Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl. Maj ds proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 25 § 4 och 5 mom. i förordningen den 11 oktober 1907 angående beskattning av socker, dels ock väckt motion angående bättre utnyttjande av den vid sockertillverkningen anställda kontrollpersonalens arbetskraft.

1921-06-17 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1921:407, Skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl. Maj ds proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 25 § 4 och 5 mom. i förordningen den 11 oktober 1907 angående beskattning av socker, dels ock väckt motion angående bättre utnyttjande av den vid sockertillverkningen anställda kontrollpersonalens arbetskraft.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse JVr 407.

5

Nr 407.

Godkänd av första kammaren den 17 juni 1921.

Godkänd av andra kammaren den 17 juni 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl. Maj ds

proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse

av 25 § 4 och 5 mom. i förordningen den 11 oktober

1907 angående beskattning av socker, dels ock väckt

motion angående bättre utnyttjande av den vid sockertillverkningen

anställda kontrollpersonalens arbetskraft.

(Bevillningsutskottets betänkande nr 29.

Till

K

o nun gen.

Genom proposition nr 190 av den 25 februari 1921 bar Eders

Kungl. Maj:t, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att antaga följande:

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 25 § 4 och 5 mom. i förordningen den 11

oktober 1907 (nr 87) angående beskattning av socker.

Härigenom förordnas, att 25 § 4 och 5 mom. i förordningen den

11 oktober 1907 angående beskattning av socker skola hava följande

ändrade lydelse:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 407.

25 §.

4. Dagarvode utgår av statsmedel under tjänstetiden till förste

kontrollör med femton och till annan kontrollör med tio kronor, dock

att, där annan kontrollör än förste kontrollör under kalendermånad eller

del därav tjänstgjort längre tid än i medeltal åtta timmar om dagen,

särskild ersättning för överskjutande antal timmar utgår med en krona

tjugufem öre för timme. Förste kontrollör erhåller dessutom, om resa förekommer,

rese- och traktamentsersättning enligt fjärde klassen i gällande

resereglemente för varje gång, han inträder i tjänstgöring eller från en

till annan fabrik förflyttas. Förordnas förste kontrollör att verkställa

förrättning under tid, då han ej är inkallad till tjänstgöring, erhåller

lian'' dels dagarvode med femton kronor, dels ock reseersättning enligt

fjärde klassen i resereglemente!.

5. År fabrik belägen utom stad, köping eller municipalsamhälle,

vare tillverkaren pliktig att, på anmodan av Kungl. Maj:ts befallningshavande,

åt envar av den vid fabriken anställda kontrollpersonal till

pris av en krona om dagen upplåta ett eldat, städat samt med nödiga

möbler och sängkläder försett boningsrum, beläget i fabrikens närhet.

Oavsett fabrikens belägenhet vare tillverkare ock skyldig att, på anmodan

av Kungl. Maj:ts befallningshavande, åt envar av kontrollpersonalen,

som sådant önskar, anskaffa lämplig kost mot en ersättning

av två kronor femtio öre om dagen. De i detta mom. omförmälda

ersättningsbelopp avdragas från det vederbörande tillkommande arvode

och tillhandahållas tillverkaren genom Kungl. Maj:ts befallningshavande.

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1921.

1 förevarande sammanhang har riksdagen till behandling upptagit

en inom andra kammaren väckt motion nr 25, varuti herr Paulsen föreslagit,

»att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,, det

Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för riksdagen framlägga förslag

till sådana bestämmelser för sockerkontrollen, att kontrollpersonalens

arbetskraft fullt utnyttjas.»

Det nuvarande systemet för sockerbeskattningen och den därmed

sammanhängande kontrollen över sockertillverkningen tillkom efter beslut

av 1905 års riksdag och trädde i tillämpning den 1 september 1906.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 407.

Före denna tid var sockertill verkningen belagd med en skatt, som

utgick i visst förhållande till de vid råsockerfabrikerna avverkade betornas

vikt, en beskattningsform, som benämnts materialbeskattning. Kontrollverksamheten

gick därvid ut på att fastställa den vid varje råsockerfabrik

under v i t b ef s ka in pa n j eu avverkade betvikten och var anordnad så,

att en statens kontrollör ständigt övervakade vägningen av den betkvantitet,

som intogs i fabriken för avverkning. I och för fullgörande

av denna kontroll tjänstgjorde i allmänhet vid varje råsockerfabrik tre

kontrolltjänstemän, varjämte ett mindre antal överkontrollörer genom

besök vid de olika fabrikerna övervakade kontrollens riktiga funktion

under kampanjen. Under tiden mellan betkampanjerna utövades ingen

kontrollverksamhet. Enligt sakens natur behövdes icke någon kontroll

över raffinaderierna.

Från och med den 1 september 1906 omlades sockerbeskattningen

så, att man övergick från materialbeskattning till produktbeskattning

och närmare bestämt den form därav, som har till föremål den för

konsumtion färdiga varan, raffinadsockret, och därför kallas konsumtionsbeskattning.

Till följd av ombytet av beskattningssystem måste hela kontrollverksamheten

omläggas och en betydligt vidlyftigare kontrollapparat

inrättas.

Denna apparat, som brukar betecknas såsom sluten produktionskontroll,

fungerar i stort sett på nedannämnda sätt.

Vid råsockerfabrikerna står under kampanjen det s. k. sockerhuset,

det vill säga den del av fabriken, där sockret framställes, under

ständig och sluten bevakning, varjämte samtliga råsockermagasin befinna

sig under kronans lås. En kontrollör övervakar ingångarna till

sockerhuset och eu annan vägningen och räkningen av det färdiga

sockret samt inläggningen å magasinen, varjämte i undantagsiall

ytterligare eu kontrollör användes för andra ändamål. Därjämte

övervakar en förste kontrollör kontrollsystemets riktiga funktion och

iör nödiga journaler m. m. Då bevakningen måste fortgå dygnet om,

erfordras således vid varje fabrik utom en förste kontrollör minst sex

kontrollörer. Mellan kampanjerna skötes bevakningen av en tillsyningsman,

som på tillverkarens anfordran öppnar de under lås varande magasinen

och kontrollerar utlastningen.

Vid raffinaderierna stå såväl hela fabriken som magasinen under

sluten bevakning, i det att kontrollörer bevaka samtliga utgångar.

Därjämte kontrolleras från råsockerfabrikerna ankommande råsocker

samt uppvägningen av allt till magasinen gående färdigt raffinadsocker.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 407.

Ursprungligen lärer meningen varit^ att kontrollen även här skulle omfatta

inräkning av den från fabrik till magasin gående sockerkvantiteten,

men i praktiken torde man i detta fall nöja sig med tillverkarens uppgifter.

Till sist räknas och övervakas de sockerkvantiteter, som från

magasinen utlämnas till fritt bruk, och verkställes beskattningen efter

den därvid konstaterade vikten. Liksom vid råsockerfabrikerna övervakar

vid raffinaderierna en förste kontrollör hela kontrollsystemets funktion.

Mot det gällande systemet hystes alltifrån början betänkligheter

bland annat och främst härutinnan, att detsamma för sin effektiva tillämpning

krävde en relativt stor kontrollpersonal och såmedelst vore

förenat med betydande kostnader, som ej oväsentligt minskade skatteintäkten.

Sålunda hade sockerbeskattningskommittén i sitt år 1904 avgivna

betänkande avstyrkt införande av konsumtionsbeskattning och ansett en

förbättrad materialbeskattning mera ändamålsenlig, och vid 1906 års

riksdag väcktes av herr Lyckholm en motion, II: 126, innefattande bland

annat begäran om utredning om och i vad mån kontrollväsendet över

de extra beskattade näringarna, brännvins-, socker- och maltdrycksindustrierna,

tarvade revision för vinnande av större likformighet och

billighet. Efter tillstyrkande av bevillningsutskottet anhöll också riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t om förslag till förändrade bestämmelser

rörande kontrollen vid berörda tillverkningar i syfte att, med

bibehållande av nödig effektivitet, åstadkomma större enhetlighet i

kontrollens organisation och minskade kostnader.

Av riksdagens berörda framställning föranleddes, såvitt nu är ifråga,

framläggandet för 1907 års riksdag av förslag till ny förordning om

beskattning av socker, vilket förslag i huvudsak antogs av riksdagen

och trädde i kraft genom den ännu gällande förordningen i ämnet den

11 oktober 1907. I denna författning bibehölls emellertid konsumtionsbeskattningsprincipen

och den lokala kontrollen lämnades i allt väsentligt

orubbad.

Efter år 1907 har frågan om sockerkontrollens förbilligande upprepade

gånger varit föremål för behandling i riksdagen, varvid väckta

förslag i sådan riktning närmast åsyftat besparing genom inskränkning

av antalet förste kontrollörer. Förslag därom hava framlagts år 1912

genom en av herrar Thorsson och Waldén väckt motion, II: 152, 1913

genom en av herr Thorsson väckt motion, II: 131, 1917 genom en av

sistnämnda motionär ånyo väckt motion, II: 26 samt senast år 1919 i

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

Motiveringarna för 1912 och 1913 års motioner skilde sig bland

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 407.

annat däruti, att i den förra såsom för ändamålet lämplig utväg anvisades

sammanförande under gemensam förste kontrollör av antingen råsockerfabrik

med närbeläget raffinaderi eller ock två eller flera med hänsyn

till inbördes läget härför lämpade råsockerfabriker, medan i den senare

förordades utredning angående indragning av vid råsockerfabrikerna

anställda förste kontrollörer och överflyttande av deras göromål på vederbörande

kontrollörer. Båda motionerna blevo i enlighet med av kontrollstyrelsen

avgivna yttranden av bevillningsutskottet avstyrkta och av

riksdagen avslagna.

Jämväl över 1917 års motion i ämnet inhämtades kontrollstyrelsens

yttrande. Ehuru i motiveringen för motionen framställdes möjligheter

för frågans lösning i båda de riktningar, som i de tidigare motionerna

förordats, förmälde sig kontrollstyrelsen denna gång icke hava något

att erinra mot, att en utredning företoges.

Sedan den högsta kontrollmyndigheten sålunda funnit frågan i

varje fall förtjäna att undersökas, fann bevillningsutskottet sig jämväl

sakna anledning att motsätta sig en sådan undersökning, företagen utan

några förutsatta direktiv beträffande vare sig sättet för eller möjligheten

över huvud taget av inskränkningar i hithörande avseende. Dock ville

utskottet såsom en oeftergivlig hållpunkt för utredningen betona, att

hänsyn i främsta rummet toges till fordran på effektiv kontroll och i

andra rummet till vinnande av besparing. I enlighet härmed hemställde

utskottet, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om

utredning angående inskränkning av antalet förste kontrollörer vid sockertillverkningen.

Utskottets hemställan blev av riksdagen bifallen.

Den av riksdagen sålunda begärda utredningen resulterade i ett av

Kungl. Maj:t i ovannämnda proposition till 1919 års lagtima riksdag framlagt

förslag om indragning av förste kontrollörsbefattningarna vid de

fristående råsockerfabrikerna, i samband varmed, förste kontrollörens

göromål vid vederbörande fabrik skulle överflyttas å någon därstädes

förordnad kontrollör, vilken skulle benämnas kontrollör-förman och erhålla

ett förhöjt dagarvode.

Den ifrågasatta reformen var, enligt vad i propositionen angivits,

förestavad dels av önskan att åstadkomma besparing i kostnaden för

kontrollen och dels av den i vissa fall yppade svårigheten att erhålla

förste kontrollörer med föreskriven kompetens.

Av utredningen i ärendet framgick emellertid, att meningarna varit

mycket delade i fråga om lämpligheten av den föreslagna förändringen.

Sålunda hade av de tre för utredningen särskilt tillkallade sakkunniga

två varit mot förslaget. Av de hörda länsstyrelserna hade fyra avstyrkt

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 405—407. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 407.

förslaget och tre tillstyrkt detsamma. Jämväl inom kontrollstyrelsen

hade yppats meningsskiljaktighet, i det att två ledamöter reserverat sig

mot kontrollstyrelsens beslut att tillstyrka indragning av ifrågavarande

tjänster.

Bevillningsutskottet avstyrkte förslaget under hänvisning till den

meningsskiljaktighet, som yppats om dess lämplighet. Ett genomförande

av detsamma skulle efter utskottets åsikt icke stå i överensstämmelse

med grundsatsen, att hänsyn i främsta rummet skulle tagas till fordran

på effektiv kontroll och i andra rummet till vinnande av besparing,

vilken grundsats finge anses förutsätta, att man vid varje förändring i

kontrollens anordning skulle hava garanti för att kontrollens effektivitet

ej rubbades. I betraktande av de fackkunnigas inbördes oenighet angående

förslagets konsekvenser i kontrollhänseende förelåge tydligen

icke någon sådan garanti.

Denna utskottets ståndpunkt biträddes ock av riksdagen, som avslog

förslaget.

Genom herr Paulsens förevarande motion har spörsmålet om sockerkontrollens

rationella anordning ånyo förts fram. I likhet med tidigare

motionärer i ämnet anser herr Paulsen, att kontrollpersonalens arbetskraft

ej fullt utnyttjas, och att följaktligen minskning av personalen

bör äga rum.

Någon utredning till stöd för sin uppfattning har motionären ej

förebragt. Med hänsyn till vad tidigare i saken förekommit och då till

stöd för reduktion av kontrollpersonalen icke kunna åberopas några

ändrade förhållanden beträffande vare sig sockertillverkningens omfattning

eller systemet för kontrollen, kunde det ligga närmast till hands

att avslå motionen under hänvisning till riksdagens senast år 1919 uttalade

mening. Riksdagen har också anledning förutsätta, att kontrollverksamheten

i sin nuvarande utformning torde kräva eu så vidlyftig

personal, att någon nämnvärd indragning icke kan ifrågasättas. Till

kontrollverksamhetens art hör även, att icke alla moment däri kunna

vara präglade av aktiv arbetsintensitet.

Annorlunda skulle saken emellertid ställa sig, om det befunnes,

att den nu använda kontrollapparaten kunde omformas och förenklas,

utan att statens skatteintresse äventyrades.

Enligt vad under ärendets förberedande behandling inhämtats,

tillverkades under tillverkningsåret 1919—1920 142 miljoner kilogram

raffinadsocker. Tillverkningen bedrevs vid 21 råsockerfabriker och 5

raffinaderier. Vid kontrollen sysselsattes 24 förste kontrollörer och 184

kontrollörer. Under kalenderåret 1920 debiterades sockerskatt med 27

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 407.

miljoner kronor. Kostnaden för kontrollen uppgick 1920 till 335,000

kronor, oberäknat dyrtidstillägg åt personalen.

Det är således eu relativt stor kostnad det nuvarande kontrollsvstemet

drager med sig, och kravet på åtgärder för dess nedbringande

måste anses berättigat. En undersökning av hithörande förhållanden

synes därför höra utan dröjsmål äga rum.

Utgångspunkten för en sådan undersökning synes lämpligen vara

ett fastställande av de moment i fabrikationen, där kontrollen har verklig

betydelse, med andra ord, under vilka förhållanden falsarier äro tänkbara.

Vad då angår råsockerfabrikerna, är givetvis kontrollens viktigaste

funktion att tillse, att de sockerkvantiteter, som bortföras från fabriken,

verkligen komma raffinaderierna tillhanda och icke på ett eller annat

sätt komma direkt i konsumenthänder. Det nuvarande förpassningssystemet

behöver alltså bibehållas. Däremot torde det vara av mindre

vikt att den sockerkvantitet, som går från fabrik till magasin, kontrolleras,

då magasinen i alla fall stå under kontrollmyndighetens lås,

utan torde utan olägenhet i detta fall tillverkarens siffror kunna godtagas.

Vidare torde det vara obehövligt att övervaka de utgångar från

sockerhuset, som ej äro avsedda för sockertransport. Det skulle ändå

säkerligen icke kunna undgå vederbörande kontroll tjänstemans kunskap,

om tillverkaren försökte ^transportera socker från sockerhuset på smygvägar.

Vad så beträffar möjligheten, att socker tillgripes av fabrikens

arbetare, torde denna i detta sammanhang icke behöva tagas med i

räkningen, eftersom tillverkaren har långt större intresse än staten att

förhindra sådana händelser.

Vid raffinaderierna är det från kontrollsynpunkt viktigt att kontrollera

de från råsockerfabrikerna kommande sockerpartierna för konstaterande

att ingenting kommit bort under vägen. Vidare torde det ligga

vikt uppå att den sockerkvantitet, som utgår genom expeditionen till

fritt bruk, kontrolleras. Däremot torde det nuvarande kontrollerandet

av samtliga utgångar från fabriksområdet kunna anses obehövligt av

samma skäl som i fråga om råsockerfabrikerna.

Redan av vad sålunda antytts synes sannolikt, att det nuvarande

kontrollsystemet utan olägenhet och med helt visst avsevärda besparingar

i kontrollkostnad skulle kunna förändras till vad man plägar

kalla en öppen produktionskontroll. Från sakkunnigt håll har riksdagens

bevillningsutskott, som verkställt utredning i detta ärende, erhållit

nedanstående riktlinjer för en sådan reform.

Vid råsockerfabrikerna skulle kontrollen utövas av en förste

kontrollör och tre kontrollörer. Dessa skulle alternera så, att en av

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 407.

dem städse • utövade kontrollverksamhet under den tid kampanjen påginge.

Däremot skulle han ej som nu vara bunden vid en plats i

fabriken, utan skulle genom ronder i fabriken kontrollera, att tillverkningen

och magasineringen bedreves på vederbörligt sätt, att sockervågarna

fungerade oklanderligt m. m. Vidare skulle han kontrollera

de sockerkvantiteter som från fabriken förpassades till raffinaderi. Tillsyningsmannens

verksamhet under mellankampanjen skulle bibehållas.

Vid raffinaderierna skulle kontrollen av inkommande råsocker

samt av utlämningen till fritt bruk bibehållas. Däremot skulle bevakningen

göras öppen och utövas av endast en kontrollör i sänder på

samma sätt som förordats för råsockerfabrikerna. Givetvis borde kontrolltjänstemännen

som hittills hava tillgång till fabrikens tillverkningsoch

expeditions)ournaler.

Enligt vad nämnda utskott meddelat, är ett dylikt kontrollsystem

redan i tillämpning vid Göteborgs sockerfabrik. Denna fabriks läge vid en

lång strandremsa av Göta älv och med allmän gata genom området har

omöjliggjort tillämpandet av det normala kontrollsystemet utan orimliga

kostnader för staten och tillverkaren. På grund härav sökte och erhöll

genom kungl. brev av den 6 maj 1906 dåvarande ägaren dispens, innebärande

att all portkontroll är överlämnad åt tillverkaren, medan i stället

fabriken i dess helhet övervakas av en vakthavande kontrollör.

Enligt uttalad uppfattning å sakkunnigt håll skulle införandet av

ett dylikt system möjliggöra indragning av minst 3 kontrollörer för

varje fabrik, vilket för sockertillverkningen i dess helhet skulle betyda

indragning av 75 å 100 kontrollörer. Till denna besparing i kostnad

komme den fördelen att genom en dylik omorganisation av kontrollarbetet

de återstående kontrollörerna bleve fullt sysselsatta.

Nu kan givetvis vid en grundligare undersökning av hithörande

förhållanden befinnas, att de ovan skisserade förenklingarna stöta på

hinder i systemet och att andra åtgärder visa sig mera ändamålsenliga.

Det kan också tilläventyrs komma att framstå såsom en bättre väg

till rationell lösning av kontrollfrågtin, att själva principen för den

nuvarande kontrollen övergives och ersättes med något annat system.

Den utredning i ämnet, som riksdagen ansett sig böra begära bör därför

hava fria händer, dock under noga beaktande av riksdagens, enligt vad

ovan framhållits, upprepade gånger uttalade förbehåll, att kontrollen icke

finge läggas så att dess effektivitet bleve äventyrad.

Enligt vad för riksdagen meddelats, pågå för närvarande dels inom

kontrollstyrelsen med biträde av tillkallade sakkunniga utredning rörande

brännvinstillverkningen, dels ock inom finansdepartementet genom till
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 407.

kallade sakkunniga utredning angående maltdryckstillverkningen, varvid

i båda fallen jämväl kontrollfrågan lärer bliva föremål för behandling.

En blivande utredning angående sockerkontrollen bör självfallet hållas i

kontakt med de förstnämnda utredningarna. Uteslutet är ju icke, att

därvid den, enligt vad ovan antytts, tidigare framkastade tanken på viss

gemensamhet uti kontrollen eller visst samarbete mellan kontrollorganen

för de skilda tillverkningarna kunde röna beaktande och leda till resultat

i större eller mindre omfattning.

Genom föreliggande proposition föreslås höjning dels av kontrollpersonalens

arvoden, dels ock av den ersättning tillverkare i förekommande

fall äger uppbära av kontrollpersonalen för kost och logi. Att

riksdagen i denna skrivelse ej blott sammanfört den ovanberörda motionen

med propositionen utan ock i första hand yttrat sig över motionen

och det däri framförda spörsmålet, har sin grund däri, att riksdagen i

sitt bedömande av propositionen icke kunnat undgå att påverkas av sina

synpunkter i kontrollfrågan.

För riksdagen har det synts löga lämpligt och snarast inkonsekvent

att bifalla arvodeshöjning med därav föranledd kostnadsökning på

samma gång man uttalar tvivelsmål, huruvida de ifrågavarande funktionärerna

i sitt nuvarande antal äro behövliga för en rationell kontroll.

Arvodes frågan synes hava sin självfallna plats i den förordade utredningen

av hithörande förhållanden i allmänhet och bör anstå till behandling

i det sammanhanget.

Erinras må för övrigt, att det icke i propositionen är fråga om

dyrtidstillägg utan om en reglering av normalarvodena. Dyrtidstillägg åtnpitas

av kontrollpersonalen enligt de allmänna reglerna för statens

tjänstemän. Då det näppeligen torde kunna komma i fråga att låta

samma procentuella dyrtidstillägg utgå på de höjda arvodena, torde ett

uppskov med den föreliggande frågan icke komma att vålla personalen

något synnerligt avbräck. Vidare märkes, att denna personals, anställning

icke är av sådan natur, att personalen kan i löneregleringshänseende

sammanställas med statens funktionärer i allmänhet. Propositionen

utgör icke något led i den successiva omregleringen av lönerna

för statens ordinarie personal.

Av dessa principiella skäl ser riksdagen sig förhindrad att bifalla

propositionen, och har riksdagen vid sådant förhållande icke haft anledning

ingå på någon prövning av detaljerna i Kungl. Maj:ts förslag.

Ej heller förslaget om höjning av tillverkares ersättning lör kost

och logi åt kontrollpersonal synes vid en sådan utgång av huvudfrågan

böra föranleda någon åtgärd.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 405—407. 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 407.

ljuder åberopande av det ovan anförda får riksdagen

dels tillkännagiva, att Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition

nr 190, med förslag till förordning om ändrad lydelse av 25 § 4 och

5 mom. i förordningen den 11 oktober 1907 angående beskattning av

socker, icke av riksdagen bifallits,

dels ock anhålla, att Eders Kungl. Maj:t ville föranstalta om utredning,

huruvida och på vad sätt kontrollen över sockertillverkningen

må kunna förenklas eller omläggas, i syfte att kostnaden för densamma

nedbringas, utan att därvid kontrollens effektivitet äventyras, samt att

för riksdagen måtte framläggas det förslag, som kan av utredningen

föranledas.

Stockholm den 17 juni 1921.

Med- undersåtlig vördnad.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG 1921.

f

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.