Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående ny definitiv lönereglering för befattningshavare vid statsdepartement och centrala ämbetsverk.
1921-02-22 · 45 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 15 av 45 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1921:55, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående ny definitiv lönereglering för befattningshavare vid statsdepartement och centrala ämbetsverk.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 55.
1
Nr 55.
GodkSnd av första kammaren den 22 februari 1921.
Godkänd av andra kammaren den 22 februari 1921.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen gjorda framställning angående
ny definitiv lönereglering för befattningshavare vid statsdepartement
och centrala ämbetsverk.
(Statsutskottets utlåtande nr 9.)
Till Konungen.
Uti den till riksdagen avlåtna, den 7 januari 1921 dagtecknade
propositionen angående statsverkets tillstånd och behov, har Eders Kungl.
Maj:t, med åberopande av statsrådsprotokollet över finansärenden den
31 december 1920, under rubrik: »För flera huvudtitlar gemensamma
frågor» (punkt 1) föreslagit riksdagen att
dels godkänna ett vid nämnda protokoll fogat förslag till avlöningsreglemente
för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra
verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, jämte den reglementet
bilagda, på grundvalen av de för år 1921 gällande stater uppgjorda
tjänsteförteckning, dock att, i den mån ändringar i nämnda tjänsteförteckning
göras genom beslut av 1921 års riksdag, Eders Kungl. Maj:t
skall äga att vid utfärdande av författning i ämnet vidtaga motsvarande
ändringar i tjänsteförteckningen;
dels godkänna ett vid berörda protokoll fogat förslag till kungörelse
angående tillämpning av avlöningsreglementet för befattningshavare vid
statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen
m. m., dock att, i den mån ändringar i nämnda förslag göras
genom beslut av 1921 års riksdag, Eders Kungl. Maj:t skall äga att vid
kungörelsens utfärdande vidtaga motsvarande ändringar;
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 55. 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 55.
dels medgiva, att Eders Knngl. Maj:t må, i huvudsaklig överensstämmelse
med de av löneregleringskommittén angivna och av departementschefen
tillstyrkta grunder, utfärda nödiga bestämmelser i fråga om övergång
på ny stat för de tjänstemän, å vilka avlöningsreglementet skulle
äga tillämpning;
dels besluta, att, där tjänsteman, å vilken avlöningsreglementet
skulle äga tillämpning, enligt dittills gällande avlöningsbestämmelser
ägt uppbära någon del av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning
som tillfällig löneförbättring — i förskott, vid ingången av januari månad
1922 till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp,
motsvarande vad tjänstemannen skulle hava i den befattning, han vid
utgången av år 1921 innehade, i förskott uppburit för januari månad
1922, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit
gällande, vilket belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning
åtnjuter fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte uppvärmning
och fri belysning, bör ökas med värdet, enligt vederbörande myndighets
uppskattning, av denna förmån för en månad;
dels medgiva, att kostnaderna för senast berörda övergångsanordning
må bestridas av de i vederbörande stater upptagna anslagsposterna
till avlöning åt ordinarie tjänstemän;
dels medgiva, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i
7, 25, 26, 27, 28, 29 och 32 §§ av avlöningsreglementet, må bestridas
i enlighet med de grunder, som av löneregleringskommittén angivits
och av departementschefen tillstyrkts;
dels medgiva, att, därest Eders Kungl. Magt antingen med stöd
av 31 § avlöningsreglementet för särskilda fall finner en avvikelse från
de i 19 § av reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad
eller i motsvarande fall med stöd av 34 § tillerkänner ickeordinarie
befattningshavare vikariatsersättning, Eders Kungl. Maj:t må
äga att för ändamålet taga i anspråk de i vederbörande stater upptagna
anslagsposterna till avlöning åt ordinarie tjänstemän;
dels medgiva, att sådana vid de verk, å vilka avlöningsreglementet
skulle äga tillämpning, anställda tjänstemän, vilka nu äro uppförda å
övergångsstater, må, därest de kvarstanna å övergångsstat, bibehållas
vid samtliga enligt dessa stater utgående avlöningsförmåner jämte tillfällig
löneförbättring och personliga lönetillägg, där sådana förekomma;
dels bemyndiga Eders Kungl. Magt att i förekommande fall medgiva,
att avlöningsreglementet må äga tillämpning jämväl å en å äldre stat
än den nuvarande kvarstående tjänsteman, därest denne förklarar sig
villig underkasta sig nämnda reglemente;
3
Riksdagens skrivelse Nr 55.
dels ock medgiva, att, därest Eders Kungl. Maj:t tinner så erforderligt,
de i avlöningsreglementet omförmälda bostads- och lönenämnder
må träda i verksamhet redan under år 1921.
Riksdagens i förevarande skrivelse anmälda beslut avser Eders
Kungl. Maj:ts förenämnda framställning med undantag av de delar, som
beröra befattningshavare under jordbruksdepartementet.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom
riksdagen väckta likalydande motioner i vilka hemställts, att riksdagen,
därest Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag skulle i väsentliga delar vinna
riksdagens bifall, måtte vid frågans behandling beträffande avlöningsförmåner
för justitieråd och regeringsråd fästa behörigt avseende vid i
motionerna framställda erinringar rörande dessa befattningshavares särskilda
ställning och hittills tillämpad relation emellan deras löneförmåner
och dem, som tillkomma å ena sidan övriga domare, å andra
sidan högre befattningshavare inom förvaltningen.
Genom det avlöningsreglemente, som i enlighet med 1919 års
riksdags beslut utfärdades för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk, kom ett gemensamt lönesystem
för dessa verk — de s. k. kommunikationsverken — till stånd
samt vunno åtskilliga i lönetekniskt hänseende nya principer tillämpning.
Sedan fråga uppkommit, huruvida icke det för kommunikationsverken
beslutade lönesystemet och därmed förknippade löneprinciper
borde överföras och komma i tillämpning inom andra grenar av den
civila statsförvaltningen, förklarade i ett uttalande till statsrådsprotokollet
den 31 december 1919 dåvarande chefen för finansdepartementet, att
starka skäl syntes tala för att, med sålunda given utgångspunkt, en allmän
revision komme till stånd rörande de inom övriga grenar av den
civila statsförvaltningen gällande löneregleringar med därtill hörande
villkor och bestämmelser. Beträffande ordningen och sättet för denna
allmänna revision syntes det departementschefen vara mest ändamålsenligt,
att början gjordes med utarbetande av förslag till ny definitiv
lönereglering för dels statsdepartementen och de centrala ämbetsverk,
vilkas avlöningsförhållanden i huvudsak anslöte sig till den s. k. statskontorstypen,
dels någon av de lokala förvaltningarna, i första hand
fångvårdsstaten. I anslutning till vad departementschefen i angivna
hänseende sålunda uttalat och till vissa av honom i samma yttrande till
statsrådsprotokollet närmare fixerade riktlinjer uppdrog Eders Kungl.
Maj:t åt 1902 års löneregleringskommitté att verkställa utredning be
-
4
Riksdagens skrivelse Nr 55.
träffande ny definitiv lönereglering för befattningshavare vid statsdepartementen,
centrala ämbetsverk och fångvårdsstaten.
I anledning av detta uppdrag avgav löneregleringskommittén ett
den 3 november 1920 dagtecknat betänkande med förslag till ny definitiv
lönereglering för befattningshavare vid statsdepartementen och de
centrala ämbetsverken. På grundvalen av och i huvudsaklig anslutning
till löneregleringskommitténs förslag är Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning i ämnet gjord.
Det föreliggande förslaget har sålunda till allmän utgångspunkt
tagit det nya lönesystemet för komrnunikationsverken. Detta innebär,
vad avlöningsbeloppens storlek beträffar, att avlöningarna även för de
förvaltningsgrenar, som innefattas i förslaget, anpassats efter den prisnivå,
som, att döma av stegringen i levnadskostnaderna under åren
närmast före världskrigets utbrott, skulle under normala förhållanden
varit rådande i början av 1920-talet. Självfallet skulle vid bifall till
förslaget såväl den tillfälliga löneförbättring, som för närvarande utgår,
bortfalla för de befattningshavare, som nu avses, som ock det till
samma befattningshavare utgående dyrtidstillägget underkastas en viss
reduktion och i avseende å sina grunder bringas i överensstämmelse
med vad därutinnan är eller kan bliva gällande för kommunikationsverken.
Genom en dylik reduktion av dyrtid stilläggen skulle den föreslagna
löneregleringen icke komma att medföra någon mer väsentlig
ökning av statsutgifterna. Denna lönereglering bleve i själva verket för
hela den tid, varunder dyrtidstillägg utgår, egentligen blott en omläggning
av statstjänarnas botteninkomst med därtill fogade villkor och
rättigheter. Syftet med den nu föreslagna löneregleringen är nämligen,
sådana förhållandena nu utvecklat sig, icke så mycket att åstadkomma
förbättrade avlöningsförmåner för tjänstemännen som snarare att bringa
i tillämpning ett avlöningssystem, som bättre än de nuvarande lönebestämmelserna
tillgodoser kraven på enkelhet och överskådlighet i statstjänstemännens
avlöningsförhållanden, på samma gång det medför vissa
andra fördelar och genom den över lag höjda grundlönen medgiver
förbättrade pensionsförmåner. Att emellertid en och annan befattning
omplacerats och erhållit en högre plats på löneskalan än den förut intagit,
är en anordning, som följer av under tidens lopp skedda förskjutningar
i arbete och ansvar emellan olika befattningar och som
jämväl vidtagits i motsvarande fall vid föregående omregleringar av avlöningsförhållanden.
I och för sig behöver ej heller en dylik anordning
innebära någon nämnvärd avvikelse från den angivna huvudprincipen.
Såväl i sistnämnda fall som därest i övrigt en faktisk avlönings förbättring
5
Riksdagens skrivelse Rr 55.
skulle för vissa tjänstemannagrupper komma till stånd, skulle den relativt
begränsade merutgift, som härav kan betingas, kunna försvaras som ett
vederlag för den ökade tjänstgöring, som i samband med regleringen
skulle åläggas nu ifrågavarande befattningshavare, och följaktligen för
den ökade arbetskraft, som härigenom skulle komma staten till godo.
Förslaget grundar sig nämligen på den allmänna förutsättningen,
att den olikhet som nii råder i avseende å den dagliga arbetstidens
längd mellan kommunikationsverkens styrelser — 7 timmar — och den
centrala förvaltningen i övrigt — 6 timmar — skulle bortfalla och att
arbetstiden för samtliga dessa förvaltningsgrenar i regel bestämdes till
minst 7 timmar varje söckendag.
Eders Kungl. Maj:ts på löneregleringskommitténs förslag byggda
framställning är huvudsakligen inskränkt till rena löneregleringsfrågor,
och hava, i motsats till vad vid löneregleringar tillförne varit brukligt, de
organisatoriska spörsmålen i regel lämnats å sido. Ett undantag bildar
dock förslaget om inrättande av en ny kvinnlig biträdesgrad, lägre än
den nuvarande första graden och avsedd för befattningshavare med folkskolebildning,
åt vilka renskrivning och andra enklare göromål med
fördel skulle kunna anförtros.
I likhet med vad som skett beträffande kommunikationsverken,
hava nu avlöningsbestämmelserna för den övriga centralförvaltningen
sammanförts i ett gemensamt avlöningsreglemente, innehållande lönesystemets
huvudgrunder. Detta avlöningsreglemente är med tanke på
lönesystemets tilltänkta utsträckningar till andra områden av administrationen
avsett att gälla för de förvaltningsgrenar, beträffande vilka sådant
varder av Eders Kungl. Maj:t och riksdagen bestämt. Vid reglementet
är som bilaga fogad en tjänsteförteckning, vilken är uppgjord på grundvalen
av det i 1921 års stater upptagna antalet befattningar. De särskilda
för olika förvaltningsgrenar erforderliga specialbestämmelser, vilka
icke ansetts böra inrymmas i avlöningsreglementet, skulle sammanfattas
i en särskild kungörelse.
De olika avlöningsförhållanden, som hittills gällt för olika grenar
av statsförvaltningen, hava haft att uppvisa de mest i ögonen fallande
skiljaktigheter såväl i avseende å själva avlöningsbeloppen för likvärdiga
eller jämförbara tjänster som beträffande lönesystemens struktur
och inre sammanhang. En strävan har emellertid på senare tider gjorts
gällande att söka i görligaste mån vinna enhetlighet på dessa områden,
och såsom ett första resultat av denna strävan är att betrakta det nyligen
för de fyra s. k. kommunikationsverken beslutade gemensamma
6
Riksdagens skrivelse Nr 55.
lönesystemet. Från denna synpunkt torde man ock böra skärskåda det
föreliggande förslaget, som i huvudsak anpassats efter kommunikationsverkens
lönesystem och avser att på den övriga centralförvaltningen
och överdomstolarna införa detta systems huvudgrunder. Den av löneregleringskommittén
verkställda utredningen har ock givit vid handen,
att en dylik anordning är möjlig. Då riksdagen i förslaget ser en åtgärd,
som är ägnad att genom införande av viss likformighet i avlöningsförhållandena
förebygga slitningar olika grupper av statstjänare emellan,
har riksdagen ansett sig böra i stort sett bifalla detsamma. Ej minst
har riksdagen därvid letts av de obestridligt rättvisa grunder, som känneteckna
det föreslagna lönesystemet, och de i förhållande till gällande
bestämmelser uppenbara fördelar från enkelhetens och överskådlighetens
synpunkt, som med det nya systemets införande stå att
vinna.
Såsom ovan antytts, skulle de ökade grundlönerna i stort sett
kompenseras av däremot svarande minskningar av dyrtidstilläggen. Självfallet
skulle nämligen för de befattningshavare, som innefattas i förslaget,
dyrtidstilläggsgrunderna bliva desamma som för kommunikationsverkens
tjänstemän. I följd härav blir den verkliga utgift för statsverket,
som skulle betingas av ett bifall till den föreliggande framställningen,
reducerad till väsentligt mindre proportioner än vid första påseende
kan synas. En viss merkostnad för staten torde visserligen genom förslagets
antagande icke kunna undvikas, men dels kommer denna merkostnad,
av allt att döma, att kunna hållas inom rimliga gränser, dels
kan densamma, på sätt ovan anförts, betraktas såsom ett vederlag för
den utsträckta arbetstiden med därav följande ökad arbetsprestation,
som är en av förslagets förutsättningar. En utsträckning av den dagliga
arbetstiden till sju timmar för de tjänstemannagrupper, varom nu
är fråga, bör enligt riksdagens mening i görligaste mån genomföras,
och torde man vid sådant förhållande kunna förvänta, att — om också
ej omedelbart en reducering av ämbetsverkens tjänstemannapersonaler
kommer till stånd — några mera väsentliga krav på ökade anslagsmedel
till förstärkning av verkens arbetskrafter ej måtte från ämbetsverkens
sida under den närmaste tiden göras gällande.
Har riksdagen sålunda ansett sig böra i princip bifalla det föreliggande
förslaget, förekomma vissa detaljfrågor, till vilka riksdagen
icke kunnat obetingat uttala sin anslutning eller beträffande vilka riksdagen
hyser en mot departementschefen avvikande uppfattning. Såsom
ovan omnämnts, har departementschefen i stort sett upptagit löneregle
-
7
Riksdagens skrivelse Nr 55.
ringskommitténs förslag oförändrat, men i vissa punkter föreslagit smärre
avvikelser eller gjort åtskilliga erinringar. Riksdagen vill här nedan angiva
de punkter, beträffande vilka riksdagen föranletts att göra särskilda
uttalanden eller att framlägga en från Eders Kungl. Maj:ts förslag avvikande
mening.
I avseende å den för justitieråd och regeringsråd föreslagna avlöningen
— 18,000 kronor — har departementschefen hyst tvekan,
huruvida densamma i förhållande till avlöningen för andra högre ämbetsmän
är ur alla synpunkter lämpligt avvägd och har departementschefen
med hänsyn därtill, att sagda befattningshavare äro underkastade en
strängare regel än andra tjänstemän i fråga om möjligheten att med
sina tjänster förena enskilda befattningar, funnit den föreslagna avlöningen
möjligen för knapp. Vidare har departementschefen funnit skäl förefinnas
för en höjning av avlöningen till presidenterna i hovrätterna
samt i kammarrätten och i försäkringsrådet. Något förslag i angivna
hänseenden har icke framställts, men hava berörda frågor ansetts böra
bliva föremål för förnyat övervägande. Motionsvis har, såsom ovan
nämnts, yrkanden framställts, att riksdagen vid bedömande av avlöningsförmånerna
för justitieråd och regeringsråd måtte beakta vissa
i motionerna framställda erinringar rörande dessa befattningshavares särskilda
ställning och hittills tillämpad relation i avseende å löneförmånerna
för dem och andra högre tjänstinnehavare (motioner I: 103 och
II: 151).
Riksdagen vill för sin del ej frånkänna de erinringar, som i sistberörda
motioner blivit förebragta, ett visst berättigande. Det må nämligen
erkännas, att justitieråd och regeringsråd, vilka hittills intagit
en i förhållande till övriga statens befattningshavare markerad särställning,
blivit i det föreliggande förslaget, procentuellt sett, mindre
tillgodosedda än andra tjänstemän i chefsställning, vadan vissa skäl
kunna anföras för en ändring av förslaget till förmån för högsta domstolens
och regeringsrättens ledamöter. Ett så omfattande löneregleringsförslag
som det föreliggande måste självfallet i sig inrymma en
och annan punkt, där på grund av olika uppfattningar en mera speciell
prövning bör komma till stånd. Hit vill riksdagen hänföra spörsmålet
om justitierådens och regeringsrådens avlöningsförhållanden,
och delar riksdagen den av departementschefen uttalade uppfattningen
om önskvärdheten av förnyat övervägande av frågan. Då riksdagen
sålunda ansett sig böra bifalla det föreliggande förslaget beträffande
justitieråden och regeringsråden och följaktligen, i betraktande
8
Riksdagens skrivelse Nr 55.
av vad ovan anförts, ansluter sig till departementschefens i denna
punkt uttalade mening, sker det desslikes under den uppfattningen, att
en slutlig prövning av denna fråga med större säkerhet låter sig göra
i samband med den definitiva regleringen av ifrågavarande befattningshavares
pensionsförhållanden. Någon ändring i förslaget har riksdagen
vid anförda förhållanden icke ansett sig böra vidtaga.
Beträffande sättet för expeditionschefernas tillsättande hade löneregleringskommittén
upptagit ett förut av kommittén framlagt förslag
om tillsättande av dessa tjänster förmedelst fullmakt i stället för såsom
nu förmedelst förordnande tillsvidare. Departementschefen åter har tillkännagivit
en annan uppfattning och icke funnit skäl föreligga för ett
frångående av nuvarande anordning.
Riksdagen har i anslutning till löneregleringskommitténs uppfattning
icke kunnat undgå finna, att övervägande skäl kunna anföras för en
sådan åtgärd, som knyter expeditionscheferna fastare vid departementen
och dess arbetsuppgifter. Om alltså enligt riksdagens mening omständigheter
kunna förebringas, vilka tala för beredande av fullmakt åt departementskansliernas
närmaste chefer, ställer sig riksdagen dock tveksam till
frågan med hänsyn till den korta tid, som förflutit sedan de nuvarande
expeditionschefstjänsternas tillkomst. I anledning av att riksdagen så
sent som år 1917 fattat beslut i denna sak, synes en något längre tids
erfarenhet böra avvaktas, innan en ändring vidtages av detta beslut.
Riksdagen har alltså funnit sig böra bifalla den av Eders Kungl. Maj:t
från löneregleringskommitténs förslag gjorda avvikelsen i avseende å
formen för expeditionschefstjänsternas tillsättande.
För en var av byråcheferna för lagärenden i social- och finansdepartementen
samt för ledamoten å justitiedepartementets lagavdelning
har löneregleringskommittén föreslagit ett arvodesbelopp, som motsvarar
begynnelseavlöningen för befattningshavare i den av kommittén för ordinarie
tjänstemän enligt avd. B föreslagna 20:e lönegraden, ortsgruppen
G, eller alltså 10,500 kronor. Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär, att
arvodesbeloppet för bemälda befattningshavare bestämmes till 12,000
kronor, vilken summa ungefär motsvarar slutavlöningen i den 20:e
lönegraden.
I likhet med vad riksdagen ovan i fråga om justitieråd och regeringsråd
anfört, anser riksdagen skäl kunna anföras för en höjning av
arvodena för sistbemälda lagbyråchefer utöver vad Eders Kungl. Maj:t
föreslagit. Gentemot dessa skäl kunna å andra sidan omständigheter an
-
9
Riksdagens skrivelse Nr 55.
dragas till förmån för såväl löneregleringskommitténs ställning som Eders
Kungl. Maj:ts förslag. Det må nämligen erinras, att samtliga tre berörda
byråchefstjänster i synnerligt utpräglad grad framträda såsom övergångsposter
och att vid sådant förhållande någon risk näppeligen föreligger
att icke för dessa erhålla fullt kvalificerade personer. Då jämväl i denna
fråga skiftande meningar kunna göras gällande, anser riksdagen densamma
vara förtjänt av närmare prövning. Tills sådan blivit verkställd och
beslut med anledning därav fattat, synes det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna
beloppet vara skäligt och har riksdagen alltså ansett sig böra
bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag.
I detta sammanhang vill riksdagen ej underlåta påpeka, hurusom
det lagstiftningsarbete, som påvilar bemälda befattningshavare, måste på
grund av sakens natur fördela sig tämligen ojämnt på olika tider, i
det att periodvis arbetet hopar sig i stor omfattning för att under andra
tider måhända ej lämna sin man full sysselsättning. I detta hänseende
förutsätter riksdagen, att, därest i ett eller annat fall lagstiftningsarbetet
beträffande det egna departementets arbetsområde icke skulle lämna
full sysselsättning, vederbörande måtte tagas i anspråk för dylikt arbete,
tillhörande annat departements område. Den omständigheten att vederbörande
formellt är knuten vid ett visst departement synes icke böra
utgöra något hinder för en dylik anordning.
I avseende å de olika tjänstegradernas placering på avlönivqsskalan
hava de nu gällande avlöningsgraderna tjänat till utgångspunkt,
varjämte, jämförelser sökts med motsvarande befattningshavare inom
kommunikationsverken. Särskilt beträffande frågan rörande den nuvarande
s. k. andra normalgradens placering i det nya avlöningssystemet
hava delade, meningar gjorts gällande. I likhet med vad som skett för
kommunikationsverken bär löneregleringskommittén föreslagit en tudelning
av denna grad — sekreterargraden —, varvid kommittén, såsom
fallet är beträffande kommunikationsverken, till den 15:e lönegraden
hänfört flertalet befattningar inom denna grupp, men icke ansett sig
böra föreslå en placering av övriga till densamma börande tjänster i
högre lönegrad än den 16:e, under det att för kommunikationsverken
den s. k. högre sekreterargraden hänförts till den 17:e lönegraden.
Reservationsvis hava inom kommittén vissa yrkanden framställts, vilka
gått ut på, dels att de av kommittén till den 16:e lönegraden hänförda
tjänsterna bort i stället upptagas i den 17:e lönegraden, dels ock att
.man bort utgå från den 16:e lönegraden såsom den normala och därefter
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 55. 2
10
Riksdagens skrivelse Nr 55.
undersöka, vilka befattningar bort placeras i den 17:e och huruvida några
befattningar bort hänföras till den 15:e lönegraden.
Departementschefen har ställt sig på samma ståndpunkt som senast
anförda yrkande. Enligt hans mening vore den ändamålsenligaste anordningen
den, att samtliga ifrågavarande befattningar nu hänfördes till
den 16:e lönegraden, varvid dock borde förutsättas, att en dylik åtgärd
endast vore att betrakta såsom en anordning tills vidare, och borde det
få bliva en uppgift för den föreslagna lönenämnden eller annan särskild
beredning att efter närmare prövning föreslå den omgruppering, d. v. s.
den nedflyttning av vissa tjänster till den 15:e och uppflyttning av vissa
tjänster till den 17:e lönegraden, som kunde finnas vara av förhållandena
påkallad. Härav skulle betingas en kostnadsökning utöver kommitténs
förslag med omkring 130,000 kronor.
Riksdagen kan för sin del icke dela den av departementschefen
angivna ståndpunkten. Att nu företaga en samfälld uppflyttning av
samtliga ifrågavarande befattningar till den 16:e lönegraden och, under
åberopande av att en dylik anordning endast är att betrakta som ett
provisorium, sedermera eventuellt företaga en nedflyttning av vissa tjänster
till den 15:e lönegraden, torde ej lämpligen låta sig göra. Men själva
utgångspunkten för departementschefens uppfattning, nämligen att man
borde utgå från den 16:e lönegraden som den normala, kan riksdagen
ej heller dela. Den nuvarande s. k. andra normalgraden tjänar som
bekant till förebild för ett flertal olika lönetyper inom skilda grenar av
statsförvaltningen. En placering av denna grad i den 16:e lönegraden
skulle alltså medföra vittgående ekonomiska konsekvenser, på samma
gång motsvarande krav skulle resas från kommunikationsverkens sida
och, därest de bifölles, vålla en rubbning av det för dessa verk nyligen
beslutade lönesystemet. Riksdagen har därför ansett sig böra i förevarande
punkt lägga löneregleringskommitténs förslag till grund för
sitt beslut. Vissa jämkningar i den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna
tjänsteförteckningen bliva en följd härav.
Ej heller beträffande andra befattningshavare än nu särskilt omnämnts
har riksdagen funnit skäl föreligga för ett frångående av löneregleringskommitténs
i detta fall av Eders Kungl. Maj:t tillstyrkta
förslag.
Ordinarie revisionssekreterare åtnjuter nu en avlöning, som är lika
med slutavlöningen för en tredje normalgradens tjänsteman. Löneregleringskommittén
har icke funnit anledning att vid införandet av det nya
systemet bibehålla denna anordning, utan skulle revisionssekreterarna
11
Riksdagens skrivelse Nr 55.
bliva fullt jämställda med exempelvis byråchefer och hovrättsråd, d. v. s.
erhålla eu avlöning efter den 20:e lönegraden. Departementschefen har
visserligen icke funnit lämpligt att nu till förmån för revisionssekreterarna
ifrågasätta en rubbning i det av kommittén föreslagna avlöningssystemet.
Då emellertid departementschefen hyste den uppfattningen,
att revisionssekreterarna borde bättre tillgodoses, och ansåg spörsmålet
förtjäna att underkastas ett närmare skärskådande, hade han tänkt sig
i avvaktan härå såsom ett provisorium en sådan anordning kunna tillsvidare
vidtagas, att ordinarie revisionssekreterare tillerkändes utöver sin
ordinarie avlöning ett särskilt arvode av 500 kronor. I fråga om lör
detta ändamål erforderliga medel, vilka borde utgå å extra stat, förklarade
han förslag framdeles komme att föreläggas riksdagen.
Att med särskilda tilläggsarvoden utöver den ordinarie fastställda
lönen tillgodose en hel tjänstemannakår över lag anser riksdagen vara
en anordning, som från löneteknisk synpunkt, synes mindre tilltalande.
I den mån den ordinarie avlöningen för revisionssekreterarna kommer
att visa sig vara mindre väl avvägd, torde frågan härom böra bliva
föremål för en närmare undersökning och prövning i syfte att söka
åvägabringa en anordning, som giver dessa befattningshavare en i förhållande
till andra tjänstemän fullt rättvis ställning i lönehänseende.
Riksdagen har följaktligen icke kunnat biträda departementschefens
mening rörande det ifrågasatta särskilda avlöningstillägget.
I 10 § 3 och 4 mom. av förslaget till avlöningsreglemente innefattas,
bland annat, bestämmelser rörande uppskov med uppflyttning i
högre löneklass med hänsyn till mindre väl vitsordad tjänstgöring. I
3 mom. har riksdagen företagit mindre jämkning av formell natur i syfte
att bringa ordalydelsen i närmare överensstämmelse med den av löneregleringskommittén
ursprungligen föreslagna texten. Beträffande 4 mom.
har här Eders Kungl. Maj:t gjort en avvikelse av saklig innebörd från
löneregleringskommitténs förslag. Riksdagen har funnit sig kunna bifalla
vad Eders Kungl. Maj:t härutinnan föreslagit.
Från kommunikationsverkens avlöningsreglemente hade löneregleringskommittén
upptagit bestämmelser om källortstillägg med vissa efter
sex olika kallortsklasser bestämda belopp. I samband härmed hade
kommittén erinrat om eu av riksdagen begärd utredning i fråga om
beredande åt de i norra delarna av landet stationerade tjänstemännen
av särskilda förmåner samt påpekat, att riksdagens skrivelse i ämnet,
vilken överlämnats till kommittén för att tagas i betraktande i nu före
-
12 Riksdagens skrivelse Nr 55.
varande sammanhang, borde bliva föremål för vidare behandling, vare
sig nu denna vidare utredning komme att anförtros åt kommittén eller
åt särskilda sakkunniga. I en vid kommittébetänkandet fogad reservation
hade tre av kommitténs ledamöter yrkat, att avlöningsformen kallortstillägg
icke måtte ingå i nu föreliggande förslag utan att spörsmålet
härom måtte upptagas i samband med ovanberörda av riksdagen begärda
utredning. Departementschefen har förklarat sig vara övertygad
om, att alla åtgärder vore starkt av nöden, som kunde vidtagas för ett
bättre tillgodoseende av tjänstemännen i Norrland, och därför icke tvekat
att tillstyrka kommittémajoritetens förslag. Den av riksdagen begärda
utredningen borde enligt hans mening också med det snaraste komma
till stånd.
Ehuru riksdagen funnit skäl förefinnas för den åskådning, som
gjorts gällande i den inom löneregleringskommittén avgivna reservationen,
har riksdagen dock ej velat motsätta sig Eders Kung]. Maj:ts
förslag i denna punkt, men förutsätter riksdagen, att en blivande kallortsklassindelning
beträffande de förvaltningsgrenar, varå det föreslagna
reglementet skulle äga tillämpning, icke bereder hithörande tjänstemän
en fördelaktigare ställning än som nu tillkommer motsvarande befattningshavare
inom kommpnikationsverken.
Vad departementschefen vidare i statsrådsprotokollet anfört i fråga
om vikariatsersättning ar likasom vad som föreslagits beträffande ferier
för vissa befattningshavare i kammarrätten har icke givit riksdagen anledning
till erinran.
Löneregleringskommitténs förslag innebar för de tjänstemän, på
vilka det föreslagna avlöningsreglementet skulle äga tillämplighet, förmånen
av fri läkarvård jämte läkemedel vid skada till följd av olycksfall
i tjänsten. Reservationsvis hade inom kommittén yrkats, i likhet
med vad som gällde för kommunikationsverkens personal, fri läkarvård
jämte läkemedel vid varje sjukdomsfall, sålunda utan nyss angivna begränsning.
Departementschefen har förklarat sig nu sakna anledning
tillstyrka ett frångående av kommittémajoritetens uppfattning i
förevarande punkt.
Riksdagen har ansett sig i förevarande punkt böra bifalla Eders
Kungl. Maj:ts förslag.
Mot det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna undantaget för justitieråd
och regeringsråd från den allmänna föreskriften om tjänstledighetsavdrag
vid sjukdom har riksdagen intet att erinra. Likaså har riks
-
13
Riksdagens skrivelse Nr 55.
dagen bifallit de på grundvalen av löneregleringskommitténs förslag
ifrågasatta anordningarna vid övergången till det nya avlöningssystemet.
Ej heller beträffande den föreslagna ändrade uppställningen av staterna
för vederbörande ämbetsverk har riksdagen någon gensaga av principiell
innebörd att göra. Uppmärksammas må, att genom riksdagens
beslut beträffande vissa befattningshavares placering å avlöningsskalan
en nedsättning av de utav Eders Kungl. Maj:t föreslagna slutsummorna
å vederbörande stater kommer att följa.
Beträffande till sist vad departementschefen anfört i fråga om
tjänstemän med avlöning från medel anvisade å extra stat vill riksdagen
framhålla, att här endast är fråga om beräkningen av i riksstaten uppförda
eller föreslagna anslag. Då departementschefen förordar, att avlöningen
till befattningshavare å extra stat må beräknas att utgå efter
den löneklass, som ligger närmast under begynnelseavlöningen för motsvarande
ordinarie befattning, vill riksdagen betona, att detta må allenast
betraktas som en beräkningsgrund till ledning vid uppskattandet av
storleken av vederbörande anslag. Till vilka belopp själva avlöningarna
till ifrågavarande extra tjänstemän skola uppgå, är en fråga, som sedermera
torde komma att i varje särskilt fall böra underkastas närmare
prövning av den i förslaget ifrågasatta lönenämnden.
I fråga om fastställandet av den nu föreslagna tjänsteförteckning en
har densamma i förevarande sammanhang allenast blivit föremål för
beslut, i vad den avser befattningshavarnas gruppering i lönegrader.
Antalet befattningar komma framdeles att under de särskilda huvudtitlarna
bliva ämne för särskild prövning och särskilda beslut. Likaså
har riksdagen funnit ändamålsenligt, att nu, beträffande såväl tjänsteförteckningen
som den här nedan under b) omnämnda kungörelsen, undantag
göras för sådana delar, beträffande vilka särskilda beslut sedermera
kunna komma att fattas av innevarande års riksdag.
Riksdagen, som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot
Eders Kungl. Maj:ts förslag, har alltså i anledning av Eders Kungl.
Maj:ts förevarande framställning, beträffande befattningshavare under
andra—åttonde samt tionde huvudtitlarna
dels godkänt det vid denna skrivelse fogade förslag (bil. 1) till
avlöningsreglemente för befattningshavare vid statsdepartement och vissa
andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, jämte den reglementet
bilagda, på grundvalen av de för år 1921 gällande stater uppgjorda
tjänste förteckning, med undantag av dels antalet befattningar
14
Riksdagens skrivelse Nr 55.
dels ock sådana delar av tjänsteförteckningen, beträffande vilka särskilda
beslut sedermera kunna komma att av 1921 års riksdag fattas;
dels godkänt det vid denna skrivelse fogade förslag till kungörelse
(bil. 2) angående tillämpning av avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila
statsförvaltningen m. m., med undantag för sådana delar av kungörelsen,
beträffande vilka särskilda beslut sedermera kunna komma att
av 1921 års riksdag fattas;
dels medgivit, att, Eders Kungl. Maj:t må, i huvudsaklig överensstämmelse
med de av löneregleringskommittén angivna och av departementschefen
i statsrådsprotokollet över finansärenden den 31 december
1920 tillstyrkta grunder, utfärda nödiga bestämmelser i fråga om övergång
på ny stat för de tjänstemän, å vilka avlöningsreglementet skulle
äga tillämpning;
dels beslutat, att, där tjänsteman, å vilken avlöningsreglementet
skulle äga tillämpning, enligt dittills gällande avlöningsbestämmelser ägt
uppbära någon del av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som
tillfällig löneförbättring — i förskott, vid ingången av januari månad
1922 till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande
vad tjänstemannen skulle hava i den befattning, han vid utgången
av år 1921 innehade, i förskott uppburit för januari månad
1922, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande
varit gällande, vilket belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning
åtnjuter fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri
uppvärmning och fri belysning, bör ökas med värdet, enligt vederbörande
myndighets uppskattning, av denna förmån för en månad;
dels medgivit, att kostnaderna för senast berörda övergångsanordning
må bestridas av de i vederbörande stater upptagna anslagsposterna
till avlöning åt ordinarie tjänstemän;
dels medgivit, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas
i 7, 25, 26, 27, 28, 29 och 32 §§ av avlöningsreglementet, må bestridas
i enlighet med de grunder, som av löneregleringskommittén angivits
och av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkts;
dels medgivit, att, därest Eders Kungl. Maj:t antingen med stöd
av 31 § avlöningsreglementet för särskilda fall finner en avvikelse från
de i 19 § av reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad
eller i motsvarande fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie
befattningshavare vikariatsersättning, Eders Kungl. Maj:t må äga
att för ändamålet taga i anspråk de i vederbörande stater upptagna
anslagsposterna till avlöning åt ordinarie tjänstemän;
15
Riksdagens skrivelse Hr 55.
dels medgivit, att sådana vid de verk, å vilka avlöningsreglementet
skulle äga tillämpning, anställda tjänstemän, vilka nu äro uppförda
å övergångsstater, må, därest de kvarstanna å övergångsstat,
bibehållas vid samtliga enligt dessa stater utgående avlöningsförmåner
jämte tillfällig löneförbättring och personliga lönetillägg, där sådana
förekomma;
dels bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva,
att avlöningsreglementet må äga tillämpning jämväl å en å äldre
stat än den nuvarande kvarstående tjänsteman, därest denne förklarar
sig villig underkasta sig nämnda reglemente;
dels ock medgivit, att, därest Eders Kungl. Maj:t finner så erforderligt,
de i avlöningsreglementet omförmälda bostads- och lönenämnder
må träda i verksamhet redan under år 1921.
Stockholm den 22 februari 1921.
Med undersåtlig vördnad.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 55.
1
Bilaga 1.
Förslag
till
Avlöningsreglemente
för
befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den
civila statsförvaltningen.
1 avd. Ordinarie tjänstemän.
1 kap. Allmänna bestämmelser.
1 §•
1. De i 2 kap. av detta reglemente avsedda befattningar tillsättas genom förordnande
på viss tid eller tills vidare.
2. Övriga ordinarie befattningar tillsättas, i enlighet med därför gällande föreskrifter,
antingen genom fullmakt eller genom konstitutorial.
3; Antalet ordinarie befattningar vid vederbörande verk fastställes av Kungl
Maj:t och riksdagen. ° ''
2 §•
L Ordinarie tjänsteman äger åtnjuta avlöning enligt de i detta reglemente givna
föreskrifter och under de i detsamma stadgade villkor ävensom i enlighet med de
särskilda föreskrifter, som kunna varda av Kungl. Maj:t och riksdagen beslutade.
2. Avlöning utgår, där ej annorlunda i reglementet'' stadgas, frän och med den
tjänsten tillträdes, till och med den dag, tjänstemannen avgår på grund av
avsked, entledigande eller dödsfall.
3. Utbetalning av avlöning sker månadsvis i efterskott.
4. Angående tjänstemans rätt till pension samt skyldighet att avgå från tiänsten
är särskilt stadgat.
3 §■
1. Med ordinarie befattning må icke förenas annan tjänst å rikets eller riksdagens
stat, ej^ heller, utan att sadant medgivits genom beslut av Kungl. Mai:t och riksdagen,
å kommuns stat.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 55.
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
2*
Riksdagens skrivelse Nr 5å.
2. Med ordinarie befattning må ej heller förenas vare sig uppdrag såsom ordförande
eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts
oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i
sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag det vara må, så
framt ej Kungl. Maj:t eller, vad angår tjänsteman tillhörande någon av de i 9 §
avdelningarna 13 och C upptagna l:a—17:de lönegraderna, vederbörande myndighet,
varunder han lyder, efter prövning att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka hinderligt för utövande av statstjänsten, finner uppdraget
eller befattningen kunna få motttagas och tills vidare bibehållas.
4 §•
Gift kvinna må kunna erhålla ordinarie anställning allenast efter Kungl. Maj:ts
i varje särskilt fall lämnade medgivande.
Därest kvinnlig innehavare av ordinarie befattning ingår äktenskap, skall hon
icke vara skyldig att av sådan anledning avgå från befattning, så framt icke den
myndighet, varunder hon lyder, finner det nödigt med hänsyn till befattningens
behöriga upprätthållande.
2 kap. Ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom förordnande.
5 §.
1. För generaldirektörs- och chefsbefattningarna vid härefter angivna verk, vilka
befattningar tillsättas genom förordnande på viss tid, nämligen socialstyrelsen,
medicinalstyrelsen, byggnadsstyrelsen och kommerskollegium, utgår arvode, för år
räknat, med 19,000 kronor.
2. För följande befattningar, vilkas innehavare tillsättas genom förordnande tills
vidare, utgår arvode, för år räknat, med nedan nämnda belopp:
statssekreterare i statsdepartement, även där befattningshavaren tilllika
är expeditionschef..................... 17,000 kronor
chefen för justitiedepartementets lagavdelning........... 17,000 »
expeditionschef i statsdepartement................15,000
chefen för lantförsvarets kommandoexpedition.......... 15,000
chefen för sjöförsvarets kommandoexpedition........... 15,000 *
ledamoten å justitiedepartementets lagavdelning samt byråchefer för
lagärenden i social- och finansdepartementen.......... 12,000
chefen för stuteriöverstyrelsen.................. 8,000 >
3. Beträffande den chefen för lantförsvarets kommandoexpedition tillkommande
rätten till gottgörelse för tjänstehästar gäller vad därom är särskilt stadgat.
6 §•
1. I detta kapitel avsedd tjänsteman äger årligen, när det kan ske utan hinder
för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under 45 dagar.
2. Har sådan tjänsteman erhållit annan ledighet och särskild vikarie för honom
förordnats, beror på prövning av Kungl. Maj:t i vad mån avlöningen må för den
tid tillgodonjutas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
3*
Riksdagens skrivelse Nr 55.
3. I fråga om ersättning till vikarie i de i 1 och 2 mom. nämnda fall ävensom
till den, som förordnats att uppehålla ledig tjänst, varom nu sägs, bestämmer
Kungl. Maj:t.
7 §•
Åvlider tjänsteman, som avses i detta kapitel, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp
utbetalas ett belopp av 500 kronor.
3 kap. Ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom fullmakt eller konstitutorial.
8 §■
1. För befattning, som jämlikt 1 § 2 mom. tillsättes genom fullmakt eller konstitutorial,
utgår lön enligt den under 9 § införda löneplan, vilken för varje lönegrad
upptager en eller flera löneklasser med särskilda, för olika ortsgrupper fastställda
lönebelopp.
I den vid detta reglemente fogade tjänsteförteclcning angives, till vilken lönegrad
varje särskild befattning är att hänföra.
Fördelningen av de orter, där tjänstemännen äro stationerade, å de uti löneplanen
upptagna sju ortsgrupper fastställes av Kungl. Maj:t på grundval av utredning
rörande de för orterna gällande allmänna levnadskostnaderna.
Där flera löneklasser äro i löneplanen upptagna för den lönegrad, enligt vilken
tjänstemans lön skall utgå, fastställes löneklassen i enlighet med föreskrifterna i
10-13 §§.
Inom löneklass bestämmes lönebeloppet efter den ortsgrupp, till vilken tjänstemannens
stationeringsort blivit hänförd.
2. Förutom lön kunna utgå kallortstillägg enligt stadgandet i 14 § samt de särskilda
förmåner och ersättningar, som omförmälas i 25—30 §§.
9 §•
Löneplan.
Ardelning A. För manliga tjänstemän i chefs- eller därmed jämförlig ställning.
i
Lönegrad.
f
Löne-
Ortsgrupp.
klass.
A.
B.
C.
D.
E.
F.
G. j
!
l:a lönegraden........
1
kr.
11,580
kr.
11,820
kr.
12,060
kr.
12,300
kr.
12.540
kr.
12,780
kr.
13,020 ''
2:a lönegraden........
2
13,200
13,500
13,800
14,100
14.400
14,700
15,000
S:e lönegraden........
3
15,240
15,540
15,840
16,140
16,440
16,740
17,040
4:e lönegraden........
4
16,200
16,500
16,800
17.100
17.400 ! 17,700
18,000
opaginerad Kontrollera mot PDF
4* Riksdagens skrivelse Nr Ö5.
Avdelning B. För andra inanliga tjänsteman.
Lönegrad.
i Löne-
klass.
Ort
s g r
upp
!
A.
1 B''
C.
1
D.
E.
G.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
1
1,980
2,070
2,160
2,250
2,340
2,430
2,520
1 2
2,100
2,196
2,292
2,388
2,484
2,580
2,676
l:a lönegraden.......
3
2,220
2,322
2,424
2,526
2,628
2,730
2,832
4
2,340
2,44S
2,556
2,664
2,772
2,880
2,988
5
2,460
2.574
2,688
2,802
2,916
3,030
3,144
2
j 2,100
2,196
2,292
2,388
2,484
2,580
2,676
3
2,220
2,322
2,424
2,526
2,628
2,730
2,832
2:a lönegraden.......
4
2,340
2,448
2,556
2,664
2,772
2,880
2,988
5
2,460
2,574
2,688
2,802
2,916
3,030
3,144
6
2,580
2,700
2,820
2,940
3,060
3,180
3,300
o
3
2,220
2,322
2,424
2,526
2,628
2,730
2,832
4
2,340
2,448
2,556
2,664
2,772
2,880
2.988
3:e lönegraden.......
5
2,460
2,574
2,688
2,802
2,916
3,030
3,144
6
2,580
2,700
2,820
2,940
3,060
3,180
3,300
7
2,730
2,856
2,982
3,108
3,234
3,360
3,486
4
2,340
2,448
2,556
2,664
2,772
2,880
2,988
5
2,460
2,574
2,688
2,802
2,916
3,030
3,144
4:e lönegraden.......
6
2,580
2,700
2,820
2,940
3,060
3,180
3,300
7
2,730
2,856
2,982
3,108
3,234
3,360
3,486
8
2,880
3,012
3,144
3,276
3,408
3,540
3.672
6
2,580
2,700
2,820
2,940
3,060
3,180
3,300
7
2,730
2,856
2,982
3,108
3,234
3,360
3,486
5:e lönegraden.......
8!
2,880
3,012
3,144
3,276
3,408
3,540
3,672
9
3,060
3,198
3,336
3,474
3,612
3,750
3,888
i
10
3,240
3,384
3,528
3,672
3,816
3,960
4,104
8
2,880
3,012
3,144
3,276
3,408
3,540
3,672
9
3,060
3,198
3,336
3,474
3,612
3,750
3,888
6:e lönegraden.......
10
3,240
3,384
3,528
3,672
3,816
3,960
4,104
11
3,450
3,600
3,750
3,900
4,050
4,200
4,350
12
3,660
3,816
3,972
4,128
4,284
4,440
4,596
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 55.
5*
LSnegrad.
Löne-
klass.
Ort
s g r
a p.
i
B.
C.
D.
R
F.
G.
1
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
10
3,240
3,384
3,528
3,672
3,816
3,960
4,104
11
3,450
3,600
3,750
3,900
4,050
4,200
4,350
7:e lönegraden.......
12
3,660
3,816
3,972
4,128
4,284
4,440
4,596
13
3,960
4,122
4,284
4,446
4,608
4,770
4,932
14
4.260
4,434
4,608
4,782
4,956
5,130
5,304
11
3,450
3,600
3,750
3,900
4,050
4,200
4,350
12
3,660
3,816
3,972
4,128
4,284
4,440
4,596
8:e lönegraden.......
13
3,960
4,122
4,284
4,446
4,608
4,770
4,932
14
4,260
4,434
4,608
4,782
4,956
5,130
5,304
15
4,560
4,746
4,932
5.118
5,304
5,490
5,676
12
3,660
3,816
3,972
4,128
4,284
4,440
4,596 :
13
3,960
4,122
4,284
4,446
4,608
4,770
4,932
9:e lönegraden.......
! 14
4,260
4,434
4,608
4,782
4,956
5,130
5,304 ;
15
4,560
4,746
4,932
5,118
5,304
5,490
5,676 j
16
4,860
5,058
5.256
5,454
5,652
5,850
6,048 ;
13
3,960
4,122
4,284
4,446
4,608
4,770
4,932 j
14
4,260
4,434
4,608
4,782
4,956
5,130
5,304 :
10:e lönegraden.......
15
4,560
4,746
4,932
5,118
5,304
5,490
5,676
16
4,860
5,058
5,256
5,454
5,652
5,850
6,048 i
17
5,160
5,370
5,580
5,790
6,000
6,210
6,420 i
14
4.260
4,434
4,608
4,782
4,956
5,130
|
5,304
15
4,560
4,746
4,932
5,118
5,304
5,490
5.676
ll:e lönegraden.......
16
4,860
5,058
5,256
5,454
5,652
5,850
6,048
17
5,160
5,370
5,580
5,790
6,000
6,210
6,420
1
18
5,520
5,736
5,952
6,168
6,384
6.600
6,816
16
4,860
5,058
5,256
5,454
5,652
5,850
6,048 :
12:e lönegraden........
17
5,160
5,370
5,580
5,790
6,000
6,210
6,420
18
5,520
5,736
5,952
6,168
6,384
6,600
6,816 ,
19
5,880
6,102
6,324
6,546
6,768
6,990
7,212
opaginerad Kontrollera mot PDF
6*
Riksdagens skrivelse Nr 55.
Lönegrad.
Löne- | klass.
Ort
s g r
n p p
I
A.
B.
C
C.
I>
E.
F.
G.
1
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
17
5,160
5,370
5,580
5,790
6,000
6,210
6,420
13:e lönegraden........
18
5,520
5,736
5,952
6,168
6,384
6,600
6,816
19
5,880
6,102
6,324
6,546
6,768
6,990
7,212
1 20
6,300
6,528
6,756
6,984
7,212
7,440
7,668
1
18
5,520
5,736
5,952
6,168
6,384
6,600
6,816
14 :e lönegraden.......)
19
5,880
6,102
6,324
6,546
6,768
6,990
7,212
I
20
6,300
6,528
6,756
6,984
7,212
7,440
7,668
1
21
6,720
6,954
7,188
7,422
7,656
7,890
8,124
20
6,300
6,528
6,756
6,984
7,212
7,440
7,668
15:e lönegraden........
21
6,720
6,954
7,188
7,422
7,656
7,890
8,124
22
7,140
7,380
7,620
7,860
8,100
8,340
8,580
23
7,620
7,860
8,100
8,340
8,580
8,820
9,060
22
7,140
7,380
7,620
7,860
8,100
8,340
8,580
16:e lönegraden........
23
7,620
7,860
8,100
8,340
8,580
8,820
9,060
24
8,100
8,340
8,580
8,820
9,060
9,300
9,540
25
8,580
8,820
9,060
9,300
9,540
9,780
10,020
23
7,620
7,860
8,100
8,340
8,580
8,820
9,060
17:e lönegraden.......J
24
8,100
8,340
8,580
8,820
9,060
9,300
9,540
25
8,580
8,820
9,060
9,300
9,540
9,780
10,020
1
26
9,060
9,300
9,540
9,780
10,020
10,260
10,500
24
8,100
8,340
8,580
8,820
9,060
9,300
9,540
18:e lönegraden.........
25
8,580
8,820
9,060
9,300
9,540
9,780
10,020
26
9,060
9,300
9,540
9,780
10,020
10,260
10,500
27
9,540
9,780
10,020
10,260
10,500
10,740
10,980
,
25
8,580
8,820
9,060
9,300
9,540
9,780
10,020
19:e lönegraden.......J
26
9,060
9,300
9,540
9,780
10,020
10,260
10,500
1
27
9,540
9,780
10,020
10,260
10,500
10,740
10,980
|
28
10,020
10,260
10,500
10,740
10,980
11,220
11,460
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 55.
7*
Lönegrad.
Löne- | klass.
1
Or t
s g r
upp.
A.
B.
0.
D.
E-
V.
G.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
26
9,060
9,300
9,540
9,780
10,020
10,260
10,500
30:e lönegraden........
27
9,540
9,780
10,020
10,260
10 500
10,740
10,980
28
10,020
10,260
10,500
10,740
10,980
11,220
11.460
1 29 i
10,500
10,740
10,980
11,220
11,460
11,700
11,940
Avdelning C. För kvinnliga tjänstemän
Lönegrad.
Löne-
klass.
Ort
s g r
u p p.
A.
B.
C.
D.
E.
F.
G.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
1
1,440
1,500
1,560
1,620
1,680
1,740
1,800
l:a lönegraden.......
2
1,560
1,620
1,680
1,740
1,800
1,860
1,920
3
1,680
1,740
1,800
1,860
1,920
1,980
2,040
4
1,800
1,860
1,920
1,980
2,040
2,100
2,160
4
1,800
1,860
1,920
1,980
2,040
2,100
2,160
2:a lönegraden........
5
* 1,920
1,983
2,046
2,109
2,172
2,235
2,298
6
2,040
2,106
2,172
2,238
2,304
2,370
2,436 I
7
2,160
2,229
2,298
2,367
2,436
2,505
2,574
7
2,160
2,229
2,298
2,367
2,436
2,505
2,574
3:e lönegraden.......
8
2,280
2,352
2,424
2,496
2,568
2,640
2,712
9
2,400
2,475
2,550
2,625
2,700
2,775
2,850
10
2,550
2,628
2,706
2,784
2,862
2,940
3,018
8
2,280
2,352
2.424
2,496
2,568
2,640
2,712
4:e lönegraden.......
9
2,400
2,475
2,550
2,625
2,700
2,775
2,850
10
2,550
2,628
2,706
2,784
2,862
2,940
3,018
11
2,700
2.784
2,868
2,952
3,036
3,120
3,204
|
1
11
2,700
2,784
2,868
2,952
3,036
3,120
3,204
5:e lönegraden.........
12
2,850
2,940
3,030
3,120
3,210
3 300
3,390
j
13
3,030
3,126
3,222
3,318
3,414
3,510
3,606
1
14
3,210
3,312
3,414
3,516
3,618
3,720
3,828 !
opaginerad Kontrollera mot PDF
8*
Riksdagens skrivelse Nr 55.
Lönegrad.
J Löne-
j klass.
Ort
s g r
upp
A.
B.
C.
*
E.
F.
G.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
j
12
2,850
2,940
3,030
3,120
3,210
3,300
3,390
(y.e lönegraden......./
13
3,030
3,126
3,222
3,318
3,414
3,510
3,606
14
3,210
3,312
3,414
3,516
3,618
3,720
3,828
1
15
3.390
3,501
3,612
3,723
3,834
3.945
4,056
15
3,390
3,501
3,612
3,723
3,834
3,945
4,056
7:e lönegraden........
16
3,600
3,714
3,828
3,942
4,056
4,170
4,284
17
3,810
3,927
4,044
4,161
4,278
4,395
4,512
18
4,020
4,140
4,260
4,380
4.500
4,620
4,740
18
4,020
4,140
4,260
4,380
4,500
4,620
4,740
8:e lönegraden........
19
4,260
4,380
4,500
4,620
4,740
4,860
4,980
20
4,500
4,620
4,740
4,860
4,980
5,100
5,220
21
4,800
4,920
5,040
5,160
5,280
5,400
5,520
10 §.
1. Vid tillträdandet av ordinarie tjänst, tillhörande i 9 § omförmälda avdelningarna
B och C, erhåller tjänsteman, vare sig han förut innehade sådan tjänst eller
ej, lön enligt lägsta löneklassen för den lönegrad, till vilken tjänsten hör, där ej
föreskrifterna i 11, 12 eller 13 § giva anledning till avvikelse härutinnan.
2. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år uppflyttas innehavare
av i 1 mom. avsedd tjänst till närmast högre löneklass samt efter ytterligare
tre år till den därpå följande högre löneklassen och så vidare, intill dess den för
lönegraden fastställda högsta löneklassen uppnåtts, allt så framt ej annat följer av
föreskrifterna i 11—13 £•§.
3. Uppflyttning till högre löneklass sker vid ingången av kalenderkvartalet näst
efter det, under vilket den för sådan uppflyttning stadgade tjänstetiden i den lägre
löneklassen tilländagått.
1 övrigt gäller såsom villkor för tjänstemans uppflyttning till högre löneklass:
a) ''att han under minst fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för vinnande
av uppflyttning, skall hava bestritt sin egen eller på grund av förordnande
annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke
skall föras honom till last den tid, han åtnjutit semester eller annan tjänstledighet
med oavkortad lön eller ledighet för fullgörande av honom åliggande militär tjänstgöring;
b)
att uppskov med uppflyttningen icke prövats böra äga rum med hänsyn till
mindre väl vitsordad tjänst»»ring under den tid tjänstemannen tillhört den lägre
löneklassen; dock att härvid viss i tjänsten begången förseelse, för vilken tjänstemannen
särskilt bestraffats, icke i och för sig må räknas honom till last, utan hän
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 55. 9*
syn därtill tagas endast, då förseelsen kan sägas karaktärisera arten av tjänstgöringen
i dess helhet; samt
c) att tjänstemannen icke redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han, enligt
vad därom särskilt är stadgat, skall vara skyldig att avgå från tjänsten.
Beslut om uppskov av anledning, som i punkten b) sägs, må icke fattas utan att
tjänstemannen lämnats tillfälle att förklara sig, och skall sådant beslut avse viss
tid, minst ett och högst tre år. Vid uppskovstidens utgång skall uppflyttning ske,
om ej tjänstgöringen under nämnda tid givit anledning till förnyat uppskov
därmed.
4. Har tjänsteman, med tillämpning av föreskriften i 3 mom. punkten b), först
efter viss tids uppskov blivit uppflyttad till högre löneklass, må vederbörande
myndighet, på vars avgörande frågan om uppflyttning till högre löneklass ankommer,
sedermera, om hans fortsatta tjänstgöring anses böra föranleda därtill, kunna
förordna, att han för uppflyttning till än högre löneklass skall äga såsom tjänstetid
tillgodoräkna sig jämväl den tid, uppskovet varat.
H §•
1. Om den, som tillträder ordinarie befattning, förut i statens tjänst utfört arbete,
som må anses likvärdigt med eller av högre värde än det, han har att utföra å befattningen,
må för bestämmandet av hans begynnelselön i denna befattning och sedermera
för hans uppflyttning till högre löneklass tillgodoräknas honom den tid, han
i statens tjänst utfört sädant arbete; dock att, därest nämnda tid icke varit sammanhängande
eller befattningshavaren under samma tid för arbetet åtnjutit vederlag,
som varit mindre än i allmänhet för detsamma utgående ersättning, på Kungl.
JJaj:t skall ankomma att, efter särskild prövning i varje fall, avgöra, om och i vilken
mån sådan tid må räknas befattningshavaren till godo.
2. För samma ändamål, som avses i mom. 1, må befattningshavare, efter prövning
av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, helt eller delvis tillgodoräknas jämväl
den tid, han utom statens tjänst utfört arbete, som ur det allmännas synpunkt må
anses likvärdigt med eller av högre värde än det, han har att utföra å befattningen.
3. Vid sådant tillgodoräknande, varom i 1 och 2 mom. sägs, tages icke hänsyn
till tid, som infallit, innan befattningshavaren uppnått en levnadsålder av 21 år.
4. Därest en tjänsteman vid tillämpning av eljest gällande bestämmelser skulle
hava kommit i en högre löneklass. om han befordrats till befattningen senare än
som skett, skall tjänstemannen uppflyttas till den löneklass, som erfordras för att
nämnda förhållande må utjämnas.
12 §.
1. Därest ordinarie tjänsteman vid befordran till tjänst inom högre lönegrad åtnjöt
eller från tiden för den högre tjänstens tillträdande skulle i den lägre tjänsten
hava kommit i åtnjutande av lön enligt sådan löneklnss, som är gällande jämväl
för den högre lönegraden, skall han vara berättigad att omedelbart erhålla lön enlig
närmast högre löneklass.
Ordinarie tjänsteman, som före tillträdandet av högre tjänst åtnjöt lön enligt löneBihang
till riksdagens protokoll 1521. 14 sand. Nr 55. 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
10*
Riksdagens skrivelse Nr 55.
klass, som är närmast lägre än (len, till vilken han på grund av nyssnämnda föreskrift
eller stadgandet i 10 § 1 mom. bör vid befordran hänföras, äger att, för omedelbar
eller framtida uppflyttning till högre löneklass i den nya tjänsten, rakna sig
till godo den tid intill tre år, varunder han tillhört berörda lägre löneklass; dock
att vad sålunda stadgats icke skall gälla, då befordran till tjänst inom högre lönegrad
inträffar före det tre år förflutit från tiden för en föregående befordran, som
medfört dylikt tillgodoräknande.
2. Tjänsteman, som efter egen ansökning förflyttas från tjänst inom högre till
tjänst inom lägre lönegrad, åtnjuter lön enligt den lönegrad, han vid förflyttningen
tillhörde; dock må lönen därvid icke i något fall utgå enligt högre löneklass än
den högsta för den lägre tjänsten gällande. ^
13 §.
1. Tjänsteman vid statsdepartement eller centralt ämbetsverk skall icke blott
vara underkastad föreskrifterna i den för verket gällande instruktion utan ock, därest
vidtsräcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden vid en möjligen
inträdande förändrad organisation av verket eller eljest kan varda stadgad, ävensom,
därest vissa till verket hörande göromål överflyttas till annat ämbetsverk, vara
pliktig att, med bibehållande av den lönegrad, han innehar, efter ny eller förändrad
arbetsordning sköta de med befattningen förenade göromål, eller, efter Kungl. Maj:ts
förordnande, tjänstgöra i det verk, till vilket göromålen överlämnas. Tjänsteman
vid statsdepartement eller centralt ämbetsverk är skyldig att tjänstgöra å den särskilda
befattning inom verket uti innehavande lönegrad, tjänsteman vid statsdepartement
efter Kungl. Maj:ts förordnande jämväl inom annat statsdepartement, där han,
till befordrande av arbetets oavbrutna gång, betinnes vara lämplig och behövlig.
Tjänsteman vid statsdepartement eller centralt ämbetsverk skall, likaledes med
bibehållande av den lönegrad han innehar, vara pliktig att, när helst så av Kungl.
Maj:t prövas lämpligt, låta sig förflyttas till annan befattning vare sig inom statsdepartement
eller annat till den centrala statsförvaltningen hörande verk.
2. Därest till centralt ämbetsverk hör underlydande distrikts- eller lokalförvaltning,
skall tjänsteman vid sådant centralt ämbetsverk, utöver vad i 1 mom.
är föreskrivet, vara underkastad att låta sig förflyttas till befattning, tillhörande
distrikts- eller lokalförvaltningen, jämväl med förändring av tjänstgöringsorten,
dock utan ändring beträffande innehavande lönegrad.
3. Tjänsteman, som ej tillhör den centrala statsförvaltningen, skall vara underkastad
såväl föreskrifterna i den för verket gällande instruktion som ock den
vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden samt den förflyttning
till annan tjänstgöringsort eller till annan befattning vid det verk, han
tillhör eller varunder han lyder, som kan bliva honom i behörig ordning ålagd.
Varder tjänsteman utan något sitt förvållande sålunda förflyttad till tjänst inom
lägre lönegrad, skall han likväl åtnjuta lön enligt den lönegrad, han vid förflyttning
tillhörde. Har förflyttning till tjänst inom lägre lönegrad däremot föranletts
av något tjänstemannens förfarande i tjänsten, skall lön till honom utgå enligt de
för den lägre tjänsten stadgade grunder, dock med iakttagande att, om tjänstemannen
i den högre befattningen åtnjöt lön enligt högre löneklass än som finnes
fastställd för den lägre tjänsten, han skall bibehållas vid den löneklass, han förut
tillhörde.
opaginerad Kontrollera mot PDF
11*
Riksdagms skrivelse Nr ,5<5.
Därjämte skall tjänsteman, om vilken i detta mom. är fråga, därest vissa honom
åligga ode göromål överflyttas från det verk, han tillhör till annat, vara pliktig att,
med bibehållande av innehavande lönegrad, efter Kungl. Maj:ts förordnande tjänstgöra
i det verk, till vilket göromålen överflyttas.
4. Nedflyttas befattning till lägre lönegrad, äger den, som då innehar tjänsten,
uppbära lön i den lönegrad, befattningen förut tillhörde, intill dess han avgår från
befattningen i fråga.
14 §.
Till tjänsteman, som är bosatt å sådan ort inom de norra delarna av landet,
där vistelsen på grund av klimatiska och fysiologiska förhållanden kan, frånsett
ökade levnadskostnader, anses medföra avsevärda olägenheter, utgår kallortstillägg
med nedanstående för sex olika kallorts klasser bestämda belopp för år räknat,
nämligen:
för kallortsklass I . . . • 60 kronor för kallortsklass IV ... . 300 kronor
» » II ... . 120 » » » V ... . 450 »
» » III . . . Iy5 » » > VI .... 600 >
Det ankommer på Kungl. Maj:t att bestämma de orter, där kallortstillägg må
utgå, samt dessa orters fördelning å nämnda sex kallortsklasser.
15 §.
Tjänsteman äger uppbära oavkortad lön jämte, i förekommande fall, kallortstilllägg
icke blott för den tid, han tjänstgjort å egen eller annan befattning inom verket
eller tjänstgjort såsom lärare vid eller deltagit såsom elev i utbildningskurs vid
verket, utan även för den tid, under vilken han enligt bestämmelserna i 21 § eller
särskilda föreskrifter åtnjutit semester eller tjänstfrihet eller annan med semester
jämförlig ledighet, eller vilken han med vederbörligt medgivande använt för att
utom sin tjänstgöringsort göra iakttagelser eller idka studier, som kunna tjäna
verkets intressen, eller för tid, som åtgått för fullgörande av de skyldigheter, vilka
ålegat honom såsom styrelsemedlem, fullmäktig eller revisor i civilstatens änkeoch
pupillkassa eller statsunderstödd pensionsanstalt, däri tjänstemannen uti denna
sin egenskap är delägare.
16 §. I
1. Därest tjänsteman av behörigen styrkt sjukdom, i andra fall än uti 2 mom.
avses, hindras att tjänstgöra, äger han åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande
fall, kallortstillägg under högst så lång tid av ett och samma kalenderår, att ledigheten
för sjukdom tillika med semester eller därmed jämförlig ledighet icke överstiger
45 dagar, men skall, så framt ej Kungl. Maj:t för särskilt fall finner skäl
annorlunda medgiva, för tid därutöver å lönen vidkännas ett tjänstledighetsavdrag
till belopp för dag räknat, som framgår av nedanstående tabell:
opaginerad Kontrollera mot PDF
12*
Riksdagens skrivelse Nr 55.
A. För manliga tjänstemän i chefs- eller därmed jämförlig ställning.
Löneklass enligt 9 §
avd. A.
Tjänstledig-
hetsavdrag.
Löneklass enligt 9 §
avd. A.
Tjänstledig-
hetsavdrag.
kr.
öre.
kr.
öre.
1...........
10
50
3...........
14
_
2...........
12
—
4...........
15
—
B. För andra manliga tjänstemän.
Löneklass
enligt 9 §
avd. B.
Tjänstledig-
hetsavdrag.
Löneklass
enligt 9 §
avd. B.
Tjänstledig-
hetsavdrag.
Löneklass
enligt 9 §
avd. B.
Tjänstledig- hetsa vdrag.
kr.
öre.
kr.
öre.
kr.
öre.
1
i
_
11
2
30
21
5
50
3
i
10
12
2
50
22
6
—
3
i
20
13
2
75
23
6
50
4
i
30
14
3
—
24
7
—
5
i
40
15
3
25
25
7
50
6
i
50
16
3
50
26
8
—
7
i
65
17
3
76
27
8
50
8
i
80
18
4
—
28
9
—
9
i
96
19
4
60
29
9
50
10
2
10
30
5
—
C. För kvinnliga tjänstemän.
| Löneklass
enligt 9 §
avd. C.
1
Tjänstledig-
hetsavdrag.
Löneklass
enligt 9 §
avd. C.
Tjänstledig-
hetsavdrag.
Löneklass
enligt 9 §
avd. C.
Tjänstledig-
ketsavdrag.
kr.
>re.
kr.
öre.
kr.
öre.
1
60
8
i
30
15
2
25
2
70
9
i
40
16
2
40
3
_
80
10
i
50
17
2
60
4
—
90
11
i
65
18
2
80
5
i
—
12
i
80
19
3
—
6
i
10
13
i
96
20
3
25
7
i
20
14
2
10
21
3
50
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 55.
13*
2. Har tjänsteman skadats till följd av olycksfall i tjänsten och därigenom blivit
hindrad att tjänstgöra å egen eller annan befattning, skall han:
a) om olycksfallet medfört sjukdom, åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande
fall, kallortstillägg, så länge sjukdomen varar, samt
b) om olycksfallet, efter upphörande av därav förorsakad sjukdom, medfört under
längre eller kortare tid bestående förlust av arbetsförmågan, under tiden likaledes
åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande fall, kallortstillägg, dock högst intill
dess sex månader förflutit från dagen för olycksfallet, men skall tjänstemannen för
tid därutöver av sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i 1 mom. angivna tjänstledighetsavdrag,
så framt ej i vederbörlig ordning medgives, att sådant avdrag
icke skall äga rum eller skall ske med lägre belopp än nyss sagts.
0. Har tjänsteman förbjudits att tjänstgöra till förekommande av smittofara,
må han under tiden åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande fall, kallortstillägg,
dock högst under sex månader, men skall tjänstemannen för tid därutöver
av sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i 1 mom. angivna tjänstledigh- tsavdrag,
så framt ej i vederbörlig ordning medgives, att sådant avdrag icke skall
äga rum eller skall ske med lägre belopp än nyss sagts.
4. Föreskrifterna i denna paragraf gälla endast för tid, intill dess, enligt vad
därom är särskilt stadgat, skyldighet att avgå från tjänsten inträder.
17 §.
Tjänsteman, vilken beviljats ledighet av annan anledning än i 15 och l(i §§ omförmäles
eller är hindrad att bestrida sin tjänst på grund av giltigt förfall, skall
för sådan tid av sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i 16 § 1 mom. angivna
tjänstledighetsavdrag, samt kan förpliktas att av avlöningen ytterligare avstå, vad
med hänsyn till omständigheterna prövas skäligt.
18 §•
Har tjänsteman erhållit befrielse från viss del av tjänstgöringen, må i vederbörlig
ordning bestämmas, om och i vad mån avdrag å avlöningen för sådan tid må äga
rum.
19 §•
1. Tjänsteman skall, om han därtill förordnas, vara skyldig att under sammanlagt
högst tre månader av ett och samma kalenderår såsom vikarie bestrida befattning
inom högre lönegrad. Omfattar vikariatet längre tid i oavbruten följd än sju
dagar, äger han för den tid, vikariatet varar, uppbära särskild vikariatsersättning med
ett belopp för dag räknat, motsvarande skillnaden mellan det i 16 tj 1 mom. angivna
tjänstledighetsa vdraget i lägsta löneklassen för, å ena sidan, den högre befattningen
och, å andra sidan, den vikarierandes egen tjänst, dock med minst 50 öre om
dagen.
2. Ersättning till vikarie för tjänsteman, som meddelats i 18 § om förmäld befrielse
från viss del av tjänstgöringen, må, där ej undantagsvis vikariatsersättning
finnes böra utgå enligt de i 1 mom. av förevarande paragraf angivna grunder, bestämmas
till det lägre belopp, som prövas skäligt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
14*
Riksdagens skrivelse Nr 55.
3. Vad i 1 mom. stadgats skall äga motsvarande tillämpning i fråga om tjänsteman,
som uppehåller ledig tjänst eller erhållit uppdrag att bestrida göromål, vilka
eljest ankomma på tjänsteman inom högre lönegrad.
20 §.
1. Varder tjänsteman avstängd från tjänstgöring eller tagen i häkte, skall hans
avlöning under tiden innehållas, så framt ej finnes skäligt låta honom uppbära
något därav.
2. Avhåller sig tjänsteman från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning
erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall, må han för den tid
icke åtnjuta någon avlöning.
21 §.
1. Tjänsteman äger årligen, när det kan ske utan hinder för göromålens behöriga
gång, åtnjuta semester eller däremot svarande ledighet under nedan angivna antal
dagar:
Intill det år,
under vilket
tjänstemannen
fyller 40 år.
Från och med
det år, under
vilket tjänste- mannen fyller
40 år.
Tjänsteman, tillhörande 1—5 lönegraderna enligt 9 § avd. B......
20 dagar
30 dagar
Tjänstemän, tillhörande 6—14 lönegraderna enligt 9 § avd. B, samt kvinn- liga tjänstemän.........................
25 >
35 »
Tjänstemän, tillhörande 15—18 lönegraderna enligt 9 § avd. B.....
35 »
45 >
Tjänstemän, tillhörande 19—20 lönegraderna enligt 9 § avd. B, samt
tjänstemän, som avses 9 § avd. A................
45 >
45 »
Tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd, är pliktig
att begagna sig av semester å tid, som bestämmes av vederbörande överordnad
myndighet.
2. Där driftens behöriga skötsel kräver tjänstgöring jämväl under sön- och helgdag,
skall tjänsteman, i den mån så utan avsevärda svårigheter kan ske, beredas
tjänstfrihet minst varannan sådan dag.
22 §.
Därest åt tjänsteman såsom bostad anvisas lägenhet, som disponeras av statsverket,
skall han vara skyldig att bebo densamma samt iakttaga de närmare föreskrifter,
som, utöver vad när nedan stadgas, kunna varda meddelade rörande lägenhetens
begagnande.
a) För begagnande av sålunda anvisad tjänst el ostad skall tjänsteman månadsvis
i förskott erlägga ersättning genom avdrag å avlöningen för näst föregående må
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
15*
Riksdagens skrivelse Nr 55.
nåd. År bostadsinnehavaren på grund av tjänstledighet eller av annan anledning
icke berättigad att uppbära någon avlöning för föregående månad eller förslår ej
utgående avlöningsbelopp, skall nämnda ersättning eller vad däri brister i stället
kontant inbetalas. Intill dess ersättningens storlek blivit bestämd, på sätt i b)
sägs, skall densamma utgå med det av vederbörande myndighet fordrade beloppet,
med rätt för bostadsinnehavaren att, därest beloppet sedermera nedsättes, återbekomma
vad han erlagt för mycket.
b) Ersättning för tjänstebostad, däri inbegripen gottgörelse för centraluppvärmning,
om sådan finnes anordnad, bestämmes med hänsyn till det hyrespris, som å
orten i allmänhet gäller för liknande lägenhet, och fastställes genom överenskommelse
mellan vederbörande myndighet och tjänstemannen. Kan sådan överenskommelse
icke träffas, skall frågan hänskjutas till en bostadsnämnd med en opartisk
ordförande samt representanter för personal- och förvaltningsintressena. Över nämndens
beslut i ärende, som hänskjutits till densammas avgörande, må klagan ej föras.
Jämkning av fastställd ersättning för tjänstebostad mä icke påkallas, förrän minst
ett år förflutit frän det ersättningen senast fastställdes.
c) Innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans dödsbo skall, därest
annan överenskommelse icke träffats, avträda bostaden å den fardag, som infaller
näst efter tre månader från det uppsägning skett; dock skall, såvida ej annorlunda
överenskommes, avflyttning ske:
därest bostadsinnehavaren befordras eller i annan ordning förflyttas till tjänst, i
vilken ny tjänstebostad anvisas honom, inom skälig tid därefter, men då sådan bostad
ej anvisas honom, å den fardag, som inträffar näst efter tre månader från det
han erhöll kännedom om beslutet rörande befordringen eller förflyttningen,
därest bostadsinnehavaren avgår ur tjänst på grund av uppnådd pensionsålder,
nästa fardag därefter, samt
därest han av annan anledning avgår ur tjänst eller entledigas, vid den löpande
månadens utgång.
d) Innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans dödsbo skall i den omfattning,
som kan finnas lämplig, och mot skälig gottgörelse upplåta nödigt utrymme
i bostaden för tjänstemannens vikarie eller efterträdare.
“3 §.
I de fall, då på grund av särskilda omständigheter prövas skäligt tillhandahålla
tjänsteman för hans bostad erforderligt bränsle, skall ersättning därför, beräknad
efter verkets självkostnadspris, erläggas i den ordning, vederbörande myndighet bestämmer.
24 §.
År tjänsteman enligt meddelade föreskrifter pliktig att under tjänstutövning
vara iförd tjänstedräkt eller bära tjänstetecken eller påkallar tjänstgöringens art
nyttjandet av. särskild beklädnad, må för ändamålet erforderliga klädespersedlar
eller materialier, som anses icke böra utlämnas såsom lån, kunna tillhandahållas
av vederbörande myndighet mot ersättning enligt grunder, som meddelas av
Kungl. Maj:t.
. 25 §-
Tjänsteman erhåller vid skada till följd av olycksfall i tjänsten på vederbörande
myndighets bekostnad erforderlig läkarvård jämte läkemedel samt, där olycksfallet
opaginerad Kontrollera mot PDF
16*
Riksdagens skrivelse Nr 55.
medfört förlust eller nedsättning av arbetsförmågan, jämväl andra till arbetsförmågans
böjande nödiga hjälpmedel, allt enligt de närmare bestämmelser, Kungl.
Maj:t meddelar.
1 den män vid vissa verb en utvidgad rätt i förenämnda hänseenden anses böra
ifrågakomma, skall lända till efterrättelse vad Kungl. Maj:t och riksdagen därutinnan
besluta.
26 §.
1. För tjänsteresa inom riket, vilken är att hänföra till extra förrättning, kan för
sådana fall, då Kungl. Maj:t prövar omständigheterna böra föranleda därtill, utgå
lägre ersättning än enligt gällande resereglemente.
2. För sådana regelbundet eller ofta återkommande resor, som innefattas i tjänstemans
vanliga tjänstutövning, må tjänsteman åtnjuta ersättning enligt särskilda av
Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.
3. Under tjänstutövning å annan ort än stationeringsorten må tjänsteman kunna
komma i åtnjutande av tjänstgöringstraktamente enligt av Kungl. Maj:t utfärdade
grundar. dock icke i något fall till högre belopp än den för tjänstemannen enligt
resereglementet bestämda traktamentseroättning.
27 §.
Då tjänsteman utan egen ansökning eller därom uttryckt önskan förflyttas från
en tjänstgöringsort till en annan eller eljest ålagts förandrad bostadsort, eller då
tjänsteman till följd av befordran eller förordnande att uppehålla högre tjänst
nödgats flytta till annan ort än den förutvarande tjänstgöringsorten, skall han vara
berättigad att erhålla skälig ersättning för flyttningskostnad samt för den ökade
utgift, som för honom må hava uppstått därigenom, att han måst vidkännas kostnad
för bostad å såväl den gamla som den nya tjänstgöringsorten, allt enligt de
närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t meddelar.
28 §.
Tjänsteman, som å tjänstens vägnar handhar kontant uppbörd eller verkställer
kontant utbetalning av medel, må kunna enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder
erhålla felräkning spenning ar till belopp, som besiämmes med hänsyn till de omständigheter,
under vilka upphörd eller utbetalning sker, och i förhållande till den
större eller mindre omfattningen därav. Felräkningspenningar må icke i något fäll
till en och samma tjänsteman utgå med sammanlagt högre belopp för år räknat
än 600 kronor.
För tid, varunder bär avsedd tjänsteman åtnjuter semester eller eljest icke tjänstgör,
uppbäras de med tjänsten förenade felräkningspenningar av vikarien.
29 §.
För tjänstgöring utöver fastställd arbetstid må till manlig tjänsteman, tillhörande
någon av 1—12 lönegraderna enligt 9 § avdelning B, samt till kvinnlig tjänsteman
ersättning för övertidsarbete, där sådant arbete undantagsvis måste äga rum, kunna
utbetalas enligt grunder, som bestämmas av Kungl. Maj:t.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 55.
17*
30 §.
Till vissa i detta kapitel avsedda tjänstemän utgå för särskilda uppdrag arvoden
i enlighet med vad i vederbörande stat linnes angivet. Har tjänsteman med sådant
uppdrag erhållit annan ledighet än semester eller därmed jämförlig ledighet och
vikarie för honom förordnats, beror på prövning av Kungl. Maj:t, i vad mån arvodet
må för den tid tillgodonjutas.
31 §.
Ersättning till tjänsteman för tjänstgöring vid vederbörande verk må icke — annorledes
än såsom gratifikation eller belöning från anslag, som anvisats för sådant
ändamål — utbetalas utöver vad i detta reglemente förutsättes eller eljest enligt
beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen må utgå, så framt ej för fullgörande av visst
uppdrag eller arbete, som kan anses falla utom tjänstemannens vanliga tiänstutövning,
anvisats särskilda medel eller Kungl. Maj:t finner skäl medgiva särskild
gottgörelse.
32 §.
Avlider tjänsteman, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp utbetalas ett
belopp, motsvarande en tiondel av hans oavkortade årslön vid tiden för dödsfallet,
dock högst 500 kronor. I nämnda belopp skall den vid dödsfall till följd av olyckstall
i arbetet enligt lag och särskild författning utgående begravninsrshiäln anses
inbegripen. ö J 1
2 avd. Icke-ordinarie befattningshavare.
33 §.
Till vissa icke-ordinarie befattningshavare utgår arvode med i staten för vederbörande
verk angivet belopp.
34 §.:
Beträdande övriga icke-ordinarie befattningshavare fastställas grunderna för avlöningsförmånerna
av Kungl. Maj:t, där ej i särskilda fäll Kungl Makt överlåter
detta pa vederbörande verk.
3 avd. Lönenämnd.
35 §.
Eär det enligt detta reglemente ankommer på Kungl. Maj:t att utfärda allmänna
föreskrifter i ämne, som omhandlas i reglementet, bör, innan sådant ärende till avgörande
företages, yttrande inhämtas från en lönenämnd, som jämväl har att bereda
andra ärenden . av huvudsakligen löneteknisk natur, vilka Kungl. Makt kan finna
lämpligt hänskjuta till densamma.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 55. 3
opaginerad Kontrollera mot PDF
18
Riksdagens skrivelse Nr 55.
Denna nämnd, i vilken löntagar-, förvaltnings- och de allmänna intressena böra
vara representerade, skall bestå av sju medlemmar, vilka jämte lika antal suppleanter
för dem tillsättas av Kungl. Maj:t, varje gång för en tid av tre år.
Instruktion för nämnden utfärdas av Kungl. Maj:t, som jämväl meddelar bestämmelser
rörande ersättning till nämndens medlemmar samt om gäldande av kostnaderna
för nämndens verksamhet.
4 avd. Reglementets tillämplighet m. m.
36 §.
Innehar tjänsteman omedelbart före den tidpunkt, då detta reglemente träder i
kraft för det verk han tillhör, befattning å då gällande stat för verbet, och vill han
icke underkasta sig detta reglementes villkor och bestämmelser ävensom särskilda
av Kungl. Maj:t och riksdagen beslutade föreskrifter, och kan han icke heller därtill
lagligen förbindas, skall han göra anmälan i nämnda hänseende till vederbörande
myndighet före viss av Kungl. Maj:t bestämd tidpunkt. Tjänsteman, som
före sistberörda tidpunkt gjort dylik anmälan, skall varda bibehållen vid honom
enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i
den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit honom.
En var annan, som, utan att tillhöra äldre lönestat, vid den tidpunkt, da detta
reglemente träder i kraft för vederbörande verk, innehar ordinarie befattning vid
verket eller som senare tillträder sådan befattning, är pliktig att underkasta sig detta
reglementes föreskrifter och villkor samt särskilda av Kungl. Maj:t och riksdagen
beslutade föreskrifter ävensom dels minskning i eller upphörande av såväl extra
inkomster, som kunna medfölja befattning eller utgå för bestyr i sammanhang
därmed, som ock de förmåner och ersättningar, vilka omförmälas i 28, 29 och 30
§§, dels ock de ändrade bestämmelser, som kunna varda utfärdade rörande i 16 §
3 mom. 25, 26 och 27 §§ berörda hänseenden samt i fråga om pension.
Genom beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen bestämmas de verk, å vilkas befattningshavare
detta reglemente skall äga tillämpning, ävensom den tidpunkt,
från vilken reglementet skall gälla för vederbörande verk.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 55.
19*
Bilaga till avlöningsreglementct.
Tj änsteförteckning
angivande ordinarie befattningar vid vederbörande verk ävensom för vissa
av dessa befattningar de särskilda lönegrader, till vilka de äro hänförliga
enligt den i 9 § av avlöningsreglementet intagna löneplan.
Verk och befattningar.
Avdelning
och löne- grad enligt
löneplanen.
Verk och befattningar.
Avdelning
och löne- grad enligt
löneplanen.
Andra huvudtiteln.
Justitieknnslersexpeditionen.
Justitiekansler...........
A 3
Justitiedepartementet.
Expeditionssekreterare.......
B 20
Kansliavdelningen.
Registrator.............
B 13
Statssekreterare och expeditionschef,
arvode enligt 5 § i reglementet . .
—
Expeditionsvakt..........
Bl
Kansliråd..... ......
B 20
Högsta domstolen.
Förste kanslisekreterare
B 16
Justitieråd.............
A 4
Registrator............
B 14
Förste expeditionsvakt.......
B 3
Andre kanslisekreterare.......
Lagavdelningen.
B 13
Expeditionsvakter .........
Regeringsrätten.
B 1
Chef för lagavdelningen, arvode en-
Regeringsråd............
A 4
j ligt 5 § i reglementet......
—
'' Ledamot å lagavdelningen, arvode
Förste expeditionsvakt.......
B 3
enligt 5 § i reglementet.....
Förste kanslisekreterare (med tjänst-
Expeditionsvakt..........
B 1
göring även å kansliavdelningen) .
B 16
Nedre justitierevisioneu.
Andre kanslisekreterare (med tjänst-
Revisionssekreterare ........
B 20
göring även å kansliavdelningen) .
B 13
Protokollssekreterare........
B 14
Kanslihiträde, kvinnligt......
C 3
Registratorer ...........
B 14
Kontorsbiträden, kvinnliga.....
C 2
Kanslist..............
B 13
Förste expeditionsvakt.......
B 3
Kontorsbiträden, kvinnliga.....
C 2
Expeditionsvakter.........
B 1
Förste expeditionsvakt.......
B 3
För tjänstgöring såsom statsrådsbered- ningens expeditionsvakter:
Expeditionsvakter .........
Svea hovrätt.
B 1
Förste expeditionsvakter.......
B 3
President.............
A 3
Expeditionsvakt..........
B 1
Hovrättsråd.............
B 20
opaginerad Kontrollera mot PDF
20*
Riksdagens skrivelse Nr öö.
Avdelning
Avdelning
Verk och befattningar.
och löne- grad enligt
York och befattningar.
och löne- grad enligt
löneplanen.
löneplanen.
Förste expeditionsvakt.......
B 8
Svea hovrätt (forts.).
Expeditionsvakter .........
B 1
Krigsbovrättsråd .........
B 20
Sekreterare............
B 17
Advokatfiskal...........
B 15
Tredje huvudtiteln.
Överkrigsfiskal..........
B 15
Utrikesdepartementet.
Aktnarier.............
B 14
De tjänstemän, vilka icke äro hän-
Arkivarie.............
B 14
förliga till diplomatisk eller kon- sulär personal.
Notarier .............
B 14
Fiskaler.............
B 14
Kansliråd (chef för arkivet).....
B 20
Kontorsbiträden, kvinnliga.....
C 2
Kamrerare.............
B 15
Förste expeditionsvakt.......
B 3
Förste arkivarier..........
B 15
Expeditionsvakter.........
B 1
Andre arkivarier..........
B 13
Kontorsskrivare, kvinnliga .....
C 5
Göta hovrätt.
Kanslibiträden, kvinnliga......
C 3
President.............
A 3
Förste expeditionsvakt.......
B 8
Hovrättsråd............
B 20
Expeditionsvakter .........
B 1
Sekreterare .... ........
B 17
Portvakt .............
B 1
Advokatfiskal...........
B 15
Aktuarie.............
B 14
Arkivarie.............
B 14
Fjärde huvudtiteln.
Notarier.............
B 14
Försvarsdepartementet.
Fiskaler.............
B 14
Statssekreterare, arvode enligt 5 §
Kontorsbiträden, kvinnliga.....
C 2
i reglementet..........
—
Förste expeditionsvakt.......
B 3
Expeditionschef, arvode enligt 5 §
i reglementet..........
_
Expeditionsvakter.........
B 1
Chef för lantförsvarets kommando-
expedition, arvode enligt 5 § i
Hovrätten över Skåne och Blekinge.
reglementet...........
-
President.............
A 3
Chef för sjöförsvarets kommando- expedition, arvode enligt 5 § i
Hovrättsråd............
B 20
reglementet...........
Sekreterare ............
B 15
Kansliråd.............
B 20
Advokatfiskal...........
B 15
Förste kanslisekreterare.......
B IS
Notarier.............
B 14
Registrator.............
B 14
Fiskaler.............
B 14
Andre kanslisekreterare.......
B 13
Kontorsbiträden, kvinnliga.....
C 2
Kontorsskrivare, kvinnlig......
C 5
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 55.
21*
Verk och befattningar.
Avdelning
och löne- grad enligt
löncplanen.
Verk och befattningar.
Avdelning
och löne- grad enligt
löneplanen.
Försvarsdepartementet (forts.).
Kanslibiträden, kvinnliga .....
C 3
Femte huvudtiteln.
Kontorsbiträden, kvinnliga.....
Förste expeditionsvakt.......
Expeditionsvakter.........
Förste expeditionsvakt å lantförsvarcts
kommandoexpedition . . . .
Förste expeditionsvakt å sjöförsvarets
kommandoexpedition......
Arméförvaltningen.
Civi Ipersona len.
Generalkrigskommissarie ......
Krigsråd.............
Tjänstemän (sekreterare och kamrerare,
sekreterare, krigskassor, revisionskommissarier,
kamrerare, ombudsman)
............
Tjänstemän (bokhållare,
registrator, revisorer) . .
Kontorsskrivare, kvinnliga
Kanslibiträden, kvinnliga
Kontorsbiträden, kvinnliga
Förste expeditionsvakt . .
Expeditionsvakter ....
notarier,
JlarinförTaltningen.
Civilavdelningen.
Marinöverkommissarie.......i
Amiralitetsråd...........
Tjänstemän (sekreterare, förste revisor,
kamrerare)..........
Tjänstemän (aktuarie och registrator,
notarier, revisor och bohållare, revi- |
sorer, marinkassör)........*
Kontorsbiträden, kvinnliga.....I
Försto expeditionsvakt.......
I
Expeditionsvakter.........I
C 2
B 3
B 1
B 3
B 3
A 3
B 20
B 15
B 13
C 5
C 3
C 2
B 3
B 1
A 1
B 20
B 15
B 13
C 2
B 3
B 1
Socialdepartementet.
Statssekreterare, arvode enlig 5 § i
reglementet...........
Expeditionschef, arvode enligt 5 § i
reglementet...........
Byråchef för lagärenden, arvode enligt
5 § i reglementet......i
Kansliråd.............
Kansliråd, tillika fattigvårdsinspektör.
..............
Förste kanslisekreterare.......
Förste kansli sekreterare, t illika fattig- I
vårdsinspektörens assistent .... i
Registrator.............
Andre kanslisekreterare.......j
Kontorsskrivare, kvinnlig......
Kanslibiträden, kvinnliga......|
Kontorsbiträden, kvinnliga......!
Förste expeditionsvakt.......j
Expeditionsvakter..........j
Riksförsiikringsanstalten.
Generaldirektör...........
Byråchefer.............j
Tjänsteman (sekreterare).......
Tjänstemän (notarier, aktuarie, regi- I
strator) .............
Kontorsskrivare, kvinnlig......
Kanslibiträden, kvinnliga......j
Kontorsbiträden, kvinnliga.....i
Förste expeditionsvakt .......|
Expeditionsvakter.........
Försäkringsrådet.
President.............i
I
Försäkringsråd...........j
B 20
B 20
B 16
B 16
B 14
B 13
C 5
C 3
C 2
B 3
B 1
A 3
B 20
B 15
B 13
C 5
O 3
C 2
B 3
B 1
A 3
B 20
opaginerad Kontrollera mot PDF
22*
Riksdagens skrivelse Nr 55.
Verk och befattningar.
Avdelning
och löne- grad enligt
löneplanen.
Verk och befattningar.
Avdelning
och löne- ;rad enligt
löneplanen. 1
Försäkringsrådet (forts.).
Medicinalstyrelsen (forts.).
Tjänsteman (sekreterare)......
B 15
Kameralbyråchef..........
B 20
Tjänsteman (notarie)........
B 13
Statsinspektör över köttkontrollen i
B 19
Kontorsskrivare, kvinnlig.....
C 5
B 15
Kontorsbiträde, kvinnligt......
C 2
Expeditionsvakt..........
B 1
Byråveterinär...........
B 15
Sekreterare ............
B 15
Socialstyrelsen.
Kamrerare.............
B 15
Generaldirektör, arvode enligt 5 § i
Kontrollant av hospitalens ekonomi-
reglementet...........
—
ska förvaltning.........
B 15
Byråchefer............
B 20
Tjänstemän (notarier, bokhållare, till-
Tjänstemän (3 sekreterare, 1 sekre-
lika kassör, bokhållare, tillika
terare och inspektörsassistent, 3 för-
notarie).............
ste aktuarier, 1 förste byråingenjör)
B 15
Kontorsskrivare, kvinnlig......
C 5
Tjänstemän (1 byråingenjör, 4 aktua-
Kanslibiträden, kvinnliga......
C 3
rier, 1 bibliotekarie och arkivarie)
B 13
Kontorsbiträden, kvinnliga......
C 2
Kontorsskrivare, kvinnliga.....
C 5
\
Förste expeditionsvakt.......
B 3
Kanslibiträden, kvinnliga.....
C 3
Expeditionsvakter..........
B 1
Kontorsbiträden, kvinnliga.....
C 2
Förste expeditionsvakt.......
B 3
Sjiitte huvudtiteln.
Expeditionsvakter.........
B 1
Kommunikationsdepartementet.
!
Pensionsstyrelsen.
Statssekreterare, arvode enligt 5 § i
Generaldirektör ..........
A 3
reglementet...........
— j
Byråchefer............
B 20
Expeditionschef, arvode enligt 5 § i
Tjänstemän (sekreterare, förste ak-
reglementet...........
tnarier).............
B 15
Kansliråd.............
B 20
Tjänstemän (notarier, aktuarier) . . .
B 13
Förste kanslisekreterarc.......
B 16
Kontorsskrivare, kvinnliga.....
C 5
Registrator............
B 14
Kanslibiträden, kvinnliga......
C 3
Andre kanslisekreterare.......
B 13
Kontorsbiträden, kvinnliga.....
C 2
Kanslibiträden, kvinnliga......
C 3
Förste expeditionsvakt.......
B 3
Kontorsbiträden, kvinnliga.....
C 2
Expeditionsvakter.........
B 1
Förste expeditionsvakt.......
B 3
Expeditionsvakter..........
B 1
Medicinalstyrelsen.
Generaldirektör, arvode enligt 5 § i
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
reglementet..........
—
Överdirektör............
A 2
Medicinalråd .... ...
B 20
Byråchefer och ledamöter......
B 20
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 55.
23*
Verk och befattningar.
Avdelning
och lönegrad
enligt
löneplanen.
Väg- och va ttenbyggna ds styr elsen
(forts.).
Byrådirektör och ledamot......| B 18
Förste byråingenjörer........j B 16
Byråingenjörer...........'' B 13
Notarie............... B 13
Registrator, tillika aktuarie.....t B 13
Revisor och bokhållare.......j B 13
Kanslibiträden, kvinnliga......j C 3
Kontorsbiträden, kvinnliga .....j C 2
Förste expeditionsvakt.......j B 3
Expeditionsvakter.........! Bl
Verk och befattningar.
Avdelning
I och lönegrad
enligt
löneplanen.
Finansdepartementet (forts.).
Förste kanslisekreterare.....
Förste aktuarie.........
Registrator...........
Andre kanslisekreterare.....
Kontorsskrivare, kvinnlig ....
Kanslibiträden, kvinnliga ....
Kontorsbiträden, kvinnliga ....
Förste expeditionsvakt......
ExpeditionsvakteV........
Kärn marko] legitim.
B 16
B 15
B 14
B 13
C 5
C 3
C 2
B 3
B 1
Byggnadsstyrelsen.
Generaldirektör, arvode enligt 5 § i
reglementet............I _
j Byggnadsråd............ B 20
I Byråchef..............j B 20
! Intendenter.............| B 16
Sekreterare.............] B 15
j Kamrerare.............J B 15
j Kanslibiträden, kvinnliga......j C 3
| Kontorsbiträden, kvinnliga...... C 2
Förste expeditionsvakt.......| B 3
i Expeditionsvakt..........: b 1
Generaldirektör...........j A 3
Kammarråd............j B 20
Förste advokatfiskal.........! B 18
Andre advokatfiskal......... B 15
Tjänstemän (5 sekreterare, 3 arkiva- !
ner)............... b 15
Arkivarie för lantmäteriutredningar . B 15
Tjänstemän (2 notarier, 2 fiskaler, !
1 registrator)...........'' B 13
Kanslibiträden, kvinnliga......I C 3
Kontorsbiträden, kvinnliga......i C 2
Förste expeditionsvakt........1 B 3
Expeditionsvakter.......... Bl
Sjunde huvudtiteln.
Finansdepartementet.
: Statssekreterare, arvode enligt 5 § i
reglementet............ .
Expeditionschef, arvode enligt 5 § i
reglementet............ .
Byråchef för lagärenden, arvode enligt
5 § i reglementet....... —
Kansliråd.............j B 20
Statskontoret.
Generaldirektör.....
A 3
Statskommissarier......
B 20
Byrådirektör och ombudsman ....
B 18
Tjänstemän] [(3 sekreterare, 1 ränt- mästare, 1 kamrerare och kassakon- trollant, 1 kamrerare).......
B 15
Tjänstemän (9 revisorer och bokhål- lare, 2 notarier, 1 registrator) . . .
B 13
Kontorsskrivare, kvinnlig......
C 5
Kanslibiträden, kvinnliga......
C 3
opaginerad Kontrollera mot PDF
24*
Riksdagens skrivelse Nr 55.
Verk och befattningar.
Avdelning
och löne- grad enligt
löneplanen.
Verk och befattningar.
Avdelning
och löne- grad enligt!
löneplanen.!
i
Statskontoret (forts.).
Biksräkcnskapsvorket.
! Kontorsbiträden, kvinnliga......
C 2
Generaldirektör...........
A 3
Förste expeditionsvakt.......
B 3
Byråchefer.............
B 20
j Expeditionsvakter..........
B 1
Förste revisorer ..........
B 15
Revisorer .............
B 14
Mynt- och justerlngsverket.
Kontorsskrivare, kvinnliga .....
C 5
1 Myntdirektör............
A 1
Kanslibiträden, kvinnliga......
C o
| Förste ingenjör...........
B It)
Kontorsbiträden, kvinnliga .....
C 2
! Förste ingenjör...........
B 15
Förste expeditionsvakt.......
B 3
j Kamrerare.............
B 15
Expeditionsvakter..........
B 1
Ingenjörer.............
B 13
Kassör...............
B 13
Kontrollstyrelsen.
j Förste expeditionsvakt.......
B 3
Överdirektör............
A 2
Avdelningen för kontrollen över till-
Kammarrätten.
verkningsavgifter.
•
! Fresident.............
A 3
Överingenjörer...........
B 15
Kammarrättsråd..........
B 20
Ledamot och sekreterare.......
B 15
! Kammarrättsråd (med revisionsrotel) .
B 20
Expeditionsvakt...........
B 1
Sekreterare .............
B 15
Avdelningen för rusdrycksförsälj-
Advokatfiskal............
B 15
ningsärenden.
| Tjänstemän (8 notarier, 1 aktuarie
Ledamot och byråchef........
B 20
och registrator, 1 aktuarie) ....
B 13
Sekreterare.............
B 15
Kontorsbiträden, kvinnliga......
C 2
Inspektör .............
B 15
1 Förste expeditionsvakt........
B 3
Förste aktuarie...........
B 15
Expeditionsvakter..........
B 1
Aktuarie..............
B 13
Kanslibiträden, kvinnliga......
C 3
Statistiska centralbyrån.
Kontorsbiträden, kvinnliga ......
C 2
j Överdirektör............
A 2
Avdelningen för ärenden angående
1 Byråchefer.............
B 20
skattefri sprit in. m.
;
Förste aktuarier (därav 1 bibliotekarie)
B 15
Ledamot och byråchef ........
B 20
j Aktuarier (därav 1 registrator) . . .
B 13
Laborator.............
B 15
j Kontorsskrivare, kvinnliga.....
C 5
Sekreterare.............
B 15
Kanslibiträden, kvinnliga.....
C 3
Inspektör .............
B 15
I Kontorsbiträden, kvinnliga.....
C 2
Aktuarie..............
B 13
Förste expeditionsvakt.......
B 3
Laboratoriebiträde, kvinnligt.....
C 5
| Expeditionsvakt.........
i B 1
Kanslibiträde, kvinnligt.......
C 3
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse AV 35.
25
1
Avdelning
Avdelning
Verk och befattningar.
och löne- grad enligt
löneplanen.
Verk och befattningar.
och löne- grad enligt
löneplanen.
Kontrollstyrelsen (forts.).
Kontorsbiträden, kvinnliga. . . .
Expeditionsvakt........
Åttonde huvudtiteln.
Ecklesiastikdepartementet.
Statssekreterare, arvode enligt 5 §
reglementet...........
Expeditionschef, arvode enligt 5 § i
reglementet...........
Kansliråd.............
Förste kanslisekreterare.......
Registrator.............
Andre kanslisekreterare.......
Kontorsskrivare, kvinnliga......
Kanslibiträden, kvinnliga......
Kontorsbiträden, kvinnliga . \ . . . .
Förste expeditionsvakt........
Expeditionsvakter..........
Riksarkivet.
Riksarkivarie '' ...........
Arkivråd..............
Förste arkivarier..........
Andre arkivarier..........
Registrator.............
Kanslibiträden, kvinnliga......
Förste expeditionsvakt.......
Expeditionsvakter..........
Ridare...............
Knngl. biblioteket.
Riksbibliotekarie..........
Förste bibliotekarier........
Andre bibliotekarier.........
Kanslibiträden, kvinnliga......
C 2
B 1
B 20
B 16
B 14
B 13
C 5
C 3
C 2
B 3
B 1
A 2
B 20
B 15
B 13
B 13
C 3
B 3
B 1
B 1
A 1
B 15
B 13
C 3
Bihang till riksdagens protokoll 1921.
Knngl. biblioteket (forts.).
Kontorsbiträde, kvinnligt...... C 2
Förste expeditionsvakt....... B 3
Expeditionsvakter.......... Bl
Nationalmuseum.
Overintendent........... Al
Intendenter (avdelningsföreståndare) . B 16
Kontorsskrivare, kvinnlig...... C 5
Förste expeditionsvakt (tekniskt biträde
vid bandtecknings- och gravvravdel- j
ningen) ............. B 3
Förste expeditionsvakt, tillika portvakt
............... Bo
Förste expeditionsvakter....... B 3
Expeditionsvakt, tillika gårdskarl . . Bl
Expeditionsvakter.......... Bl
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.
Riksantikvarie........... Al
Antikvarier (avdelningsföreståndare) . B 16
Kontorsbiträde, kvinnligt...... C 2
Förste expeditionsvakter....... Bo
Universitetsknnslersexpeditionen.
Kanslerssekreterare.........i B 20
Kanslibiträde, kvinnligt.......j C 3
Skolöverstyrelsen.
Generaldirektör...........! A 3
Ledamöter........... . | B 20
Förste bibliotekskonsnlent...... B 15
Sekreterare............. B 15
Andre bibliotekskonsnlent ...... B 13
Notarier.............. B 13
Registrator och aktuarie.......j B 13
Kontorsskrivare, kvinnliga......J C 5
Kanslibiträden, kvinnliga......j Co
14 samt. Nr 55.
4
opaginerad Kontrollera mot PDF
26*
Riksdagens skrivelse Nr 55.
Avdelning
Avdelning
Verk och befattningar.
och löne- grad enligt
Verk och befattningar.
och löne- grad enligt
löneplanen.
löneplanen.
Skolöverstyrelsen (forts.).
Kommerskollegium (forts.).
Kontorsbiträden, kvinnliga......
C 2
Sekreterare .............
B 15
Förste expeditionsvakt........
B 3
Kamrerare.............
B 15
Expeditionsvakter..........
B 1
Förste byråingenjörer........
B 15
Skolöverstyrelsens statistiska avdel-
Teknisk konsulent.........
B 15
ning.
B 20
Sjötekniskt biträde.........
B 15
Chef................
Förste aktuarier..........
B 15
Förste aktuarie...........
B 15
Redaktör..............
B 15
Aktuarier.............
B 13
Notarier..............
B 13
Kontorsskrivare, kvinnliga......
C 5
Aktuarier.............
B 13
Kanslibiträden, kvinnliga......
C 3
Registrator.............
B 13
Kontorsbiträden, kvinnliga......
C 2
Kontorsskrivare, kvinnliga......
C 5
Expeditionsvakt...........
B 1
Kanslibiträden, kvinnliga......
C 3
Tionde huvudtiteln.
Kontorsbiträden, kvinnliga......
C 2
Förste expeditionsvakt.......
B 3
Handelsdepartementet.
Expeditionsvakter..........
B 1
Statssekreterare och expeditionschef, ar-
vode enligt 5 § i reglementet . . .
—
Lotsstyrelsen.
Kansliråd.............
B 20
Generallotsdirektör.........
A 3
Förste kanslisekreterarc.......
B 16
Byråchefer.............
B 20
Registrator.............
B 14
Overfvringenjör..........
B 20
Andre kanslisekreterare.......
B 13
Kanslibyrån.
Kontorsskrivare, kvinnlig......
C 5
Sekreterare .............
B 15
Kanslibiträde, kvinnligt.......
C 3
Kamrerare.............
B 15
Kontorsbiträden, kvinnliga......
C 2
Registrator.............
B 13
Förste expeditionsvakt.......
B 3
Revisorer och bokhållare......
B 13
Expeditionsvakter..........
B 1
Kassör och bokhållare........
B 13
Konimerskollegium.
Kanslibiträde, kvinnligt.......
C 3
Generaldirektör, arvode enligt 5 § i
Kontorsbiträde, kvinnligt......
C 2
reglementet...........
_
Byråchefer.............
B 20
Fyringenjörkontoret.
Fyringenjörer............
B 15
Byrådirektör och överinspektör ....
B 19
Verkmästare............
B 13
Navigationsskoleinspektör......
Skeppsmätningsöverkontrollör och över-
B 19
Materialförvaltare..........
B 13
B 3
inspektör .............
B 19
Förste expeditionsvakt.......
Byrådirektör............
B 18
Expeditionsvakter..........
B 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 55. 27*
%
Verk ock befattningar.
Avdelning
och löne- grad enligt
löncplanen.
Verk och befattningar.
Avdelning
och löne- grad enligt
löneplanen.
Patent- och registreringsverket.
Patent- och regssverket (forts.).
Generaldirektör........
A 3
Kontorsbiträden, kvinnliga ....
C 2
I Byråchefer........
B 20
Förste expeditionsvakt........
B 3
Byrådirektörer........
B 18
Expeditionsvakter......
B 1
1 Förste byråingenjörer.....
B 15
Bibliotekarie........
B 15
Försäkringsinspektionen.
Sekreterare ........
B 15
Överdirektör.........
A 2
Byråingenjörer.......
B 13
Ledamot och byrådirektör.....
B 18
Kassör och räkenskapsförare.....
B 13
Förste aktuarie........
B 15
Registrator........
B 13
Förste revisorer.........
B 15
Föreståndare för granskning av varu-
Revisor..........
B 13
märken.......
B 13
Kontorsskrivare, kvinnlig.....
C 5 1
Notarier........
B 13
Kanslibiträde, kvinnligt ....
C 3
Kanslibiträden, kvinnliga.....
C 3
Expeditionsvakt......
B 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
28*
Riksdagens skrivelse Nr 55.
Bilaga 2.
Förslag
till
kungörelse
angående tillämpning av avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
in. m.
A. Ifrågavarande reglemente
tampning å tjänstemän vid
statsdepartement, dock beträffande utrikesdepartementet
allenast å icke diplomatisk
eller konsulär personal,
justitiekanslersexpeditionen,
högsta domstolen,
regeringsrätten,
nedre justitierevisionen,
rikets hovrätter,
arméförvaltningen, dock allenast å civilpersonalen,
marinförvaltni ngens civilavdelning,
riksförsäkringsanstalten,
försäkringsrådet,
socialstyrelsen,
pensionsstyrelsen,
medicinalstyrelsen,
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
byggnadsstvrelsen,
kam m arkolfegium,
statskontoret,
mynt- och justeringsverket,
B. Beträffande tjänstemän vid
skall från och med den 1 januari 1922 äga till
kammarrätten,
statistiska centralbyrån,
riksräkenskapsverket,
kontrollstyrelsen,
riksarkivet,
kungl. biblioteket,
nationalmuseum,
vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien,
universitetskanslersexpeditionen,
skolöverstyrelsen,
lantbruksstyrelsen,
stuteriöverstyrelsen,
lantmäteristyrelsen,
Sveriges geologiska undersökning,
statens meteorologisk- hydrografiska anstalt,
kommerskollegium,
lotsstyrelsen,
patent- och registreringsverket samt
försäkringsinspektionen.
nedanstående verk skola från och med den 1
januari 1922 i övrigt följande särskilda bestämmelser lända till efterrättelse, nämligen:
1. högsta domstolen:
med justitierådsämbete må ej förenas uppdrag såsom ordförande eller ledamot i
styrelse för bolag, verk, förening eller inrättning, som driver bank- eller försäkringsrörelse,
eller vars verksamhet eljest har huvudsakligen ekonomiskt syfte, ej heller
befattning som tjänsteman i bolag, verk, förening eller inrättning, som nyss sagts,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 55.
29
13 § i avlöningsreglementet angående förflyttningsskyldighet m. m. skall ej äga
tillämpning å justitieråd,
vad i 16 § sägs om tjänstehinder på grund av behörigen styrkt sjukdom skall
icke äga tillämpning å justitieråd,
i stället för vad i 21 § i reglementet stadgas om semester skola gälla föreskrifterna
i lagen den 14 maj 1915 angående högsta domstolens tjänstgöring på avdelningar;
2. regeringsrätten:
med regeringsrådsämbete må ej förenas uppdrag såsom ordförande eller ledamot i
styrelse för bolag, verk, förening eller inrättning, som driver bank- eller försäkringsrörelse,
eller vars verksamhet eljest har huvudsakligen ekonomiskt syfte, ej heller
befattning som tjänsteman i bolag, verb, förening eller inrättning, som nyss sagts,
13 § i avlöningsreglementet angående förflyttningsskyldighet m. m. skall ej äga
tillämpning å regeringsråd,
vad i 16 § sägs om tjänstehinder på grund av behörigen styrkt sjukdom skall
icke äga tillämpning å regeringsråd,
i stället för vad i 21 § i reglementet stadgas om semester skola gälla föreskrifterna
i lagen den 26 maj 1909 om regeringsrätten;
3. nedre justitierevisionen:
i stället för vad i 13 § i reglementet sägs om förflyttning till annan tjänst skall
gälla, att den, som tillträtt eller tillträder ordinarie befattning som revisionssekreterare,
skall vara pliktig att utan minskning i honom tillförsäkrade avlöningsförmåner
övertaga ledamotsbefattning i överrätt, enligt vad därom vid framtida indragning
av revisionssekreterartjänster i samband med en allmän omorganisation av domstolsväsendet
kan varda i laga ordning stadgat, dock med iakttagande därav, att skyldigheten
att låta sig förflytta till annan befattning åligger de i tjänsten yngre
framför de äldre;
4. rikets hovrätter:
i stället för vad i 13 § sägs om förflyttning till annan tjänst skall gälla, att innehavare
av ordinarie befattning skall vara underkastad den förflyttning till annan ort,
varom vid möjligen inträdande förändringar i avseende å hovrätternas organisation
eller förläggningsorter eller eljest i allmänhet kan varda stadgat, dock med iakttagande
av att inom vederbörande lönegrad skyldigheten uti ifrågavarande hänseende
åligger.de i graden yngre framför de äldre, i vilket avseende hovrättsråd, som före
utnämningen till nämnda befattning varit ordinarie revisionssekreterare men icke tidigare
innehaft hovrättsrådsämbete, äger för bestämmandet av den ordning, i vilken
skyldighet i berörda hänseende skall för honom inträda, tillgodoräkna sig den tid,
varunder han innehaft revisionssekreterarbefattning,
i stället för vad i 21 § i reglementet sägs om semester skall gälla, att president,
ledamöter och fiskaler äga årligen åtnjuta sommarferier, president och en var av
ledamöterna 45 dagar samt fiskalerna en var, efter vederbörande hovrätts bestämmande,
högst 45 dagar, samt att notarierna äga, efter vederbörande hovrätts bestämmande,
åtnjuta kostnadsfri ledighet en var 30 dagar under sommarferierna, vilken
ledighet ma kunna av hovrätten utsträckas över 30 dagar under tid då division,
på vilken notarie är indelad, har sommarferier, under förutsättning likväl att
notarien avslutat sitt arbete för divisionen samt att han icke heller behöver under
nämnda tid tagas i anspråk vare sig såsom biträde vid notariegöromål å annan
division eller för bestridande av högre eller med hans egen likställd befattning;
opaginerad Kontrollera mot PDF
30*
Riksdagens skrivelse Nr 55.
5. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
tjänsteman får icke åtaga sig byggnadsarbetens utförande på entreprenad eller
mottaga anställning i entreprenörs tjänst;
6. byggnadsstyrelsen:
med ordinarie befattning må ej förenas sådant enskilt arkitektuppdrag, som, vad
angår chefen, Kungl. Maj:t och, vad -angår innehavare av annan befattning, styrelsen
finner inverka hinderligt för tjänstgöringen i ämbetsverket;
7. kammarrätten:
i stället för vad i 21 § i reglementet sägs om semester skall beträffande presidenten
och kammarrättsråden gälla, att de äga årligen åtnjuta ferier 45 dagar;
8. kontrollstyrelsen:
tjänsteman må ej deltaga i styrelsen av eller vara anställd vid bolag eller annat
företag, som idkar handel med eller tillverkning av rusdrycker, skattefri sprit eller
alkoholhaltiga preparat, ej heller själv idka sådan rörelse;
9. lantmäter istyrelsen:
innehavare av ordinarie befattning äger icke, byråchef, byrådirektör, lantmäterifiskal
och arkivarie utan Kungl. Maj:ts och annan tjänsteman utan styrelsens efter
särskild prövning i varje fall lämnade tillstånd utföra lantmäteriförrättningar i
orterna;
10. Sveriges geologiska undersökning:
tjänsteman må allenast genom verkets förmedling och under villkor i övrigt, som
varda angivna i dess instruktion, åtaga sig praktiskt geologiska undersökningar åt
enskilda;
11. statens meteor ologisk-hy dr ögna fiska anstalt:
tjänsteman må allenast genom anstaltens förmedling och under villkor i övrigt,
som varda angivna i dess instruktion, åtaga sig praktiskt hydrografiska eller
meteorologiska undersökningar och utredningar åt kommuner och enskilda;
12. patent- och registreringsverket:
tjänsteman må icke mot ersättning biträda annan person vid uppfinnings utarbetande
eller tillgodogörande;
13. försäkring sinspektionen:
chef, byrådirektör, förste aktuarie, förste revisor eller revisor må ej deltaga i
styrelsen av eller vara anställd vid försäkringsbolag eller utländsk försäkringsanstalt,
som erhållit tillstånd att här i riket driva försäkringsrörelse, ej heller vara
aktieägare eller garant i sådant .företag.
Stockholm 1921. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt A Söuer.
210623
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.