Batavia redan nu bör uppföras å ordinarie stat.

Utan att underskatta den stora betydelse detta generalkonsulat har för

vår handel på nederländska Ostindien, anser riksdagen för sin del att

med avgörandet av frågan om generalkonsulatets överförande till ordinarie

stat bör anstå, till dess ytterligare någon tids erfarenhet vunnits rörande

utvecklingen av våra ekonomiska förbindelser med nederländska Ostindien.

Även i frågan rörande generalkonsulat i Danzig har riksdagen en

från Eders Kungl. Maj:ts avvikande mening. Härvidlag vill riksdagen

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

25

erinra, att de skäl, vilka föranledde generalkonsulatets uppförande å extra

stat för 1921, togo sikte väsentligen på stadens betydelse såsom knutpunkt

för de kommersiella linjerna till och från Polen. Nu framhålles emellertid i

Eders Kungl. Majrts förslag, att den politiska och ekonomiska utvecklingen

ännu icke tillåtit anknytandet av mera avsevärda handelsförbindelser med

Polen och Danzig, samt att det ännu torde vara omöjligt att angiva tidpunkten,

när ett verkligt behov av lönad representation i Danzig skulle

uppstå; och skulle enligt förslaget med postens besättande anstå, till dess

anledning därtill enligt Eders Kungl. Maj:ts beprövande förelåge. Riksdagen

finner vad sålunda anförts icke giva vid handen, att man skulle hava att

räkna med ett oavvisligt behov av ett lönat generalkonsulat i Danzig

under nästkommande budgetår. Vid sådant förhållande anser sig riksdagen

förhindrad bifalla förslaget om beviljande av medel för berörda ändamål

å 1922 års riksstat.

Med avseende å konsulsbefattningarna, vilka tillhöra tredje avlöningsgruppen,

föreslår Eders Kungl. Maj:t, att å ordinarie stat skulle bibehållas

de nu där uppförda konsulaten, nämligen i Rouen, Retrograd, Riga,

Liibeck och Chicago ävensom nyuppföras konsulatet i San Francisco, m

upptaget å extra stat, konsulatet i Reval, vartill medel nu utgå från

extra anslaget »upprätthållande av vissa nya konsulat i Ryssland» samt

ett konsulat i Narvik i stället för det nuvarande lönade vicekonsulatet

därstädes, eller alltså sammanlagt 8 befattningar.

Riksdagen har intet att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag i

förevarande del utom i vad angår posten i Narvik. Till stöd för förslaget

om upprättande av ett konsulat å nämnda ort har anförts huvudsakligen,

att, enär den nuvarande anordningen, att vissa olönade vicekonsulat vore

direkt underställda beskickningen i Kristiania, till följd av de långa avstånden

icke medgåve någon mera ingående kontroll eller inspektion, det

vore lämpligt att överflytta denna uppsikt å den konsuläre representanten

i Narvik, vilken för ändamålet borde erhålla högre tjänsteställning. Vidare

framhålles, att Nordnorge säkerligen i framtiden komme att spela en avsevärd

ekonomisk roll ävensom att våra intressen på Spetsbergen med

fördel kunde bevakas av en lönad konsul i Narvik.

Riksdagen delar den meningen, att i Narvik bör upprättas ett konsulärt

organ, som kan utöva inseende över våra vicekonsuler i Nordnorge.

Däremot anser riksdagen, att de svenska intressena på Spetsbergen, vilka

i flera fall äro av beskaffenhet att kräva handläggning av diplomatisk

myndighet, lämpligen fortfarande kunna handhavas av beskickningen i

Kristiania. Under sadana omständigheter och då enligt vad riksdagens

vederbörande utskott inhämtat vår konsulära representation i Narvik

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 3 A—3 B. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

under de senare åren på ett tillfredsställande sätt provisoriskt utövats

av en i staden boende affärsman, anser riksdagen att den lämpligaste

lösningen av förevarande spörsmål i avvaktan på eu väsentlig utveckling

av de svenska ekonomiska förbindelserna med Nordnorge vore upprättandet

av ett olönat konsulat i Narvik. Med hänsyn härtill anser riksdagen,

att medel icke vidare böra anslås till något lönat konsulärt organ i

nämnda stad.

Enligt vad riksdagen sålunda anfört skulle å ordinarie stat upptagas

7 konsulsbefattningar.

Vad beträffar de lägre diplomatiska och konsulära tjänsterna såsom

legationssekreterare och vicekonsuler, avser Eders Kungl. Maj:ts förslag, att

desamma skulle uppdelas å fjärde och femte avlöningsgrupperna. I fjärde

avlöningsgruppen skulle beräknas 20 och i femte avlöningsgruppen skulle

upptagas 11 ordinarie befattningar. Av dessa skulle följande befattningar

vara bundna vid vissa platser, nämligen i fjärde avlöningsgruppen 3

förste legationssekreterarbefattningar i Helsingfors, Kristiania och Köpenhamn

och 7 vicekonsulstjänster, nämligen vid beskickningen i Köpenhamn,

vid generalkonsulaten i London och New York, i Minneapolis och Boston

samt vid de olönade konsulaten i Antwerpen och Rotterdam samt i femte

avlöningsgruppen 2 andre vicekonsulsbefattningar, vid generalkonsulaten

i London och New York. I fråga om övriga befattningar, 10 i fjärde och

9 i femte avlöningsgruppen, skulle Eders Kungl. Maj:t äga att bestämma

rörande fördelningen med iakttagande, att i fjärde avlöningsgruppen

skulle finnas högst 7 förste legationssekreterare och 3 vicekonsuler samt

i femte avlöningsgruppen högst 6 andre legationssekreterare och 3 andre

vicekonsuler. I förslaget angives att dessa 13 förste eller andre legationssekreterare

närmast avsåges för användning i Haag med tjänstgöringsskyldighet

jämväl i Bryssel, i Paris, London, Berlin, Bern med tjänstgöringsskyldighet

jämväl i Wien, i Warschau, Rom, Aten och Belgrad,

Konstantinopel, Washington, Mexico, Buenos Aires med tjänstgöringsskyldighet

jämväl i Rio de Janeiro, samt i Tokio. De 6 vicekonsulerna

eller andre vicekonsulerna beräknades i första hand bliva erforderliga i

Hamburg, retrograd med tjänstgöringsskyldighet jämväl i Archangel,

Helsingfors, Montreal, Sydney och Chicago.

Riksdagen beaktar givetvis angelägenheten av att beskicknings- och

konsulatchefer hava till förfogande kvalificerat biträde för det löpande

arbetet i tillräcklig omfattning, för att de ej för mindre väsentliga göromål

må nödgas åsidosätta sina viktigare äinbetsuppgifter. Men nuvarande

budgetära situation synes riksdagen mana till att, då det gäller tillgodoseende

av ifrågavarande behov av arbetskrafter, iakttaga en starkare be
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

27

glansning av kostnaderna än i Eders Kungl. Maj:ts förslag förutsattes.

I betraktande härav har riksdagen stannat vid, att medel icke anvisas

till flera legationssekreterare och vicekonsulstjänster än 17 i fjärde och 8

i femte avlöningsgruppen. Av dessa torde 4 befattningar i den förra avlöningsgruppen

böra uppföras å extra stat. Riksdagen anser, i överensstämmelse

med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att förste legationssekreterare alltid

böra vara anställda i Helsingfors, Kristiania och Köpenhamn och har i

övrigt beräknat, att ordinarie legationssekreterare närmast skola komma

till användning i Haag, — med tjänstgöringsskyldighet även i Bryssel, —

Päris, London, Berlin, Bern, med ''tjänstgöringsskyldighet även i Wien,

Washington och Tokio, ävensom att ordinarie vicekonsuler i första hand

komma att beordras till tjänstgöring i London och New York, å vilka

båda platser en vicekonsul i vardera avlöningsgruppen torde behövas,

samt vidare i Helsingfors, Köpenhamn, Hamburg, Antwerpen, Rotterdam,

Montreal och Minneapolis, å vilken sistnämnda plats en fast vicekonsulspost i

fjärde avlöningsgruppen synes böra upprättas. Av de fyra extra befattningarna

har riksdagen tänkt sig, att en skulle bestämmas för legationen i Bukarest

och att de tre återstående skulle hava karaktären av ambulerande

legationssekreterarbefattningar, varvid behovet av en sådan i Sydamerika

torde böra beaktas. De stora kostnader, som utsändandet dit av vikarier

vid de ordinarie tjänstemännens frånvaro på grund av semester eller

annan anledning förorsakar, göra ett dylikt anställande även av sparsamhetshänsyn

önskvärt. Upprättandet av ett lönat vicekonsulat i Boston

anser sig riksdagen icke för närvarande kunna bifalla.

I fråga om kanslisttjänsterna —tillhörande sjätte avlöningsgruppen —

har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att å ordinarie stat skulle uppföras 14

av de nuvarande ordinarie eller alla med undantag av befattningen i Moskva

samt de 10 extra kanslisttjänsterna, ävensom ytterligare 9 befattningar,

närmast avsedda för beskickningarna i Helsingfors, Kristiania, Köpenhamn,

Konstantinopel och Wien samt för generalkonsulaten i Hamburg, New York

och Bataviä samt konsulatet i Lubeck. Eders Kungl. Maj:t skulle emellertid

inom det i stat fastställda antalet äga bestämma om befattningarna

fördelning å de olika myndigheterna. Slutligen föreslås en extra kanslistbefattning

för generalkonsulatet i Calcutta.

Riksdagen inser visserligen till fullo nödvändigheten av att, i den

mån väsentligare arbetsuppgifter vid beskickningarna och konsulaten

föreligga, sådant arbete, som med kanslisttjänsterna avses, icke pålägges

de mer kvalificerade befattningshavarna. Men riksdagen finner sig icke

övertygad om den ofrånkomliga behövligheten av ett så stort antal kanslistposter,

som av Eders Kungl. Maj:t föreslås. Nödigt arbetsbiträde torde

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

nämligen kunna erhållas utan så betydande kostnader som den av Eders

Kungl. Maj:t föreslagna anordningen skulle betinga. Under sådana omständigheter

och då riksdagen anser det av sparsamhetsskäl nödvändigt att begränsa

antalet kanslisttjänster mer än vad i förslaget skett, anser riksdagen,

att tillsvidare icke flera sådana befattningar uppföras än 22 å ordinarie

och 3 å extra stat. Riksdagen delar meningen, att Eders Kungl. Maj:t

bör äga besluta om dessa befattningars fördelning mellan beskickningarna

och konsulaten, men har vid beräkningen av det föreslagna antalet tjänster

utgått från, att kanslistbefattningar vore oundgängligen erforderliga vid

följande beskickningar, nämligen i Bryssel, Köpenhamn, Paris, retrograd,

Warschau, Madrid, London, Berlin, Washington, Mexiko, Buenos Aires,

Rio de Janeiro och Tokio, vid generalkonsulaten i London, varest 2

tjänster torde erfordras, Kapstaden, Montreal, New York, Shanghai,

Sydney, Batavia och Calcutta, samt vid konsulaten i Lubeck, Chicago

och San Francisco. De 3 extra kanslisttjänsterna äro närmast beräknade

för beskickningen i Warschau samt generalkonsulaten i Batavia och Calcutta.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen i anledning av vad

Eders Kungl. Maj:t under punkterna 2, 3, 4 och 5 föreslagit anmäla, att

riksdagen dels bestämt antalet befattningshavare å ordinarie stat för beskickningar

och konsulat på nedanstående sätt:

Befattningshavare.

11 sändebud .......

8 sändebud .......

7 generalkonsuler ....

6 legationsråd......

7 konsuler.......

6 förste legationssekreterare

7 vicekonsuler......

4 andre legationssekreterare

4 andre vicekonsuler . . .

[ manliga . .

22 kanslister < eller

( kvinnliga . .

Lönegrad.

. A 3

. A 2

. A 2

. B 20

. B 20

. B 16

. B 16

. B 13

. B 13

. B 9 |

. C 6)

dels godkänt följande stat för beskickningar och konsulat, att tilllämpas

från och med den 1 januari 1922:

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

29

Stat för avlöning utom ortstillägg.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag . . . kronor 860,000

Vikariatsersättningar samt lönefyllnad till vissa konsuls
befattningar,

förslagsanslag.......... » 40,000

Expektansarvoden, förslagsanslag....... • • • »_27,000

Summa kronor 927,000,

dels godkänt följande stat för ortstillägg:

Stat för ortstillägg.

Europa.

Belgien.

Bryssel:

Sändebud..................... 9,000

Kanslist...................... 1,000

Antwerpen:

Vicekonsul..................... 2,000

Danmark.

Köpenhamn:

Sändebud.................... • 17,400

Förste legationssekreterare.............. 2,000

Vicekonsul..................... 2,000

Kanslist...................... —

Estland.

Reval:

Konsul...................... 6,600

Finland.

Helsingfors:

Sändebud.....................17,400

Förste legationssekreterare...... 2,000

Vicekonsul..................... 2,000

Frankrike:

PanS *

Sändebud..................... 30,600

Legationsråd.................... 6,100

Legationssekreterare................. 3,800

Kanslist........''............. 1,900

Rouen:

Konsul...................... 5,100

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

Italien:

Rom:

Sändebud.....................13,800

Lettland.

Riga:

Konsul...................... 6,600

Nederländerna.

Haag:

Sändebud.....................17,400

Legationssekreterare................. 3,800

Rotterdam:

Vicekonsul..................... 3,800

Norge.

Kristiania:

Sändebud.....................10,800

Förste legationssekreterare.............. 2,000

Ryssland.

Sändebud........ 30,600

Legationsråd . . .................. 6,600

Kanslist...................... 2,000

Konsul...................... 8,100

Schweiz.

Bern:

Sändebud.....................13,800

Legationssekreterare................. 3,800

Spanien och Portugal.

Madrid:

Sändebud..................... 9,000

Kanslist...................... 1,900

Storbritannien och Irland.

London:

Sändebud..................... 45,000

Legationsråd.................... 6,600

Legationssekreterare................. 4,800

Kanslist...................... 2,000

Generalkonsul . . .................14,400

Vicekonsul..................... 3,800

2:e vicekonsul............... 3,800

Kanslist...................... 2,000

Kanslist..................... • 2,000

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

31

Turkiet och Bulgarien.

Konstantinopel:

Sändebud .....

Tyska riket.

Berlin:

Sändebud .....

Legationsråd ....

Legationssekreterare .

Kanslist......

Hamburg:

Generalkonsul . . .

Yicekonsul.....

Lubeck:

Konsul...... •

Kanslist......

Österrike och Ungern.

Wien:

Sändebud .....

Afrika.

Brittiska Sydafrika.

Kapstaden:

Generalkonsul . . .

Kanslist......

Amerika.

Brittiska Nordamerika.

Montreal:

Generalkonsul . . .

Yicekonsul.....

Kanslist......

Förenta Staterna.

Washington:

Sändebud .....

Legationsråd . . . - Legationssekreterare .

Kanslist ......

New York:

Generalkonsul . . .

l:e vicekonsul . . .

2:e vicekonsul . . .

Kanslist......

9,000

23,400

5,100

3,800

1,80(J

7,400

3,300

4,100

1,500

16,800

11,400

4,500

16,400

5,800

4,500

45,000

7,600

6,800

4,500

18,400

6,800

5,000

4,500

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

Chicago:

Konsul......................12,100

Kanslist...................... 4,500

Minneapolis:

Vicekonsul..................... 6,800

San Francisco:

Konsul......................12,100

Kanslist...................... 4,500

Mexico, Centralamerika, Väst-Indien, Övre Sydamerika.

Mexico:

Sändebud................ 22,400

Kanslist......................* 4,500

Argentina, Chile, Uruguay, Paraguay.

Buenos Aires:

Sändebud..................... 36,000

Kanslist..................... * 4,500

Brasilien.

Rio de Janeiro:

Sändebud..................... 30,000

Kanslist......................* 4,500

Asien.

Japan och Kina.

Tokio:

Sändebud...... 30,000

Legationssekreterare................. 6,600

Kanslist......................* 4,500

Peking:

Legationsråd.......... 12,000

Shanghai:

Generalkonsul...................19,400

Kanslist......................* 4,500

Brittiska Australien.

Sydney:

Generalkonsul.......... 14,400

Kanslist...................... 4,500

Summa ortstillägg kr. 782,500

Tillägg till ortstillägg åt vissa kanslister, förslagsanslag, högst 5,000

Summa kronor 787,500

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

33

* Ytterligare 1,000 kronor om kanslisten äger tillräcklig kännedom i landets språk.

Anm. 1. Sändebuden i Paris, Kristiania, Madrid, London, Konstantinopel, Berlin

samt generalkonsuln i Hamburg åtnjuta fri bostad.

Dessutom utgår till nu nämnda tjänstemän ersättning för uppvärmning och belysning

av vederbörande beskicknings- resp. konsulathus med följande belopp, nämligen:

3.000 kronor för sändebudet i Paris,

2,400 » » » » Kristiania,

1.000 » » » » Madrid,

3.000 » » » » London,

2.000 » » » » Konstantinopel,

3.000 » » » » Berlin,

1.000 » » generalkonsuln i Hamburg,

varjämte 5,000 kronor för enahanda ändamål avses för statens fastighet i retrograd.

Anm. 2. Ortstillägg för beskickningschef, som icke åtnjuter fri bostad, samt för

generalkonsuln i Shanghai avser även kostnaden för kanslilokal.

derunder riksstatens tredje huvudtitel, med uteslutande av de under

rubrikerna beskickningar och konsulat och vikariatsersättning vid beskickningar

och konsulat samt lönefyllnad till vissa konsulsbefattningar

uppförda ordinarie anslagen, under rubriken beskickningar och konsulat

uppfört ett ordinarie förslagsanslag å 1,715,000 kronor;

dels godkänt följande:

Arvodesstat för viss extra personal i utrikesrepresentationen.

3 sändebud.

Fast arvode: 14,526 ...............kronor 43,578

2 generalkonsuler.

Fast arvode: 14,526 ............ » 29,052

1 extra förste legationssekreterare.

Fast arvode: 8,250, 8,730, 9,210, 9,690 » 9,210

3 extra förste legationssekreterare.

Fast arvode: 8,250, 8,730, 9,210, 9,690 » 27,630

3 extra kanslister.

Fast arvode för manlig kanslist: 4,555, 4,791, 5,163,

5,535, 5,907 » 16,605

för kvinnlig kanslist: 3,258, 3,474, 3,696, 3,924 ...» —

Summa kr. 126,075

Vikariatsersättning för ovannämnda personal, förslagsanslag kr. 3,000

Summa kronor 129,075

dels godkänt följande stat för ortstillägg åt viss extra personal i

utrikesrepresentationen:

Bihang till riksdagens p7‘otokoll 1921. 14 samt. Nr 3 A—3 B.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

Stat för ortstillägg för viss extra personal i utrikesrepresentationen.

Polen.

Warschau:

Sändebud..... 17,400

Kanslist....................... 1,900

Tjecko-Slovakien.

Prag:

Sändebud...................... 9,000

Rumänien.

Bukarest:

Sändebud . . ....................13,800

Legationssekreterare.................. 3,800

Brittiska Indien.

Calcutta:

Generalkonsul....................19,400

Kanslist......... 4,500

Nederländska Ostindien.

Batavia:

Generalkonsul....................19,400

Kanslist....................... 4,500

3 ambulatoriska förste legationssekreterare . . . •......14,000

Summa kronor 107,700

Anm. Ortstilläggen för ovan nämnda sändebud och generalkonsuler avse även kostnaderna

för kanslilokal.

dels till arvoden och ortstillägg åt viss extra personal i utrikesrepresentationen

å extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, 237,000

kronor;

dels under riksstatens tredje huvudtitel till tillfälliga diplomatiska

och konsulära poster i utlandet å extra stat för år 1922 uppfört ett ''förslagsanslag,

högst, 30,000 kronor;

dels till extra ortstillägg åt ordinarie och extra personal i utrikesrepresentationen

å extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst,

500,000 kronor;

dels ock medgivit ej mindre, att kostnaderna för den i avd. B mom.

12 i riksdagens förut omförmälda förslag till kungörelse (Bilaga till denna

skrivelse) avsedda förmån må bestridas av den i ovan intagna avlönings
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

35

stat för beskickningar och konsulat uppförda anslagsposten avlöningar åt

ordinarie tjänstemän än även att kostnaden för begravningshjälp åt dödsbo

efter avliden tjänsterna q i befattning upptagen i arvodesstaten för viss

extra personal i utrikesrepresentationen må bestridas av det för samma

arvodesstat avsedda anslag.

5:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6) att under

rubriken ekiperingspenningar, möbler, reparationer m. in. i riksstat en för

år 1922 uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 70,000 kronor.

Riksdagen finner icke ändamålsenligt, att ifrågavarande olika behov

tillgodoses under ett och samma anslag, utan anser att ekiperingspenningar

böra såsom hittills utgå från ett särskilt ordinarie förslagsanslag.

Medel till reparationer av statens fastigheter i utlandet samt möblering

av desamma synes böra beviljas under ett anslag, vilket bör finna plats

nedan under avdelning D. Diverse. Riksdagen, som alltså i det följande

återkommer till denna fråga, får nu anmäla, att riksdagen i riksstaten för

år 1922 höjt ordinarie förslagsanslaget till ekiperingspenningar, nu

15.000 kronor, med 15,000 kronor till 30,000 kronor.

6:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att, i

stället för det nuvarande ordinarie bestämda anslaget till kontorskostnadsersättningar

åt lönade konsuler, under samma rubrik i riksstaten för år

1922 uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 120,000 kronor.

Riksdagen finner sig böra bifalla Eders Kungl. Majrts förslag med

den ändring, att anslaget erhåller karaktär av förslagsanslag, högst,

120.000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i stället för det nuvarande

ordinarie bestämda anslaget till kontorskostnadsersättningar

åt lönade konsuler, under samma rubrik i riksstaten för år 1922 uppfört

ett ordinarie förslagsanslag, högst, 120,000 kronor.

7:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 8) att, i stället

för det nuvarande ordinarie förslagsanslaget ersättningar till olönade konsuler

och vicekonsuler, under rubriken ersättningar till olönade konsuler

riksstaten för år 1922 uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 120,000

kronor.

Det nuvarande anslaget har under senare år avsevärt överskridits i

följd av den inträdda stegringen i kontorskostnader. Att beräkna ett anslag

i proportion härtill torde emellertid, såsom i Eders Kungl. Maj:ts förslag

framhålles, ej vara erforderligt, enär de olönade konsulerna i viss mån

tillföras ökad gottgörelse för sina utgifter genom den höjning, som år

1920 ägt rum av expeditionsavgifterna. För ändamålet synes riksdagen

ett anslag å 100,000 kronor vara tillfyllest.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen från och med år 1922,

i stället för det ordinarie förslagsanslaget ersättningar till olönade konsuler

och vicekonsuler, under rubriken ersättningar till olönade konsuler

uppfört ett ordinarie förslagsanslag å 100,000 kronor.

8:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

(punkt 9) har riksdagen till personliga gottgörelser för mistade konsulatavgifter

på extra stat för år 1922 beviljat ett förslagsanslag, högst,

5,000 kronor.

9:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 10) att, i

stället för det nuvarande ordinarie reservationsanslaget diplomat- och

konsulsaspiranter, under rubriken attachéer (aspiranter) i riksstaten för

år 1922 uppföra ett ordinarie reservationsanslag av 100,000 kronor.

Med avseende å ifrågavarande tjänstemäns avlöningsförmåner föreslås

anordningen, att ett mot lön svarande fast arvode bestämmes för

varje attaché, och att därtill för de utomlands anställda läggas belopp,

motsvarande ortstillägg. Dyrtidstillägg skulle utgå allenast å grundarvodena.

Emot införandet av nu berörda princip har riksdagen intet att erinra.

Ej heller har riksdagen något att invända mot storleken av det

för avlöning åt attachéer begärda beloppet. Även för närvarande står

för omförmälda ändamål till Eders Kungl. Maj:ts förfogande ett belopp

av 100,000 kronor, varav emellertid ett belopp av 44,000 kronor är uppfört

å extra stat.

Under nu rådande situation finner riksdagen det icke lämpligt att

frångå det sålunda tillämpade systemet med uppdelning å ordinarie och

extra stat av de för ändamålet anvisade medlen och anser alltså, att ett

belopp av 44,000 kronor fortfarande bör uppföras å extra stat.

Beträffande den föreslagna förändringen av det ordinäre anslagets

benämning anser riksdagen Eders Kungl. Maj:ts förslag tillräckligt motiverat

därigenom, att enligt gällande antagningsbestämmelser den förutvarande

skillnaden mellan diplomat- och konsulsaspiranter bortfallit.

Det förstärkningsanslag, som riksdagen alltså anser böra anvisas å

1922 års extra stät, har riksdagen funnit böra erhålla naturen »förslagsanslag,

högst».

Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört, får riksdagen

anmäla, att riksdagen från och med år 1922, med uteslutande av det

under rubriken diplomat- och konsulsaspiranter upptagna ordinarie reservationsanslaget

diplomat- och konsulsaspiranter, under rubriken attachéer

(aspiranter) uppfört ett ordinarie reservationsanslag å 56,000 kronor.

10:o) Under hänvisning till vad under nästföregående punkt an
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

37

förts får riksdagen anmäla, att riksdagen till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

attachéer (aspiranter) på extra stat för år 1922 anvisat

ett förslagsanslag, högst, 44,000 kronor.

ll:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 11) att i

stället för det nuvarande ordinarie bestämda anslaget militär- och marinattachéer

under samma rubrik i riksstaten för år 1922 uppföra ett ordinarie

förslagsanslag, högst, 128,000 kronor.

Enligt förslaget skulle militär- och marinattachéerna, med bibehållande

av sin militära avlöning jämte dyrtidstillägg därå, av medel under

tredje huvudtiteln åtnjuta arvoden, vilka borde bestämmas till att motsvara

ortstillägg, och varå dyrtidstillägg ej skulle utgå. Behovet av dylika

attachéer har givetvis beräknats med utgångspunkt från nuvarande

internationella situation.

Riksdagen finner, att den föreslagna principen för militär- och marinattachéernas

avlönande är lämplig. . Med avseende å det belopp, som

borde å riksstaten för år 1922 uppföras till arvoden åt dessa tjänstemän,

har riksdagen däremot en från Eders Kungl. Maj:ts avvikande mening. Det

synes nämligen riksdagen, att man under nuvarande omständigheter icke

kan med tillräcklig grad av sannolikhet beräkna behovet av militär- och

marinattachéer för en så lång tid framåt, som borde förutsättas, när det

gäller fastställandet av ett ordinarie anslag till att täcka avlöningskostnaderna

för en viss personalgrupp i dess helhet. Fastmer är riksdagen

av den åsikten, att, om så prövas oundgängligen nödvändigt, vid sidan

av det ordinarie anslaget, vars belopp med hänsyn till inträdd prisstegring

torde böra något höjas, tillsvidare, liksom under de senare åren

skett, erforderliga belopp beviljas å tilläggsstat. Riksdagen anser sig

icke kunna medgiva större ökning av det ordinarie anslaget än med

12,000 kronor.

Någon ändring av det ordinarie anslagets natur lärer icke nu böra

vidtagas.

På grund av vad sålunda anförts har riksdagen från och med år

1922 uppfört det ordinarie bestämda anslaget militär- och marinattachéer

med ett från 28,000 till 40,000 kronor förhöjt belopp.

12:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 12) att, i

likhet med vad innevarande år ägt rum, å extra stat för år 1922 till

extra handelsattachéer anvisa ett reservationsanslag av 140,000 kronor.

I fråga om avlöningen för samtliga specialattachéer med undantag

av militär- och marinattachéer har föreslagits, att viss del av deras arvoden,

12,000 kronor, skulle bestämmas till att motsvara lön, under det

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

återstoden skulle motsvara ortstillägg. Endast å den förra delen av arvodena

skulle dyrtidstillägg utgå.

Förslaget om en uppdelning av arvodena åt ifrågavarande tjänstemän

synes riksdagen vara lämpligt. Emellertid anser riksdagen, att

grundarvodet bör sättas lägre än som föreslagits, och att ett belopp av

9,000 kronor bör bestämmas att motsvara lön.

Utan att finna en sådan reglering av arvodena hava betydelse för

frågan om specialattacliéernas och de ordinarie tjänstemännens inbördes

tjänsteställning, vill riksdagen betona, att det avdrag å arvode, specialattaché

bör vidkännas under ledighet från tjänsten, lämpligen bör fastställas

i överensstämmelse med vad gäller för ordinarie tjänsteman i

närmast motsvarande lönekategori.

I övrigt har riksdagen intet att erinra med anledning av förevarande

föx-slag, utan får anmäla, att riksdagen till förstärkning av ordinarie

reservationsanslaget handelsattachéer å extra stat för år 1922 beviljat

ett förslagsanslag, högst, 140,000 kronor.

18:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) att

under rubriken socialattachéer i riksstaten för år 1922 uppföra ett ordinarie

reservationsanslag av 75,000 kronor.

Beträffande principen för socialattachéernas avlönande hänvisar

riksdagen till vad under nästföregående punkt anförts.

Det belopp, 50,000 kronor, vilket för närvarande såsom extra reservationsanslag

står till Eders Kungl. Maj:ts förfogande för ifrågavarande

ändamål, är tillfyllest för avlönande av tre socialattachéer. Den föreslagna

ökningen av anslagsbeloppet skulle möjliggöra upprättandet av ytterligare

. en socialattachébefattning.

Riksdagen finner emellertid en utvidgning av socialattachéinstitutionen

särskilt under nuvarande budgetära situation icke lämplig.

I övrigt anser riksdagen, att hittills vunna erfarenheter icke giva tillräckligt

stöd för en uppfattning om institutionens permanenta behövlighet.

Under sådana omständigheter har riksdagen för sin del ansett, att anslagtill

socialattachéer bör beviljas på samma sätt och med enahanda belopp

som hittills skett.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till socialattachéer på

extra stat för år 1922 beviljat ett reservationsanslag å 50,000 kronor.

14:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 14) att

å extra stat för år 1922 till lantbruksattachéer anvisa ett reservationsanslag

av 77,000 kronor.

Den nuvarande representationen å lantbruksområdet utgöres av

tvenne lantbruksstyrelsen underställda lantbrukskonsulenter, vilkas avlö
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

39

ningar bestridas av det å nionde huvudtiteln uppförda extra förslagsanslaget,

högst, 29,000 kronor till befrämjande av avsättningen i främmande

länder av alster av svenska lantbruket m. in. Av samma anslag

gäldas expenser och resekostnader för konsulenterna.

Eders Kungl. Maj:ts förslag avser nu, att''den hittillsvarande lantbruksrepresentationen

skulle ersättas med en organisation av lantbruksattachéer,

anordnad på i huvudsak samma sätt som socialattachéinstitutionen. Genom

det begärda anslaget skulle möjliggöras anställandet av lantbruksattachéer

i Berlin, London, Warschau och Washington.

Riksdagen, som hyser starka betänkligheter mot den ytterligare utvidgning

av specialattachéinstitutionen, som inrättandet av en lantbruksattachéorganisation

skulle innebära, måste redan av denna anledning ställa

sig tveksam till förevarande anslagsäskande. Då härtill kommer, att den

i ämnet hörda fackmyndigheten, lantbruksstyrelsen, i sitt utlåtande uttalat

sig för ett uppskov tillsvidare med genomförandet av den ifrågasatta

förändringen av vår lantbruksrepresentation, anser sig riksdagen icke

kunna medgiva, att åtgärder i av Eders Kungl. Maj:t föreslagen riktning

vidtagas. Då emellertid medel böra beviljas för avlönande under år 1922

av de nuvarande jordbrukskonsulenterna och anslag härtill nu icke kunnat

anvisas på nionde huvudtiteln, det erforderliga beloppet, 29,000 kronor,

har för denna gång anvisats på tredje huvudtiteln.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till lantbruksattachéer (jordbrukskonsulenter)

på extra stat för år 1922 beviljat ett förslagsanslag,

högst, 29,000 kronor.

15:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 15) att

det ordinarie bestämda anslaget extra biträden, kanslivaktmästare, och

andra utgifter vid beskickningar och konsulat, nu 32,200 kronor, må

under benämningen extra biträden och vaktbetjänte vid beskickningar

och konsulat i riksstaten för år 1922 uppföras med ett förhöjt belopp

av 70,000 kronor.

Till förstärkning av ifrågavarande ordinarie anslag har alltsedan

år 1920 å extra stat uppförts ett särskilt förslagsanslag, högst, 40,000

kronor, avsett företrädesvis för bestridande av kostnaderna för de extra

biträden, vilka måste anlitas till följd av rådande särskilda förhållanden,

framför allt att fylla de krav på mycket omfattande passexpedition, som

göra sig gällande, sedan resandeströmmen efter fredsslutet nått eu osedvanlig

stegring, och det av kontrollhänsyn befunnits nödvändigt, att de

resande skola vara försedda med pass.

Dyrtidstillägg utgå på omkring halva antalet av ersättningsbeloppen

från det ordinarie och på samtliga gottgörelser från det extra anslaget.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

Förutom ovanberörda höjning av det ordinarie anslaget till 70,000

kronor föreslår Eders Kungl. Maj:t, att det extra förstärkningsanslaget

upptages till 67,000 kronor. Dessa anslagsökningar skulle möjliggöra, att

ersättningarna till de extra biträdena och vaktbetjänte höjdes så, att dyrtidstillägg

ej vidare behövde därå utgå. Endast i fråga om drogmanen vid

beskickningen i Konstantinopel skulle arvodet vara förenat med dyrtidstillägg.

Det ordinarie anslagets ökning från 32,200 till 70,000 kronor skulle,

enligt vad riksdagen inhämtat, avse ersättning för mistade dyrtidstillägg

med omkring 15,000 kronor, arvodesförbättring åt drogmanen med 12,000

kronor, åt vissa vaktmästare vid beskickningarna med 2,800 kronor, överflyttande

till detta anslag av lämpligen avvägda arvodesbelopp för vissa

befattningar vid beskickningar och konsulat å ordinarie stat, vilka befattningar

kunna väntas vara permanent erforderliga och avförande därifrån

av vissa andra, vilkas framtida erforderlighet ej kan för närvarande fastställas,

ungefärligen 8,000 kronor.

Upptagandet av det extra anslaget till 67,000 kronor i stället för

40.000 kronor skulle väsentligen avse ersättning för mistade dyrtidstillägg,

samt möjliggöra mötandet av kommande ökat behov av biträden

vid passexpedition samt vaktmästare vid beskickningar och konsulat. Särskilt

har därvid beräknats uppstående behov av dylik personal, därest

förbindelserna med Ryssland återknytas.

Riksdagen finner från principiell synpunkt sett icke lämpligt, att ett

mot dyrtidstillägg å arvodena svarande belopp inräknas i det ordinarie

anslaget och anser sålunda, att detta icke bör ökas till högre belopp än

55.000 kronor. Det extra anslaget torde böra begränsas till enahanda

belopp. Riksdagen förutsätter, att dyrtidstillägg ej komma att utgå å

avlöningar bestridda från förevarande och närmast följande anslag.

På grund härav får riksdagen under förevarande punkt anmäla,

att riksdagen medgivit att det ordinarie bestämda anslaget extra biträden,

kanslivaktmästare och andra utgifter vid beskickningar och konsulat må

från och med år 1922 under benämningen extra biträden och vaktbetjänte

vid beskickningar och konsulat i riksstaten uppföras med ett till 55,000

kronor förhöjt belopp.

16:o) I anledning av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

(punkt 16) och under åberopande av vad under nästföregående punkt

anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen har till förstärkning av anslaget

extra biträden och vaktbetjänte vid beskickningar och konsulat å extra

stat för år 1922 beviljat ett förslagsanslag, högst, 55,000 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

41

C. Internationella byråer in. in.

17:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

(punkt 18) har riksdagen till bestridande av Sveriges andel i kostnaderna

under år 1921 för den internationella skiljedomstolens byrå i Haag å extra

stat för år 1922 beviljat ett förslagsanslag, högst, 6,100 kronor.

18:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 19) att

såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för interparlamentariska

unionens byrå och generalsekretariat för år 1922 å extra stat för samma

år anvisa ett förslagsanslag, högst, av 12,000 kronor.

Riksdagen anser, att det bidrag, som utöver det sedvanliga beloppet

å 2,000 kronor för ifrågavarande ändamål bör beviljas för nästkommande

år, torde kunna begränsas till 8,000 kronor, och får riksdagen sålunda

anmäla, att riksdagen såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för

interparlamentariska unionens byrå och generalsekretariat för år 1922 å extra

stat för samma år beviljat ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.

19:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att

såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för riksdagens interparlamentariska

grupp under år 1922 å extra stat för samma år anvisa ett förslagsanslag,

högst, av 75,000 kronor.

Då riksdagen anser, att någon begränsning i omkostnaderna kan

åvägabringas, torde gruppens budget böra uppgöras med följande i förhållande

till Eders Kungl. Maj:ts förslag sänkta belopp:

1) Förvaltningskostnader, trycksaker, porto, maskinskrivning,

vård av bibliotek, inköp av litteratur, inbindning

och dylikt......................Kr. 8,000: —

2) Resebidrag till den interparlamentariska unionens

och det nordiska interparlamentariska förbundets rådsmöten » 6,000: —

3) Nordiskt interparlamentariskt delegerademöte

i Sverige................Kr. 37,000: —

resebidrag...............» 4,000: — » 41,000: —

4) Sveriges andel i kostnaderna för arbeten, som utföras

gemensamt av de tre nordiska gruppernas sekretariat » 15,000: —

Summa kronor 70,000: —

Riksdagen får sålunda anmäla, att riksdagen såsom bidrag till

bestridande av kostnaderna för riksdagens interparlamentariska grupp under

Bihang till riksdagens protokoll 1921. lé sand. Nr 3 A—3 B. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

år 1922 å extra stat för samma år beviljat ett förslagsanslag, högst,

70.000 kronor.

20:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen

beslutat, att ej mindre det ursprungligen såsom bidrag till täckande av

kostnaderna för den svenska gruppens av den interparlamentariska unionen

deltagande i unionens XX:de konferens å extra stat för år 1915 anvisade

förslagsanslag, 15,000 kronor, än även det anslag av 4,500 kronor, vilket

för den händelse den XIX:de konferensen skulle hava ägt rum redan år

1915, ursprungligen anvisats å extra stat för år 1916 såsom bidrag till

täckande av kostnaderna för den svenska gruppens deltagande i unionens

XX:de konferens samma år, skola, därest eller i den mån dessa anslag

ej dessförinnan tagits i anspråk, få användas såsom bidrag till täckande

av kostnaderna för riksdagens interparlamentariska grupps deltagande i den

interparlamentariska unionens konferens, som kan komma att äga rum år 1922.

21:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 22) att

under förutsättning att Sverige-Amerikastiftelsen på annat sätt för svenskamerikansk

ömsesidig upplysningsverksamhet under 1922 anskaffar minst

120.000 kronor samt på de villkor Eders Kungl. Maj:t eljest må föreskriva

såsom bidrag till Sverige-Amerikastiftelsen å extra stat för år 1922

bevilja ett förslagsanslag, högst, 30,000 kronor.

På tilläggsstat för år 1921 har för samma ändamål äskats likaledes

ett förslagsanslag, högst, 30,000 kronor.

Ifrågavarande anslagsäskande avser ett ändamål, som förut icke

varit med statsmedel understött. Då riksdagen under nu rådande ekonomiska

situation anser den starkaste begränsning av anslagsbeviljande

i dylika fall vara nödvändig, har riksdagen funnit sig icke kunna för

närvarande bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Riksdagen får alltså beträffande 1922 års stat anmäla, att Eders

Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning icke av riksdagen bifallits.

22:o) I en inom riksdagen väckt motion (I: 19) har föreslagits,

att riksdagen ville på 1922 års stat uppföra ett anslag av 2,000 kronor

till den internationella fredsbyrån i Bern.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen med anledning av nämnda

motion till internationella fredsbyrån i Bern på extra stat för år 1922

anvisat ett förslagsanslag, högst, 2,000 kronor.

D. Diverse.

23:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 23), att

ordinarie förslagsanslaget rese- och flyttningsersättning, inspektioner, till
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3 A. 43

fälliga uppdrag, nu uppgående till 165,000 kronor, må i riksstaten för

år 1922 uppföras med förhöjt belopp av 280,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 18 mars 1921 till riksdagen

avlåten proposition (nr 319), bland annat, med ändring av ovanberörda

framställning föreslagit riksdagen besluta, att ifrågavarande anslag

skall i riksstaten för år 1922 upptagas med 550,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse (nr 279) anmält, har riksdagen

beslutat, att ordinarie förslagsanslaget under tredje huvudtiteln till

rese- och flyttningsersättning, inspektioner, tillfälliga uppdrag skall i

riksstaten för år 1922 upptagas med 280,000 kronor.

24:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6) att under

rubriken ekiperingspenningar, möbler, reparationer m. in. i riksstaten för

år 1922 uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 70,000 kronor.

Såsom riksdagen under punkt 5:o) anfört, finner riksdagen icke ändamålsenligt,

att ifrågavarande olika behov tillgodoses under ett och

samma anslag, varför riksdagen i riksstaten för år 1922 under rubriken

ekiperingspenningar liksom hittills uppfört ett särskilt ordinarie förslagsanslag.

Riksdagens vederbörande utskott har inhämtat, att under förflutna år

för bestridande av kostnader för reparationer och underhåll av statens

fastigheter i utlandet anlitats dels tredje huvudtitelns besparingar dels ock i

viss utsträckning de hyresmedel, som inflyta från statens fastighet i Konstantinopel.

Då från och med år 1922 de ordinarie avlöningsanslagen förändras

från att vara bestämda anslag till förslagsanslag, kunna besparingar

framdeles uppkomma endast i ringa omfattning. Även de från fastigheten i

Konstantinopel inflytande hyresmedlen måste på grund av den turkiska

valutans starka depreciering beräknas till relativt lågt belopp. Då sistnämnda

medel jämväl anlitas för täckande av ett flertal årliga mindre

utgiftsposter för beskickningens i Konstantinopel ekonomi m. m., torde

för här ifrågavarande ändamål icke kunna påräknas ett större belopp än

omkring 12,000 kronor om året.

Då det anslag, varom här är fråga, tillika är avsett för bestridande

av kostnader för möblering av ekonomi- och representationsavdelningarna

i beskickningshusen, varom sakkunniga uttalat sig i betänkandet å sid.

146 o. tf., ävensom för täckande av å dessa hus vilande vattenavgifter

samt vissa andra onera, synes det riksdagen, att anslaget icke bör beräknas

lägre än till 35,000 kronor samt erhålla karaktären av reservationsanslag.

1 detta sammanhang har riksdagen, med hänsyn till de senare årens

erfarenhet angående de förhållanden, under vilka förvärv av fastigheter

opaginerad Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

utomlands för beskickningar eller konsulat i vissa fall ägt rum, velat framhålla

önskvärdheten av, att i de fall, där sådant förvärv synes kunna ske

på för svenska staten exceptionellt fördelaktiga villkor, och där på grund

av försäljningsanbudets beskaffenhet tiden icke tillåter inhämtande av

riksdagens medgivande till köpet, möjlighet beredes Eders Kungl. Maj:t att

utan sådant medgivande avsluta detsamma. I anslutning till denna uppfattning

har riksdagen ansett sig böra uttala, att från riksdagens sida intet

synes höra vara att erinra, därest, under nämnda förutsättningar, Eders

Kungl. Maj:t för ändamålet disponerar ett belopp av högst 500,000 kronor

av anslaget till oförutsedda utgifter.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen under rubriken underhåll och

reparationer av statens fastigheter i utlandet, möbler m. m. i riksstaten

för år 1922 uppfört ett ordinarie reservationsanslag av 35,000 kronor.

25:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 24), att

ordinarie förslagsanslaget skrivmaterialier, expenser, renskrivning, ved, ljus

m. m., nu uppgående till 350,000 kronor, må i riksstaten för år 1922 uppföras

med ett förhöjt belopp av 800,000 kronor.

Från detta anslag skulle bl. a. utgå de kostnader för uppvärmning

och belysning av statens fastigheter i utlandet, som enligt propositionen

borde bestridas av statsverket eller 3 A av totalutgifterna.

Riksdagen anser, såsom ovan anförts, att bidragen till belysning och

uppvärmning av statens fastigheter i utlandet böra utgå med fasta belopp.

I den man dessa bidrag på grund av rådande höga priser ej

räcka för ändamålet, torde hänsyn därtill böra tagas vid beräkningen av

de extra ortstilläggen.

Riksdagens vederbörande utskott har inhämtat, att förevarande anslag

jämväl under 1920 på ett anmärkningsvärt sätt överskridits, och

finner sig riksdagen med hänsyn härtill böra framhålla angelägenheten

av att all möjlig sparsamhet iakttages, samt att i sådant syfte verksam

kontroll övas från utrikesdepartementet beträffande omfattningen av de

anspråk på medel av ifrågavarande anslag, som framställas från beskickningar

och konsulat ävensom rörande sagda medels användning. Då besparingar

pa sa sätt torde kunna vinnas, synes anslaget kunna begränsas

till 550,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen uppfört ordinarie

förslagsanslaget skrivmaterialier, expenser, renskrivning, ved, ljus m. in.

i riksstaten för ar 1922 med ett till 550,000 kronor förhöjt belopp.

26:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 25), att

ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader, nu uppgående till

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

45

15,050 kronor, må i riksstaten för år 1922 uppföras med ett förhöjt

belopp av 30,000 kronor.

Riksdagen, som anser, att så stor höjning av anslaget, som av

Eders Kungl. Maj:t föreslagits, icke bör ifrågakomma, får anmäla, att

riksdagen uppfört ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader i riksstaten

för år 1922 med ett till 20,000 kronor förhöjt belopp.

27:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 26) att under

rubriken upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige i riksstaten

för år 1922 uppföra ett ordinarie bestämt anslag, 150,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till upplysning sv erksamhet i utlandet angående Sverige

på extra stat för år 1922 beviljat ett förslagsanslag, högst, 135,000

kronor.

28:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 27) att till

fortsatt utgivande av Sveriges traktater å extra stat för år 1922 anvisa

ett förslagsanslag, högst, av 13,000 kronor.

Riksdagen uppskattar till fullo värdet ur historisk och politisk synpunkt

av att ifrågavarande verk bringas till fullbordan, på sätt av Eders

Kungl. Maj:t avsetts. Anslaget synes emellertid böra beräknas något lägre

än vad i propositionen föreslagits, särskilt i betraktande av att såväl papperspris

som tryckningskostnader kunna antagas ytterligare nedgå.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till fortsatt utgivande av Sveriges

traktater å extra stat för år 1922 beviljat ett förslagsanslag, högst, 9,000

kronor.

29:o) I förslaget till riksstat för år 1922 har Eders Kungl. Maj:t

upptagit ordinarie förslagsanslaget kommittéer och utredningar genom

sakkunniga m. m. med oförändrat belopp av 150,000 kronor.

Med hänsyn till de upplysningar riksdagens vederbörande utskott

inhämtat angående den jämförelsevis begränsade omfattning, vari ifrågavarande

anslag av utrikesdepartementet kan förväntas bliva taget i anspråk,

finner riksdagen att detsamma bör kunna fastställas till ett vida

lägre belopp än det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen uppfört ordinarie förslagsanslaget

kommittéer och utredningar genom sakkunniga m. m. i riksstaten

för år 1922 med ett till 75,000 kronor sänkt belopp.

30:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 28) att under

rubriken extra utgifter i riksstaten för år 1922 uppföra ett ordinarie

reservationsanslag av 40,000 kronor.

Då riksdagen, med hänsyn till att besparingar för framtiden endast

i jämförelsevis ringa mån kunna väntas uppkomma under tredje huvud
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

4fi

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

titeln, finner behovet av ett särskilt anslag för extra utgifter väl motiverat,

särskilt vid början av ett år, innan riksdagen må hava hunnit bevilja

medel för uppkommande oförutsett behov, har riksdagen ansett sig

böra bevilja ett dylikt anslag ehuru till lägre belopp- än det av Eders

Kungl. Maj:t föreslagna.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen under rubriken extra utgifter

i riksstaten för år 1922 uppfört ett ordinarie reservationsanslag av 30,000

kronor.

31:o) Beträffande, övriga här ej särskilt omförmälda ordinarie anslag

under tredje huvudtiteln har riksdagen icke vidtagit annan ändring

än att förslagsanslaget till ålderstillägg ur riksstaten uteslutits.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen beslutat att, med uteslu

tande av förslagsanslaget till ålderstillägg, i riksstaten för år 1922 upptaga

övriga ordinarie anslag med oförändrade belopp.

Stockholm den 17 juni 1921.

Med undersåtlig vördnad.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

47

(Bilaga.)

Förslag

till

kungörelse angående tillämpning av avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

å diplomatisk och konsulär personal.

v

Ifrågavarande reglemente skall från och med den l januari 1922

äga tillämpning å diplomatisk och konsulär personal, varvid följande

särskilda bestämmelser skola lända till efterrättelse.

A. Beträffande personal anställd i utrikesdepartementet:

l:o) Yad i 13 § 2 mom. i reglementet stadgas i fråga om tjänsteman

vid centralt verk skall äga motsvarande tillämpning ifråga om

diplomatisk eller konsulär tjänsteman i utrikesdepartementet.

2:o) Kabinettssekreterare, som är gift, äger såsom bidrag till

representationskostnader åtnjuta ett årligt belopp av 3,000

kronor att utbetalas i den ordning, som beträffande lön är

i reglementet stadgat.

B. Beträffande personal anställd utom landet:

l:o) Förutom lön enligt reglementet äger tjänsteman åtnjuta

ortstillägg vid tjänst, varmed sådant enligt särskild stat är

förenat.

Om åtnjutande i visst fall av fri bostad i staten tillhörigt

bus jämte bidrag till kostnad för uppvärmning och belysning

av sådan skall lända till efterrättelse vad i staten för

ortstillägg stadgas.

2:o) Oavsett vad i 2 § 2 mom. i reglementet stadgas äger Kungl.

Maj:t förordna, från vilken dag lön skall utgå.

Ortstillägg utgår från och med den dag, då tjänsteman

tillträder tjänst, varmed sådant är förenat, till och med

den dag, då han upphör att utöva samma tjänst.

3:o) Såsom tillägg till 3 § i reglementet skall gälla, att tjänsteman

icke må driva handel eller annan näring.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

4:o) Ort utom landet skall städse anses tillhöra den i 9 § i

reglementet upptagna ortsgruppen G.

5:o) Tjänsteman äger uppbära oavkortad lön, förutom i fall som

i 15 § i reglementet omförmälas, jämväl efter Kungl. Maj:ts

prövning för den tid eller viss del därav, då han i anledning

av utnämning eller förordnande att bestrida tjänst å

annan ort befinner sig på resa mellan den förutvarande och

den nya tjänstgöringsorten.

6:o) Vad om åtnjutande av lön är i 16 § 2 mom. i reglementet

stadgat skall äga motsvarande tillämpning med avseende

å tjänsteman, som är anställd i land med tropiskt

eller halvtropiskt klimat och vilken angripits av svårare

klimatsjukdom i akut form, ävensom tjänsteman, som å

utländsk tjänstgöringsort angripits av där epidemiskt uppträdande

svårare sjukdom, som icke alls eller allenast i

sällsynta fall förekommer inom riket.

. Huruvida eller i vilken mån ortstillägg skall utgå i fall,

som här eller i 16 § 2 mom. i reglementet avses, bestämmes

av Kungl. Maj:t.

7:o) Yad i 19 § 1 mom. i reglementet stadgas om skyldighet

att såsom vikarie bestrida befattning skall gälla utan den i

nämnda moment stadgade tidsbegränsning och avse jämväl

befattning i tjänstemannens egen lönegrad. Vid vikariat i

egen lönegrad utgår ej vikariatsersättning.

Beträffande åtnjutande av ortstillägg vid vikariat skall,

där ej Kungl. Maj:t för särskilt fall annorlunda förordnar,

gälla, att vikarien äger, mot avstående i förekommande

fall av eget ortstillägg, åtnjuta, där vikariatet avser

befattning såsom chef för beskickning, generalkonsulat

eller konsulat, hälften av med denna befattning förenat

ortstillägg eller motsvarande belopp, men eljest hela ortstillägget

för den andra befattningen eller däremot svarande

belopp; dock att tjänsteman, som förordnas att under semester

bestrida annan befattning å den ort, där han är anställd,

ej härför må åtnjuta förhöjt ortstillägg.

8:o) Tjänsteman, som av hänsyn till förhållandet till främmande

makt hemkallas från tjänst, som han innehar utomlands,

må, där Kungl. Maj:t prövar det för tjänsten erforderligt,

med bibehållna avlöningsförmåner förordnas att tjänstgöra i

utrikesdepartementet för handläggning av ärenden, som beröra

opaginerad Kontrollera mot PDF

49

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

hans verksamhetsområde. Vad nu nämnts skall gälla även

med avseende å tjänsteman i fall, då med hänsyn til kän

nedom om vissa förhallanden i det land, varest tjänstemannen

är anställd, eller särskild sakkunskap, som han må äga,

eller på grand av annan än ovan avsedd omständighet

hans tjänstgöring i utrikesdepartementet prövas vara för

departementets verksamhet av synnerligt värde.

9:o) I stället för vad i 21 § i reglementet stadgas angående

semester skall gälla:

a) Sändebud, generalkonsul, legationsråd, konsul, förste

legationssekreterare eller vicekonsul äger, där sådant utan

olägenhet kan ske, åtnjuta semester under 60 dagar.

Andre legationssekreterare, andre vicekonsul eller kanslist

äger under nyss sagd förutsättning åtnjuta semestei uudei

45 dagar.

b) Befattningshavare, som tjänstgör i Nord-Amerika eller

i Nord-Af rika, må för besök i hemlandet åtnjuta i följd icke

blott honom för löpande år tillkommande semester utan

jämväl semester för det näst föregående året, i den mån

sådan icke redan av honom åtnjutits.

Befattningshavare, som tjänstgör i Asien, i Syd-Amerika

eller i Syd-Afrika, må under samma förutsättningar åtnjuta

i följd semester för löpande och näst föregående^ två år.

Befattningshavare, som tjänstgör i Australien, må under

enahanda förutsättningar åtnjuta i följd semester för löpande

och näst föregående tre år.

Därjämte må i detta moment avsedda befattningshavare

ävensom befattningshavare å avlägset belägna orter inom

Europa, där Kungl. Maj:t prövar skäligt sådant medgiva,

utöver dem tillkommande semester åtnjuta ledighet på

samma villkor, som för semester äro stadgade, under den

tid, som åtgår för resa till och från hemlandet, eller del

däräv

c) Har tjänsteman för att efter åtnjutande av semester

åter inställa sig till tjänstgöring försäkrat sig om lägenhet

för avresa på sådan tid, att han enligt fastställd tidtabell

eller turlista skolat inträffa å tjänstgöringserten före-ledighetens

utgång, skall det, där han prövas hava planlagt sin

resa med nödig omsorg, icke föeas honom till last, om han

till följd av jförsening av järnvägståg eller ångfartyg eller

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 3 A 3 B. 7

opaginerad Kontrollera mot PDF

so

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

annan därmed jämförlig omständighet senare framkommer

till tjänstgöringsorten.

d) Kungl. Maj:t äger på därom gjord framställning, dock

ej oftare än en gång vart tredje år, bevilja bidrag till kostnaden

för hemresa under semester för befattningshavare,

som tjänstgör vid beskickning eller konsulat i land utom

Europa; eock må, där särskilda skäl därför tala, befattningshavare

vid beskickningen i Rio de Janeiro och vid

generalkonsulatet i Shanghai tilldelas sadant gidrag eu gång

vart annat år. Bidrag till resa må endast undantagsvis

tilldelas kanslist oftare än en gång vart fjärde år.

Sådant bidrag, som i detta moment avses, må icke beviljas

till ett högre belopp, än som motsvarar kostnaden för

biljett utan kosthåll för tjänstemannen till Stockholm och

åter till tjänstgöringsorten.

Kungl. Maj:t äger föreskriva de villkor för åtnjutande av

resebidrag, som må finnas lämpliga.

10:o) -Försättes tjänsteman i disponibilitet, må Kungl. Majt. tillerkänna

honom expektansarvode, vilket dock ej må sättas

till högre belopp än lönen för den befattning han innehaft,

minskad med det i 16 § 1 mom. reglementet stadgade

tj änstledighetsavdrag.

11:°) Tjänsteman i någon av lönegraderna A:2 eller A:3, som

första gången förordnas att innehava befattning såsom, chef

för beskickning, äger uppbära ekiperingspenningar, om med

befattningen följer förmånen av fri bostad i staten tillhörigt

hus, med 10,000 kronor och i annat fall med 30,000 kronor.

Beskickningschef, som åtnjuter fri bostad i staten tillhörigt

hus och förflyttas till enahanda befattning vid annan

beskickning, där sådan förmån ej åtnjutes, äger, därest han

ej tidigare varit chef för dylik beskickning, uppbära i ekiperingspenningar

20,000 kronor.

12:o) Avlider tjänsteman utom riket å ort inom det land, där

lian tjänstgör, utgår i 32 § i reglemeutet omnämnd begravningshjälp

med belopp, som Kungl. Maj:t prövar skäligt.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Biksdagent skrivelse Nr 3 A.

1

Verkliga utgifter.

III. Tredje huvudtiteln. Utrikesdepartementet.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

A. Departementet.

1

Departementschefen, ministern för utrikes ärendena

36,000

2

Övergångsavlöning för departementschefen, mini-

stern för utrikes ärendena, förslagsanslag, högst

3,000

3

Departementet, förslagsanslag ..................

470,000

4

Arvoden åt viss extra personal i departementet

m. m., förslagsanslag ...................<• •

51,000

506,000

54,000

B. Sveriges representation i utlandet.

/

1

Beskickningar och konsulat, förslagsanslag......

1,715,000

2

Arvoden och ortstillägg åt viss extra personal i ut-

rikesrepresentationen, förslagsanslag ..........

237,000

3

Tillfälliga diplomatiska och konsulära poster i ut-

landet, förslagsanslag, högst..................

30,000

4

Extra ortstillägg åt ordinarie och extra personal i

utrikesrepresentationen, förslagsanslag, högst ..

500,000

5

Ekiperingspenningar, förslagsanslag ............

30,000

6

Kontorskostnadsersättningar åt lönade konsuler,

förslagsanslag, högst........................

120,000

7

Ersättningar till olönade konsuler, förslagsanslag..

100,000

8

Personliga gottgörelser för mistade konsulatavgifter,

förslagsanslag, högst ........................

5,000

9

Attachéer (aspiranter), reservationsanslag........

56,000

10

Förstärkning av reservationsanslaget till attachéer

(aspiranter), förslagsanslag, högst ............

44,000

11

Militär- och marinattachéer....................

40,000

|

12

1 Handelsattachéer, reservationsanslag ............

40,000

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. (Nr 3 A.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 3 A.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

13

Förstärkning av reservationsanslaget till handels-

attachéer, förslagsanslag, högst ..............

140,000

14

Socialattachéer, reservationsanslag ..............

50,000

15

Lantbruksattachéer (jordbrukskonsulenter), för-

slagsanslag, högst ..........................

29,000

16

Extra biträden och vaktbetjänte vid beskickningar

och konsulat...............................

55,000

17

Förstärkning av anslaget till extra biträden och vakt-

betjänte vid beskickningar och konsulat, förslags-

anslag, högst...............................

55,000

2,156,000

1,090,000

C. Internationella byråer in. in.

1

Internationella skiljedomstolens byrå i Haag, för-

slagsanslag, högst ..........................

6,100

2

Interparlamentariska unionens byrå och general-

sekretariat, förslagsanslag, högst..............

10,000

*

3

Riksdagens interparlamentariska grupp, förslags-

anslag, högst ..............................

70,000

4

Internationella fredsbyrån i Bern, förslagsanslag,

högst ....................................

2,000

88,100

D. Diverse.

1

Rese- och flyttningsersättning, inspektioner, till-

fälliga uppdrag, förslagsanslag ..............

280,000

2

Underhåll och reparationer av statens fastigheter i

%

utlandet, möbler m. m., reservationsanslug ....

35,000

3

Skrivmaterialier, expenser, renskrivning, ved, ljus

m. m., förslagsanslag........................

550,000

4

Tryckningskostnader, förslagsanslag ............

20,000

5

Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda

svenska undersåtar, förslagsanslag............

35,000

6

Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sve-

rige, förslagsanslag, högst ...................

135,000

7

Hemliga utgifter..............................

75,000

8

Fortsatt utgivande av Sveriges traktater, förslags-

anslag, högst .............................

9,000

9

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga

m. m., förslagsanslag........................

75,000

10

Extra utgifter, reservationsanslag ..............

30,000

1,100,000

144,000

Summaj..........!..........

3,762,000|

1,376,1001

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.