Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under)'' riksstatens för år 1922 sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

1921-06-17 · 31 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 28 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1921:6a, Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under)'' riksstatens för år 1922 sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

1

Nr 6 A.

Godkänd av första kammaren den 17 juni 1921.

Godkänd av andra kammaren den 17 juni 1921.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen

av utgifterna under)'' riksstatens för år 1922 sjätte

huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden nr 6 A, 113, 134, 157.)

Till Konungen.

I avseende å regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1922

sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet,

får riksdagen för Eders Kung!. Maj:t anmäla följande beslut:

Departementet.

l:o) Uti den till riksdagen den 7 januari 1921 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov i avseende å sjätte huvudtiteln,

innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet, har Eders Kungl.

Maj:t, under åberopande av punkt 1 i det, vid propositionen fog;ade

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att

dels från och med år 1922 höja det ordinarie anslaget till departementschefen,

nu 17,000 kronor, med 7,000 kronor till 24,000 kronor,

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 saml. Nr 6 A—6 B. 140421 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse Nr € A.

dels - besluta, att utbetalningen av avlöningen skall ske månadsvis

i efterskott;

dels besluta, att vid ingången av januari månad 1922 skall till

departementschefen utbetalas ett belopp, motsvarande vad han skulle

för sagda manad hava i förskott uppburit, om dittillsvarande avlöningsbestämmelser

fortfarande varit gällande;

dels ock för sistnämnda ändamål anvisa på extra stat för år 1922

ett förslagsanslag, högst, 2,000 kronor.

Under hänvisning till vad riksdagen under punkt 1 av sin skrivelse

nr 2 A anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels från och med år 1922 höjt det ordinarie anslaget till departementschefen,

nu 17,000 kronor, med 7,000 kronor till 24,000 kronor;

dels beslutat, att utbetalningen av avlöningen skall ske månadsvis

i efterskott;

dels beslutat, att vid ingången av januari månad 1922 skall till

departementschefen utbetalas ett belopp, motsvarande vad han skulle

för sagda månad hava i förskott uppburit, om dittillsvarande avlöningsbestämmelser

fortfarande varit gällande;

dels ock för sistnämnda ändamål anvisat på extra stat för år 1922

ett förslagsanslag, högst, 2,000 kronor.

2:o) Eders Kung]. Maj:t har vidare (punkt 2) föreslagit riksdagen att

dels godkänna följande stat för kommunikationsdepartementet att

tillämpas från och med år 1922:

Stat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........... 166,000 kronor.

Vikariatsersättningar, förslagsanslag........................................ 4,000 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare in. m., förslagsanslag,

högst.............................................................................. 17,000 »

Förslagsanslag 187,000 kronor.

dels och under riksstatens sjätte huvudtitel, med uteslutande av det

under rubriken departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli uppförda

ordinarie bestämda anslaget, under samma rubrik uppföra ett ordinarie

förslagsanslag å 187,000 kronor.

Under åberopande av vad riksdagen under punkt 4 av sin skrivelse

nr 2 A anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels bestämt antalet ordinarie befattningshavare i kommunikationsdepartementet

på följande sätt:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

3

Befattningshavare. Avlönings

1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i reglementet...................... —

1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i reglementet ..................... —

3 kansliråd......................................................... B 20

4 förste kanslisekreterare ....................................................................... B 16

1 registrator.............................................................................................. B 14

4 andre kanslisekreterare ...................................................................... B 13

2 kanslibiträden, kvinnliga........................................................................ C 3

4 kontorsbiträden, kvinnliga ................................................................... C 2

1 förste expeditionsvakt .................. B 3

2 expeditionsvakter................................. B 1

dels godkänt följande stat för kommunikationsdepartementet att

tillämpas från och med år 1922:

Stat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag 166,000 kronor.

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................... 4,000 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag, högst ................................................... 17,000 »

Förslagsanslag 187,000 kronor
dels

ock under riksstatens sjätte huvudtitel, med uteslutande av

det under rubriken departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli uppförda

ordinarie bestämda anslaget, under samma rubrik uppfört ett

ordinarie förslagsanslag å 187,000 kronor.

3:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 3) föreslagit riksdagen att för

upprätthållande av departementets verksamhet på extra stat för år

1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 29,920 kronor.

För upprätthållande av departementets verksamhet utgår för år

1921, utöver anslaget å ordinarie stat, å extra stat ett förslagsanslag,

högst, 24,800 kronor. Anslaget är avsett till avlönande av följande befattningshavare,

nämligen

en extra byråchef för regeringsrättsföredragningen ..................... kronor 7,800: —

» » » » tekniska ärenden ...................................... » 12,000: —

» särskild föredragande för stadsplaneärenden........................... »_5,000: —

kronor 24,800: —

Av Eders Kungl. Maj t nu föreslagen höjning av förevarande anslag

är föranledd av den nya löneregleringen för befattningshavare vid statsdepartement

m. m.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

Enligt det under denna punkt framlagda förslaget skulle avlöningen

till den tekniska byråchefen komma att från och med år 1922 utgå med

ett från 12,000 kronor till 13,500 kronor förhöjt belopp. Riksdagen vill

erinra, att denna befattning inrättats så sent som vid 1920 års riksdag,

varvid avlöningen, oberoende av de för andra motsvarande befattningshavare

gällande löner och med avvikelse från de i detta hänseende eljest

tillämpade grunder, bestämdes till det nuvarande beloppet, 12,000 kronor.

Vid sådant förhållande finner riksdagen någon höjning av ifrågavarande

arvode icke nu böra förekomma, och har riksdagen med hänsyn härtill

ansett det under denna punkt äskade anslagsbeloppet kunna sänkas från

29,920 kronor med 1,500 kronor till 28,420 kronor.

Riksdagen anmäler alltså, att riksdagen för upprätthållande av departementets

verksamhet på extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 28,420 kronor.

Aräg- och vattenbyggnadsväsendet.

4:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 4) att

dels godkänna följande ordinarie stat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att tillämpas från och med år 1922:

Stat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.................. 133,000 kronor.

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............................................ 3,500 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. in., förslagsanslag,

högst ........................................................................... 32,500 »

Förslagsanslag 169,000 kronor.

dels ock å riksstaten under rubriken väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 169,000 kronor.

Under den gemensamma rubriken väg- och vattenbyggnadsstaten

äro för närvarande i riksstaten uppförda dels ett bestämt ordinarie anslag

å 141,000 kronor, dels ock reservationsanslag för expenser för allmänna

arbeten å 45,000 kronor och för vägundersökningar å 90,000

kronor. I det bestämda ordinarie anslaget ingå för närvarande dels

en gemensam stat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och de under

styrelsen lydande distriktstjänstemännen, slutande å 138,000 kronor,

dels ock ett anslag å 3,000 kronor till stipendier åt medlemmar av vägoch

vattenbyggnadskåren för utrikes resor i ändamål att studera andra

länders allmänna arbeten.

Med genomförande av den nya löneregleringen för de centrala

ämbetsverken med mera bör, såsom löneregleringskommittén anfört i sitt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

o

betänkande i ämnet, särskild stat fastställas för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

och torde, i enlighet med departementschefens mening,

i följd härav även anslagen till styrelsens distriktstjänstemän, stipendier,

expenser för allmänna arbeten och vägundersökningar böra vart för

sig uppföras som särskilda ordinarie anslag i riksstaten.

Under åberopande av vad riksdagen i sin skrivelse nr 2 A punkt

4, anfört, får riksdagen nu beträffande väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

anmäla, att riksdagen

dels bestämt antalet ordinarie befattningshavare i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

på följande sätt:

Befattningshavare.

1 överdirektör..............................................

2 byråchefer och ledamöter ..................

1 byrådirektör och ledamot......................

2 förste byråingenjörer ...........................

3 byråingenjörer ........................................

1 notarie ......................................................

1 registrator, tillika aktuarie ...................

1 revisor och bokhållare .........................

2 kanslibiträden, kvinnliga......................

3 kontorsbiträden, kvinnliga...................

1 förste expeditionsvakt.............................

2 expeditionsvakter ...................................

Avlönings
grad.

...................... A 2

.................... B 20

.................... B 18

..................... B 16

.................... B 13

...................... B 13

..................... B 13

...................... B 13

...................... C 3

..................... C 2

..................... B 3

.................... B 1

dels godkänt följande ordinarie stat för väg- och vattenbyggnads
-

styrelsen att tillämpas från och med år 1922:

Stat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag...... 133,000 kronor.

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................... 3,500 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag, högst........................................................ 32,500 »

Förslagsanslag 169,000 kronor.

dels ock å riksstaten under rubriken väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

uppfört ett ordinarie förslagsanslag å 169,000 kronor.

5:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 5) föreslagit riksdagen att till

förstärkning av arbetskrafterna hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen på

extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 57,600 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

Det nu å 1922 års riksstat äskade anslaget är avsett att fördelas

på följande sätt:

till arvode åt en maskininspektör ............................................... kronor 8,100: —

» » » maskininspektörens assistent.................................. » 6,400: —

» personligt lönetillägg åt den sistnämnde.............................. » 1,000: —

» arvode åt två revisorer ä 6,048 kronor ................................. » 12,096: —

» icke ordinarie befattningshavare i övrigt m. m................... » 30,004: —

kronor 57,600: —

Med erinran att liknande anslag utgår för innevarande år får

riksdagen, under åberopande i övrigt av vad riksdagen i sin skrivelse

nr 2 A, punkt 4, anfört, nu anmäla, att riksdagen till förstärkning avarbetskrafterna

hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen på extra stat för år

1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 57,600 kronor.

6:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) har

riksdagen

dels från och med år 1922 fastställt följande ordinarie stat för vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänstemän:

Lön

kronor

1 distriktschef..............................

3,000

5 distriktschefer ...........................

15,000

1 distriktsingenjör ........................

1,500

7 distriktsingenj örer .....................

10,500

Summa

30,000

dels ock å riksstaten från och med år 1922 uppfört ett ordinarie

anslag till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänstemän å 30,000

kronor.

7:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att till

förstärkning av det ordinarie anslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

distriktstjänstemän på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 4,500 kronor.

Ifrågavarande belopp, som jämväl tidigare stått till förfogande, erfordras

för avlönande av en extra distriktschef och en extra distriktsingenjör

i det numera uppdelade norra distriktet.

Riksdagen anmäler att riksdagen till förstärkning av det ordinarie

anslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänstemän på extra

stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 4,500 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

8:o) Under hänvisning till vad riksdagen under punkt 4:o) härovan

anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen i enlighet med Eders Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 8) till stipendier åt medlemmar av väg- och vattenbyggnadskåren

å riksstaten från och med år 1922 uppfört'' ett ordinarie

reservationsanslag av 3,000 kronor.

9:o)^ Under hänvisning till vad riksdagen under punkt 4:o) härovan

anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen i enlighet med Eders Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 9) till expenser för allmänna arbeten å riksstaten

tran och med år 1922 uppfört ett ordinarie reservationsanslag'' av

45.000 kronor.

10:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 10) att till

expenser för allmänna arbeten, utöver anslaget å ordinarie stat, å extra

stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 50,000 kronor.

Det under föregående punkt omförmälda ordinarie reservationsanslaget

till expenser för allmänna arbeten är enligt av Eders Kungl. Maj:t

meddelade bestämmelser avsett, bland annat, till rese- och inspektionskostnader

för utövande av den kontroll och därmed sammanhängande

undersökningar rörande allmänna arbeten, som det åligger väg"- och

vatten byggnadsstyrelsen att verkställa genom sina ämbete- och tjänstemän.

Med hänsyn till beskaffenheten av de utbetalningår, som sålunda bestridas

från anslaget, hava vissa svårigheter förelegat att på förhand bestämma

dess belopp.

Då anslaget visat sig otillräckligt för fyllande av det därmed avsedda

ändamålet, beviljade 1919 års lagtima riksdag, med bifall till Eders Kungl.

Maj:ts i ämnet gjorda framställning, till expenser för allmänna arbeten,

utöver anslaget å ordinarie stat, dels å tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag,

högst, 10,000 kronor, dels ock å extra stat för år 1920 ett

förslagsanslag, högst, 35,000 kronor. Ett anslag å sistnämnda belopp

har likaledes för ifrågavarande ändamål anvisats å extra stat för år 1921.

Till expenser för allmänna arbeten hava sålunda, inberäknat det ordinarie

anslaget å 45,000 kronor, sammanlagt stått till förfogande under

år 1919 55,000 kronor samt under vartdera av åren 1920 och 1921

80.000 kronor.

Då emellertid de sålunda för ändamålet tillgängliga beloppen visat

sig otillräckliga, har nu ifrågavarande förstärkningsanslag ansetts böra

för år 1922 utgå med 50,000 kronor, vartill skulle komma ett ytterligare

belopp av 70,000 kronor, avsett att utgå på årets tilläggsstat.

Med bifall till förevarande förslag, har riksdagen till expenser för

allmänna arbeten, utöver anslaget å ordinarie stat, å extra stat för år

1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 50,000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

ll:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11) har riksdagen

till vägundersökningar å riksstaten från och med år 1922 uppfört ett

ordinarie reservationsanslag av 90,000 kronor.

12:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12) har

riksdagen i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till vägundersökningar,

utöver anslaget å ordinarie stat, å extra stat för år 1922 anvisat

ett förslagsanslag, högst, 90,000 kronor.

13:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13) har

riksdagen i likhet med vad för innevarande år ägt rum, på extra stat

för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 10,000 kronor till undersökningar

av mindre hamnar och farleder ävensom till upprättande av planer

till anläggning eller ombyggnad av broar, då dylika arbeten icke äro

förenade med vägföretag.

14:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 14) att på

extra stat för år 1922 ställa till Kungl. Majtts förfogande till understödjande

av brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader

samt upprensning av åar och farleder ett reservationsanslag av 1,100,000

kronor. .

Anslaget till ifrågavarande ändamål har av 1920 års riksdag böjts

till 1,100,000 kronor. Med hänsyn till de upplysningar, som av riksdagens

vederbörande utskott inhämtats rörande storleken av det medelsbehov,

vilket kan väntas komma att föreligga under år 1922, har riksdagen

icke ansett någon nedsättning av anslagsbeloppet böra ifrågakomma.

. . ...

Riksdagen anmäler, att riksdagen i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, på extra stat för år 1922 ställt till Eders Kung]. Maj:ts

förfogande till understödjande av brobyggnader och, företrädesvis mindre,

hamnbyqqnader samt upprensning av åar och farleder ett reservationsanslag

1,100,000 kronor.

15:o) Eders Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 15) att till

bidrag för anläggning av nya samt förbättring eller omläggning av

backiga eller eljest mindre goda vägar på extra stat för år 1922 anvisa

ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och får alltså anmäla, att riksdagen, till bidrag för anläggning

av nya samt förbättring eller omläggning av backiga eller eljest

mindre goda vägar på extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag

av 5,000,000 kronor.

16:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 16)

att för anläggning av enklare vägar på extra stat för år 1922 anvisa

ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor;

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

att för anläggning av enklare väg mellan Parkajoki och Muonionalusta

i Norrbottens län på extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag

av 175,000 kronor;

att för anläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens,

Jämtlands och Västernorrlands län på extra stat för år 1922 anvisa ett

reservationsanslag av 400,000 kronor; samt

att för anläggning av utfarts vägar i Norrbottens, Västerbottens,

Jämtlands och Västernorrlands län på extra stat för år 1922 anvisa ett

reservationsanslag av 100,000 kronor.

Medan det i nästföregående punkt omhandlade allmänna vägbyggnadsanslaget

kommer till användning huvudsakligen endast för landsvägar

eller vägar, som hava större betydelse för den allmänna samfärdseln,

har anslaget till enklare vägar tillkommit för att nödtorftigt

tillgodose behovet av kommunikationer inom vissa befolkningsfattiga

trakter. Möjligheterna att komma i åtnjutande av bidrag från detsamma

hava emellertid hittills varit begränsade till de fyra nordligaste

länen. Det synes riksdagen uppenbai-t, att en sådan enklare vägtyp,

som visserligen icke uppfyller de fordringar, vilka ställas på landsväg

i fråga om bredd, lutningsförhållanden, bärighet o. s. v. men som dock

är avsedd att vara körbar alla tider på året, lämpligen bör kunna

komma till användning även inom andra delar av landet, vilka med

avseende å befolkningens utbredning och kommunikationsförhållandena

äro likartade med de trakter av Norrland, inom vilka statsbidrag för

ändamålet för närvarande kan erhållas. Riksdagen biträder därför

Eders Kungl. Maj:ts förslag i nu förevarande del.

Vad anslagen till ödebygdsvägar och utfartsvägar beträffar, vill

riksdagen erinra, att med den förstnämnda av dessa vägtyper, vilken

med avseende å utförandet är av synnerligen enkel beskaffenhet men

dock avsedd att kunna trafikeras med kördon under de tider av aret,

då marken är bar, enligt lagstiftningen i ämnet förstås en väg, som

till en betydande längd sträcker sig över fjäll, genom skogar eller

genom eljest glest befolkade trakter och som, ehuru vägen icke prövats

vara för allmänna samfärdseln nyttig eller nödig, likväl finnes vara till

gagn för det allmänna såsom ägnad att främja landets uppodlande och

bebyggande. Utfartsvägarna äro avsedda att utgöra körbara förbindelser

till avlägset belägna byar eller större gårdar i kust- och skogslanden.

I likhet med departementschefen anser riksdagen, att med utsträckningen

till övriga delar av riket utav användningen av dessa

vägtyper, vilka nyligen införts på försök, bör anstå, åtminstone till

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 11 sand. Nr 6 A—6 B. 1404 21 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

dess större erfarenhet vunnits rörande lämpligheten och ändamålsenligheten

av desamma.

Med beaktande av de föreliggande stora och behjärtansvärda behoven

av anslag för ifrågavarande ändamål har riksdagen ansett, att

trots det fortgående prisfallet någon nedsättning i de av Eders Kungl.

Maj:t äskade beloppen icke bör företagas. Beträffande särskilt förslaget

om anvisande av medel för anläggning av vägen Parkajoki—

Muonionalusta vill riksdagen framhålla, att de för detta ändamål äskade

anslagsposterna hava karaktär av fortsättningsanslag, och att alltså

framdeles vid anvisande av medel för slutförandet av anläggningen

hänsyn kan tagas till den minskning i byggnadskostnaderna, som kan

väntas uppkomma.

Riksdagen får alltså, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, beträffande riksstaten nu anmäla,

att riksdagen

dels för anläggning av enklare vägar på extra stat för år 1922 anvisat

ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor;

dels för anläggning av enklare väg mellan Parkajoki och Muoniona-- lusta i Norrbottens län på extra stat för år 1922''anvisat ett reservationsanslag

av 175,000 kronor;

dels för anläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens,

Jämtlands och Västernorrlands län på extra stat för år 1922 anvisat ett

reservationsanslag av 400,000 kronor; samt

dels ock för anläggning av utfartsvägar i Norrbottens, Västerbottens,

Jämtlands och Västernorrlands län på extra stat för år 1922 anvisat

ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

17:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 17) föreslagit riksdagen att av det

för beredande av tilläggsbidrag till vissa väganläggnings- och brobyggnads-

med flera företag beviljade anslaget å 5,000,000 kronor på extra

stat för år 1922 såsom reservationsanslag anvisa ett belopp av 500,000

kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen

av det för beredande av tilläggsbidrag till vissa väg anläggning socli

brobyggnads- med flera företag beviljade anslaget å 5,000,000 kronor

på extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag anvisat ett belopp av

500,000 kronor.

18:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18) att

för anläggning av väg mellan Tärna kyrkoby och Slussfors på extra

stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6 A. 11

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen

för anläggning av väg mellan Tärna kyrkoby och Slussfors på

extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

19:o) Eders Kung]. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 19) att av det

såsom bidrag till bestridande av kostnaden för förbättring av Visby

hamn beviljade anslaget å 750,000 kronor såsom reservationsanslag på

extra stat för år 1922 anvisa ett belopp av 125,000 kronor.

Riksdagen anmäler, att riksdagen av det såsom bidrag till bestridande

av kostnaden för förbättring av Visby hamn beviljade anslaget å

750,000 kronor såsom reservationsanslag på extra stat för år 1922

anvisat ett belopp av 125,000 kronor.

20:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att

l:o) till bestridande av kostnader för utförande av hamnbyggnader

vid Hällevik, Gislöv, Herrevik, Smögenholmarna, Barsebäck, Byxelkrok,

Kårehamn, Gnisvärd, Kapelludden, Hölick, Värskär, Utvalnäs, BremöKalven,

Vändborg, Faludden, Stendörren, Långö och Bokö (fiskehamnsgrupp

I) på extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av

2,000,000 kronor;

2:o) besluta, att de under l:o) omförmälda hamnar skola utföras i

där angiven ordning samt att de hamnar vid Sanna och Lutterhorn,

som av riksdagen tidigare beslutats, ej skola komma till utförande,

3:o) medgiva, att följande 16 i huvudsak av muddringar bestående

hamnförbättringar i de norrländska kustlänen och Uppsala län, nämligen

Gårdskär, Fågelsundet, Prästgrundet, Agö, Bergö, Grisslan, Gäddbäcksund,

Rönnskär, Rödkallen, Holma, Skeppsmalen, Marviksgrunnan, Storhamn,

Jättholmarne, Våtnäs och Tupparne, ävensom jämväl i andra

delar av landet belägna, av fiskehamnskommissionen till utförande i

andra hand förordade fiskehamnsarbeten av liknande art, som av riksdagen

komma att beslutas, må bilda eu särskild grupp (fiskehamnsgrupp

II) att utföras jämsides med andra i gång varande fiskehanmsbyggnader,

därvid omförmälda 16 hamnförbättringar skola äga företräde

framför de övriga hamnarbeten, som komma att till gruppen hänföras,

ävensom utföras i den inbördes ordningsföljd, som ovan angivits;.

4:o) för utförande av under 3:o) omförmälda 16 hamnförbättringar,

varför sammanlagda kostnaden beräknats till 2,000,000 kronor, på extra

stat för år 1922 såsom reservationsanslag anvisa 700,000 kronor;

5:o) besluta, att de under l:o) och Ro) angivna anslag må för avsedda

ändamål, enligt de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t må finna

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

gott ^meddela, användas under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre

av själva området för hamnarna än även av det område i land, som

med hänsyn till den rörelse, som är avsedd att bedrivas i hamnarna,

bör avsöndras för det gemensamma behovet;

6:o) medgiva, att även för fall, där sådant ej tidigare beslutits,

samtliga de hamnar, som under l:o) avses, ävensom de under 3:o) uppräknade

16 hamnar skola utföras och underhållas genom statens försorg;

7:o) för verkställande, i den mån sådant ej redan skett, av undersöknings-

och utredningsarbeten beträffande av fiskehamnskommissionen

till utförande i andra hand förordade fiskehamnsanläggningar på extra

stat för år 1922 såsom reservationsanslag anvisa 100,000 kronor; samt

8:o) medgiva, att kostnaderna för anordnande under byggnadstiden

av en särskild hamnavdelning inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

må från och med år 1922 från de för hamnarnas byggande anslagna

medel utgå med ett till 36,440 kronor om året förhöjt belopp.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag, vilket tillkommit på grundval

av 1920 års riksdags i ämnet gjorda uttalanden, har riksdagen funnit

sig böra i huvudsak bifalla. Endast beträffande de. för utförande av

ifrågavarande muddringsarbeten m. in. å vissa fiskehamnar och de för

vissa undersökningar äskade anslagen har riksdagen ansett sig böra

vidtaga vissa smärre nedsättningar. De belopp, som böra anvisas till

utförande av de 16 i huvudsak endast av muddringar bestående hamnförbättringarna,

ha sålunda synts riksdagen utan större olägenhet kunna

begränsas till 500,000 kronor för vartdera av åren 1921 och 1922. Å

anslagen till vissa undersökningsarbeten böra ock, enligt riksdagens

mening, företagas nedsättningar i de å riksstat^ och tilläggsstaten

äskade beloppen med 25,000 kronor å vardera.

Vad slutligen beträffar frågan om bestämmandet av avlöningarna

för den vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnavdelning anställda

personalen får riksdagen hänvisa till vad riksdagen i sin skrivelse nr

2 A punkt 4:o), i detta hänseende anfört.

Riksdagen anmäler nu beträffande anslag å riksstaten,

att riksdagen

l:o) till bestridande av kostnader för utförande av hamnbyggnader vid

Hällevik, Gislöv, Herrevik, Smögenliolmarna, Barsebäck, Byxelkrok, Kårehamn,

Gnisvärd, Kapelludden, Hölick, Värskär, Utvalnäs, Bremö-Kalven,

Vändborg, Faludden, Stendörren, Långö och Bokö (fiskehamnsgrupp I)

på extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 2,000,000

kronor;

2:o) beslutat, att de under l:o) omförmälda hamnar skola utföras i

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

där angiven ordning samt att de hamnar vid Sanna och Lutterhorn,

som av riksdagen tidigare beslutats, ej skola komma till utförande;

3:o) medgivit, att följande 16 i huvudsak av muddringar bestående

hamnförbättringar i de norrländska kustlänen och Uppsala län, nämligen

Gårdskär, Fågelsundet, Prästgrundet, Agö, Bergö, Gisslan, Gäddbäcksund,

Rönnskär, Rödkallen, Holma, Skeppsmalen, Marviksgrunnan, Storhamn,

Jättholmarne, Våtnäs och Tupparne, ävensom jämväl i andra delar

av landet belägna, av fiskeliamnskommissionen till utförande i andra

hand förordade fiskehamnsarbeten av liknande art, som av riksdagen

komma att beslutas, må bilda en särskild grupp (fiskehamnsgrupp II) att

utföras jämsides med andra i gång varande fiskehamnsbyggnader, därvid

omförmälda 16 hamnförbättringar skola äga företräde framför de

övriga hamnarbeten, som komma att till gruppen hänföras, ävensom utföras

i den inbördes ordningsföljd, som ovan angivits;

4:o) för utförande av under 3:o) omförmälda 16 hamnförbättringar,

varför sammanlagda kostnaden beräknats till 2,000,000 kronor, på extra

stat för år 1922 såsom reservationsanslag anvisat 500,000 kronor;

5:o) beslutat, att de under l:o) och 4:o) angivna anslag må för

avsedda ändamål, enligt de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t må

finna gott meddela, användas under villkor om kostnadsfri upplåtelse

ej mindre av själva området för hamnarna än även av det område i land,

som med hänsyn till den rörelse, som är avsedd att bedrivas i hamnarna,

bör avsöndras för det gemensamma behovet;

6:o) medgivit, att även för fall, där sådant ej tidigare beslutits,

samtliga de hamnar, som under l:o) avses, ävensom de under 3:o) uppräknade

16 hamnar skola utföras och underhållas genom statens försorg;

7:o) för verkställande, i den män sådant ej redan skett, av undersöknings-

och utredningsarbeten beträffande av fiskehamnskommissionen till

utförande i andra hand förordade fiskehamnsanläggningar på extra stat för

år 1922 såsom reservationsanslag anvisat 75,000 kronor;

8:o) medgivit, att kostnaderna för anordnande under byggnadstiden

av en särskild hamnavdelning inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

må från och med år 1922 enligt grunder, som det tillkommer

Eders Kungl. Maj:t bestämma, utgå från de för hamnarnas byggande

anslagna medel.

21:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21) har

riksdagen i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till understödjande

av andra mindre fiskehamnsbyggnader än de av fiskehamnskommissionen

till utförande i första hand föreslagna å extra stat för år

1922 anvisat ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

22:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag och under erinran

att anslag för ändamålet äskats på 1921 års tilläggsstat med

15.000 kronor, får riksdagen anmäla, att riksdagen med bifall till de

i ämnet gjorda förslagen, beträffande anslag å riksstaten, till undersökningar

och upprättande av arbetsplaner för sådana fiskehamnar, som äro

avsedda att erhålla statsbidrag frän anslaget till understödjande av mindre

fiskehamnsbyggnader, på extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag

av 15,000 kronor.

23:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 23) att

för anläggning av skyddshamn vid Torekov på extra stat för år 1922

anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Aven om riksdagen alltjämt ställer sig förstående för de synpunkter,

som tidigare anförts rörande önskvärdheten av att söka åstadkomma

en förbättring av hamnförhållandena i Torekov och som föranlett riksdagen

att tidigare vid två särskilda tillfällen hos Eders Kungl. Maj:t

gorå framställning om utredning i detta hänseende, har riksdagen dock

icke kunnat bifalla Eders Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag.

I de uppgjorda kostnadsberäkningarna hava utgifterna för anläggningen

upptagits till icke mindre än 1,861,700 kronor. Detta belopp

skulle helt bestridas av statsmedel. Någon ekonomisk medverkan härtill

från vederbörande ort har nämligen icke ansetts vara att påräkna.

Vad själva Torekov beträffar framgår av den lämnade utredningen, att

kommunens inkomster och utgifter under å 1919 uppgingo till i runt

tal 11,000 kronor. Den beskattningsbara inkomsten belöpte sig under

samma år till omkring 200,000 kronor och år 1920 till i runt tal

260.000 kronor. Folkmängden uppgick den 1 januari 1920 till 450

personer. På grund härav har Torekovs kommun ansetts svårligen

kunna lämna något bidrag till skyddshamnens utförande. Och andra

kommuner, landsting, bolag m. fl., vilka kunna väntas hava nytta av

förbättrade hamnanordningar i Torekov och vilka i anledning därav

blivit hörda, hava förklarat sig icke vilja eller kunna lämna något bidrag

till anläggningen. , Dessa uppgifter, som av departementschefen

lämnats i sammanhang med frågan om bestämmandet av den utsträckning,

i vilken statsmedel skulle för ändamålet erfordras, torde jämväl

få anses vara betsande vid ett bedömande av företagets omfattning i

jämförelse med de lokala intressen, som härav skulle kunna draga nytta.

Vad som emellertid närmast ansetts motivera framläggandet av

förevarande förslag, har varit önskvärdheten av att åstadkomma en

skyddshamn, som skulle kunna bliva till gagn icke endast för närmast

omkringliggande trakt utan även för kustbefolkningen och de sjöfarande

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr G A.

utmed stora delar av Västkusten. Åven om det synes vara uppenbart,

att tillkomsten av ifrågavarande hamnanläggning skulle medföra en viss

lättnad för sjöfarten i dessa trakter, särskilt genom minskade risker för

sjöolyckor vid uppkommande stormar, torde det kunna ifrågasättas, om

utredningen i ärendet kan anses giva vid handen, att den ökade trygghet

och de fördelar i övrigt, som i detta hänseende skulle stå att vinna,

äro så betydande, att härav bör under nuvarande dyrtid påkallas uppförandet

av en så omfattande hamnanläggning som denna. I avseende

härå vill riksdagen särskilt framhålla, hurusom det belopp, som skulle

komma att erfordras för åstadkommandet av denna skyddshamn, är

nära tre gånger så stort som hela det anslag, vilket på 1922 års riksstat

äskats för säkerhetsanstalter för sjöfarten.

På grund härav och under erinran därjämte att den föreliggande

statsfinansiella situationen nödvändiggör den största sparsamhet, särskilt

i fråga om utgifter för nya ändamål av sådan omfattning som det nu

ifrågavarande, får riksdagen anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts föreliggande

framställning icke av riksdagen bifallits.

Vägunderhållet och skjutsväsemlet.

24:o) I förslaget till riksstat för år 1922 har Eders Kung!. Maj:t

under sjätte huvudtiteln med oförändrat belopp, 2,700,000 kronor, upptagit

ordinarie förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet på landet.

Riksdagen har i riksstaten för år 1922 under sjätte huvudtiteln

uppfört det ordinarie förslagsanslaget till vägunderhållet på landet med

oförändrat belopp, 2,700,000 kronor.

25:o) I enlighet med Eders Kung]. Maj:ts förslag (punkt 24) har

riksdagen i likhet med vad för innevarande år ägt rum, å extra stat

för år 1922 för bestridande av statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar

såsom förslagsanslag anvisat 25,000 kronor.

26:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 25) föreslagit riksdagen att till

understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt å extra stat för

år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

I likhet med vad i statsverkspropositionen anförts, har riksdagen

funnit skäl föreligga för en höjning av anslaget, vilket utgått med oförändrat

belopp alltsedan år 1907, för vilket år det första gången beviljades.

Riksdagen har dock icke ansett sig kunna medgiva, att anslaget

bestämmes till högre belopp än 250,000 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

Riksdagen anmäler, att riksdagen till understöd åt synnerligt betungade

väghållning sdistrikt å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag

av 250,000 kronor.

27:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26) har

riksdagen till understöd åt svenska vägföreningen å extra stat för år

1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 13,000 kronor.

28:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27) har

riksdagen till färjor och färjkarlar, i stället för hittills för ändamålet

upptagna anslag, å riksstaten från och med år 1922 uppfört ett ordinarie

förslagsanslag, högst, 380 kronor.

29:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28) har

riksdagen till bestridande av utgifter för registrering av automobiler

på extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag av 47,300 kronor,

att i första hand utgå av inflytande registreriugsavgifter för automobiler.

Byggnads väsendet.

30:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 29) att

dels godkänna följande stat för byggnadsstyrelsen att tillämpas från

och med den 1 januari 1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag....................... 169,900 kronor.

Yikariatsersättningar, förslagsanslag ................... 4,500 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare in. m., förslagsanslag,

högst ................................................................................ 65,500 »

Förslagsanslag 239,900 kronor,

dels ock under rubriken byggnadsstyrelsen, i stället för det nu för

ändamålet uppförda bestämda ordinarie anslaget, å riksstaten från och

med år 1922 uppföra ett förslagsanslag å 239,900 kronor.

I en inom första kammaren väckt motion (nr 104) har hemställts,

att riksdagen måtte, i sammanhang med företagandet av en av motionären

jämväl påyrkad förändring med avseende å chefens för byggnadsstyrelsens

byggnadsbyrå tjänsteställning, besluta att i skrivelse till

Eders Kung!, Maj:t anhålla om skyndsam utredning i vad mån den

genomförda omorganisationen av byggnadsstyrelsen medför eller kan

väntas medföra åsyftad planmässighet och sparsamhet i utförandet av

statens husbyggnadsarbeten, jämte de förslag, som möjligen av utredningen

kunde föranledas.

Vidare har uti en i liknande syfte inom andra kammaren väckt

motion (nr 72) hemställts, bland annat, att riksdagen måtte i skrivelse

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

17

till Eders Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning rörande dels

skäligt normalt bostadsutrymme för de befattningshavare inom olika

grader, åt vilka staten skall tillhandahålla bostad, dels ock- i vad mån

den genomförda omorganisationen av byggnadsstyrelsen medför eller

kan väntas medföra åsyftad planmässighet och sparsamhet i utförandet

av statens husbyggnadsarbeten, jämte de förslag, som möjligen av utredningen

föranledas.

I den för avlöningar till ordinarie tjänstemän hos byggnadsstyrelsen

beräknade anslagsposten å 169,900 kronor ingå bland annat avlöningsmedel

för en sekreterare och en kamrerare, vilka Eders Kungl. Maj:t

föreslagit till uppförande i 16:de lönegraden. Enligt riksdagens beslut

skola emellertid bemälda befattningshavare placeras i 15:de lönegraden.

I följd härav har riksdagen funnit anslagsposten i fråga kunna begränsas

till 168,000. kronor.

Å byggnadsstyrelsens nu gällande ordinarie stat finnas uppförda

fyra arvoden å 4,000 kronor till en var av 3 assistenter och en statistiker.

Enligt det av Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget till ny stat

för styrelsen skulle avlöningarna till nämnda befattningshavare från och

med år 1922 bestridas från det i statförslaget upptagna anslaget till

avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., och har samtidigt

en förhöjning av arvodena ifrågasatts med 1,400 kronor. Under hänvisning

till vad riksdagen i sin skrivelse nr 2 A, punkt 4:o), anfört

rörande grunderna för bestämmandet av avlöningarna för icke-ordinarie

befattningshavare hos de myndigheter, som innefattas i det av riksdagen

numera godkända avlöningsreglementet för statsdepartement och

centrala ämbetsverk, får riksdagen uttala, att riksdagen förutsätter, att

frågan om storleken av de avlöningsförmåner, som höra utgå till nämnda

fyra tjänstemän liksom övriga icke-ordinarie befattningshavare hos

byggnadsstyrelsen, tages under förnyat övervägande av Eders Kungl. Maj:t

med’ iakttagande av de grunder, som sålunda enligt riksdagens i nämnda

skrivelse uttalade mening böra komma i tillämpning. Någon ändring i

det för ändamålet av Eders Kungl. Maj: t föreslagna anslagsbeloppet,

65,500 kronor, har icke härav ansetts vara betingad.

.Totalbeloppet av ifrågavarande anslag torde sålunda kunna nedsättas

till 238,000 kronor.

Beträffande det i ovannämnda motioner framförda spörsmålet om

behovet av vissa organisatoriska förändringar i fråga om byggnadsstyrelsen,

närmast avseende styrelsens byggnadsbyrå, får riksdagen anföra,

att, enligt vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat, insikten om

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 samt. Nr 6 A—6 B. no4 21 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

nödvändigheten av åtgärders vidtagande i sådant syfte redan föranlett

byggnadsstyrelsen att själv igångsätta utredning härom, samt att vid

sådant förhållande någon särskild framställning från riksdagens sida

i detta hänseende icke nu bör ifrågakomma. I anslutning till vad

motionärerna anfört rörande angelägenheten av att vid bedrivandet

av statens byggnadsverksamhet iakttages planmässighet och sparsamhet,

särskilt gående ut på åstadkommande av enhetliga normer för statens

bostadsbyggen, vill riksdagen emellertid framhålla vikten av att intet

underlåtes till vinnande av nu angivna syften samt att vid utarbetandet

av de organisationsförslag, vartill ovannämnda utredning kan giva

anledning, de av motionärerna anförda synpunkterna vinna tillbörligt

beaktande.

Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört, får riksdagen

anmäla,

att riksdagen

dels bestämt antalet ordinarie befattningshavare hos byggnadsstyrelsen

på nedanstående sätt:

Befattningshavare. ^''"grad”3"

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i reglementet ..................... —

4 bygga ad sråd ............................................................................................... B 20

1 byråchef ...................................................................................................... B 20

6 intendenter ...........................................................•....................................... B 16

1 sekreterare ................................................................................................ B 15

1 kamrerare.................................................................................................... B 15

2 kanslibiträden, kvinnliga ................................................................... C 3

2 kontorsbiträden, kvinnliga .................................................................... C 2

1 förste expeditionsvakt .......................................................................... B 3

1 expeditionsvakt ...................................................................................... B 1

dels godkänt följande stat för byggnadsstyrelsen, att tillämpas från

och med år 1922:

Stat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ....................... 168,000 kronor.

Vikariatser sättningar, förslagsanslag.................................................. 4,500 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag,

högst ............................................................................. 65,500 »

Förslagsanslag 238,000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

dels ock under rubriken byggnadsstyrelsen, i stället för det nu för

ändamålet uppförda bestämda ordinarie anslaget, å riksstaten från och

med år 1922 uppfört ett ordinarie förslagsanslag å 238,000 kronor.

31:o) Eders Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 30) att

till förstärkning av arbetskrafterna hos byggnadsstyrelsen på extra stat

för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 90,000 kronor.

Med hänsyn till vikten av att erforderliga arbetskrafter stå till

byggnadsstyrelsens förfogande vid utövandet av styrelsens i ekonomiskt

hänseende synnerligen vittomfattande verksamhet, har riksdagen ansett

sig böra bifalla anslag för ändamålet med av Eders Kungl. Maj:t föreslagna

belopp, nämligen 90,000 kronor för år 1922 och 15,000 kronor

å 1921 års tilläggsstat. Riksdagen har uppmärksammat, att en betydande

del av den föreslagna höjningen i det å riksstaten äskade anslagsbeloppet

har föranletts dels av de förändrade grunder för beräkningen av avlöningarna

vid de centrala ämbetsverken, som antagits vid innevarande

års riksdag, dels ock därav, att vissa avlöningsbelopp, till vilkas täckande

medel tidigare beretts från anslaget till byggnader och reparationer,

hädanefter ansetts böra utgå från nu ifrågavarande anslag.

I fråga om det å tilläggsstaten äskade beloppet av 15,000 kronor

anmäler riksdagen sitt beslut i annat sammanhang.

Beträffande riksstaten får riksdagen, under åberopande i övrigt av

vad riksdagen i sin skrivelse nr 2 A, punkt 4:o) anfört, nu anmäla, att

riksdagen till förstärkning av arbetskrafterna hos byggnadsstyrelsen på extra

stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 90,000 kronor.

32:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31) har

riksdagen från och med år 1922 höjt det ordinarie reservationsanslaget

för utförande av mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga byggnader,

nu 3,000 kronor, med 7,000 kronor till 10,000 kronor.

33:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 32) att

för beredande av lokaler för vissa byggnadsstyrelsens byråer m. m. på

extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 21,500. kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag får riksdagen

beträffande riksstaten nu anmäla, att riksdagen för beredande av lokaler

för vissa byggnadsstyrelsens byråer m. m. på extra stat för år 1922 anvisat

ett förslagsanslag, högst, 21,500 kronor.

34:o) I enlighet - med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33) bär

riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till avlöning

av länsarkitekter å extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst,

25,000 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bilcsdagens skrivelse Nr 6 A.

35:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 219) anmält, tiar

riksdagen från och med år 1922 höjt det ordinarie reservationsanslaget

till byggnader och reparationer från 370,000 kronor med 80,000 kronor

till 450,000 kronor.

36:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 35) dels

för påbörjande av arbetena med yttre restaurering av Stockholms slott,

i huvudsaklig överensstämmelse med ett i statsrådsprotokollet över

kommunikationsärenden den 7 januari 1921 framlagt förslag, på extra

stat för år 1922 såsom reservationsanslag anvisa ett belopp av 84,000

kronor;

dels ock för uppmätningar av nämnda slott m. m. bevilja ett anslag

av 34,700 kronor och därav på extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag

anvisa ett belopp av 17,350 kronor.

Åven om de kostnader, varmed ifrågavarande restaureringsarbeten

skulle vara förbundna, synas högst betydande, torde frågan om dessa

arbetens företagande icke längre låta sig undanskjuta. Företagna besiktningar

hava nämligen givit vid handen, att ifrågavarande brister å

slottet i huvudsak äro av den art, att det måste anses vara en trängande

nödvändighet att de föreslagna arbetena med det snaraste verkställas,

om icke byggnadens bestånd skall äventyras. Riksdagens revisorer

hava också i sin till innevarande års riksdag avgivna berättelse

framhållit, att åtgärder snarast möjligt borde vidtagas för iståndsättande

av slottet, vårt lands förnämsta monumentala byggnad. Riksdagen har

därför ansett sig böra medgiva, att dessa arbeten komma till utförande

och att det nu å 1922 års riksstat för deras påbörjande äskade beloppet,

84,000 kronor, ställes till förfogande.

Riksdagen har också bifallit det framlagda förslaget om anvisande

av medel för att möjliggöra upprättandet av ett ritnings- och fotografiarkiv

över slottet. Betydelsen härav, särskilt ur kulturhistorisk synpunkt,

bör icke underskattas.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels för påbörjande av arbetena med yttre restaurering av Stockholms

slott, i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden den 7 januari 1921 förordat

förslag, på extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av 84,000

kronor;

dels ock för uppmätningar av nämnda slott m. in. beviljat ett anslag

av 34,700 kronor och därav på extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag

anvisat ett belopp av 17,350 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

37:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 36) föreslagit riksdagen att

för utförande av om- och påbyggnadsarbeten å de i kvarteret Grönlandet

norra i Stockholm befintliga byggnaderna, utöver de av riksdagen härför

anslagna belopp, sammanlagt 4,900,000 kronor, å extra stat för år

1922 anvisa ett reservationsanslag å 400,000 kronor.

Enligt nya kostnadsberäkningar, som på föranstaltande av riksdagens

vederbörande utskott uppgjorts inom byggnadsstyrelsen, skulle den uppgivna

merkostnaden för ifrågavarande om- och påbyggnadsarbeten kunna

antagas komma att inskränka sig till 200,000 kronor. Riksdagen bar

ansett sig böra medgiva, att medel till täckande av detta belopp nu

anvisas.

Riksdagen anmäler alltså, att riksdagen för utförande av om- och

''påbyggnadsarbeten å de i kvarteret Grönlandet norra i Stockholm befintliga

byggnaderna, utöver de av riksdagen härför anslagna belopp, sammanlagt

4,900,000 kronor, å extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag

å 200,000 kronor.

38:o) Eders Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 37) att av

det belopp, 8,722,360 kronor, som beviljats för uppförande å tomten

nr 3 i kvarteret Murmästaren och i kvarteret Kandidaten av byggnader

för inrymmande av i huvudstaden förlagda ämbetsverk och statsinstitutioner

m. m., på extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag anvisa

3,000,000 kronor.

Riksdagen anser, att ifrågavarande båda nybyggnader böra komma

till utförande i enlighet med de av departementschefen förordade planerna.

Beträffande byggnadskostnaderna vill riksdagen erinra, att de i detta

hänseende framlagda beräkningarna icke ärö avsedda att vara och på

grund av de ovissa tidsförhållandena icke kunna vara definitiva.

Vad därefter frågan om anvisande av anslag för år 1922 beträffar,

torde böra uppmärksammas, att, enligt vad riksdagens vederbörande

utskott vid företagen granskning av det i detta hänseende äskade beloppet

inhämtat, arbetena under tiden före år 1923 synas komma att

inskränkas till att omfatta endast själva grundläggningen samt att härför

icke kan antagas komma att åtgå större belopp än att det å 1921

års riksstat för ändamålet anvisade anslaget, 3,000,000 kronor, torde

bliva tillräckligt jämväl för täckande av medelsbehovet under år 1922.

Då vid sådant förhållande något nytt anslag för sistnämnda år icke

kan anses behövligt, får riksdagen anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts

förevarande förslag icke av riksdagen bifallits.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

39:o) Eders Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 38) att

för anordnande av värmeledning i kammarrättens hus på extra stat för

år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 95,000 kronor.

Av den i ärendet lämnade utredningen framgår, att ett införande

av fullständig värmeledning i kammarrättens hus måste anses av behovet

påkallat såväl för vinnande av större trygghet mot eldfara som ock för

ett bättre utnyttjande av utrymmena därstädes.

Riksdagen har därför ansett sig böra medgiva, att åtgärder i sådant

syfte vidtagas. Enligt vad införskaffade nya kostnadsuppgifter giva vid

handen skulle emellertid anslag för ändamålet icke behöva utgå med

högre belopp än 75,000 kronor.

Riksdagen anmäler, att riksdagen för anordnande av värmeledning i

kammarrättens hus på extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag

av 75,000 kronor.

40:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) har

riksdagen till förhyrande av hostad åt landshövdingen i Västernorrlands

län å extra stat för år 1922 beviljat ett förslagsanslag, högst, 7,000

kronor.

41:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40) har

riksdagen av det till om- och tillbyggnad av det s. k. Preisiska huset i

Stockholm av riksdagen beviljade anslaget, 440,000 kronor, på extra stat

för år 1922 såsom reservationsanslag anvisat återstående beloppet, 20,000

kronor.

42:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 41) föreslagit riksdagen att

av det till uppförande av nytt landsstatshus i Göteborg beviljade beloppet,

985,000 kronor, på extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag

anvisa återstående delen, 485,000 kronor.

Enligt vad av riksdagens vederbörande utskott införskaffade upplysningar

giva vid handen torde genom iakttagande av vissa förenklingar

vid utförandet av ifrågavarande nybyggnad besparingar kunna

göras i viss omfattning, varigenom totalkostnaderna för företaget skulle

kunna nedbringas till 970,000 kronor och alltså motsvarande sänkning

i det av Eders Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet kunna företagas.

Riksdagen får därför nu anmäla, att riksdagen av det till uppförande

av - nytt landsstatshus i Göteborg beviljade beloppet, 985,000 kronor, på

extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag anvisat 470,000 kronor.

43:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse (nr 166) anmält, har

riksdagen för utförande av vissa byggnadsarbeten å länsresidenset i Karlstad

m. m. på extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av

100,000 kronor.

7 m

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

44:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 43) att för

tillbyggnad av landsstatshuset i Kalmar i enlighet med ett av departementschefen

förordat förslag på extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag

av 105,600 kronor.

Enligt av byggnadsstyrelsen i skrivelser den 21 oktober 1919 och

den 26 oktober 1920 framlagda beräkningar skulle för utförandet av

tillbyggnaden åtgå 155,600 kronor, varav 50,000 kronor begärts redan

för år 1921, medan återstoden ansetts böra upptagas å 1922 års

riksstat.

Riksdagen har funnit sig böra medgiva företagandet av ifrågavarande

ombyggnad. Då emellertid igångsättandet av arbetena synas

utan större olägenhet kunna något framflyttas utöver den tidpunkt, som

legat till grund vid uppgörandet av den i statsverkspropositionen angivna

fördelningen av anslagsbeloppen, har riksdagen ansett de begärda

anslagen kunna nedsättas, beträffande år 1921 från 50,000 kronor till

25.000 kronor och beträffande år 1922 från 105,600 kronor till jämnt

100.000 kronor. Eventuellt ytterligare erforderliga medel skulle alltså

först behöva utgå under år 1923.

Riksdagen får beträffande anslag å riksstaten nu anmäla, att riksdagen

för tillbyggnad av landsstatshuset i Kalmar i enlighet med det

av departementschefen i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

den 7 januari 1921 förordade förslaget på extra stat för år 1922 anvisat

ett‘ reservationsanslag av 100,000 kronor.

Diverse.

45:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 44) att för

utförande av lillbyggnad av länsresidenset i Jönköping i huvudsaklig

överensstämmelse med av departementschefen förordat förslag på extra

stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Behovet dels av ökade lokalutrymmen för länsstyrelsen i Jönköpings

län dels ock av andra lokaler för länets lantmäterikontor måste enligt vad av

den i ärendet lämnade utredningen framgår och riksdagens vederbörande

utskott ytterligare vid avlagt besök å platsen iakttagit, sägas vara av

sådan natur att det är oundgängligt, att detsamma under den närmaste

tiden tillgodoses. Riksdagen har ansett sig böra-medgiva, att den av

Eders Kungl. Maj:t föreslagna tillbyggnaden företages och att det härför

å 1922 års riksstat begärda anslagsbeloppet, 100,000 kronor, beviljas.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

I betraktande av de sjunkande konjunkturerna anser sig riksdagen

emellertid böra framhålla, att till vinnande av största möjliga kostnadsbesparing

arbetena å ifrågavarande tillbyggnad icke böra bedrivas hastigare,

än som med vederbörlig hänsyn tagen till det föreliggande lokalbehovet

kan ur ekonomisk synpunkt anses lämpligt.

Riksdagen anmäler, att riksdagen för utförande av tillbyggnad av

länsresidenset i Jönköping i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen

i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den 7

januari 1921 förordat förslag på extra stat för år 1922 anvisat ett

reservationsanslag av 100,000 kronor.

46:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 45) att på

extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 96,000 kronor

att ställas till Eders Kungl. Maj:ts förfogande för verkställande av undersökningar

och arbeten för åstadkommande av en''skematisk förteckning

och beskrivning över Sveriges vattenfall.

Härjämte har å 1921 års tilläggsstat för ändamålet äskats ett anslag

å 6,500 kronor.

Med hänsyn särskilt till den allmänna ekonomiska betydelsen av

ifrågavarande utredningsarbete och önskvärdheten av att dess fullföljande

icke i alltför stor utsträckning fördröjes, har riksdagen funnit

sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Riksdagen får alltså beträffande anslag å riksstaten nu anmäla, att

riksdagen på extra stat för år 1922 anvisat ett reservationsanslag av

96,000 kronor att ställas till Eders Kungl. Maj:ts förfogande för verkställande

av undersökningar och arbeten för åstadkommande av en skematisk

förteckning och beskrivning över Sveriges vattenfall.

47:o) I enlighet med Eders Kung]. Maj:ts förslag (punkt 45) har

riksdagen, i likhet med vad som för innevarande år ägt rum, till understöd

åt Sveriges riksförbund av frivilliga brandkårer på extra stat för år

1922 beviljat ett förslagsanslag, högst, 2,500 kronor.

48:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47) har

riksdagen, i likhet med vad som för innevarande år ägt rum, för understödjande

av svenska aeronautiska sällskapets verksamhet på extra stat för

år 1922 beviljat ett förslagsanslag, högst, 6,000 kronor.

49:o) Eders Kungl. Ma:jt har (punkt 48) föreslagit riksdagen att i

avbidan på den proposition, som kunde komma att i ämnet avlåtas, för

befrämjande av lufttrafik på extra stat för år 1922 beräkna ett förslagsanslag,

högst, 750,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den

11 mars 1921 dagtecknad proposition (nr 286), under åberopande av

opaginerad Kontrollera mot PDF

•25

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels under sjätte huvudtiteln för befrämjande av lufttrafik å tilläggsstat

för år 1921 bevilja ett reservationsanslag å 170,000 kronor och å

extra stat för år 1922 ett reservationsanslag å 360,000 kronor,

dels under nionde huvudtiteln för komplettering av den officiella

väderlekstjänsten å tilläggsstat för år 1921 bevilja ett reservationsanslag

å 60,200 '' kronor och å extra stat för år 1922 ett reservationsanslag å

60,800 kronor,

dels ock besluta, att anslagen må användas i huvudsaklig överensstämmelse

med de i statsrådsprotokollet angivna grunder och enligt de

närmare bestämmelser, som Kung! Maj:t meddelar.

I nu förevarande sammanhang får riksdagen anmäla sitt beslut

rörande Kungl. Maj:ts förslag, i vad detta avser anvisande av avslag

under sjätte huvudtiteln, och får riksdagen därvid anföra följande:

Riksdagen underskattar visserligen icke betydelsen av det nya

samfärdsmedel, som synes erbjuda sig genom luftfartens alltjämt fortgående

utveckling. Det torde ävenledes få anses uppenbart, att utvecklingen

på detta område är förtjänt av den största uppmärksamhet

från de svenska statsmakternas sida.

Det har emellertid det oaktat synts riksdagen kunna ifrågasättas

om de nya trafikproblem, som sålunda äro förbundna med uppkomsten

av detta nya samfärdsmedel, för vårt lands vidkommande för närvarande

befinna sig i ett så utrett läge, att det ännu kan med tillräcklig grad

av tillförlitlighet avgöras, på vad sätt och i vilken omfattning statens

medverkan vid deras lösande bör ifrågakomma.

Riksdagen har också vid bedömande av förevarande fråga ansett

sig böra taga särskild hänsyn till den föreliggande statsfinansiella situationen,

som nödvändiggör de största bemödanden för att bringa ned

statsutgifterna och som manar till den största varsamhet, särskilt när

det gäller utgifter för nya ändamål av sådan omfattning som de, varom

här är fråga.

På grund härav och då den i ärendet lämnade utredningen icke

svnes giva vid handen, att några större olägenheter skulle vara förbundna

med att ifrågavarande anslagskrav åtminstone tillsvidare undanskötes,

har riksdagen ansett sig böra ställa sig avvisande mot Eders

Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma nu är föremål för omprövning.

Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört, får riksdagen

anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, i vad densitet

till riksdagens protokoll 1921. 14 sand. Nr 6 A—6 B. 1404 81 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

samma avser anvisande av anslag under sjätte huvudtiteln, icke av riksdagen

bifallits.

50:o) Eders Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 49) att

för uppehållande av lufttrafik mellan Porjus och Suorvajaure på extra

stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 50,000 kronor.

Riksdagen har funnit sig höra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag. Under erinran att bland de skäl, som tidigare anförts

för beviljandet av ifrågavarande anslag, även varit önskvärdheten av

att utröna möjligheterna för bedrivandet av reguliär lufttrafik i sådana

trakter och under så ogynsamma förhållanden, varom här är fråga, vill

riksdagen dock framhålla, att det enligt riksdagens mening synes böra

tagas under övervägande, huruvida hädanefter, sedan tillräcklig erfarenhet

i nyss angivna avseende får anses hava vunnits, de allmänna fördelarna

av ifrågavarande flygtrafik kunna sägas vara av sådan betydelse,

att särskilt anslag för ändamålet bör beviljas.

Riksdagen anmäler, att riksdagen för uppehållande av lufttrafik

mellan Porjus och Suorvajaure på extra stat för år 1922 anvisat ett

förslagsanslag, högst, 50,000 kronor.

51:o) I två likalydande motioner (I: 70 och II: 78) har hemställts,

att riksdagen måtte på extra stat för år 1922 anvisa ett belopp av

75.000 kronor för verkställande av en allsidig utredning rörande framdragande

av statsbanan från Matarengi till Pajala kyrkoby.

Riksdagen har beslutat att i anledning av ovanberörda motioner

för verkställande av en förberedande utredning rörande framdragande

av statsbanan från Matarengi till Pajala kyrkoby på extra extra stat för

år 1922 bevilja ett reservationsanslag av 15,000 kronor.

52:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50) har

riksdagen till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet över

finansärenden den 7 januari 1921 angivna grunder, av extra lönetillägg

åt en del tjänstemän och betjänte i de till kommunikationsdepartementet

hörande ämbetsverk och kårer på extra stat för år 1922 anvisat såsom

förslagsanslag ett belopp av 4,000 kronor.

53:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt Öl) har

riksdagen från och med år 1922 sänkt det under sjätte huvudtiteln uppförda

ordinarie förslagsanslaget till ålder stillägg, nu 50,000 kronor, med

40.000 kronor till 10,000 kronor.

54:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

år äro uppförda under sjätte huvudtiteln, har Eders Kungl. Maj:t

icke föreslagit annan ändring än att, till jämnande av huvudtitelns

slutsumma, förslagsanslaget för bestridande av tryckningskostnader

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

27

måtte minskas från dess nuvarande belopp 100,044 kronor med 26

kronor till 100,018 kronor.

Riksdagen anmäler, att samtliga ordinarie anslag under sjätte huvudtiteln,

som här ovan icke blivit särskilt omförmälda, för år 1922 fastställts

till samma belopp, som uti innevarande års riksstat; dock att

förslagsanslaget till bestridande av tryckningskostnader, som icke skola

av andra medel gäldas, för jämnande av huvudtitelns slutsumma uppförts

med ett belopp av 100,018 kronor.

Stockholm den 17 juni 1921.

Med undersåtlig vördnad.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

1

Verkliga utgifter.

VI. Sjätte huvudtiteln. Kommunikationsdepartementet.

—

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

A. Departementet.

''

1

Departementschefen ..........................

24.000

2

Övergångsavlöning för departementschefen, för-

2,000

slagsanslag, högst ..........................

3

Departementets avdelning av Kungl. Maj ds kansli,

förslagsanslag ..............................

187.000

4

Departementets verksamhet, förslagsanslag, högst

28,420

Säger för departementet

..........

211.000

30.420

♦

''

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

1

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, förslagsanslag

169?000

2

Förstärkning av arbetskrafterna hos väg- och vat-

tenbyggnadsstyrelsen, förslagsanslag, högst ----

o7,600

3

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänste-

män ......................................

30.000

4

Förstärkning av anslaget till väg- och vattenby gg-

nadsstyrelsens distriktstjänstemän, förslagsan-

slag, högst ................................

4.500

5

Stipendier åt medlemmar av väg- och vattenbygg-

1

nadskåren, reservationsanslag ................

3,000

1 6

| Expenser för allmänna arbeten, reservationsanslag

45,000

7

\ Tillfällig höjning av reservationsanslaget till ex-

penser för allmänna arbeten, förslagsanslag,

högst .....................................

50,000

8

J Vägundersökningar, reservationsanslag ..........

90.000

9

Tillfällig höjning av reservationsanslaget till väg-

1 undersökningar, förslagsanslag, högst ........

90,000

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 14 saml. Nr 6 A.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Biksdagens skrivelse Nr 6 A.

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

10

Vägar och kommunikationer ..................

12,000

11

Undersökningar av mindre hamnar och farleder

m. m., reservationsanslag....................

10,000

1,100,000

5,000,000

1,500,000

175.000

400.000

100.000

500.000

300.000

12

Understödjande av brobyggnader och, företrädes- vis mindre, hamnbyggnader m. m., reservations- anslag ....................................

13

Anläggning eller förbättring av vägar m. m., re- servationsanslaa ..........................

14

15

Anläggning av enklare vägar, reservationsanslag ..

Anläggning av enklare väg mellan Parkajoki och

Muonionalusta i Norrbottens län, reservations- anslag ..............:.....................

16

Anläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens,

Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands

län, reservationsanslag .....................

17

Anläggning av utfartsvägar i Norrbottens, Väster- bottens, Jämtlands och Västernorrlands län, re- servationsanslag ..........................

18

19

Tilläggsbidrag till vissa väganläggnings- och bro- byggnads- m. fl. företag, reservationsanslag ....

Anläggning av väg mellan Tärna kyrkoby och

Slussfors, reservationsanslag ................

20 a

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar,

förslagsanslag:

Direkt anvisning ..........................

2,700

20 b

Ersättrifhgar ..............................

4,567

7,267

21

Sveriges bidrag till den ständiga internationella

föreningen för frågor rörande vägväsendet, för- slagsanslag .........................

365

22

23

24

Förbättring av Visby hamn, reservationsanslag ...

Utförande av vissa fiskehamnar, reservationsanslag

Utförande av vissa hamnförbättringar i de norr- ländska kustlänen och Uppsala län, reservations- anslag .............................

125.000

2,000,000

500.000

7*; Ann

25

Undersökningar m. m. av vissa fiskehamnsanlägg- ningar, reservationsanslag ..................

26

Understödjande av mindre fiskehamnsbyggnader,

reservationsanslag ..........................

300,000

15,000

27

Undersökningar m. m. för vissa mindre fiske- hamnsbyggnader, reservationsanslag ..........

Säger för väg- och vattenbyggnadsväsendet

!

..........1 356 6321 12 302 100

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

3

10

11

12

G. Vägunderhållet och skjutsväsendet.

Bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag

Statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar,

förslagsanslag ..............................

Understöd åt synnerligt betungade väghållnings
distrikt,

reservationsanslag ..................

Svenska vägföreningen, förslagsanslag, högst ....

Färjor och färjkarlar, förslagsanslag, högst......

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag ....

Utgifter för registrering av automobiler, förslagsanslag,

att utgå i första hand av inflytande avgifter

för registrering av automobiler.........

Säger för vägunderhållet och skjutsväsendet

D. Byggnadsväsendet.

Byggnadsstyrelsen m. m.:

Byggnadsstyrelsen, förslagsanslag ............

Förstärkning av arbetskrafterna hos byggnadsstyrelsen,

förslagsanslag, högst ............

Mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga

byggnader, reservationsanslag ..............

Lokaler för vissa byggnadsstyrelsens byråer

m. m., förslagsanslag, högst................

Länsarkitekter, förslagsanslag, högst ..........

Kronans publika hus:

hus i Stockholm, förslagsanslag .........

Byggnader och reparationer, reservationsanslag

Yttre restaurering av Stockholms slott, reservationsanslag

..............................

Uppmätningar av Stockholms slott m. m., reservationsanslag

..........................

Om- och påbyggnadsarbeten å de i kvarteret

Grönlandet norra i Stockholm befintliga byggnaderna,

reservationsanslag ................

Värmeledning i kammarrättens hus, reservationsanslag

..................................

Förhyrande av bostad åt landshövdingen i Västernorrlands

län, förslagsanslag, högst ......

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

2,700,000

25.000

250,000

13.000

380

400,000

47,300

3,100,380

335,300

238,000

90,000

10,000

21,500

25,000

248,000

136.500

50,000

450,000

84,000

17,350

•

200,000

i

75,000

7,000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

•

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

13

Om- och tillbyggnad av det s. k. Preisiska huset

i Stockholm, reservationsanslag ............

20,000

•

14

Nytt landsstatshus i Göteborg, reservationsanslag

470,000

15

Vissa byggnadsarbeten å länsresidenset i Karl-

stad m. m., reservationsanslag ............

100,000

16

Tillbyggnad av landsstatshuset i Kalmar, reser-

vationsanslag ............................

100,000

17

Tillbyggnad av länsresidenset i Jönköping, re-

servationsanslag ..........................

100,000

500,000

1,173,350

Säger för byggnadsväsende!

748,000

1,309,850

E. Diverse.

1

Schematisk förteckning och beskrivning över Sve-

riges vattenfall, reservationsanslag ............

96,000

2

Sveriges riksförbund av frivilliga brandkårer, för-

slagsanslag, högst ..........................

2,500

3

Svenska aeronautiska sällskapet, förslagsanslag,

högst .....................................

6,000

4

Lufttrafik mellan Porjus och Suorvajaure, för-

slagsanslag, högst ..........................

50,000

5

Förberedande utredning rörande framdragande av

statsbanan från Matarengi till Pajala kyrkoby,

reservationsanslag .....................''.....

15,000

6

Extra lönetillägg, förslagsanslag ................

4,000

7

Älderstillägg, förslagsanslag....................

10,000

8

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ■ ■

50,000

9

Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändel-

ser, förslagsanslag ..........................

3,000,000

10

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

förslagsanslag .............................

80,000

11

Extra utgifter, reservationsanslag ..............

20,000

12

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslags-

anslag.....................................

100,000

13

Tryckningskostnader, förslagsanslag m............

100,018

Säger för diverse

3,360,018

173,500

Summa

7,776,030

14,151,170

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.