Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående ny definitiv lönereglering för befattningshavare vid statsdepartement och centrala ämbetsverk.

1921-02-22 · 45 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 15 av 45 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1921:55, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående ny definitiv lönereglering för befattningshavare vid statsdepartement och centrala ämbetsverk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 55.

1

Nr 55.

GodkSnd av första kammaren den 22 februari 1921.

Godkänd av andra kammaren den 22 februari 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

i statsverkspropositionen gjorda framställning angående

ny definitiv lönereglering för befattningshavare vid statsdepartement

och centrala ämbetsverk.

(Statsutskottets utlåtande nr 9.)

Till Konungen.

Uti den till riksdagen avlåtna, den 7 januari 1921 dagtecknade

propositionen angående statsverkets tillstånd och behov, har Eders Kungl.

Maj:t, med åberopande av statsrådsprotokollet över finansärenden den

31 december 1920, under rubrik: »För flera huvudtitlar gemensamma

frågor» (punkt 1) föreslagit riksdagen att

dels godkänna ett vid nämnda protokoll fogat förslag till avlöningsreglemente

för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra

verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, jämte den reglementet

bilagda, på grundvalen av de för år 1921 gällande stater uppgjorda

tjänsteförteckning, dock att, i den mån ändringar i nämnda tjänsteförteckning

göras genom beslut av 1921 års riksdag, Eders Kungl. Maj:t

skall äga att vid utfärdande av författning i ämnet vidtaga motsvarande

ändringar i tjänsteförteckningen;

dels godkänna ett vid berörda protokoll fogat förslag till kungörelse

angående tillämpning av avlöningsreglementet för befattningshavare vid

statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen

m. m., dock att, i den mån ändringar i nämnda förslag göras

genom beslut av 1921 års riksdag, Eders Kungl. Maj:t skall äga att vid

kungörelsens utfärdande vidtaga motsvarande ändringar;

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 55. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 55.

dels medgiva, att Eders Knngl. Maj:t må, i huvudsaklig överensstämmelse

med de av löneregleringskommittén angivna och av departementschefen

tillstyrkta grunder, utfärda nödiga bestämmelser i fråga om övergång

på ny stat för de tjänstemän, å vilka avlöningsreglementet skulle

äga tillämpning;

dels besluta, att, där tjänsteman, å vilken avlöningsreglementet

skulle äga tillämpning, enligt dittills gällande avlöningsbestämmelser

ägt uppbära någon del av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning

som tillfällig löneförbättring — i förskott, vid ingången av januari månad

1922 till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp,

motsvarande vad tjänstemannen skulle hava i den befattning, han vid

utgången av år 1921 innehade, i förskott uppburit för januari månad

1922, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit

gällande, vilket belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning

åtnjuter fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte uppvärmning

och fri belysning, bör ökas med värdet, enligt vederbörande myndighets

uppskattning, av denna förmån för en månad;

dels medgiva, att kostnaderna för senast berörda övergångsanordning

må bestridas av de i vederbörande stater upptagna anslagsposterna

till avlöning åt ordinarie tjänstemän;

dels medgiva, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i

7, 25, 26, 27, 28, 29 och 32 §§ av avlöningsreglementet, må bestridas

i enlighet med de grunder, som av löneregleringskommittén angivits

och av departementschefen tillstyrkts;

dels medgiva, att, därest Eders Kungl. Magt antingen med stöd

av 31 § avlöningsreglementet för särskilda fall finner en avvikelse från

de i 19 § av reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad

eller i motsvarande fall med stöd av 34 § tillerkänner ickeordinarie

befattningshavare vikariatsersättning, Eders Kungl. Maj:t må

äga att för ändamålet taga i anspråk de i vederbörande stater upptagna

anslagsposterna till avlöning åt ordinarie tjänstemän;

dels medgiva, att sådana vid de verk, å vilka avlöningsreglementet

skulle äga tillämpning, anställda tjänstemän, vilka nu äro uppförda å

övergångsstater, må, därest de kvarstanna å övergångsstat, bibehållas

vid samtliga enligt dessa stater utgående avlöningsförmåner jämte tillfällig

löneförbättring och personliga lönetillägg, där sådana förekomma;

dels bemyndiga Eders Kungl. Magt att i förekommande fall medgiva,

att avlöningsreglementet må äga tillämpning jämväl å en å äldre stat

än den nuvarande kvarstående tjänsteman, därest denne förklarar sig

villig underkasta sig nämnda reglemente;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 55.

dels ock medgiva, att, därest Eders Kungl. Maj:t tinner så erforderligt,

de i avlöningsreglementet omförmälda bostads- och lönenämnder

må träda i verksamhet redan under år 1921.

Riksdagens i förevarande skrivelse anmälda beslut avser Eders

Kungl. Maj:ts förenämnda framställning med undantag av de delar, som

beröra befattningshavare under jordbruksdepartementet.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom

riksdagen väckta likalydande motioner i vilka hemställts, att riksdagen,

därest Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag skulle i väsentliga delar vinna

riksdagens bifall, måtte vid frågans behandling beträffande avlöningsförmåner

för justitieråd och regeringsråd fästa behörigt avseende vid i

motionerna framställda erinringar rörande dessa befattningshavares särskilda

ställning och hittills tillämpad relation emellan deras löneförmåner

och dem, som tillkomma å ena sidan övriga domare, å andra

sidan högre befattningshavare inom förvaltningen.

Genom det avlöningsreglemente, som i enlighet med 1919 års

riksdags beslut utfärdades för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar och statens vattenfallsverk, kom ett gemensamt lönesystem

för dessa verk — de s. k. kommunikationsverken — till stånd

samt vunno åtskilliga i lönetekniskt hänseende nya principer tillämpning.

Sedan fråga uppkommit, huruvida icke det för kommunikationsverken

beslutade lönesystemet och därmed förknippade löneprinciper

borde överföras och komma i tillämpning inom andra grenar av den

civila statsförvaltningen, förklarade i ett uttalande till statsrådsprotokollet

den 31 december 1919 dåvarande chefen för finansdepartementet, att

starka skäl syntes tala för att, med sålunda given utgångspunkt, en allmän

revision komme till stånd rörande de inom övriga grenar av den

civila statsförvaltningen gällande löneregleringar med därtill hörande

villkor och bestämmelser. Beträffande ordningen och sättet för denna

allmänna revision syntes det departementschefen vara mest ändamålsenligt,

att början gjordes med utarbetande av förslag till ny definitiv

lönereglering för dels statsdepartementen och de centrala ämbetsverk,

vilkas avlöningsförhållanden i huvudsak anslöte sig till den s. k. statskontorstypen,

dels någon av de lokala förvaltningarna, i första hand

fångvårdsstaten. I anslutning till vad departementschefen i angivna

hänseende sålunda uttalat och till vissa av honom i samma yttrande till

statsrådsprotokollet närmare fixerade riktlinjer uppdrog Eders Kungl.

Maj:t åt 1902 års löneregleringskommitté att verkställa utredning be
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 55.

träffande ny definitiv lönereglering för befattningshavare vid statsdepartementen,

centrala ämbetsverk och fångvårdsstaten.

I anledning av detta uppdrag avgav löneregleringskommittén ett

den 3 november 1920 dagtecknat betänkande med förslag till ny definitiv

lönereglering för befattningshavare vid statsdepartementen och de

centrala ämbetsverken. På grundvalen av och i huvudsaklig anslutning

till löneregleringskommitténs förslag är Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning i ämnet gjord.

Det föreliggande förslaget har sålunda till allmän utgångspunkt

tagit det nya lönesystemet för komrnunikationsverken. Detta innebär,

vad avlöningsbeloppens storlek beträffar, att avlöningarna även för de

förvaltningsgrenar, som innefattas i förslaget, anpassats efter den prisnivå,

som, att döma av stegringen i levnadskostnaderna under åren

närmast före världskrigets utbrott, skulle under normala förhållanden

varit rådande i början av 1920-talet. Självfallet skulle vid bifall till

förslaget såväl den tillfälliga löneförbättring, som för närvarande utgår,

bortfalla för de befattningshavare, som nu avses, som ock det till

samma befattningshavare utgående dyrtidstillägget underkastas en viss

reduktion och i avseende å sina grunder bringas i överensstämmelse

med vad därutinnan är eller kan bliva gällande för kommunikationsverken.

Genom en dylik reduktion av dyrtid stilläggen skulle den föreslagna

löneregleringen icke komma att medföra någon mer väsentlig

ökning av statsutgifterna. Denna lönereglering bleve i själva verket för

hela den tid, varunder dyrtidstillägg utgår, egentligen blott en omläggning

av statstjänarnas botteninkomst med därtill fogade villkor och

rättigheter. Syftet med den nu föreslagna löneregleringen är nämligen,

sådana förhållandena nu utvecklat sig, icke så mycket att åstadkomma

förbättrade avlöningsförmåner för tjänstemännen som snarare att bringa

i tillämpning ett avlöningssystem, som bättre än de nuvarande lönebestämmelserna

tillgodoser kraven på enkelhet och överskådlighet i statstjänstemännens

avlöningsförhållanden, på samma gång det medför vissa

andra fördelar och genom den över lag höjda grundlönen medgiver

förbättrade pensionsförmåner. Att emellertid en och annan befattning

omplacerats och erhållit en högre plats på löneskalan än den förut intagit,

är en anordning, som följer av under tidens lopp skedda förskjutningar

i arbete och ansvar emellan olika befattningar och som

jämväl vidtagits i motsvarande fall vid föregående omregleringar av avlöningsförhållanden.

I och för sig behöver ej heller en dylik anordning

innebära någon nämnvärd avvikelse från den angivna huvudprincipen.

Såväl i sistnämnda fall som därest i övrigt en faktisk avlönings förbättring

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Rr 55.

skulle för vissa tjänstemannagrupper komma till stånd, skulle den relativt

begränsade merutgift, som härav kan betingas, kunna försvaras som ett

vederlag för den ökade tjänstgöring, som i samband med regleringen

skulle åläggas nu ifrågavarande befattningshavare, och följaktligen för

den ökade arbetskraft, som härigenom skulle komma staten till godo.

Förslaget grundar sig nämligen på den allmänna förutsättningen,

att den olikhet som nii råder i avseende å den dagliga arbetstidens

längd mellan kommunikationsverkens styrelser — 7 timmar — och den

centrala förvaltningen i övrigt — 6 timmar — skulle bortfalla och att

arbetstiden för samtliga dessa förvaltningsgrenar i regel bestämdes till

minst 7 timmar varje söckendag.

Eders Kungl. Maj:ts på löneregleringskommitténs förslag byggda

framställning är huvudsakligen inskränkt till rena löneregleringsfrågor,

och hava, i motsats till vad vid löneregleringar tillförne varit brukligt, de

organisatoriska spörsmålen i regel lämnats å sido. Ett undantag bildar

dock förslaget om inrättande av en ny kvinnlig biträdesgrad, lägre än

den nuvarande första graden och avsedd för befattningshavare med folkskolebildning,

åt vilka renskrivning och andra enklare göromål med

fördel skulle kunna anförtros.

I likhet med vad som skett beträffande kommunikationsverken,

hava nu avlöningsbestämmelserna för den övriga centralförvaltningen

sammanförts i ett gemensamt avlöningsreglemente, innehållande lönesystemets

huvudgrunder. Detta avlöningsreglemente är med tanke på

lönesystemets tilltänkta utsträckningar till andra områden av administrationen

avsett att gälla för de förvaltningsgrenar, beträffande vilka sådant

varder av Eders Kungl. Maj:t och riksdagen bestämt. Vid reglementet

är som bilaga fogad en tjänsteförteckning, vilken är uppgjord på grundvalen

av det i 1921 års stater upptagna antalet befattningar. De särskilda

för olika förvaltningsgrenar erforderliga specialbestämmelser, vilka

icke ansetts böra inrymmas i avlöningsreglementet, skulle sammanfattas

i en särskild kungörelse.

De olika avlöningsförhållanden, som hittills gällt för olika grenar

av statsförvaltningen, hava haft att uppvisa de mest i ögonen fallande

skiljaktigheter såväl i avseende å själva avlöningsbeloppen för likvärdiga

eller jämförbara tjänster som beträffande lönesystemens struktur

och inre sammanhang. En strävan har emellertid på senare tider gjorts

gällande att söka i görligaste mån vinna enhetlighet på dessa områden,

och såsom ett första resultat av denna strävan är att betrakta det nyligen

för de fyra s. k. kommunikationsverken beslutade gemensamma

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 55.

lönesystemet. Från denna synpunkt torde man ock böra skärskåda det

föreliggande förslaget, som i huvudsak anpassats efter kommunikationsverkens

lönesystem och avser att på den övriga centralförvaltningen

och överdomstolarna införa detta systems huvudgrunder. Den av löneregleringskommittén

verkställda utredningen har ock givit vid handen,

att en dylik anordning är möjlig. Då riksdagen i förslaget ser en åtgärd,

som är ägnad att genom införande av viss likformighet i avlöningsförhållandena

förebygga slitningar olika grupper av statstjänare emellan,

har riksdagen ansett sig böra i stort sett bifalla detsamma. Ej minst

har riksdagen därvid letts av de obestridligt rättvisa grunder, som känneteckna

det föreslagna lönesystemet, och de i förhållande till gällande

bestämmelser uppenbara fördelar från enkelhetens och överskådlighetens

synpunkt, som med det nya systemets införande stå att

vinna.

Såsom ovan antytts, skulle de ökade grundlönerna i stort sett

kompenseras av däremot svarande minskningar av dyrtidstilläggen. Självfallet

skulle nämligen för de befattningshavare, som innefattas i förslaget,

dyrtidstilläggsgrunderna bliva desamma som för kommunikationsverkens

tjänstemän. I följd härav blir den verkliga utgift för statsverket,

som skulle betingas av ett bifall till den föreliggande framställningen,

reducerad till väsentligt mindre proportioner än vid första påseende

kan synas. En viss merkostnad för staten torde visserligen genom förslagets

antagande icke kunna undvikas, men dels kommer denna merkostnad,

av allt att döma, att kunna hållas inom rimliga gränser, dels

kan densamma, på sätt ovan anförts, betraktas såsom ett vederlag för

den utsträckta arbetstiden med därav följande ökad arbetsprestation,

som är en av förslagets förutsättningar. En utsträckning av den dagliga

arbetstiden till sju timmar för de tjänstemannagrupper, varom nu

är fråga, bör enligt riksdagens mening i görligaste mån genomföras,

och torde man vid sådant förhållande kunna förvänta, att — om också

ej omedelbart en reducering av ämbetsverkens tjänstemannapersonaler

kommer till stånd — några mera väsentliga krav på ökade anslagsmedel

till förstärkning av verkens arbetskrafter ej måtte från ämbetsverkens

sida under den närmaste tiden göras gällande.

Har riksdagen sålunda ansett sig böra i princip bifalla det föreliggande

förslaget, förekomma vissa detaljfrågor, till vilka riksdagen

icke kunnat obetingat uttala sin anslutning eller beträffande vilka riksdagen

hyser en mot departementschefen avvikande uppfattning. Såsom

ovan omnämnts, har departementschefen i stort sett upptagit löneregle
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 55.

ringskommitténs förslag oförändrat, men i vissa punkter föreslagit smärre

avvikelser eller gjort åtskilliga erinringar. Riksdagen vill här nedan angiva

de punkter, beträffande vilka riksdagen föranletts att göra särskilda

uttalanden eller att framlägga en från Eders Kungl. Maj:ts förslag avvikande

mening.

I avseende å den för justitieråd och regeringsråd föreslagna avlöningen

— 18,000 kronor — har departementschefen hyst tvekan,

huruvida densamma i förhållande till avlöningen för andra högre ämbetsmän

är ur alla synpunkter lämpligt avvägd och har departementschefen

med hänsyn därtill, att sagda befattningshavare äro underkastade en

strängare regel än andra tjänstemän i fråga om möjligheten att med

sina tjänster förena enskilda befattningar, funnit den föreslagna avlöningen

möjligen för knapp. Vidare har departementschefen funnit skäl förefinnas

för en höjning av avlöningen till presidenterna i hovrätterna

samt i kammarrätten och i försäkringsrådet. Något förslag i angivna

hänseenden har icke framställts, men hava berörda frågor ansetts böra

bliva föremål för förnyat övervägande. Motionsvis har, såsom ovan

nämnts, yrkanden framställts, att riksdagen vid bedömande av avlöningsförmånerna

för justitieråd och regeringsråd måtte beakta vissa

i motionerna framställda erinringar rörande dessa befattningshavares särskilda

ställning och hittills tillämpad relation i avseende å löneförmånerna

för dem och andra högre tjänstinnehavare (motioner I: 103 och

II: 151).

Riksdagen vill för sin del ej frånkänna de erinringar, som i sistberörda

motioner blivit förebragta, ett visst berättigande. Det må nämligen

erkännas, att justitieråd och regeringsråd, vilka hittills intagit

en i förhållande till övriga statens befattningshavare markerad särställning,

blivit i det föreliggande förslaget, procentuellt sett, mindre

tillgodosedda än andra tjänstemän i chefsställning, vadan vissa skäl

kunna anföras för en ändring av förslaget till förmån för högsta domstolens

och regeringsrättens ledamöter. Ett så omfattande löneregleringsförslag

som det föreliggande måste självfallet i sig inrymma en

och annan punkt, där på grund av olika uppfattningar en mera speciell

prövning bör komma till stånd. Hit vill riksdagen hänföra spörsmålet

om justitierådens och regeringsrådens avlöningsförhållanden,

och delar riksdagen den av departementschefen uttalade uppfattningen

om önskvärdheten av förnyat övervägande av frågan. Då riksdagen

sålunda ansett sig böra bifalla det föreliggande förslaget beträffande

justitieråden och regeringsråden och följaktligen, i betraktande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 55.

av vad ovan anförts, ansluter sig till departementschefens i denna

punkt uttalade mening, sker det desslikes under den uppfattningen, att

en slutlig prövning av denna fråga med större säkerhet låter sig göra

i samband med den definitiva regleringen av ifrågavarande befattningshavares

pensionsförhållanden. Någon ändring i förslaget har riksdagen

vid anförda förhållanden icke ansett sig böra vidtaga.

Beträffande sättet för expeditionschefernas tillsättande hade löneregleringskommittén

upptagit ett förut av kommittén framlagt förslag

om tillsättande av dessa tjänster förmedelst fullmakt i stället för såsom

nu förmedelst förordnande tillsvidare. Departementschefen åter har tillkännagivit

en annan uppfattning och icke funnit skäl föreligga för ett

frångående av nuvarande anordning.

Riksdagen har i anslutning till löneregleringskommitténs uppfattning

icke kunnat undgå finna, att övervägande skäl kunna anföras för en

sådan åtgärd, som knyter expeditionscheferna fastare vid departementen

och dess arbetsuppgifter. Om alltså enligt riksdagens mening omständigheter

kunna förebringas, vilka tala för beredande av fullmakt åt departementskansliernas

närmaste chefer, ställer sig riksdagen dock tveksam till

frågan med hänsyn till den korta tid, som förflutit sedan de nuvarande

expeditionschefstjänsternas tillkomst. I anledning av att riksdagen så

sent som år 1917 fattat beslut i denna sak, synes en något längre tids

erfarenhet böra avvaktas, innan en ändring vidtages av detta beslut.

Riksdagen har alltså funnit sig böra bifalla den av Eders Kungl. Maj:t

från löneregleringskommitténs förslag gjorda avvikelsen i avseende å

formen för expeditionschefstjänsternas tillsättande.

För en var av byråcheferna för lagärenden i social- och finansdepartementen

samt för ledamoten å justitiedepartementets lagavdelning

har löneregleringskommittén föreslagit ett arvodesbelopp, som motsvarar

begynnelseavlöningen för befattningshavare i den av kommittén för ordinarie

tjänstemän enligt avd. B föreslagna 20:e lönegraden, ortsgruppen

G, eller alltså 10,500 kronor. Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär, att

arvodesbeloppet för bemälda befattningshavare bestämmes till 12,000

kronor, vilken summa ungefär motsvarar slutavlöningen i den 20:e

lönegraden.

I likhet med vad riksdagen ovan i fråga om justitieråd och regeringsråd

anfört, anser riksdagen skäl kunna anföras för en höjning av

arvodena för sistbemälda lagbyråchefer utöver vad Eders Kungl. Maj:t

föreslagit. Gentemot dessa skäl kunna å andra sidan omständigheter an
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 55.

dragas till förmån för såväl löneregleringskommitténs ställning som Eders

Kungl. Maj:ts förslag. Det må nämligen erinras, att samtliga tre berörda

byråchefstjänster i synnerligt utpräglad grad framträda såsom övergångsposter

och att vid sådant förhållande någon risk näppeligen föreligger

att icke för dessa erhålla fullt kvalificerade personer. Då jämväl i denna

fråga skiftande meningar kunna göras gällande, anser riksdagen densamma

vara förtjänt av närmare prövning. Tills sådan blivit verkställd och

beslut med anledning därav fattat, synes det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna

beloppet vara skäligt och har riksdagen alltså ansett sig böra

bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag.

I detta sammanhang vill riksdagen ej underlåta påpeka, hurusom

det lagstiftningsarbete, som påvilar bemälda befattningshavare, måste på

grund av sakens natur fördela sig tämligen ojämnt på olika tider, i

det att periodvis arbetet hopar sig i stor omfattning för att under andra

tider måhända ej lämna sin man full sysselsättning. I detta hänseende

förutsätter riksdagen, att, därest i ett eller annat fall lagstiftningsarbetet

beträffande det egna departementets arbetsområde icke skulle lämna

full sysselsättning, vederbörande måtte tagas i anspråk för dylikt arbete,

tillhörande annat departements område. Den omständigheten att vederbörande

formellt är knuten vid ett visst departement synes icke böra

utgöra något hinder för en dylik anordning.

I avseende å de olika tjänstegradernas placering på avlönivqsskalan

hava de nu gällande avlöningsgraderna tjänat till utgångspunkt,

varjämte, jämförelser sökts med motsvarande befattningshavare inom

kommunikationsverken. Särskilt beträffande frågan rörande den nuvarande

s. k. andra normalgradens placering i det nya avlöningssystemet

hava delade, meningar gjorts gällande. I likhet med vad som skett för

kommunikationsverken bär löneregleringskommittén föreslagit en tudelning

av denna grad — sekreterargraden —, varvid kommittén, såsom

fallet är beträffande kommunikationsverken, till den 15:e lönegraden

hänfört flertalet befattningar inom denna grupp, men icke ansett sig

böra föreslå en placering av övriga till densamma börande tjänster i

högre lönegrad än den 16:e, under det att för kommunikationsverken

den s. k. högre sekreterargraden hänförts till den 17:e lönegraden.

Reservationsvis hava inom kommittén vissa yrkanden framställts, vilka

gått ut på, dels att de av kommittén till den 16:e lönegraden hänförda

tjänsterna bort i stället upptagas i den 17:e lönegraden, dels ock att

.man bort utgå från den 16:e lönegraden såsom den normala och därefter

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 55. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 55.

undersöka, vilka befattningar bort placeras i den 17:e och huruvida några

befattningar bort hänföras till den 15:e lönegraden.

Departementschefen har ställt sig på samma ståndpunkt som senast

anförda yrkande. Enligt hans mening vore den ändamålsenligaste anordningen

den, att samtliga ifrågavarande befattningar nu hänfördes till

den 16:e lönegraden, varvid dock borde förutsättas, att en dylik åtgärd

endast vore att betrakta såsom en anordning tills vidare, och borde det

få bliva en uppgift för den föreslagna lönenämnden eller annan särskild

beredning att efter närmare prövning föreslå den omgruppering, d. v. s.

den nedflyttning av vissa tjänster till den 15:e och uppflyttning av vissa

tjänster till den 17:e lönegraden, som kunde finnas vara av förhållandena

påkallad. Härav skulle betingas en kostnadsökning utöver kommitténs

förslag med omkring 130,000 kronor.

Riksdagen kan för sin del icke dela den av departementschefen

angivna ståndpunkten. Att nu företaga en samfälld uppflyttning av

samtliga ifrågavarande befattningar till den 16:e lönegraden och, under

åberopande av att en dylik anordning endast är att betrakta som ett

provisorium, sedermera eventuellt företaga en nedflyttning av vissa tjänster

till den 15:e lönegraden, torde ej lämpligen låta sig göra. Men själva

utgångspunkten för departementschefens uppfattning, nämligen att man

borde utgå från den 16:e lönegraden som den normala, kan riksdagen

ej heller dela. Den nuvarande s. k. andra normalgraden tjänar som

bekant till förebild för ett flertal olika lönetyper inom skilda grenar av

statsförvaltningen. En placering av denna grad i den 16:e lönegraden

skulle alltså medföra vittgående ekonomiska konsekvenser, på samma

gång motsvarande krav skulle resas från kommunikationsverkens sida

och, därest de bifölles, vålla en rubbning av det för dessa verk nyligen

beslutade lönesystemet. Riksdagen har därför ansett sig böra i förevarande

punkt lägga löneregleringskommitténs förslag till grund för

sitt beslut. Vissa jämkningar i den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna

tjänsteförteckningen bliva en följd härav.

Ej heller beträffande andra befattningshavare än nu särskilt omnämnts

har riksdagen funnit skäl föreligga för ett frångående av löneregleringskommitténs

i detta fall av Eders Kungl. Maj:t tillstyrkta

förslag.

Ordinarie revisionssekreterare åtnjuter nu en avlöning, som är lika

med slutavlöningen för en tredje normalgradens tjänsteman. Löneregleringskommittén

har icke funnit anledning att vid införandet av det nya

systemet bibehålla denna anordning, utan skulle revisionssekreterarna

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 55.

bliva fullt jämställda med exempelvis byråchefer och hovrättsråd, d. v. s.

erhålla eu avlöning efter den 20:e lönegraden. Departementschefen har

visserligen icke funnit lämpligt att nu till förmån för revisionssekreterarna

ifrågasätta en rubbning i det av kommittén föreslagna avlöningssystemet.

Då emellertid departementschefen hyste den uppfattningen,

att revisionssekreterarna borde bättre tillgodoses, och ansåg spörsmålet

förtjäna att underkastas ett närmare skärskådande, hade han tänkt sig

i avvaktan härå såsom ett provisorium en sådan anordning kunna tillsvidare

vidtagas, att ordinarie revisionssekreterare tillerkändes utöver sin

ordinarie avlöning ett särskilt arvode av 500 kronor. I fråga om lör

detta ändamål erforderliga medel, vilka borde utgå å extra stat, förklarade

han förslag framdeles komme att föreläggas riksdagen.

Att med särskilda tilläggsarvoden utöver den ordinarie fastställda

lönen tillgodose en hel tjänstemannakår över lag anser riksdagen vara

en anordning, som från löneteknisk synpunkt, synes mindre tilltalande.

I den mån den ordinarie avlöningen för revisionssekreterarna kommer

att visa sig vara mindre väl avvägd, torde frågan härom böra bliva

föremål för en närmare undersökning och prövning i syfte att söka

åvägabringa en anordning, som giver dessa befattningshavare en i förhållande

till andra tjänstemän fullt rättvis ställning i lönehänseende.

Riksdagen har följaktligen icke kunnat biträda departementschefens

mening rörande det ifrågasatta särskilda avlöningstillägget.

I 10 § 3 och 4 mom. av förslaget till avlöningsreglemente innefattas,

bland annat, bestämmelser rörande uppskov med uppflyttning i

högre löneklass med hänsyn till mindre väl vitsordad tjänstgöring. I

3 mom. har riksdagen företagit mindre jämkning av formell natur i syfte

att bringa ordalydelsen i närmare överensstämmelse med den av löneregleringskommittén

ursprungligen föreslagna texten. Beträffande 4 mom.

har här Eders Kungl. Maj:t gjort en avvikelse av saklig innebörd från

löneregleringskommitténs förslag. Riksdagen har funnit sig kunna bifalla

vad Eders Kungl. Maj:t härutinnan föreslagit.

Från kommunikationsverkens avlöningsreglemente hade löneregleringskommittén

upptagit bestämmelser om källortstillägg med vissa efter

sex olika kallortsklasser bestämda belopp. I samband härmed hade

kommittén erinrat om eu av riksdagen begärd utredning i fråga om

beredande åt de i norra delarna av landet stationerade tjänstemännen

av särskilda förmåner samt påpekat, att riksdagens skrivelse i ämnet,

vilken överlämnats till kommittén för att tagas i betraktande i nu före
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Riksdagens skrivelse Nr 55.

varande sammanhang, borde bliva föremål för vidare behandling, vare

sig nu denna vidare utredning komme att anförtros åt kommittén eller

åt särskilda sakkunniga. I en vid kommittébetänkandet fogad reservation

hade tre av kommitténs ledamöter yrkat, att avlöningsformen kallortstillägg

icke måtte ingå i nu föreliggande förslag utan att spörsmålet

härom måtte upptagas i samband med ovanberörda av riksdagen begärda

utredning. Departementschefen har förklarat sig vara övertygad

om, att alla åtgärder vore starkt av nöden, som kunde vidtagas för ett

bättre tillgodoseende av tjänstemännen i Norrland, och därför icke tvekat

att tillstyrka kommittémajoritetens förslag. Den av riksdagen begärda

utredningen borde enligt hans mening också med det snaraste komma

till stånd.

Ehuru riksdagen funnit skäl förefinnas för den åskådning, som

gjorts gällande i den inom löneregleringskommittén avgivna reservationen,

har riksdagen dock ej velat motsätta sig Eders Kung]. Maj:ts

förslag i denna punkt, men förutsätter riksdagen, att en blivande kallortsklassindelning

beträffande de förvaltningsgrenar, varå det föreslagna

reglementet skulle äga tillämpning, icke bereder hithörande tjänstemän

en fördelaktigare ställning än som nu tillkommer motsvarande befattningshavare

inom kommpnikationsverken.

Vad departementschefen vidare i statsrådsprotokollet anfört i fråga

om vikariatsersättning ar likasom vad som föreslagits beträffande ferier

för vissa befattningshavare i kammarrätten har icke givit riksdagen anledning

till erinran.

Löneregleringskommitténs förslag innebar för de tjänstemän, på

vilka det föreslagna avlöningsreglementet skulle äga tillämplighet, förmånen

av fri läkarvård jämte läkemedel vid skada till följd av olycksfall

i tjänsten. Reservationsvis hade inom kommittén yrkats, i likhet

med vad som gällde för kommunikationsverkens personal, fri läkarvård

jämte läkemedel vid varje sjukdomsfall, sålunda utan nyss angivna begränsning.

Departementschefen har förklarat sig nu sakna anledning

tillstyrka ett frångående av kommittémajoritetens uppfattning i

förevarande punkt.

Riksdagen har ansett sig i förevarande punkt böra bifalla Eders

Kungl. Maj:ts förslag.

Mot det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna undantaget för justitieråd

och regeringsråd från den allmänna föreskriften om tjänstledighetsavdrag

vid sjukdom har riksdagen intet att erinra. Likaså har riks
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 55.

dagen bifallit de på grundvalen av löneregleringskommitténs förslag

ifrågasatta anordningarna vid övergången till det nya avlöningssystemet.

Ej heller beträffande den föreslagna ändrade uppställningen av staterna

för vederbörande ämbetsverk har riksdagen någon gensaga av principiell

innebörd att göra. Uppmärksammas må, att genom riksdagens

beslut beträffande vissa befattningshavares placering å avlöningsskalan

en nedsättning av de utav Eders Kungl. Maj:t föreslagna slutsummorna

å vederbörande stater kommer att följa.

Beträffande till sist vad departementschefen anfört i fråga om

tjänstemän med avlöning från medel anvisade å extra stat vill riksdagen

framhålla, att här endast är fråga om beräkningen av i riksstaten uppförda

eller föreslagna anslag. Då departementschefen förordar, att avlöningen

till befattningshavare å extra stat må beräknas att utgå efter

den löneklass, som ligger närmast under begynnelseavlöningen för motsvarande

ordinarie befattning, vill riksdagen betona, att detta må allenast

betraktas som en beräkningsgrund till ledning vid uppskattandet av

storleken av vederbörande anslag. Till vilka belopp själva avlöningarna

till ifrågavarande extra tjänstemän skola uppgå, är en fråga, som sedermera

torde komma att i varje särskilt fall böra underkastas närmare

prövning av den i förslaget ifrågasatta lönenämnden.

I fråga om fastställandet av den nu föreslagna tjänsteförteckning en

har densamma i förevarande sammanhang allenast blivit föremål för

beslut, i vad den avser befattningshavarnas gruppering i lönegrader.

Antalet befattningar komma framdeles att under de särskilda huvudtitlarna

bliva ämne för särskild prövning och särskilda beslut. Likaså

har riksdagen funnit ändamålsenligt, att nu, beträffande såväl tjänsteförteckningen

som den här nedan under b) omnämnda kungörelsen, undantag

göras för sådana delar, beträffande vilka särskilda beslut sedermera

kunna komma att fattas av innevarande års riksdag.

Riksdagen, som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot

Eders Kungl. Maj:ts förslag, har alltså i anledning av Eders Kungl.

Maj:ts förevarande framställning, beträffande befattningshavare under

andra—åttonde samt tionde huvudtitlarna

dels godkänt det vid denna skrivelse fogade förslag (bil. 1) till

avlöningsreglemente för befattningshavare vid statsdepartement och vissa

andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, jämte den reglementet

bilagda, på grundvalen av de för år 1921 gällande stater uppgjorda

tjänste förteckning, med undantag av dels antalet befattningar

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 55.

dels ock sådana delar av tjänsteförteckningen, beträffande vilka särskilda

beslut sedermera kunna komma att av 1921 års riksdag fattas;

dels godkänt det vid denna skrivelse fogade förslag till kungörelse

(bil. 2) angående tillämpning av avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila

statsförvaltningen m. m., med undantag för sådana delar av kungörelsen,

beträffande vilka särskilda beslut sedermera kunna komma att

av 1921 års riksdag fattas;

dels medgivit, att, Eders Kungl. Maj:t må, i huvudsaklig överensstämmelse

med de av löneregleringskommittén angivna och av departementschefen

i statsrådsprotokollet över finansärenden den 31 december

1920 tillstyrkta grunder, utfärda nödiga bestämmelser i fråga om övergång

på ny stat för de tjänstemän, å vilka avlöningsreglementet skulle

äga tillämpning;

dels beslutat, att, där tjänsteman, å vilken avlöningsreglementet

skulle äga tillämpning, enligt dittills gällande avlöningsbestämmelser ägt

uppbära någon del av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som

tillfällig löneförbättring — i förskott, vid ingången av januari månad

1922 till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande

vad tjänstemannen skulle hava i den befattning, han vid utgången

av år 1921 innehade, i förskott uppburit för januari månad

1922, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande

varit gällande, vilket belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning

åtnjuter fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri

uppvärmning och fri belysning, bör ökas med värdet, enligt vederbörande

myndighets uppskattning, av denna förmån för en månad;

dels medgivit, att kostnaderna för senast berörda övergångsanordning

må bestridas av de i vederbörande stater upptagna anslagsposterna

till avlöning åt ordinarie tjänstemän;

dels medgivit, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas

i 7, 25, 26, 27, 28, 29 och 32 §§ av avlöningsreglementet, må bestridas

i enlighet med de grunder, som av löneregleringskommittén angivits

och av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkts;

dels medgivit, att, därest Eders Kungl. Maj:t antingen med stöd

av 31 § avlöningsreglementet för särskilda fall finner en avvikelse från

de i 19 § av reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad

eller i motsvarande fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie

befattningshavare vikariatsersättning, Eders Kungl. Maj:t må äga

att för ändamålet taga i anspråk de i vederbörande stater upptagna

anslagsposterna till avlöning åt ordinarie tjänstemän;

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Hr 55.

dels medgivit, att sådana vid de verk, å vilka avlöningsreglementet

skulle äga tillämpning, anställda tjänstemän, vilka nu äro uppförda

å övergångsstater, må, därest de kvarstanna å övergångsstat,

bibehållas vid samtliga enligt dessa stater utgående avlöningsförmåner

jämte tillfällig löneförbättring och personliga lönetillägg, där sådana

förekomma;

dels bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva,

att avlöningsreglementet må äga tillämpning jämväl å en å äldre

stat än den nuvarande kvarstående tjänsteman, därest denne förklarar

sig villig underkasta sig nämnda reglemente;

dels ock medgivit, att, därest Eders Kungl. Maj:t finner så erforderligt,

de i avlöningsreglementet omförmälda bostads- och lönenämnder

må träda i verksamhet redan under år 1921.

Stockholm den 22 februari 1921.

Med undersåtlig vördnad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 55.

1

Bilaga 1.

Förslag

till

Avlöningsreglemente

för

befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den

civila statsförvaltningen.

1 avd. Ordinarie tjänstemän.

1 kap. Allmänna bestämmelser.

1 §•

1. De i 2 kap. av detta reglemente avsedda befattningar tillsättas genom förordnande

på viss tid eller tills vidare.

2. Övriga ordinarie befattningar tillsättas, i enlighet med därför gällande föreskrifter,

antingen genom fullmakt eller genom konstitutorial.

3; Antalet ordinarie befattningar vid vederbörande verk fastställes av Kungl

Maj:t och riksdagen. ° ''

2 §•

L Ordinarie tjänsteman äger åtnjuta avlöning enligt de i detta reglemente givna

föreskrifter och under de i detsamma stadgade villkor ävensom i enlighet med de

särskilda föreskrifter, som kunna varda av Kungl. Maj:t och riksdagen beslutade.

2. Avlöning utgår, där ej annorlunda i reglementet'' stadgas, frän och med den

tjänsten tillträdes, till och med den dag, tjänstemannen avgår på grund av

avsked, entledigande eller dödsfall.

3. Utbetalning av avlöning sker månadsvis i efterskott.

4. Angående tjänstemans rätt till pension samt skyldighet att avgå från tiänsten

är särskilt stadgat.

3 §■

1. Med ordinarie befattning må icke förenas annan tjänst å rikets eller riksdagens

stat, ej^ heller, utan att sadant medgivits genom beslut av Kungl. Mai:t och riksdagen,

å kommuns stat.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 55.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2*

Riksdagens skrivelse Nr 5å.

2. Med ordinarie befattning må ej heller förenas vare sig uppdrag såsom ordförande

eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts

oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i

sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag det vara må, så

framt ej Kungl. Maj:t eller, vad angår tjänsteman tillhörande någon av de i 9 §

avdelningarna 13 och C upptagna l:a—17:de lönegraderna, vederbörande myndighet,

varunder han lyder, efter prövning att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinderligt för utövande av statstjänsten, finner uppdraget

eller befattningen kunna få motttagas och tills vidare bibehållas.

4 §•

Gift kvinna må kunna erhålla ordinarie anställning allenast efter Kungl. Maj:ts

i varje särskilt fall lämnade medgivande.

Därest kvinnlig innehavare av ordinarie befattning ingår äktenskap, skall hon

icke vara skyldig att av sådan anledning avgå från befattning, så framt icke den

myndighet, varunder hon lyder, finner det nödigt med hänsyn till befattningens

behöriga upprätthållande.

2 kap. Ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom förordnande.

5 §.

1. För generaldirektörs- och chefsbefattningarna vid härefter angivna verk, vilka

befattningar tillsättas genom förordnande på viss tid, nämligen socialstyrelsen,

medicinalstyrelsen, byggnadsstyrelsen och kommerskollegium, utgår arvode, för år

räknat, med 19,000 kronor.

2. För följande befattningar, vilkas innehavare tillsättas genom förordnande tills

vidare, utgår arvode, för år räknat, med nedan nämnda belopp:

statssekreterare i statsdepartement, även där befattningshavaren tilllika

är expeditionschef..................... 17,000 kronor

chefen för justitiedepartementets lagavdelning........... 17,000 »

expeditionschef i statsdepartement................15,000

chefen för lantförsvarets kommandoexpedition.......... 15,000

chefen för sjöförsvarets kommandoexpedition........... 15,000 *

ledamoten å justitiedepartementets lagavdelning samt byråchefer för

lagärenden i social- och finansdepartementen.......... 12,000

chefen för stuteriöverstyrelsen.................. 8,000 >

3. Beträffande den chefen för lantförsvarets kommandoexpedition tillkommande

rätten till gottgörelse för tjänstehästar gäller vad därom är särskilt stadgat.

6 §•

1. I detta kapitel avsedd tjänsteman äger årligen, när det kan ske utan hinder

för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under 45 dagar.

2. Har sådan tjänsteman erhållit annan ledighet och särskild vikarie för honom

förordnats, beror på prövning av Kungl. Maj:t i vad mån avlöningen må för den

tid tillgodonjutas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3*

Riksdagens skrivelse Nr 55.

3. I fråga om ersättning till vikarie i de i 1 och 2 mom. nämnda fall ävensom

till den, som förordnats att uppehålla ledig tjänst, varom nu sägs, bestämmer

Kungl. Maj:t.

7 §•

Åvlider tjänsteman, som avses i detta kapitel, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp

utbetalas ett belopp av 500 kronor.

3 kap. Ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom fullmakt eller konstitutorial.

8 §■

1. För befattning, som jämlikt 1 § 2 mom. tillsättes genom fullmakt eller konstitutorial,

utgår lön enligt den under 9 § införda löneplan, vilken för varje lönegrad

upptager en eller flera löneklasser med särskilda, för olika ortsgrupper fastställda

lönebelopp.

I den vid detta reglemente fogade tjänsteförteclcning angives, till vilken lönegrad

varje särskild befattning är att hänföra.

Fördelningen av de orter, där tjänstemännen äro stationerade, å de uti löneplanen

upptagna sju ortsgrupper fastställes av Kungl. Maj:t på grundval av utredning

rörande de för orterna gällande allmänna levnadskostnaderna.

Där flera löneklasser äro i löneplanen upptagna för den lönegrad, enligt vilken

tjänstemans lön skall utgå, fastställes löneklassen i enlighet med föreskrifterna i

10-13 §§.

Inom löneklass bestämmes lönebeloppet efter den ortsgrupp, till vilken tjänstemannens

stationeringsort blivit hänförd.

2. Förutom lön kunna utgå kallortstillägg enligt stadgandet i 14 § samt de särskilda

förmåner och ersättningar, som omförmälas i 25—30 §§.

9 §•

Löneplan.

Ardelning A. För manliga tjänstemän i chefs- eller därmed jämförlig ställning.

i

Lönegrad.

f

Löne-

Ortsgrupp.

klass.

A.

B.

C.

D.

E.

F.

G. j

!

l:a lönegraden........

1

kr.

11,580

kr.

11,820

kr.

12,060

kr.

12,300

kr.

12.540

kr.

12,780

kr.

13,020 ''

2:a lönegraden........

2

13,200

13,500

13,800

14,100

14.400

14,700

15,000

S:e lönegraden........

3

15,240

15,540

15,840

16,140

16,440

16,740

17,040

4:e lönegraden........

4

16,200

16,500

16,800

17.100

17.400 ! 17,700

18,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

4* Riksdagens skrivelse Nr Ö5.

Avdelning B. För andra inanliga tjänsteman.

Lönegrad.

i Löne-

klass.

Ort

s g r

upp

!

A.

1 B''

C.

1

D.

E.

G.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

1

1,980

2,070

2,160

2,250

2,340

2,430

2,520

1 2

2,100

2,196

2,292

2,388

2,484

2,580

2,676

l:a lönegraden.......

3

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

4

2,340

2,44S

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

5

2,460

2.574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

2

j 2,100

2,196

2,292

2,388

2,484

2,580

2,676

3

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

2:a lönegraden.......

4

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

5

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

6

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

o

3

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

4

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2.988

3:e lönegraden.......

5

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

6

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

7

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

4

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

5

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

4:e lönegraden.......

6

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

7

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

8

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3.672

6

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

7

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

5:e lönegraden.......

8!

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

9

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

i

10

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

8

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

9

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

6:e lönegraden.......

10

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

11

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

12

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 55.

5*

LSnegrad.

Löne-

klass.

Ort

s g r

a p.

i

B.

C.

D.

R

F.

G.

1

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

10

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

11

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

7:e lönegraden.......

12

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

13

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

14

4.260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

11

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

12

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

8:e lönegraden.......

13

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

14

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

15

4,560

4,746

4,932

5.118

5,304

5,490

5,676

12

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596 :

13

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

9:e lönegraden.......

! 14

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304 ;

15

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676 j

16

4,860

5,058

5.256

5,454

5,652

5,850

6,048 ;

13

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932 j

14

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304 :

10:e lönegraden.......

15

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

16

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048 i

17

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420 i

14

4.260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

|

5,304

15

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5.676

ll:e lönegraden.......

16

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

17

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

1

18

5,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6.600

6,816

16

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048 :

12:e lönegraden........

17

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

18

5,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816 ,

19

5,880

6,102

6,324

6,546

6,768

6,990

7,212

opaginerad Kontrollera mot PDF

6*

Riksdagens skrivelse Nr 55.

Lönegrad.

Löne- | klass.

Ort

s g r

n p p

I

A.

B.

C

C.

I>

E.

F.

G.

1

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

17

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

13:e lönegraden........

18

5,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816

19

5,880

6,102

6,324

6,546

6,768

6,990

7,212

1 20

6,300

6,528

6,756

6,984

7,212

7,440

7,668

1

18

5,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816

14 :e lönegraden.......)

19

5,880

6,102

6,324

6,546

6,768

6,990

7,212

I

20

6,300

6,528

6,756

6,984

7,212

7,440

7,668

1

21

6,720

6,954

7,188

7,422

7,656

7,890

8,124

20

6,300

6,528

6,756

6,984

7,212

7,440

7,668

15:e lönegraden........

21

6,720

6,954

7,188

7,422

7,656

7,890

8,124

22

7,140

7,380

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

23

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

22

7,140

7,380

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

16:e lönegraden........

23

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

24

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

25

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

23

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

17:e lönegraden.......J

24

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

25

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

1

26

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

24

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

18:e lönegraden.........

25

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

26

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

27

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

,

25

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

19:e lönegraden.......J

26

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

1

27

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

|

28

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

11,220

11,460

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 55.

7*

Lönegrad.

Löne- | klass.

1

Or t

s g r

upp.

A.

B.

0.

D.

E-

V.

G.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

26

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

30:e lönegraden........

27

9,540

9,780

10,020

10,260

10 500

10,740

10,980

28

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

11,220

11.460

1 29 i

10,500

10,740

10,980

11,220

11,460

11,700

11,940

Avdelning C. För kvinnliga tjänstemän

Lönegrad.

Löne-

klass.

Ort

s g r

u p p.

A.

B.

C.

D.

E.

F.

G.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

1

1,440

1,500

1,560

1,620

1,680

1,740

1,800

l:a lönegraden.......

2

1,560

1,620

1,680

1,740

1,800

1,860

1,920

3

1,680

1,740

1,800

1,860

1,920

1,980

2,040

4

1,800

1,860

1,920

1,980

2,040

2,100

2,160

4

1,800

1,860

1,920

1,980

2,040

2,100

2,160

2:a lönegraden........

5

* 1,920

1,983

2,046

2,109

2,172

2,235

2,298

6

2,040

2,106

2,172

2,238

2,304

2,370

2,436 I

7

2,160

2,229

2,298

2,367

2,436

2,505

2,574

7

2,160

2,229

2,298

2,367

2,436

2,505

2,574

3:e lönegraden.......

8

2,280

2,352

2,424

2,496

2,568

2,640

2,712

9

2,400

2,475

2,550

2,625

2,700

2,775

2,850

10

2,550

2,628

2,706

2,784

2,862

2,940

3,018

8

2,280

2,352

2.424

2,496

2,568

2,640

2,712

4:e lönegraden.......

9

2,400

2,475

2,550

2,625

2,700

2,775

2,850

10

2,550

2,628

2,706

2,784

2,862

2,940

3,018

11

2,700

2.784

2,868

2,952

3,036

3,120

3,204

|

1

11

2,700

2,784

2,868

2,952

3,036

3,120

3,204

5:e lönegraden.........

12

2,850

2,940

3,030

3,120

3,210

3 300

3,390

j

13

3,030

3,126

3,222

3,318

3,414

3,510

3,606

1

14

3,210

3,312

3,414

3,516

3,618

3,720

3,828 !

opaginerad Kontrollera mot PDF

8*

Riksdagens skrivelse Nr 55.

Lönegrad.

J Löne-

j klass.

Ort

s g r

upp

A.

B.

C.

*

E.

F.

G.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

j

12

2,850

2,940

3,030

3,120

3,210

3,300

3,390

(y.e lönegraden......./

13

3,030

3,126

3,222

3,318

3,414

3,510

3,606

14

3,210

3,312

3,414

3,516

3,618

3,720

3,828

1

15

3.390

3,501

3,612

3,723

3,834

3.945

4,056

15

3,390

3,501

3,612

3,723

3,834

3,945

4,056

7:e lönegraden........

16

3,600

3,714

3,828

3,942

4,056

4,170

4,284

17

3,810

3,927

4,044

4,161

4,278

4,395

4,512

18

4,020

4,140

4,260

4,380

4.500

4,620

4,740

18

4,020

4,140

4,260

4,380

4,500

4,620

4,740

8:e lönegraden........

19

4,260

4,380

4,500

4,620

4,740

4,860

4,980

20

4,500

4,620

4,740

4,860

4,980

5,100

5,220

21

4,800

4,920

5,040

5,160

5,280

5,400

5,520

10 §.

1. Vid tillträdandet av ordinarie tjänst, tillhörande i 9 § omförmälda avdelningarna

B och C, erhåller tjänsteman, vare sig han förut innehade sådan tjänst eller

ej, lön enligt lägsta löneklassen för den lönegrad, till vilken tjänsten hör, där ej

föreskrifterna i 11, 12 eller 13 § giva anledning till avvikelse härutinnan.

2. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år uppflyttas innehavare

av i 1 mom. avsedd tjänst till närmast högre löneklass samt efter ytterligare

tre år till den därpå följande högre löneklassen och så vidare, intill dess den för

lönegraden fastställda högsta löneklassen uppnåtts, allt så framt ej annat följer av

föreskrifterna i 11—13 £•§.

3. Uppflyttning till högre löneklass sker vid ingången av kalenderkvartalet näst

efter det, under vilket den för sådan uppflyttning stadgade tjänstetiden i den lägre

löneklassen tilländagått.

1 övrigt gäller såsom villkor för tjänstemans uppflyttning till högre löneklass:

a) ''att han under minst fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för vinnande

av uppflyttning, skall hava bestritt sin egen eller på grund av förordnande

annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke

skall föras honom till last den tid, han åtnjutit semester eller annan tjänstledighet

med oavkortad lön eller ledighet för fullgörande av honom åliggande militär tjänstgöring;
b)

att uppskov med uppflyttningen icke prövats böra äga rum med hänsyn till

mindre väl vitsordad tjänst»»ring under den tid tjänstemannen tillhört den lägre

löneklassen; dock att härvid viss i tjänsten begången förseelse, för vilken tjänstemannen

särskilt bestraffats, icke i och för sig må räknas honom till last, utan hän
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 55. 9*

syn därtill tagas endast, då förseelsen kan sägas karaktärisera arten av tjänstgöringen

i dess helhet; samt

c) att tjänstemannen icke redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han, enligt

vad därom särskilt är stadgat, skall vara skyldig att avgå från tjänsten.

Beslut om uppskov av anledning, som i punkten b) sägs, må icke fattas utan att

tjänstemannen lämnats tillfälle att förklara sig, och skall sådant beslut avse viss

tid, minst ett och högst tre år. Vid uppskovstidens utgång skall uppflyttning ske,

om ej tjänstgöringen under nämnda tid givit anledning till förnyat uppskov

därmed.

4. Har tjänsteman, med tillämpning av föreskriften i 3 mom. punkten b), först

efter viss tids uppskov blivit uppflyttad till högre löneklass, må vederbörande

myndighet, på vars avgörande frågan om uppflyttning till högre löneklass ankommer,

sedermera, om hans fortsatta tjänstgöring anses böra föranleda därtill, kunna

förordna, att han för uppflyttning till än högre löneklass skall äga såsom tjänstetid

tillgodoräkna sig jämväl den tid, uppskovet varat.

H §•

1. Om den, som tillträder ordinarie befattning, förut i statens tjänst utfört arbete,

som må anses likvärdigt med eller av högre värde än det, han har att utföra å befattningen,

må för bestämmandet av hans begynnelselön i denna befattning och sedermera

för hans uppflyttning till högre löneklass tillgodoräknas honom den tid, han

i statens tjänst utfört sädant arbete; dock att, därest nämnda tid icke varit sammanhängande

eller befattningshavaren under samma tid för arbetet åtnjutit vederlag,

som varit mindre än i allmänhet för detsamma utgående ersättning, på Kungl.

JJaj:t skall ankomma att, efter särskild prövning i varje fall, avgöra, om och i vilken

mån sådan tid må räknas befattningshavaren till godo.

2. För samma ändamål, som avses i mom. 1, må befattningshavare, efter prövning

av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, helt eller delvis tillgodoräknas jämväl

den tid, han utom statens tjänst utfört arbete, som ur det allmännas synpunkt må

anses likvärdigt med eller av högre värde än det, han har att utföra å befattningen.

3. Vid sådant tillgodoräknande, varom i 1 och 2 mom. sägs, tages icke hänsyn

till tid, som infallit, innan befattningshavaren uppnått en levnadsålder av 21 år.

4. Därest en tjänsteman vid tillämpning av eljest gällande bestämmelser skulle

hava kommit i en högre löneklass. om han befordrats till befattningen senare än

som skett, skall tjänstemannen uppflyttas till den löneklass, som erfordras för att

nämnda förhållande må utjämnas.

12 §.

1. Därest ordinarie tjänsteman vid befordran till tjänst inom högre lönegrad åtnjöt

eller från tiden för den högre tjänstens tillträdande skulle i den lägre tjänsten

hava kommit i åtnjutande av lön enligt sådan löneklnss, som är gällande jämväl

för den högre lönegraden, skall han vara berättigad att omedelbart erhålla lön enlig

närmast högre löneklass.

Ordinarie tjänsteman, som före tillträdandet av högre tjänst åtnjöt lön enligt löneBihang

till riksdagens protokoll 1521. 14 sand. Nr 55. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

10*

Riksdagens skrivelse Nr 55.

klass, som är närmast lägre än (len, till vilken han på grund av nyssnämnda föreskrift

eller stadgandet i 10 § 1 mom. bör vid befordran hänföras, äger att, för omedelbar

eller framtida uppflyttning till högre löneklass i den nya tjänsten, rakna sig

till godo den tid intill tre år, varunder han tillhört berörda lägre löneklass; dock

att vad sålunda stadgats icke skall gälla, då befordran till tjänst inom högre lönegrad

inträffar före det tre år förflutit från tiden för en föregående befordran, som

medfört dylikt tillgodoräknande.

2. Tjänsteman, som efter egen ansökning förflyttas från tjänst inom högre till

tjänst inom lägre lönegrad, åtnjuter lön enligt den lönegrad, han vid förflyttningen

tillhörde; dock må lönen därvid icke i något fall utgå enligt högre löneklass än

den högsta för den lägre tjänsten gällande. ^

13 §.

1. Tjänsteman vid statsdepartement eller centralt ämbetsverk skall icke blott

vara underkastad föreskrifterna i den för verket gällande instruktion utan ock, därest

vidtsräcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden vid en möjligen

inträdande förändrad organisation av verket eller eljest kan varda stadgad, ävensom,

därest vissa till verket hörande göromål överflyttas till annat ämbetsverk, vara

pliktig att, med bibehållande av den lönegrad, han innehar, efter ny eller förändrad

arbetsordning sköta de med befattningen förenade göromål, eller, efter Kungl. Maj:ts

förordnande, tjänstgöra i det verk, till vilket göromålen överlämnas. Tjänsteman

vid statsdepartement eller centralt ämbetsverk är skyldig att tjänstgöra å den särskilda

befattning inom verket uti innehavande lönegrad, tjänsteman vid statsdepartement

efter Kungl. Maj:ts förordnande jämväl inom annat statsdepartement, där han,

till befordrande av arbetets oavbrutna gång, betinnes vara lämplig och behövlig.

Tjänsteman vid statsdepartement eller centralt ämbetsverk skall, likaledes med

bibehållande av den lönegrad han innehar, vara pliktig att, när helst så av Kungl.

Maj:t prövas lämpligt, låta sig förflyttas till annan befattning vare sig inom statsdepartement

eller annat till den centrala statsförvaltningen hörande verk.

2. Därest till centralt ämbetsverk hör underlydande distrikts- eller lokalförvaltning,

skall tjänsteman vid sådant centralt ämbetsverk, utöver vad i 1 mom.

är föreskrivet, vara underkastad att låta sig förflyttas till befattning, tillhörande

distrikts- eller lokalförvaltningen, jämväl med förändring av tjänstgöringsorten,

dock utan ändring beträffande innehavande lönegrad.

3. Tjänsteman, som ej tillhör den centrala statsförvaltningen, skall vara underkastad

såväl föreskrifterna i den för verket gällande instruktion som ock den

vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden samt den förflyttning

till annan tjänstgöringsort eller till annan befattning vid det verk, han

tillhör eller varunder han lyder, som kan bliva honom i behörig ordning ålagd.

Varder tjänsteman utan något sitt förvållande sålunda förflyttad till tjänst inom

lägre lönegrad, skall han likväl åtnjuta lön enligt den lönegrad, han vid förflyttning

tillhörde. Har förflyttning till tjänst inom lägre lönegrad däremot föranletts

av något tjänstemannens förfarande i tjänsten, skall lön till honom utgå enligt de

för den lägre tjänsten stadgade grunder, dock med iakttagande att, om tjänstemannen

i den högre befattningen åtnjöt lön enligt högre löneklass än som finnes

fastställd för den lägre tjänsten, han skall bibehållas vid den löneklass, han förut

tillhörde.

opaginerad Kontrollera mot PDF

11*

Riksdagms skrivelse Nr ,5<5.

Därjämte skall tjänsteman, om vilken i detta mom. är fråga, därest vissa honom

åligga ode göromål överflyttas från det verk, han tillhör till annat, vara pliktig att,

med bibehållande av innehavande lönegrad, efter Kungl. Maj:ts förordnande tjänstgöra

i det verk, till vilket göromålen överflyttas.

4. Nedflyttas befattning till lägre lönegrad, äger den, som då innehar tjänsten,

uppbära lön i den lönegrad, befattningen förut tillhörde, intill dess han avgår från

befattningen i fråga.

14 §.

Till tjänsteman, som är bosatt å sådan ort inom de norra delarna av landet,

där vistelsen på grund av klimatiska och fysiologiska förhållanden kan, frånsett

ökade levnadskostnader, anses medföra avsevärda olägenheter, utgår kallortstillägg

med nedanstående för sex olika kallorts klasser bestämda belopp för år räknat,

nämligen:

för kallortsklass I . . . • 60 kronor för kallortsklass IV ... . 300 kronor

» » II ... . 120 » » » V ... . 450 »

» » III . . . Iy5 » » > VI .... 600 >

Det ankommer på Kungl. Maj:t att bestämma de orter, där kallortstillägg må

utgå, samt dessa orters fördelning å nämnda sex kallortsklasser.

15 §.

Tjänsteman äger uppbära oavkortad lön jämte, i förekommande fall, kallortstilllägg

icke blott för den tid, han tjänstgjort å egen eller annan befattning inom verket

eller tjänstgjort såsom lärare vid eller deltagit såsom elev i utbildningskurs vid

verket, utan även för den tid, under vilken han enligt bestämmelserna i 21 § eller

särskilda föreskrifter åtnjutit semester eller tjänstfrihet eller annan med semester

jämförlig ledighet, eller vilken han med vederbörligt medgivande använt för att

utom sin tjänstgöringsort göra iakttagelser eller idka studier, som kunna tjäna

verkets intressen, eller för tid, som åtgått för fullgörande av de skyldigheter, vilka

ålegat honom såsom styrelsemedlem, fullmäktig eller revisor i civilstatens änkeoch

pupillkassa eller statsunderstödd pensionsanstalt, däri tjänstemannen uti denna

sin egenskap är delägare.

16 §. I

1. Därest tjänsteman av behörigen styrkt sjukdom, i andra fall än uti 2 mom.

avses, hindras att tjänstgöra, äger han åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande

fall, kallortstillägg under högst så lång tid av ett och samma kalenderår, att ledigheten

för sjukdom tillika med semester eller därmed jämförlig ledighet icke överstiger

45 dagar, men skall, så framt ej Kungl. Maj:t för särskilt fall finner skäl

annorlunda medgiva, för tid därutöver å lönen vidkännas ett tjänstledighetsavdrag

till belopp för dag räknat, som framgår av nedanstående tabell:

opaginerad Kontrollera mot PDF

12*

Riksdagens skrivelse Nr 55.

A. För manliga tjänstemän i chefs- eller därmed jämförlig ställning.

Löneklass enligt 9 §

avd. A.

Tjänstledig-

hetsavdrag.

Löneklass enligt 9 §

avd. A.

Tjänstledig-

hetsavdrag.

kr.

öre.

kr.

öre.

1...........

10

50

3...........

14

_

2...........

12

—

4...........

15

—

B. För andra manliga tjänstemän.

Löneklass

enligt 9 §

avd. B.

Tjänstledig-

hetsavdrag.

Löneklass

enligt 9 §

avd. B.

Tjänstledig-

hetsavdrag.

Löneklass

enligt 9 §

avd. B.

Tjänstledig- hetsa vdrag.

kr.

öre.

kr.

öre.

kr.

öre.

1

i

_

11

2

30

21

5

50

3

i

10

12

2

50

22

6

—

3

i

20

13

2

75

23

6

50

4

i

30

14

3

—

24

7

—

5

i

40

15

3

25

25

7

50

6

i

50

16

3

50

26

8

—

7

i

65

17

3

76

27

8

50

8

i

80

18

4

—

28

9

—

9

i

96

19

4

60

29

9

50

10

2

10

30

5

—

C. För kvinnliga tjänstemän.

| Löneklass

enligt 9 §

avd. C.

1

Tjänstledig-

hetsavdrag.

Löneklass

enligt 9 §

avd. C.

Tjänstledig-

hetsavdrag.

Löneklass

enligt 9 §

avd. C.

Tjänstledig-

ketsavdrag.

kr.

>re.

kr.

öre.

kr.

öre.

1

60

8

i

30

15

2

25

2

70

9

i

40

16

2

40

3

_

80

10

i

50

17

2

60

4

—

90

11

i

65

18

2

80

5

i

—

12

i

80

19

3

—

6

i

10

13

i

96

20

3

25

7

i

20

14

2

10

21

3

50

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 55.

13*

2. Har tjänsteman skadats till följd av olycksfall i tjänsten och därigenom blivit

hindrad att tjänstgöra å egen eller annan befattning, skall han:

a) om olycksfallet medfört sjukdom, åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande

fall, kallortstillägg, så länge sjukdomen varar, samt

b) om olycksfallet, efter upphörande av därav förorsakad sjukdom, medfört under

längre eller kortare tid bestående förlust av arbetsförmågan, under tiden likaledes

åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande fall, kallortstillägg, dock högst intill

dess sex månader förflutit från dagen för olycksfallet, men skall tjänstemannen för

tid därutöver av sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i 1 mom. angivna tjänstledighetsavdrag,

så framt ej i vederbörlig ordning medgives, att sådant avdrag

icke skall äga rum eller skall ske med lägre belopp än nyss sagts.

0. Har tjänsteman förbjudits att tjänstgöra till förekommande av smittofara,

må han under tiden åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande fall, kallortstillägg,

dock högst under sex månader, men skall tjänstemannen för tid därutöver

av sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i 1 mom. angivna tjänstledigh- tsavdrag,

så framt ej i vederbörlig ordning medgives, att sådant avdrag icke skall

äga rum eller skall ske med lägre belopp än nyss sagts.

4. Föreskrifterna i denna paragraf gälla endast för tid, intill dess, enligt vad

därom är särskilt stadgat, skyldighet att avgå från tjänsten inträder.

17 §.

Tjänsteman, vilken beviljats ledighet av annan anledning än i 15 och l(i §§ omförmäles

eller är hindrad att bestrida sin tjänst på grund av giltigt förfall, skall

för sådan tid av sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i 16 § 1 mom. angivna

tjänstledighetsavdrag, samt kan förpliktas att av avlöningen ytterligare avstå, vad

med hänsyn till omständigheterna prövas skäligt.

18 §•

Har tjänsteman erhållit befrielse från viss del av tjänstgöringen, må i vederbörlig

ordning bestämmas, om och i vad mån avdrag å avlöningen för sådan tid må äga

rum.

19 §•

1. Tjänsteman skall, om han därtill förordnas, vara skyldig att under sammanlagt

högst tre månader av ett och samma kalenderår såsom vikarie bestrida befattning

inom högre lönegrad. Omfattar vikariatet längre tid i oavbruten följd än sju

dagar, äger han för den tid, vikariatet varar, uppbära särskild vikariatsersättning med

ett belopp för dag räknat, motsvarande skillnaden mellan det i 16 tj 1 mom. angivna

tjänstledighetsa vdraget i lägsta löneklassen för, å ena sidan, den högre befattningen

och, å andra sidan, den vikarierandes egen tjänst, dock med minst 50 öre om

dagen.

2. Ersättning till vikarie för tjänsteman, som meddelats i 18 § om förmäld befrielse

från viss del av tjänstgöringen, må, där ej undantagsvis vikariatsersättning

finnes böra utgå enligt de i 1 mom. av förevarande paragraf angivna grunder, bestämmas

till det lägre belopp, som prövas skäligt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14*

Riksdagens skrivelse Nr 55.

3. Vad i 1 mom. stadgats skall äga motsvarande tillämpning i fråga om tjänsteman,

som uppehåller ledig tjänst eller erhållit uppdrag att bestrida göromål, vilka

eljest ankomma på tjänsteman inom högre lönegrad.

20 §.

1. Varder tjänsteman avstängd från tjänstgöring eller tagen i häkte, skall hans

avlöning under tiden innehållas, så framt ej finnes skäligt låta honom uppbära

något därav.

2. Avhåller sig tjänsteman från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall, må han för den tid

icke åtnjuta någon avlöning.

21 §.

1. Tjänsteman äger årligen, när det kan ske utan hinder för göromålens behöriga

gång, åtnjuta semester eller däremot svarande ledighet under nedan angivna antal

dagar:

Intill det år,

under vilket

tjänstemannen

fyller 40 år.

Från och med

det år, under

vilket tjänste- mannen fyller

40 år.

Tjänsteman, tillhörande 1—5 lönegraderna enligt 9 § avd. B......

20 dagar

30 dagar

Tjänstemän, tillhörande 6—14 lönegraderna enligt 9 § avd. B, samt kvinn- liga tjänstemän.........................

25 >

35 »

Tjänstemän, tillhörande 15—18 lönegraderna enligt 9 § avd. B.....

35 »

45 >

Tjänstemän, tillhörande 19—20 lönegraderna enligt 9 § avd. B, samt

tjänstemän, som avses 9 § avd. A................

45 >

45 »

Tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd, är pliktig

att begagna sig av semester å tid, som bestämmes av vederbörande överordnad

myndighet.

2. Där driftens behöriga skötsel kräver tjänstgöring jämväl under sön- och helgdag,

skall tjänsteman, i den mån så utan avsevärda svårigheter kan ske, beredas

tjänstfrihet minst varannan sådan dag.

22 §.

Därest åt tjänsteman såsom bostad anvisas lägenhet, som disponeras av statsverket,

skall han vara skyldig att bebo densamma samt iakttaga de närmare föreskrifter,

som, utöver vad när nedan stadgas, kunna varda meddelade rörande lägenhetens

begagnande.

a) För begagnande av sålunda anvisad tjänst el ostad skall tjänsteman månadsvis

i förskott erlägga ersättning genom avdrag å avlöningen för näst föregående må
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

15*

Riksdagens skrivelse Nr 55.

nåd. År bostadsinnehavaren på grund av tjänstledighet eller av annan anledning

icke berättigad att uppbära någon avlöning för föregående månad eller förslår ej

utgående avlöningsbelopp, skall nämnda ersättning eller vad däri brister i stället

kontant inbetalas. Intill dess ersättningens storlek blivit bestämd, på sätt i b)

sägs, skall densamma utgå med det av vederbörande myndighet fordrade beloppet,

med rätt för bostadsinnehavaren att, därest beloppet sedermera nedsättes, återbekomma

vad han erlagt för mycket.

b) Ersättning för tjänstebostad, däri inbegripen gottgörelse för centraluppvärmning,

om sådan finnes anordnad, bestämmes med hänsyn till det hyrespris, som å

orten i allmänhet gäller för liknande lägenhet, och fastställes genom överenskommelse

mellan vederbörande myndighet och tjänstemannen. Kan sådan överenskommelse

icke träffas, skall frågan hänskjutas till en bostadsnämnd med en opartisk

ordförande samt representanter för personal- och förvaltningsintressena. Över nämndens

beslut i ärende, som hänskjutits till densammas avgörande, må klagan ej föras.

Jämkning av fastställd ersättning för tjänstebostad mä icke påkallas, förrän minst

ett år förflutit frän det ersättningen senast fastställdes.

c) Innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans dödsbo skall, därest

annan överenskommelse icke träffats, avträda bostaden å den fardag, som infaller

näst efter tre månader från det uppsägning skett; dock skall, såvida ej annorlunda

överenskommes, avflyttning ske:

därest bostadsinnehavaren befordras eller i annan ordning förflyttas till tjänst, i

vilken ny tjänstebostad anvisas honom, inom skälig tid därefter, men då sådan bostad

ej anvisas honom, å den fardag, som inträffar näst efter tre månader från det

han erhöll kännedom om beslutet rörande befordringen eller förflyttningen,

därest bostadsinnehavaren avgår ur tjänst på grund av uppnådd pensionsålder,

nästa fardag därefter, samt

därest han av annan anledning avgår ur tjänst eller entledigas, vid den löpande

månadens utgång.

d) Innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans dödsbo skall i den omfattning,

som kan finnas lämplig, och mot skälig gottgörelse upplåta nödigt utrymme

i bostaden för tjänstemannens vikarie eller efterträdare.

“3 §.

I de fall, då på grund av särskilda omständigheter prövas skäligt tillhandahålla

tjänsteman för hans bostad erforderligt bränsle, skall ersättning därför, beräknad

efter verkets självkostnadspris, erläggas i den ordning, vederbörande myndighet bestämmer.

24 §.

År tjänsteman enligt meddelade föreskrifter pliktig att under tjänstutövning

vara iförd tjänstedräkt eller bära tjänstetecken eller påkallar tjänstgöringens art

nyttjandet av. särskild beklädnad, må för ändamålet erforderliga klädespersedlar

eller materialier, som anses icke böra utlämnas såsom lån, kunna tillhandahållas

av vederbörande myndighet mot ersättning enligt grunder, som meddelas av

Kungl. Maj:t.

. 25 §-

Tjänsteman erhåller vid skada till följd av olycksfall i tjänsten på vederbörande

myndighets bekostnad erforderlig läkarvård jämte läkemedel samt, där olycksfallet

opaginerad Kontrollera mot PDF

16*

Riksdagens skrivelse Nr 55.

medfört förlust eller nedsättning av arbetsförmågan, jämväl andra till arbetsförmågans

böjande nödiga hjälpmedel, allt enligt de närmare bestämmelser, Kungl.

Maj:t meddelar.

1 den män vid vissa verb en utvidgad rätt i förenämnda hänseenden anses böra

ifrågakomma, skall lända till efterrättelse vad Kungl. Maj:t och riksdagen därutinnan

besluta.

26 §.

1. För tjänsteresa inom riket, vilken är att hänföra till extra förrättning, kan för

sådana fall, då Kungl. Maj:t prövar omständigheterna böra föranleda därtill, utgå

lägre ersättning än enligt gällande resereglemente.

2. För sådana regelbundet eller ofta återkommande resor, som innefattas i tjänstemans

vanliga tjänstutövning, må tjänsteman åtnjuta ersättning enligt särskilda av

Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.

3. Under tjänstutövning å annan ort än stationeringsorten må tjänsteman kunna

komma i åtnjutande av tjänstgöringstraktamente enligt av Kungl. Maj:t utfärdade

grundar. dock icke i något fall till högre belopp än den för tjänstemannen enligt

resereglementet bestämda traktamentseroättning.

27 §.

Då tjänsteman utan egen ansökning eller därom uttryckt önskan förflyttas från

en tjänstgöringsort till en annan eller eljest ålagts förandrad bostadsort, eller då

tjänsteman till följd av befordran eller förordnande att uppehålla högre tjänst

nödgats flytta till annan ort än den förutvarande tjänstgöringsorten, skall han vara

berättigad att erhålla skälig ersättning för flyttningskostnad samt för den ökade

utgift, som för honom må hava uppstått därigenom, att han måst vidkännas kostnad

för bostad å såväl den gamla som den nya tjänstgöringsorten, allt enligt de

närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t meddelar.

28 §.

Tjänsteman, som å tjänstens vägnar handhar kontant uppbörd eller verkställer

kontant utbetalning av medel, må kunna enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder

erhålla felräkning spenning ar till belopp, som besiämmes med hänsyn till de omständigheter,

under vilka upphörd eller utbetalning sker, och i förhållande till den

större eller mindre omfattningen därav. Felräkningspenningar må icke i något fäll

till en och samma tjänsteman utgå med sammanlagt högre belopp för år räknat

än 600 kronor.

För tid, varunder bär avsedd tjänsteman åtnjuter semester eller eljest icke tjänstgör,

uppbäras de med tjänsten förenade felräkningspenningar av vikarien.

29 §.

För tjänstgöring utöver fastställd arbetstid må till manlig tjänsteman, tillhörande

någon av 1—12 lönegraderna enligt 9 § avdelning B, samt till kvinnlig tjänsteman

ersättning för övertidsarbete, där sådant arbete undantagsvis måste äga rum, kunna

utbetalas enligt grunder, som bestämmas av Kungl. Maj:t.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 55.

17*

30 §.

Till vissa i detta kapitel avsedda tjänstemän utgå för särskilda uppdrag arvoden

i enlighet med vad i vederbörande stat linnes angivet. Har tjänsteman med sådant

uppdrag erhållit annan ledighet än semester eller därmed jämförlig ledighet och

vikarie för honom förordnats, beror på prövning av Kungl. Maj:t, i vad mån arvodet

må för den tid tillgodonjutas.

31 §.

Ersättning till tjänsteman för tjänstgöring vid vederbörande verk må icke — annorledes

än såsom gratifikation eller belöning från anslag, som anvisats för sådant

ändamål — utbetalas utöver vad i detta reglemente förutsättes eller eljest enligt

beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen må utgå, så framt ej för fullgörande av visst

uppdrag eller arbete, som kan anses falla utom tjänstemannens vanliga tiänstutövning,

anvisats särskilda medel eller Kungl. Maj:t finner skäl medgiva särskild

gottgörelse.

32 §.

Avlider tjänsteman, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp utbetalas ett

belopp, motsvarande en tiondel av hans oavkortade årslön vid tiden för dödsfallet,

dock högst 500 kronor. I nämnda belopp skall den vid dödsfall till följd av olyckstall

i arbetet enligt lag och särskild författning utgående begravninsrshiäln anses

inbegripen. ö J 1

2 avd. Icke-ordinarie befattningshavare.

33 §.

Till vissa icke-ordinarie befattningshavare utgår arvode med i staten för vederbörande

verk angivet belopp.

34 §.:

Beträdande övriga icke-ordinarie befattningshavare fastställas grunderna för avlöningsförmånerna

av Kungl. Maj:t, där ej i särskilda fäll Kungl Makt överlåter

detta pa vederbörande verk.

3 avd. Lönenämnd.

35 §.

Eär det enligt detta reglemente ankommer på Kungl. Maj:t att utfärda allmänna

föreskrifter i ämne, som omhandlas i reglementet, bör, innan sådant ärende till avgörande

företages, yttrande inhämtas från en lönenämnd, som jämväl har att bereda

andra ärenden . av huvudsakligen löneteknisk natur, vilka Kungl. Makt kan finna

lämpligt hänskjuta till densamma.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 55. 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 55.

Denna nämnd, i vilken löntagar-, förvaltnings- och de allmänna intressena böra

vara representerade, skall bestå av sju medlemmar, vilka jämte lika antal suppleanter

för dem tillsättas av Kungl. Maj:t, varje gång för en tid av tre år.

Instruktion för nämnden utfärdas av Kungl. Maj:t, som jämväl meddelar bestämmelser

rörande ersättning till nämndens medlemmar samt om gäldande av kostnaderna

för nämndens verksamhet.

4 avd. Reglementets tillämplighet m. m.

36 §.

Innehar tjänsteman omedelbart före den tidpunkt, då detta reglemente träder i

kraft för det verk han tillhör, befattning å då gällande stat för verbet, och vill han

icke underkasta sig detta reglementes villkor och bestämmelser ävensom särskilda

av Kungl. Maj:t och riksdagen beslutade föreskrifter, och kan han icke heller därtill

lagligen förbindas, skall han göra anmälan i nämnda hänseende till vederbörande

myndighet före viss av Kungl. Maj:t bestämd tidpunkt. Tjänsteman, som

före sistberörda tidpunkt gjort dylik anmälan, skall varda bibehållen vid honom

enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i

den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit honom.

En var annan, som, utan att tillhöra äldre lönestat, vid den tidpunkt, da detta

reglemente träder i kraft för vederbörande verk, innehar ordinarie befattning vid

verket eller som senare tillträder sådan befattning, är pliktig att underkasta sig detta

reglementes föreskrifter och villkor samt särskilda av Kungl. Maj:t och riksdagen

beslutade föreskrifter ävensom dels minskning i eller upphörande av såväl extra

inkomster, som kunna medfölja befattning eller utgå för bestyr i sammanhang

därmed, som ock de förmåner och ersättningar, vilka omförmälas i 28, 29 och 30

§§, dels ock de ändrade bestämmelser, som kunna varda utfärdade rörande i 16 §

3 mom. 25, 26 och 27 §§ berörda hänseenden samt i fråga om pension.

Genom beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen bestämmas de verk, å vilkas befattningshavare

detta reglemente skall äga tillämpning, ävensom den tidpunkt,

från vilken reglementet skall gälla för vederbörande verk.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 55.

19*

Bilaga till avlöningsreglementct.

Tj änsteförteckning

angivande ordinarie befattningar vid vederbörande verk ävensom för vissa

av dessa befattningar de särskilda lönegrader, till vilka de äro hänförliga

enligt den i 9 § av avlöningsreglementet intagna löneplan.

Verk och befattningar.

Avdelning

och löne- grad enligt

löneplanen.

Verk och befattningar.

Avdelning

och löne- grad enligt

löneplanen.

Andra huvudtiteln.

Justitieknnslersexpeditionen.

Justitiekansler...........

A 3

Justitiedepartementet.

Expeditionssekreterare.......

B 20

Kansliavdelningen.

Registrator.............

B 13

Statssekreterare och expeditionschef,

arvode enligt 5 § i reglementet . .

—

Expeditionsvakt..........

Bl

Kansliråd..... ......

B 20

Högsta domstolen.

Förste kanslisekreterare

B 16

Justitieråd.............

A 4

Registrator............

B 14

Förste expeditionsvakt.......

B 3

Andre kanslisekreterare.......

Lagavdelningen.

B 13

Expeditionsvakter .........

Regeringsrätten.

B 1

Chef för lagavdelningen, arvode en-

Regeringsråd............

A 4

j ligt 5 § i reglementet......

—

'' Ledamot å lagavdelningen, arvode

Förste expeditionsvakt.......

B 3

enligt 5 § i reglementet.....

Förste kanslisekreterare (med tjänst-

Expeditionsvakt..........

B 1

göring även å kansliavdelningen) .

B 16

Nedre justitierevisioneu.

Andre kanslisekreterare (med tjänst-

Revisionssekreterare ........

B 20

göring även å kansliavdelningen) .

B 13

Protokollssekreterare........

B 14

Kanslihiträde, kvinnligt......

C 3

Registratorer ...........

B 14

Kontorsbiträden, kvinnliga.....

C 2

Kanslist..............

B 13

Förste expeditionsvakt.......

B 3

Kontorsbiträden, kvinnliga.....

C 2

Expeditionsvakter.........

B 1

Förste expeditionsvakt.......

B 3

För tjänstgöring såsom statsrådsbered- ningens expeditionsvakter:

Expeditionsvakter .........

Svea hovrätt.

B 1

Förste expeditionsvakter.......

B 3

President.............

A 3

Expeditionsvakt..........

B 1

Hovrättsråd.............

B 20

opaginerad Kontrollera mot PDF

20*

Riksdagens skrivelse Nr öö.

Avdelning

Avdelning

Verk och befattningar.

och löne- grad enligt

York och befattningar.

och löne- grad enligt

löneplanen.

löneplanen.

Förste expeditionsvakt.......

B 8

Svea hovrätt (forts.).

Expeditionsvakter .........

B 1

Krigsbovrättsråd .........

B 20

Sekreterare............

B 17

Advokatfiskal...........

B 15

Tredje huvudtiteln.

Överkrigsfiskal..........

B 15

Utrikesdepartementet.

Aktnarier.............

B 14

De tjänstemän, vilka icke äro hän-

Arkivarie.............

B 14

förliga till diplomatisk eller kon- sulär personal.

Notarier .............

B 14

Fiskaler.............

B 14

Kansliråd (chef för arkivet).....

B 20

Kontorsbiträden, kvinnliga.....

C 2

Kamrerare.............

B 15

Förste expeditionsvakt.......

B 3

Förste arkivarier..........

B 15

Expeditionsvakter.........

B 1

Andre arkivarier..........

B 13

Kontorsskrivare, kvinnliga .....

C 5

Göta hovrätt.

Kanslibiträden, kvinnliga......

C 3

President.............

A 3

Förste expeditionsvakt.......

B 8

Hovrättsråd............

B 20

Expeditionsvakter .........

B 1

Sekreterare .... ........

B 17

Portvakt .............

B 1

Advokatfiskal...........

B 15

Aktuarie.............

B 14

Arkivarie.............

B 14

Fjärde huvudtiteln.

Notarier.............

B 14

Försvarsdepartementet.

Fiskaler.............

B 14

Statssekreterare, arvode enligt 5 §

Kontorsbiträden, kvinnliga.....

C 2

i reglementet..........

—

Förste expeditionsvakt.......

B 3

Expeditionschef, arvode enligt 5 §

i reglementet..........

_

Expeditionsvakter.........

B 1

Chef för lantförsvarets kommando-

expedition, arvode enligt 5 § i

Hovrätten över Skåne och Blekinge.

reglementet...........

-

President.............

A 3

Chef för sjöförsvarets kommando- expedition, arvode enligt 5 § i

Hovrättsråd............

B 20

reglementet...........

Sekreterare ............

B 15

Kansliråd.............

B 20

Advokatfiskal...........

B 15

Förste kanslisekreterare.......

B IS

Notarier.............

B 14

Registrator.............

B 14

Fiskaler.............

B 14

Andre kanslisekreterare.......

B 13

Kontorsbiträden, kvinnliga.....

C 2

Kontorsskrivare, kvinnlig......

C 5

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 55.

21*

Verk och befattningar.

Avdelning

och löne- grad enligt

löncplanen.

Verk och befattningar.

Avdelning

och löne- grad enligt

löneplanen.

Försvarsdepartementet (forts.).

Kanslibiträden, kvinnliga .....

C 3

Femte huvudtiteln.

Kontorsbiträden, kvinnliga.....

Förste expeditionsvakt.......

Expeditionsvakter.........

Förste expeditionsvakt å lantförsvarcts

kommandoexpedition . . . .

Förste expeditionsvakt å sjöförsvarets

kommandoexpedition......

Arméförvaltningen.

Civi Ipersona len.

Generalkrigskommissarie ......

Krigsråd.............

Tjänstemän (sekreterare och kamrerare,

sekreterare, krigskassor, revisionskommissarier,

kamrerare, ombudsman)

............

Tjänstemän (bokhållare,

registrator, revisorer) . .

Kontorsskrivare, kvinnliga

Kanslibiträden, kvinnliga

Kontorsbiträden, kvinnliga

Förste expeditionsvakt . .

Expeditionsvakter ....

notarier,

JlarinförTaltningen.

Civilavdelningen.

Marinöverkommissarie.......i

Amiralitetsråd...........

Tjänstemän (sekreterare, förste revisor,

kamrerare)..........

Tjänstemän (aktuarie och registrator,

notarier, revisor och bohållare, revi- |

sorer, marinkassör)........*

Kontorsbiträden, kvinnliga.....I

Försto expeditionsvakt.......

I

Expeditionsvakter.........I

C 2

B 3

B 1

B 3

B 3

A 3

B 20

B 15

B 13

C 5

C 3

C 2

B 3

B 1

A 1

B 20

B 15

B 13

C 2

B 3

B 1

Socialdepartementet.

Statssekreterare, arvode enlig 5 § i

reglementet...........

Expeditionschef, arvode enligt 5 § i

reglementet...........

Byråchef för lagärenden, arvode enligt

5 § i reglementet......i

Kansliråd.............

Kansliråd, tillika fattigvårdsinspektör.

..............

Förste kanslisekreterare.......

Förste kansli sekreterare, t illika fattig- I

vårdsinspektörens assistent .... i

Registrator.............

Andre kanslisekreterare.......j

Kontorsskrivare, kvinnlig......

Kanslibiträden, kvinnliga......|

Kontorsbiträden, kvinnliga......!

Förste expeditionsvakt.......j

Expeditionsvakter..........j

Riksförsiikringsanstalten.

Generaldirektör...........

Byråchefer.............j

Tjänsteman (sekreterare).......

Tjänstemän (notarier, aktuarie, regi- I

strator) .............

Kontorsskrivare, kvinnlig......

Kanslibiträden, kvinnliga......j

Kontorsbiträden, kvinnliga.....i

Förste expeditionsvakt .......|

Expeditionsvakter.........

Försäkringsrådet.

President.............i

I

Försäkringsråd...........j

B 20

B 20

B 16

B 16

B 14

B 13

C 5

C 3

C 2

B 3

B 1

A 3

B 20

B 15

B 13

C 5

O 3

C 2

B 3

B 1

A 3

B 20

opaginerad Kontrollera mot PDF

22*

Riksdagens skrivelse Nr 55.

Verk och befattningar.

Avdelning

och löne- grad enligt

löneplanen.

Verk och befattningar.

Avdelning

och löne- ;rad enligt

löneplanen. 1

Försäkringsrådet (forts.).

Medicinalstyrelsen (forts.).

Tjänsteman (sekreterare)......

B 15

Kameralbyråchef..........

B 20

Tjänsteman (notarie)........

B 13

Statsinspektör över köttkontrollen i

B 19

Kontorsskrivare, kvinnlig.....

C 5

B 15

Kontorsbiträde, kvinnligt......

C 2

Expeditionsvakt..........

B 1

Byråveterinär...........

B 15

Sekreterare ............

B 15

Socialstyrelsen.

Kamrerare.............

B 15

Generaldirektör, arvode enligt 5 § i

Kontrollant av hospitalens ekonomi-

reglementet...........

—

ska förvaltning.........

B 15

Byråchefer............

B 20

Tjänstemän (notarier, bokhållare, till-

Tjänstemän (3 sekreterare, 1 sekre-

lika kassör, bokhållare, tillika

terare och inspektörsassistent, 3 för-

notarie).............

ste aktuarier, 1 förste byråingenjör)

B 15

Kontorsskrivare, kvinnlig......

C 5

Tjänstemän (1 byråingenjör, 4 aktua-

Kanslibiträden, kvinnliga......

C 3

rier, 1 bibliotekarie och arkivarie)

B 13

Kontorsbiträden, kvinnliga......

C 2

Kontorsskrivare, kvinnliga.....

C 5

\

Förste expeditionsvakt.......

B 3

Kanslibiträden, kvinnliga.....

C 3

Expeditionsvakter..........

B 1

Kontorsbiträden, kvinnliga.....

C 2

Förste expeditionsvakt.......

B 3

Sjiitte huvudtiteln.

Expeditionsvakter.........

B 1

Kommunikationsdepartementet.

!

Pensionsstyrelsen.

Statssekreterare, arvode enligt 5 § i

Generaldirektör ..........

A 3

reglementet...........

— j

Byråchefer............

B 20

Expeditionschef, arvode enligt 5 § i

Tjänstemän (sekreterare, förste ak-

reglementet...........

tnarier).............

B 15

Kansliråd.............

B 20

Tjänstemän (notarier, aktuarier) . . .

B 13

Förste kanslisekreterarc.......

B 16

Kontorsskrivare, kvinnliga.....

C 5

Registrator............

B 14

Kanslibiträden, kvinnliga......

C 3

Andre kanslisekreterare.......

B 13

Kontorsbiträden, kvinnliga.....

C 2

Kanslibiträden, kvinnliga......

C 3

Förste expeditionsvakt.......

B 3

Kontorsbiträden, kvinnliga.....

C 2

Expeditionsvakter.........

B 1

Förste expeditionsvakt.......

B 3

Expeditionsvakter..........

B 1

Medicinalstyrelsen.

Generaldirektör, arvode enligt 5 § i

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

reglementet..........

—

Överdirektör............

A 2

Medicinalråd .... ...

B 20

Byråchefer och ledamöter......

B 20

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 55.

23*

Verk och befattningar.

Avdelning

och lönegrad

enligt

löneplanen.

Väg- och va ttenbyggna ds styr elsen

(forts.).

Byrådirektör och ledamot......| B 18

Förste byråingenjörer........j B 16

Byråingenjörer...........'' B 13

Notarie............... B 13

Registrator, tillika aktuarie.....t B 13

Revisor och bokhållare.......j B 13

Kanslibiträden, kvinnliga......j C 3

Kontorsbiträden, kvinnliga .....j C 2

Förste expeditionsvakt.......j B 3

Expeditionsvakter.........! Bl

Verk och befattningar.

Avdelning

I och lönegrad

enligt

löneplanen.

Finansdepartementet (forts.).

Förste kanslisekreterare.....

Förste aktuarie.........

Registrator...........

Andre kanslisekreterare.....

Kontorsskrivare, kvinnlig ....

Kanslibiträden, kvinnliga ....

Kontorsbiträden, kvinnliga ....

Förste expeditionsvakt......

ExpeditionsvakteV........

Kärn marko] legitim.

B 16

B 15

B 14

B 13

C 5

C 3

C 2

B 3

B 1

Byggnadsstyrelsen.

Generaldirektör, arvode enligt 5 § i

reglementet............I _

j Byggnadsråd............ B 20

I Byråchef..............j B 20

! Intendenter.............| B 16

Sekreterare.............] B 15

j Kamrerare.............J B 15

j Kanslibiträden, kvinnliga......j C 3

| Kontorsbiträden, kvinnliga...... C 2

Förste expeditionsvakt.......| B 3

i Expeditionsvakt..........: b 1

Generaldirektör...........j A 3

Kammarråd............j B 20

Förste advokatfiskal.........! B 18

Andre advokatfiskal......... B 15

Tjänstemän (5 sekreterare, 3 arkiva- !

ner)............... b 15

Arkivarie för lantmäteriutredningar . B 15

Tjänstemän (2 notarier, 2 fiskaler, !

1 registrator)...........'' B 13

Kanslibiträden, kvinnliga......I C 3

Kontorsbiträden, kvinnliga......i C 2

Förste expeditionsvakt........1 B 3

Expeditionsvakter.......... Bl

Sjunde huvudtiteln.

Finansdepartementet.

: Statssekreterare, arvode enligt 5 § i

reglementet............ .

Expeditionschef, arvode enligt 5 § i

reglementet............ .

Byråchef för lagärenden, arvode enligt

5 § i reglementet....... —

Kansliråd.............j B 20

Statskontoret.

Generaldirektör.....

A 3

Statskommissarier......

B 20

Byrådirektör och ombudsman ....

B 18

Tjänstemän] [(3 sekreterare, 1 ränt- mästare, 1 kamrerare och kassakon- trollant, 1 kamrerare).......

B 15

Tjänstemän (9 revisorer och bokhål- lare, 2 notarier, 1 registrator) . . .

B 13

Kontorsskrivare, kvinnlig......

C 5

Kanslibiträden, kvinnliga......

C 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

24*

Riksdagens skrivelse Nr 55.

Verk och befattningar.

Avdelning

och löne- grad enligt

löneplanen.

Verk och befattningar.

Avdelning

och löne- grad enligt!

löneplanen.!

i

Statskontoret (forts.).

Biksräkcnskapsvorket.

! Kontorsbiträden, kvinnliga......

C 2

Generaldirektör...........

A 3

Förste expeditionsvakt.......

B 3

Byråchefer.............

B 20

j Expeditionsvakter..........

B 1

Förste revisorer ..........

B 15

Revisorer .............

B 14

Mynt- och justerlngsverket.

Kontorsskrivare, kvinnliga .....

C 5

1 Myntdirektör............

A 1

Kanslibiträden, kvinnliga......

C o

| Förste ingenjör...........

B It)

Kontorsbiträden, kvinnliga .....

C 2

! Förste ingenjör...........

B 15

Förste expeditionsvakt.......

B 3

j Kamrerare.............

B 15

Expeditionsvakter..........

B 1

Ingenjörer.............

B 13

Kassör...............

B 13

Kontrollstyrelsen.

j Förste expeditionsvakt.......

B 3

Överdirektör............

A 2

Avdelningen för kontrollen över till-

Kammarrätten.

verkningsavgifter.

•

! Fresident.............

A 3

Överingenjörer...........

B 15

Kammarrättsråd..........

B 20

Ledamot och sekreterare.......

B 15

! Kammarrättsråd (med revisionsrotel) .

B 20

Expeditionsvakt...........

B 1

Sekreterare .............

B 15

Avdelningen för rusdrycksförsälj-

Advokatfiskal............

B 15

ningsärenden.

| Tjänstemän (8 notarier, 1 aktuarie

Ledamot och byråchef........

B 20

och registrator, 1 aktuarie) ....

B 13

Sekreterare.............

B 15

Kontorsbiträden, kvinnliga......

C 2

Inspektör .............

B 15

1 Förste expeditionsvakt........

B 3

Förste aktuarie...........

B 15

Expeditionsvakter..........

B 1

Aktuarie..............

B 13

Kanslibiträden, kvinnliga......

C 3

Statistiska centralbyrån.

Kontorsbiträden, kvinnliga ......

C 2

j Överdirektör............

A 2

Avdelningen för ärenden angående

1 Byråchefer.............

B 20

skattefri sprit in. m.

;

Förste aktuarier (därav 1 bibliotekarie)

B 15

Ledamot och byråchef ........

B 20

j Aktuarier (därav 1 registrator) . . .

B 13

Laborator.............

B 15

j Kontorsskrivare, kvinnliga.....

C 5

Sekreterare.............

B 15

Kanslibiträden, kvinnliga.....

C 3

Inspektör .............

B 15

I Kontorsbiträden, kvinnliga.....

C 2

Aktuarie..............

B 13

Förste expeditionsvakt.......

B 3

Laboratoriebiträde, kvinnligt.....

C 5

| Expeditionsvakt.........

i B 1

Kanslibiträde, kvinnligt.......

C 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse AV 35.

25

1

Avdelning

Avdelning

Verk och befattningar.

och löne- grad enligt

löneplanen.

Verk och befattningar.

och löne- grad enligt

löneplanen.

Kontrollstyrelsen (forts.).

Kontorsbiträden, kvinnliga. . . .

Expeditionsvakt........

Åttonde huvudtiteln.

Ecklesiastikdepartementet.

Statssekreterare, arvode enligt 5 §

reglementet...........

Expeditionschef, arvode enligt 5 § i

reglementet...........

Kansliråd.............

Förste kanslisekreterare.......

Registrator.............

Andre kanslisekreterare.......

Kontorsskrivare, kvinnliga......

Kanslibiträden, kvinnliga......

Kontorsbiträden, kvinnliga . \ . . . .

Förste expeditionsvakt........

Expeditionsvakter..........

Riksarkivet.

Riksarkivarie '' ...........

Arkivråd..............

Förste arkivarier..........

Andre arkivarier..........

Registrator.............

Kanslibiträden, kvinnliga......

Förste expeditionsvakt.......

Expeditionsvakter..........

Ridare...............

Knngl. biblioteket.

Riksbibliotekarie..........

Förste bibliotekarier........

Andre bibliotekarier.........

Kanslibiträden, kvinnliga......

C 2

B 1

B 20

B 16

B 14

B 13

C 5

C 3

C 2

B 3

B 1

A 2

B 20

B 15

B 13

B 13

C 3

B 3

B 1

B 1

A 1

B 15

B 13

C 3

Bihang till riksdagens protokoll 1921.

Knngl. biblioteket (forts.).

Kontorsbiträde, kvinnligt...... C 2

Förste expeditionsvakt....... B 3

Expeditionsvakter.......... Bl

Nationalmuseum.

Overintendent........... Al

Intendenter (avdelningsföreståndare) . B 16

Kontorsskrivare, kvinnlig...... C 5

Förste expeditionsvakt (tekniskt biträde

vid bandtecknings- och gravvravdel- j

ningen) ............. B 3

Förste expeditionsvakt, tillika portvakt

............... Bo

Förste expeditionsvakter....... B 3

Expeditionsvakt, tillika gårdskarl . . Bl

Expeditionsvakter.......... Bl

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

Riksantikvarie........... Al

Antikvarier (avdelningsföreståndare) . B 16

Kontorsbiträde, kvinnligt...... C 2

Förste expeditionsvakter....... Bo

Universitetsknnslersexpeditionen.

Kanslerssekreterare.........i B 20

Kanslibiträde, kvinnligt.......j C 3

Skolöverstyrelsen.

Generaldirektör...........! A 3

Ledamöter........... . | B 20

Förste bibliotekskonsnlent...... B 15

Sekreterare............. B 15

Andre bibliotekskonsnlent ...... B 13

Notarier.............. B 13

Registrator och aktuarie.......j B 13

Kontorsskrivare, kvinnliga......J C 5

Kanslibiträden, kvinnliga......j Co

14 samt. Nr 55.

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

26*

Riksdagens skrivelse Nr 55.

Avdelning

Avdelning

Verk och befattningar.

och löne- grad enligt

Verk och befattningar.

och löne- grad enligt

löneplanen.

löneplanen.

Skolöverstyrelsen (forts.).

Kommerskollegium (forts.).

Kontorsbiträden, kvinnliga......

C 2

Sekreterare .............

B 15

Förste expeditionsvakt........

B 3

Kamrerare.............

B 15

Expeditionsvakter..........

B 1

Förste byråingenjörer........

B 15

Skolöverstyrelsens statistiska avdel-

Teknisk konsulent.........

B 15

ning.

B 20

Sjötekniskt biträde.........

B 15

Chef................

Förste aktuarier..........

B 15

Förste aktuarie...........

B 15

Redaktör..............

B 15

Aktuarier.............

B 13

Notarier..............

B 13

Kontorsskrivare, kvinnliga......

C 5

Aktuarier.............

B 13

Kanslibiträden, kvinnliga......

C 3

Registrator.............

B 13

Kontorsbiträden, kvinnliga......

C 2

Kontorsskrivare, kvinnliga......

C 5

Expeditionsvakt...........

B 1

Kanslibiträden, kvinnliga......

C 3

Tionde huvudtiteln.

Kontorsbiträden, kvinnliga......

C 2

Förste expeditionsvakt.......

B 3

Handelsdepartementet.

Expeditionsvakter..........

B 1

Statssekreterare och expeditionschef, ar-

vode enligt 5 § i reglementet . . .

—

Lotsstyrelsen.

Kansliråd.............

B 20

Generallotsdirektör.........

A 3

Förste kanslisekreterarc.......

B 16

Byråchefer.............

B 20

Registrator.............

B 14

Overfvringenjör..........

B 20

Andre kanslisekreterare.......

B 13

Kanslibyrån.

Kontorsskrivare, kvinnlig......

C 5

Sekreterare .............

B 15

Kanslibiträde, kvinnligt.......

C 3

Kamrerare.............

B 15

Kontorsbiträden, kvinnliga......

C 2

Registrator.............

B 13

Förste expeditionsvakt.......

B 3

Revisorer och bokhållare......

B 13

Expeditionsvakter..........

B 1

Kassör och bokhållare........

B 13

Konimerskollegium.

Kanslibiträde, kvinnligt.......

C 3

Generaldirektör, arvode enligt 5 § i

Kontorsbiträde, kvinnligt......

C 2

reglementet...........

_

Byråchefer.............

B 20

Fyringenjörkontoret.

Fyringenjörer............

B 15

Byrådirektör och överinspektör ....

B 19

Verkmästare............

B 13

Navigationsskoleinspektör......

Skeppsmätningsöverkontrollör och över-

B 19

Materialförvaltare..........

B 13

B 3

inspektör .............

B 19

Förste expeditionsvakt.......

Byrådirektör............

B 18

Expeditionsvakter..........

B 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 55. 27*

%

Verk ock befattningar.

Avdelning

och löne- grad enligt

löncplanen.

Verk och befattningar.

Avdelning

och löne- grad enligt

löneplanen.

Patent- och registreringsverket.

Patent- och regssverket (forts.).

Generaldirektör........

A 3

Kontorsbiträden, kvinnliga ....

C 2

I Byråchefer........

B 20

Förste expeditionsvakt........

B 3

Byrådirektörer........

B 18

Expeditionsvakter......

B 1

1 Förste byråingenjörer.....

B 15

Bibliotekarie........

B 15

Försäkringsinspektionen.

Sekreterare ........

B 15

Överdirektör.........

A 2

Byråingenjörer.......

B 13

Ledamot och byrådirektör.....

B 18

Kassör och räkenskapsförare.....

B 13

Förste aktuarie........

B 15

Registrator........

B 13

Förste revisorer.........

B 15

Föreståndare för granskning av varu-

Revisor..........

B 13

märken.......

B 13

Kontorsskrivare, kvinnlig.....

C 5 1

Notarier........

B 13

Kanslibiträde, kvinnligt ....

C 3

Kanslibiträden, kvinnliga.....

C 3

Expeditionsvakt......

B 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

28*

Riksdagens skrivelse Nr 55.

Bilaga 2.

Förslag

till

kungörelse

angående tillämpning av avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

in. m.

A. Ifrågavarande reglemente

tampning å tjänstemän vid

statsdepartement, dock beträffande utrikesdepartementet

allenast å icke diplomatisk

eller konsulär personal,

justitiekanslersexpeditionen,

högsta domstolen,

regeringsrätten,

nedre justitierevisionen,

rikets hovrätter,

arméförvaltningen, dock allenast å civilpersonalen,

marinförvaltni ngens civilavdelning,

riksförsäkringsanstalten,

försäkringsrådet,

socialstyrelsen,

pensionsstyrelsen,

medicinalstyrelsen,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

byggnadsstvrelsen,

kam m arkolfegium,

statskontoret,

mynt- och justeringsverket,

B. Beträffande tjänstemän vid

skall från och med den 1 januari 1922 äga till

kammarrätten,

statistiska centralbyrån,

riksräkenskapsverket,

kontrollstyrelsen,

riksarkivet,

kungl. biblioteket,

nationalmuseum,

vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien,

universitetskanslersexpeditionen,

skolöverstyrelsen,

lantbruksstyrelsen,

stuteriöverstyrelsen,

lantmäteristyrelsen,

Sveriges geologiska undersökning,

statens meteorologisk- hydrografiska anstalt,

kommerskollegium,

lotsstyrelsen,

patent- och registreringsverket samt

försäkringsinspektionen.

nedanstående verk skola från och med den 1

januari 1922 i övrigt följande särskilda bestämmelser lända till efterrättelse, nämligen:

1. högsta domstolen:

med justitierådsämbete må ej förenas uppdrag såsom ordförande eller ledamot i

styrelse för bolag, verk, förening eller inrättning, som driver bank- eller försäkringsrörelse,

eller vars verksamhet eljest har huvudsakligen ekonomiskt syfte, ej heller

befattning som tjänsteman i bolag, verk, förening eller inrättning, som nyss sagts,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 55.

29

13 § i avlöningsreglementet angående förflyttningsskyldighet m. m. skall ej äga

tillämpning å justitieråd,

vad i 16 § sägs om tjänstehinder på grund av behörigen styrkt sjukdom skall

icke äga tillämpning å justitieråd,

i stället för vad i 21 § i reglementet stadgas om semester skola gälla föreskrifterna

i lagen den 14 maj 1915 angående högsta domstolens tjänstgöring på avdelningar;

2. regeringsrätten:

med regeringsrådsämbete må ej förenas uppdrag såsom ordförande eller ledamot i

styrelse för bolag, verk, förening eller inrättning, som driver bank- eller försäkringsrörelse,

eller vars verksamhet eljest har huvudsakligen ekonomiskt syfte, ej heller

befattning som tjänsteman i bolag, verb, förening eller inrättning, som nyss sagts,

13 § i avlöningsreglementet angående förflyttningsskyldighet m. m. skall ej äga

tillämpning å regeringsråd,

vad i 16 § sägs om tjänstehinder på grund av behörigen styrkt sjukdom skall

icke äga tillämpning å regeringsråd,

i stället för vad i 21 § i reglementet stadgas om semester skola gälla föreskrifterna

i lagen den 26 maj 1909 om regeringsrätten;

3. nedre justitierevisionen:

i stället för vad i 13 § i reglementet sägs om förflyttning till annan tjänst skall

gälla, att den, som tillträtt eller tillträder ordinarie befattning som revisionssekreterare,

skall vara pliktig att utan minskning i honom tillförsäkrade avlöningsförmåner

övertaga ledamotsbefattning i överrätt, enligt vad därom vid framtida indragning

av revisionssekreterartjänster i samband med en allmän omorganisation av domstolsväsendet

kan varda i laga ordning stadgat, dock med iakttagande därav, att skyldigheten

att låta sig förflytta till annan befattning åligger de i tjänsten yngre

framför de äldre;

4. rikets hovrätter:

i stället för vad i 13 § sägs om förflyttning till annan tjänst skall gälla, att innehavare

av ordinarie befattning skall vara underkastad den förflyttning till annan ort,

varom vid möjligen inträdande förändringar i avseende å hovrätternas organisation

eller förläggningsorter eller eljest i allmänhet kan varda stadgat, dock med iakttagande

av att inom vederbörande lönegrad skyldigheten uti ifrågavarande hänseende

åligger.de i graden yngre framför de äldre, i vilket avseende hovrättsråd, som före

utnämningen till nämnda befattning varit ordinarie revisionssekreterare men icke tidigare

innehaft hovrättsrådsämbete, äger för bestämmandet av den ordning, i vilken

skyldighet i berörda hänseende skall för honom inträda, tillgodoräkna sig den tid,

varunder han innehaft revisionssekreterarbefattning,

i stället för vad i 21 § i reglementet sägs om semester skall gälla, att president,

ledamöter och fiskaler äga årligen åtnjuta sommarferier, president och en var av

ledamöterna 45 dagar samt fiskalerna en var, efter vederbörande hovrätts bestämmande,

högst 45 dagar, samt att notarierna äga, efter vederbörande hovrätts bestämmande,

åtnjuta kostnadsfri ledighet en var 30 dagar under sommarferierna, vilken

ledighet ma kunna av hovrätten utsträckas över 30 dagar under tid då division,

på vilken notarie är indelad, har sommarferier, under förutsättning likväl att

notarien avslutat sitt arbete för divisionen samt att han icke heller behöver under

nämnda tid tagas i anspråk vare sig såsom biträde vid notariegöromål å annan

division eller för bestridande av högre eller med hans egen likställd befattning;

opaginerad Kontrollera mot PDF

30*

Riksdagens skrivelse Nr 55.

5. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

tjänsteman får icke åtaga sig byggnadsarbetens utförande på entreprenad eller

mottaga anställning i entreprenörs tjänst;

6. byggnadsstyrelsen:

med ordinarie befattning må ej förenas sådant enskilt arkitektuppdrag, som, vad

angår chefen, Kungl. Maj:t och, vad -angår innehavare av annan befattning, styrelsen

finner inverka hinderligt för tjänstgöringen i ämbetsverket;

7. kammarrätten:

i stället för vad i 21 § i reglementet sägs om semester skall beträffande presidenten

och kammarrättsråden gälla, att de äga årligen åtnjuta ferier 45 dagar;

8. kontrollstyrelsen:

tjänsteman må ej deltaga i styrelsen av eller vara anställd vid bolag eller annat

företag, som idkar handel med eller tillverkning av rusdrycker, skattefri sprit eller

alkoholhaltiga preparat, ej heller själv idka sådan rörelse;

9. lantmäter istyrelsen:

innehavare av ordinarie befattning äger icke, byråchef, byrådirektör, lantmäterifiskal

och arkivarie utan Kungl. Maj:ts och annan tjänsteman utan styrelsens efter

särskild prövning i varje fall lämnade tillstånd utföra lantmäteriförrättningar i

orterna;

10. Sveriges geologiska undersökning:

tjänsteman må allenast genom verkets förmedling och under villkor i övrigt, som

varda angivna i dess instruktion, åtaga sig praktiskt geologiska undersökningar åt

enskilda;

11. statens meteor ologisk-hy dr ögna fiska anstalt:

tjänsteman må allenast genom anstaltens förmedling och under villkor i övrigt,

som varda angivna i dess instruktion, åtaga sig praktiskt hydrografiska eller

meteorologiska undersökningar och utredningar åt kommuner och enskilda;

12. patent- och registreringsverket:

tjänsteman må icke mot ersättning biträda annan person vid uppfinnings utarbetande

eller tillgodogörande;

13. försäkring sinspektionen:

chef, byrådirektör, förste aktuarie, förste revisor eller revisor må ej deltaga i

styrelsen av eller vara anställd vid försäkringsbolag eller utländsk försäkringsanstalt,

som erhållit tillstånd att här i riket driva försäkringsrörelse, ej heller vara

aktieägare eller garant i sådant .företag.

Stockholm 1921. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt A Söuer.

210623

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.