Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910 angående bevillning av fast egendom samt av inkomst m. m., dels ock väckt motion angående ändrade bestämmelser om taxering för barns inkomst.

1921-02-11 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1921:45, Skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910 angående bevillning av fast egendom samt av inkomst m. m., dels ock väckt motion angående ändrade bestämmelser om taxering för barns inkomst.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 45.

1

Nr 45.

Godkänd av första kammaren den 11 februari 1921.

Godkänd av andra kammaren den 11 februari 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till förordning om

ändring i vissa delar av förordningen den 28 oktober

1910 angående bevillning av fast egendom samt av inkomst

m. m., dels ock väckt motion angående ändrade

bestämmelser om taxering för barns inkomst.

(Bevillningsutskottets betänkande nr 2.)

Till Konungen.

I en den 7 januari 1921 dagtecknad proposition, nr 31, har Eders

Kungl. NIaj:t, under åberopande av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att antaga vid propositionen fogade förslag till

dels förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 28

oktober 1910 angående bevillning av fast egendom samt av inkomst;

dels förordning om ändring i vissa delar av förordningen samma

dag om inkomst- och förmögenhetsskatt;

dels ock förordning om undantag i visst fall från skyldighet att

meddela underrättelse, varom förmäles i 23 § 2 mom. förordningen

sagda dag om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.

Till behandling i samband med förevarande proposition har funnits

lämpligt upptaga en i riksdagens första kammare väckt motion, vari

föreslagits, att riksdagen måtte besluta dels sådan ändring av förordningen

om bevillning av läst egendom och av inkomst, att skattskyldig icke

bleve taxerad för barns inkomst, därest barnets inkomst med minst 20

kronor överstege det vid inkomstbevillningen gällande ortsavdraget, dels

ock att författning i sådant syfte skulle träda i kraft dagen efter författningens

utfärdande.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 45.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 45.

Emot propositionens innehåll bär riksdagen icke funnit något att

erinra. De föreslagna förändringarna i skatteiorfättningarna liksom ock

den nyssnämnda nya förordningen synas välgrundade och av behovet

påkallade.

Emellertid föreligga till riksdagens behandling andra ärenden med

förslag, som delvis beröra samma författningsrum, i vilka Eders Kungl.

Maj:t föreslagit ändringar. Ett uppskov med behandligen av propositionen

i avvaktan på dessa ärendens avgörande är åter uteslutet redan

av den anledningen, att propositionens bestämmelser avses skola vinna

tillämpning vid årets taxering. Riksdagen har därför funnit lämpligast

att för närvarande begränsa giltigheten av de föreslagna äudriugarna

i skatteförfattningarna till innevarande år. Genom att nu

stanna vid en provisorisk förordning i ämnet vinnes, att framdeles under

riksdagen de ändringar kunna föreslås, vilka tilläventyrs finnas påkallade

i de författningsrum, som beröras av propositionen.

Under ärendets förberedande behandling har från finansdepartementet

överlämnats en promemoria angående ytterligare ett par punkter,

däri skatteförfattningarna tarvade beriktigande. Innehållet av denna

promemoria är i korthet följande.

Enligt den ändring, som 10 § bevillningsförordningen genom förra

årets riksdagsbeslut undergick, skall endast den, vare sig svensk medborgare

eller utlänning, som är eller bör vara i riket mantalsskriven,

vara skyldig erlägga bevillning för härifrån åtnjuten lön eller pension.

Härigenom hava bestämmelserna i 14 § g) och h) om särskilda beskattningsorter

för utrikes boende löntagare och pensionstagare blivit överflödiga.

De borde nu, såsom obehövliga och tilläventyrs missledande,

avlägsnas.

Ett liknande förbiseende av konsekvensändring har förekommit

beträffande 25 § 1 mom. skatteförordningen. Första stycket i sagda

mom. blev förra året omlagt så att taxering av äkta makar var för sig

gjordes till regel, medan den tidigare regeln om samfäld taxering blev

undantag. Emellertid fick andra stycket, som hade avseende å fäll av

särtaxering, kvarstå orubbat och erhöll därigenom oriktigt anslutning

till den nya undantagsbestämmelsen om gemensam taxering. Detta förhållande

borde nu rättas, såsom redan från början skett med motsvarande

stadgande i bevillningsförordningen (8 § 2 mom.).

Givetvis har riksdagen funnit korrigering böra ske i båda de angivna

fallen, och har riksdagen i de provisoriska författningar, som riksdagen

antagit, infört ändringar i överensstämmelse med omförmälda promemoria.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 45. 3

* Därjämte har riksdagen funnit sig böra göra en ändring i taxe
ringsförordningen

11 § 2:o) e). Där stadgas skyldighet för styrelse

eller likvidatorer för aktiebolag, solidariska bankbolag och ekonomiska

föreningar att lämna uppgift å utdelning, som nästföregående år tillkommit

delägare eller medlemmar. Denna skyldighet omfattar varje

delägare och även det minsta utdelade belopp. Det är således tydligt,

att hos taxeringsnämnderna kommer att samlas ett synnerligen stort

uppgiftsmaterial, som emellertid, då fråga är om jämförelsevis ringa

belopp, har föga eller intet värde nr taxeringssynpunkt. Mycket skulle

vinnas i sparat besvär, ej blott för de uppgiftsskyldiga utan även för

de redan med taxeringsuppgifter överbelastade nämnderna, om uppgiftsplikten

begränsades till visst minimibelopp av utdelning. Med hänsyn

till att de beskattningsbara beloppen uttryckas i jämna tiotal kronor,

hai riksdagen ansett ett sådant minimum lämpligen böra stanna vid 5

kronor. Riksdagen har företagit ändring i omförmälda syfte och har

även denna ändring givits form av en provisorisk författning med giltighet

för innevarande års taxering.

Syftet med ovannämnda motion är att förekomma tillämpningen

av ett stadgande, vars praktiska konsekvenser icke varit av lagstiftaren

avsedda. Enligt bestämmelse i 8 § 2 mom. bevillningsförordningen

skall skattskyldig taxeras för inkomst, som åtnjutits av hemmavarande

barn under 21 år, därest barnen icke själva skola taxeras till inkomstoch

förmögenhetsskatt, vilket är fallet, då barnets inkomst överstiger

det skattefria ortsavdraget. Såsom i motionen framhålles, är denna

bestämmelse närmast hämtad från 1920 års förslag till kommunalskattelag.

Detta hade i sin ordning haft till mönster motsvarande, år

1919 tillkomna bestämmelse i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt.

Den betydelsefulla skillnaden förefanns emellertid, att kommunalskattelagen

hade som gräns på förevarande punkt ett ortsavdrag,

blott hälften sa stort som det vid statsbeskattningen medgivna. Vid

kommunalskattefrågans provisoriska lösning förra året upptogos från

Kungl. Maj:ts förslag bl. a. dess regler för familjebeskattningen. Vid

den nu förvarande bestämmelsens nödtorftiga formella omredigering

blev uttrycket »kommunal inkomstskatt)) ersatt med »inkomst- och förmögenhetsskatt»

utan att man, efter motiveringen att döma, avsett eller

gjort Malt för sig den reala olikhet, som måste följa på grund av

kommunalskattelagens lägre gränssiffra för självständig taxering av barn.

i. otionären har genom exempel påvisat de hårda konsekvenserna av den

nya bestämmelsen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 45.

Då riksdagen delar motionärens uppfattning, att den antydda, av ,

1920 års riksdag vidtagna skärpningen av den kommunala familjebeskattningen

helt visst varit oavsiktlig och i varje iall synes komma att

leda till obillig beskattning i vissa fall, har riksdagen icke tvekat att

ansluta sig till motionen. Det förslag till ändring på förevarande punkt,

som i enlighet med motionens syfte utarbetats å finansdepartementets

lagbyrå, synes böra vinna omedelbar tillämpning. Det har därför, i

likhet med övriga, ovan tillstyrkta korrigeringar av den nya

nino-en, ansetts böra tillsvidare antagas för allenast detta ar. Da detsamma

berör ej allenast bevillningsförordningen utan ock den redan

utfärdade förordningen den 19 november 1920 med särskilda bestämmelser

om avdrag vid 1921 års taxering till bevillning for inkomst,

har riksdagen vält formen av en särskild provisorisk författning såsom

den lämpligaste. Till författningen har fogats anvisning med exempel

i fråga om dess tillämpning.

Det nya deklarationsformuläret har avsetts skola föranleda en sådan

deklaration av s. k. realisationsvinster, att under C III bleve upptagna

vinsterna å samtliga realisationer, som lämnat vinst, utan avdrag

för förlust å andra dylika affärer. Detta avdrag har avsetts skota

•göras under »allmänna avdrag» bland Övriga förlustavdrag. Icke desto

mindre har under C III den gamla deklarationsformeln »realisationsvinst

efter avdrag för förlust under samma år å likartad affär» kommit

att kvarstå orubbad. Härigenom öppnas onekligen tillfälle till dubbla förlustavdrag,

vilken risk givetvis bör mötas redan i fråga om arets taxerino-.

Då det, såsom ovan erinrats, icke lämpligen går för sig att för

denna taxering anskaffa nya formulär, synes nödvändigt, att taxeringsmyndigheternas

uppmärksamhet blir fastad på angelägenheten att tifl

förekommande av dubbla avdrag i berörda hänseende infordra noggranna

specifikationer från deklaranterna i förekommande fall. I ör sådant ändamål

torde böra av Kungl. Maj:t utfärdas cirkulär i ämnet till länsstyrelserna

(respektive överståthållarämbetet) med åläggande för dem att låta vederbörande

kronoombud och beskattningsnämuder få behörig del av cirkuläret.

Vid behandlingen av det ovan omförmälda förslaget till ändring i

11 8 2 mom. bevillningsförordningen har riksdagen uppmärksammat,

hurusom kommunallagarnas bestämmelse (57 §) om arrendator skyldighet

att utgöra kommunalutskylder för arrenderad fast egendom möjligen

kan bliva misstolkad så, att nämnda skyldighet ansåges omfatta järn val

ägarens utskylder för inkomst av fastigheten, en tolkning, som ombanda

skulle kunna stödjas av det nu ifrågasatta förtydligandet i 11 § 2 mom.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 45.

av bestämmelsen om arrendator rätt att ensam från sin inkomst av

fastigheten åtnjuta det omhandlade avdraget med 5 respektive 6 procent

av taxeringsvärdet. Riksdagen har icke velat undeilåta att i detta

sammanhang framhålla behovet av en klargörande omredigering av

kommunallagarnas bestämmelse i hithörande avseende.

Under hänvisning till vad ovan anförts får riksdagen för Eders

Kungl. Maj:t tillkännagiva,

1) att riksdagen, som icke kunnat i oförändrat skick antaga de

med Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition, nr 31, framlagda förslag

till förordningar om ändringar i vissa delar av förordningen den

28 oktober 1910 angående bevillning av fast egendom samt av inkomst

och förordningen samma dag om inkomst- och förmögenhetsskatt, antagit

de i bilaga 1 vid denna skrivelse fogade

a) förslag till förordning om särskilda ändringar i förordningen

den 28 oktober 1910 angående bevillning av fast egendom samt av inkomst,

att gälla vid 1921 års taxering, samt

b) förslag till förordning om särskilda ändringar i förordningen

den 28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt, att gälla vid

1921 års taxering;

2) att riksdagen antagit Eders Kungl. Majrts härvid i bilaga 2

fogade förslag till förordning om undantag i visst fall från skyldighet att

meddela underrättelse, varom förmäles i 23 § 2 mom. förordningen den

28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering;

3) att riksdagen antagit härvid i bilaga 3 fogade förslag till förordning

om särskild ändring i förordningen den 28 oktober 1910 om

taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering, att gälla vid 1921

års taxering; samt

4) att riksdagen i anledning av ovan omförmälda motion antagit

härvid i bilaga 4 fogade förslag till förordning med särskilda bestämmelser

om taxering av vissa barns inkomst vid 1921 års taxering till bevillning.

Därjämte får riksdagen

5) hos Eders Kungl. Maj:t anhålla, att vad riksdagen här ovan

uttalat rörande deklaration och taxering av så kallade realisationsvinster

måtte genom Eders Kungl. Maj:ts försorg, på det sätt som finnes lämpligt,

skyndsamt bringas till vederbörandes kännedom.

Stockholm den 11 februari 1921.

Med undersåtlig vördnad.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 45.

Bilaga 1.

Förslag

till

förordning om särskilda ändringar i förordningen den 28 oktober 1910

(nr 116) angående bevillning av fast egendom samt av inkomst,

att gälla vid 1921 års taxering.

Härigenom forordnas, att 9 § 3 mom. samt 11 och 14 §§ i förordningen

den 28 oktober 1910 angående bevillning av läst egendom samt

av inkomst ävensom 3, 4, 7 och 8 §§ av de vid samma förordning

fogade särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen skola i nedan

angivna delar vid 1921 års taxering lända till efterrättelse i följande

ändrade lydelse:

9 § 3 mom.

Till inkomst av arbete räknas:

a) inkomst av rörelse eller yrke, såsom:

l:o) av bergsbruk — — — mejerihantering, potatismjölfabriker

och dylika näringar, i den mån de icke äro att hänföra till binäringar

till jordbruket; penningrörelse — — — ej särskilt nämnd skattepliktig

inkomst.

n §■

1 mom. Vid beräkning av skattskyldigs inkomst nästföregående

år må avdrag icke ske:

c) för ränta å den skattskyldiges eget, i hans fasta egendom eller

näring nedlagda kapital; samt

d) för vad som använts — — — kapitalavbetalning å skuld.

2 mom. Däremot må avdrag ske:

l:o) vid beräkning av inkomst utav fast egendom:

a) för det genom fastighetsbevillning beskattade belopp av sex

för hundra av taxeringsvärdet för jordbruksfastighet och fem för hundra

av taxeringsvärdet för annan fastighet, varav åtnjutits inkomst, varom

i 9 § 1 mom. a)—d) sägs, eller för frälseränta; skolande detta avdrag

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 45.

ske från ägarens eller innehavarens inkomst av fastigheten eller frälseräutan

utom för det fall, att ägare eller innehavare åt landbo eller

arrendator upplåtit jord, då avdraget skall ske från landbons eller arrendatorns

inkomst av fastigheten;

b) för ränta---egendom, som använts i skattskyldigs rörelse

eller yrke; samt

3:o) vid uppskattning av inkomst från särskild inkomstkälla utom

i det fall, att ersättning för bestridande av särskilda, med tjänst eller

uppdrag föreuade kostnader, varom i 8 § 1 mom. förmäles, blivit av

stateu särskilt anvisad, för övriga utgifter---enligt bestämmelsen

i 4:o) b.

3 mom. — — —.

4 mom. — — —.

14 §.

Skattskyldig taxeras för inkomst av fast egendom, kapital och

arbete:

a) den som •— — — — — — — — — — — —----

f) de under — — — åtnjutits.

För annan inkomst — — — för taxering.

Särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen.

Uppskattning av inkomst av fast egendom.

3 §.

Bestämmelserna om uppskattning---jakt och fiske å egen
domen.

Under skogsbruk inbegripes — — — jordägares eller brukares

tillgodogörande för eget behov eller i egen rörelse eller genom försäljning

av virke — — — på grund av särskild upplåtelse.

Uppskattning av inkomst av rörelse m. m.

4 §-

De i 3:o) av anvisningarna — — — motsvarande inkomsters

taxering till bevillning; dock med iakttagande av bestämmelsen i 11 §

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 45.

2 mom. 2:o) a) bevillningsförordningen om avdrag för det genom fastighetsbevillnmg:

beskattade, hyresvärdet motsvarande belopp av fem för

hundra av taxeringsvärdet å fastighet, som av ägaren begagnats till utövande

av sådan verksamhet, varom förmäles i 9 § 3 mom. a) l:o)

och 3:o) bevillningsförordningen.

I övrigt skall — — — levererats till statens kommunikations
verk.

Uppskattning av inkomst utav arbetsanställning, tjänst eller pension.

7 §■

Lön och annan inkomst — — — finna tillämplig.

I avseende å inkomstberäkningen är särskilt att iakttaga, att till

taxering skall upptagas allt som i tjänst eller uppdrag uppburits, därunder

inbegripet även vad som av annan än staten anvisats till bestridande

av med tjänsten eller uppdraget förenade särskilda kostnader.

Vad som av staten anvisats till bestridande av dylika särskilda kostnader

skall däremot icke taxeras.

Vissa avdrag vid inkomstens uppskattning.

8 §•

Vid tillämpning — — — vara tillämpliga, därvid iakttages, att

avdrag för värdeminskning å byggnader genom slitning icke är tillåtet.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen,

enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 45.

9

Förslag

till

förordning om särskilda ändringar i förordningen den 28 oktober 1910 (nr 115)

om inkomst- och förmögenhetsskatt, att gälla vid 1921 års taxering.

Härigenom förordnas, att i 10 § av förordningen den 28 oktober

1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt den punkt i första stycket,

som börjar med ordet »försäkringspremier», samt andra stycket ävensom

25 § 1 mom. andra stycket i samma förordning och l:o) av de vid

förordningen fogade särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen

skola i nedan angivna delar vid 1921 års taxering lända till efterrättelse

i följande ändrade lydelse:

10 §.

försäkringspremier och andra avgifter, som utbetalats för den

skattskyldiges och i förekommande fall även för den andre makens liv-,

kapital-, livränte-, olyckfalls- eller sjukförsäkring ävensom för pupillförsäkring;

dock att avdrag, som nu nämnts, ej må överstiga sammanlagt

200 kronor och ej heller åtnjutas av annan än svensk medborgare

som författningsenligt är i riket mantalsskriven.

Avdrag, varom i 9 och 10 §§ sagts, må äga rum endast om och

i den mån avdraget hänför sig till inkomst, för vilken inkomst- och

förmögenhetsskatt skall här erläggas av den skattskyldige, eller till

verksamhet, som av honom här i riket utövats.

25 §.

1 mom. Åkta makar — — — härför.

Skulle i fall, där båda makarna blivit taxerade, avdrag, vartill ena

maken enligt 10 § varit berättigad, överstiga dennes inkomst, må överskjutande

beloppet avräknas från den andre makens behållna inkomst.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 45. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 45.

Särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen.

1:°)

Inkomst av fast egendom.

___ 1 § 1»)

III. Till inkomst av skogsbruk hänföres — — — försäljning av

sådana skogseffekter (inkomst av skogsavverkning), dels genom förädling

av virke från fastighet, som av honom äges, brukas eller innehaves,

så framt förädlingen icke är att anse såsom särskild näring,

dels genom upplåtelse av avverkningsrätt — — — — nedgått i värde.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen,

enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 45.

11

Bilaga 2.

Förslag

till

förordning om undantag i visst fall från skyldighet att meddela underrättelse,

varom förmäles i 23 § 2 mom. förordningen den 28 oktober 11)10 (nr 117)

om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.

Härigenom förordnas som följer:

Har skattskyldig i deklaration eller uppgift enligt 16 § i förordningen

den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet

vid taxering i och för 1921 års taxering vid uppgivande av bevilluingspliktig

inkomst av rörelse eller yrke i enlighet med det för näringsidkare,

som föra handelsböcker, avsedda formulär till bilaga till C II i

deklarationsformuläret bland avgående poster vid punkt 5 i bilagan upptagit

visst belopp för värdeminskning å bj^ggnader, och har beskattningsnämnd

vid taxeringen i så måtto avvikit från deklarationen eller

uppgiften, att den enligt inramad uppgift å bilagan återstående bevillningspliktiga

inkomsten ökats med sagda belopp, skall denna omständighet

icke föranleda skyldighet lör beskattningsnämnd att tillsända den

skattskyldige sådan underrättelse, som omförmäles i 23 § 2 mom. i

berörda förordning, eller rätt för den skattskyldige att jämlikt 49 § 1

mom. c) eller 50 § i samma förordning överklaga taxeringen på den

grund, att dylik underrättelse ej blivit meddelad.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen,

enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 45.

Bilaga 3.

Förslag

till

förordning om särskild ändring i förordningen den 28 oktober 1910 (nr 117)

om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering,

att gälla vid 1921 års taxering.

Härigenom förordnas, att 11 § första stycket 2:o) e) i förordningen

den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering

skall vid 1921 års taxering lända till efterrättelse i följande ändrade

lydelse:

11 §•

2:o)---

e) av styrelse eller likvidatorer för svenskt aktiebolag eller svenskt

solidariskt bankbolag, som under nästföregående år lämnat utdelning till

delägarna, ävensom av ekonomisk förening, som under nämnda år lämnat

utdelning å insatser i föreningeu:

1) i fråga om solidariskt bankbolag, ekonomisk förening och sådant

aktiebolag, därifrån utdelning å aktie på grund av lag eller bolagsordning

icke får uppbäras av annan än den, som i behörig ordning

styrkt sin äganderätt till aktien:

uppgift å delägare eller medlemmar, som uppburit eller ägt uppbära

utdelning, uppgående till sammanlagt minst 5 kronor, samt å

utdelningens belopp;

2) i fråga om övriga aktiebolag:

enahanda uppgift, som under 1) omförmäles, i den mån ägare av

aktie är känd för styrelsen;

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen,

enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 45.

13

Bilaga. 4.

Förslag
till
förordning

med särskilda bestämmelser om taxering av vissa barns inkomst

vid 1921 års taxering till bevillning.

Härigenom förordnas, att, utan hinder av vad i 8 § 2 monn fjärde

stycket i förordningen den 28 oktober 1910 om bevillning av fast egendom

samt av inkomst ävensom i förordningen den 19 november 1920

med särskilda bestämmelser'' om avdrag vid 1921 års taxering till bevillning

av inkomst stadgas däremot stridande, vid 1921 års taxeringtill

bevillning av inkomst skall iakttagas, att skattskyldig icke må taxeras

för barns inkomst, därest denna med minst 20 kronor överstiger hälften

av det vid taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt för vederbörande

ortsgrupp gällande ortsavdrag; skolande i dylikt fall barnet självt taxeras

till inkomstbevillning, samt skattefritt avdrag för båda beräknas, såsom

vore de var för sig taxerade till inkomst- och förmögenhetsskatt.

Anvisning.

Till ledning vid tillämpningen av ovan meddelade föreskrifter torde

kunna tjäna följande exempel:

* E., som har hustru och två hemmavarande barn under 21 år, är

bosatt å ort inom ortsgrupp V. Hans egen inkomst är 2,000 kronor,

det ena barnets inkomst 1,000 kronor och det andra barnets 760 kronor.

Då ortsavdraget är 1,500 kronor, blir intetdera barnet taxerat till inkomstoch

förmögenhetsskatt, varför E. taxeras även för båda barnens inkomst.

E:s till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade belopp blir alltså

3,760 kronor, det skattefria avdraget 2,400 (1,500 + 300 + 300 + 300)

kronor och det till inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbara

beloppet 680 kronor. I fråga om taxeringen till inkomstbevillning återigen

fyller det ena barnet villkoret att hava eu inkomst, som med minst

20 kronor överstiger hälften av ovannämnda ortsavdrag, d. v. s, 750

kronor. Detta barn, vars inkomst är 1,000 kronor, taxeras alltså självt

till inkomstbevillning, får ett skattefritt avdrag av 750 kronor och eu

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 45. . 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 45.

till inkomstbevillning beskattningsbar inkomst av 120 kronor. E. däremot

taxeras icke till inkomstbevillning för detta barns inkomst, varför

hans till inkomstbevillning uppskattade inkomst blir 2,760 kronor. Å

andra sidan erhåller E. icke något skattefritt avdrag för barnet, utan

det skattefria avdraget blir hälften av 2,100 kronor eller 1,050 kronor

och E:s till inkomstbevillning beskattningsbara inkomst 1,180 kronor.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen,

enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.